Bakgrundskontroll av personal inom offentlig sektor
Interpellation 2023/24:132 av Ludvig Aspling (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2023-10-26
- Överlämnad
- 2023-10-27
- Anmäld
- 2023-11-07
- Sista svarsdatum
- 2023-11-17
- Svarsdatum
- 2023-12-11
- Besvarad
- 2023-12-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Den 19 oktober avfattade JO ett beslut (dnr 7143-2022) i vilket han riktar kritik mot en svensk kommun som utfört omfattande bakgrundskontroller av anställda i syfte att motverka infiltration av organiserad brottslighet. Kritiken grundar sig i stort på att åtgärden (enligt JO) saknar lagstöd. Kopia av ärendet har skickats till Regeringskansliet.
Jag står naturligtvis bakom kommunens angreppsätt men kan också instämma i kritiken på så sätt att kommunen inte tydliggjort eller ens resonerat vidare kring vilket lagstöd åtgärderna vilar på. Jag kan dock inte utesluta att dessa skulle kunna rättfärdigas.
Det framstår för mig som uppenbart att lagstiftaren måste ingripa och både tydliggöra och utvidga rätten för kommuner och myndigheter att genomföra bakgrundskontroller, utöka området för obligatorisk registerkontroll samt utöka möjligheten till kontroll enligt säkerhetsskyddslagen.
Frågan är ytterst aktuell med tanke på den omfattande kriminella infiltrationen av offentlig verksamhet som tillåtits växa under tidigare regeringar, samt ett nyligen publicerat reportage i tidningen Expressen enligt vilket ett stort antal terrorkrigsresenärer kunnat arbeta med barn och unga kort efter hemkomst till Sverige.
Jag vill därför fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
Vilka, om några, lagändringar ser ministern som nödvändiga på området?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:132
Webb-tv: Bakgrundskontroll av personal inom offentlig sektor
Dokument från debatten
- Måndag den 11 december 2023Kammarens föredragningslistor 2023/24:46
- Protokoll 2023/24:46 Måndagen den 11 decemberProtokoll 2023/24:46 Svar på interpellation 2023/24:132 om bakgrundskontroll av personal inom offentlig sektor
Protokoll från debatten
Anf. 52 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Ludvig Aspling har frågat mig vilka, om några, lagändringar som jag anser är nödvändiga när det gäller bakgrundskontroll av personal inom offentlig sektor.
Låt mig börja med att konstatera att den organiserade brottsligheten är systemhotande. Vi har sett flera exempel på hur kriminella infiltrerar eller utövar påtryckningar mot rättsväsendet, annan offentlig verksamhet och politiska partier. Det är oerhört allvarligt. Varje verksamhet måste bli medveten om och rusta sig för den risken.
Det har under den senaste tiden särskilt uppmärksammats att det finns ett stort behov av att kunna göra bakgrundskontroller i större utsträckning än i dag, bland annat hos kommuner och statliga myndigheter. Det kan bland annat handla om möjligheten att begära in ett belastningsregisterutdrag för att kunna upptäcka om en arbetssökande är involverad i allvarlig brottslighet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
För dem som bedriver verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet, det vill säga de allra mest skyddsvärda verksamheterna i samhället, finns en skyldighet att säkerhetspröva personalen.
Statliga myndigheter och kommuner har i en del fall möjlighet att inför anställningar kontrollera i belastningsregistret om en person är dömd för vissa brott. Med hänsyn till det ingrepp i den enskildes privatliv en sådan registerkontroll innebär är möjligheterna att göra sådana kontroller begränsade.
Det är samtidigt mycket angeläget att säkerställa att den som erbjuds en anställning hos en kommun eller en statlig arbetsgivare inte har kopplingar till sådan kriminalitet att personen utgör en risk för verksamheten. För att säkerställa det behöver arbetsgivare ha de verktyg och den kunskap som krävs för att kunna genomföra noggranna och säkra rekryteringsprocesser.
Regeringen avser därför att i närtid tillsätta en utredning som skyndsamt ska se över utökade möjligheter till registerkontroll. Jag utesluter inte att det kan bli aktuellt med fler åtgärder för att kommuner och statliga myndigheter ska kunna utföra tillräckliga bakgrundskontroller.
Anf. 53 Ludvig Aspling (SD)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för det samarbete som vi har, inte minst inom ramen för Tidöavtalet. Det är viktigt att vi kan ha den här typen av diskussioner utan att det uppfattas som att det finns en konflikt i den här frågan. Det tror jag inte att det i grund och botten gör.
Anledningen till att vi står här är att JO, Justitieombudsmannen, har riktat kritik mot Södertälje kommun. Den kritiken baseras på Södertäljes kontinuerliga säkerhetsprövningar av personalen som är anställd i kommunen.
Södertälje har tyvärr svåra problem med infiltration av den offentliga förvaltningen. Det handlar om kriminella klanmedlemmar som försökt och som lyckats skaffa sig anställningar där i syfte att begå olika typer av bedrägeri och andra brott mot kommunens verksamhet.
JO baserar sitt beslut på att kommunens agerande är en inskränkning av rätten till personlig integritet så som den fastslås i 2 kap. 6 § regeringsformen, där människor skyddas från betydande intrång i den personliga integriteten om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden.
För att göra sådana här kartläggningar krävs ju stöd i lag. Det är allmänt känt. Stöd i lag finns, precis som statsrådet säger, inom vissa verksamheter. Det gäller till exempel den obligatoriska registerkontrollen enligt skollagen. Vissa myndigheter som har hand om känsligt material och känslig information har också möjligheten att göra den här typen av kontroller. Men det finns i dag ingen generell regel som gör att kommuner och myndigheter har möjlighet att göra sådana här kontroller brett på all sin personal, och det är en ganska allvarlig brist.
JO:s beslut är i och för sig helt korrekt. Det som Södertälje kommun anför - att det här ändå skulle vara okej därför att kommunen har anlitat ett privat företag för att genomföra kontrollerna och inte gör det så att säga in-house - duger naturligtvis inte, utan beslutet är helt korrekt.
Det som händer nu är tyvärr att Södertälje och flera andra kommuner som har börjat arbeta på det här sättet står inte helt men till viss del försvarslösa mot de kriminella klanerna därför att man inte har möjlighet att göra den här granskningen av framför allt den befintliga personalen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Sverige befinner sig i en ny situation. Den typ av kriminella släktbaserade nätverk som härjar i Sverige i dag har vi inte haft historiskt sett. Det är ett delvis nytt problem som kräver nya lösningar.
Regeringen meddelar nu att man skyndsamt kommer att tillsätta en utredning om detta. Med tanke på hur viktig frågan är skulle jag vilja ställa några kompletterande frågor.
Innebär det här att vi kommer att få en generell bestämmelse som kommer att kunna tillämpas på all eller nästan all offentlig verksamhet, eller kommer vi att få utvidgade sektorsspecifika regler av den typ som vi har i dag? Jag skulle starkt föredra en generell bestämmelse som kunde tillämpas på alla kommuner och all deras personal.
I interpellationssvaret säger statsrådet att det handlar om till exempel utdrag ur belastningsregistret. Tror statsrådet att detta räcker, eller bör man titta på möjligheter att granska även andra uppgifter såsom misstankeregistret, åtal som inte lett till fällande dom och annan offentligt tillgänglig information? Det finns ju i dag väldigt stora möjligheter att få en uppfattning om vem en person är.
Sist men inte minst, kommer de tilltänkta regeländringarna att ta sikte endast på organiserad brottslighet eller även på andra faktorer som gör personer olämpliga, till exempel om det är så att en person tidigare har tillhört en terrororganisation? Det finns ju gott om exempel på att sådana personer har fått anställningar till exempel inom skolväsendet i dag.
Jag kommer inte att ställa några frågor om tidshorisonten här, för jag vet hur situationen ser ut på Regeringskansliet. Det är ingen idé att stressa, utan det är bättre att det blir ett ordentligt utfört regelverk från början.
Anf. 54 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Tack, Ludvig Aspling, för möjligheten att diskutera denna viktiga fråga i dag!
Låt mig börja med att säga att jag helt och hållet delar den problembild som Ludvig Aspling beskriver. Vi har sett sedan alltför många år tillbaka att den grova organiserade brottsligheten utöver de förödande konsekvenser som den får för enskilda människor, alltså brottsoffer - den som skjuts ihjäl eller mördas i samband med ett sprängdåd etcetera - och deras anhöriga, också har påtagliga systemhotande effekter.
Ett av de mest påtagliga uttrycken för det är naturligtvis infiltration eller påtryckningar på olika sätt på det offentliga. Vi har sett flera exempel på det både i närtid och tidigare, till exempel att socialsekreterare hotas eller på ett mer subtilt sätt blir föremål för påtryckningar så att de antingen inte vågar fatta beslut eller till äventyrs fattar felaktiga beslut. Det finns exempel på infiltration i stadsbyggnadsförvaltningar eller i den del av den kommunala förvaltningen där man fattar beslut om försörjningsstöd. Det finns exempel på infiltration i politiska partier. Listan kan göras lång. På senare tid har vi dessutom fått se några rätt spektakulära exempel på infiltration i rättsväsendet även om det ännu inte finns några lagakraftvunna domar i den delen.
Låt mig bara säga att den situation som Södertäljefallet aktualiserar är väl känd. Vi måste möta den med all kraft, och det inkluderar utökade möjligheter för kommunen och andra att göra relevanta bakgrundskontroller för att säkerställa att medarbetare i exempelvis kommunen inte är en del av organiserad brottslighet eller genom annan brottslighet är olämplig att ha vissa befattningar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Man kan väl säga att en förtjänst med JO-beslutet i Södertäljefallet är att vi har fått rättsläget klarlagt. Det betyder också att politiken har något konkret att förhålla sig till. Här tror jag att man kan säga två saker samtidigt.
Å ena sidan klarlägger JO:s beslut rättsläget, det vill säga att den hantering som bland annat Södertälje kommun ägnat sig åt inte har stöd i lag.
Å andra sidan är det samtidigt väldigt enkelt att se behovet av det som Södertälje har velat uppnå genom dessa åtgärder och att uttrycka sin erkänsla för den ambitionen hos Södertälje kommun. Det är därför regeringen också har sagt att vi i närtid kommer att tillsätta en utredning som får i uppdrag att skyndsamt möta den situation som JO-beslutet tar sikte på.
Om detta ska kunna ske skyndsamt, det vill säga som ett av de snabbspår som regeringen numera använder sig av, måste frågan avgränsas. Detta betyder att jag ser framför mig att vi i ett första steg kommer att ta sikte på just kommuners möjligheter att göra denna typ av bakgrundskontroller. Det betyder naturligtvis inte att det inte finns andra aktörer, inte minst statliga myndigheter, som har motsvarande behov, och vi kommer att behöva återkomma med de bredare greppen.
Jag ska gå in på Ludvig Asplings tre mer specifika frågor. Den första frågan har jag väl egentligen besvarat. Jag ser framför mig att det första steget inte, om vi ska kunna göra detta snabbt, kan vara för brett och för generellt. Vi måste ta sikte på Södertäljesituationen och först rycka ut till Södertäljes och andra kommuners hjälp.
Den andra frågan gällde om det räcker med belastningsregister eller om man ska ha möjlighet att ta ett bredare grepp. Jag tror att det kan finnas anledning att ge möjlighet att ta ett bredare grepp, men exakt hur de gränserna ska dras måste utredaren få titta på och komma med förslag om.
Detta ligger i linje med den tredje frågan, om det bara ska gälla brottslighet. Det är klart att det även finns annan information om människors bakgrund som är relevant i en sådan prövning. Exakt hur dessa snitt ska dras återkommer vi till i direktiven, och sedan kommer vi att ge utredaren i uppdrag att närmare sätta upp gränserna för sådana utökade bakgrundskontroller.
Anf. 55 Ludvig Aspling (SD)
Fru talman! Tack så mycket, statsrådet, för ett utförligt svar! Jag har ändå förtroende för att den här regeringen tar denna fråga på betydligt större allvar än den förra, som egentligen bara stjälpte över detta problem på kommunerna och sedan lät dem klara sig bäst det gick.
Den inriktning som statsrådet beskriver tycker jag också låter rimlig. Frågan om skyndsamhet är naturligtvis väldigt viktig.
Jag skulle vilja komma med ett litet medskick, om tiden finns. Storbritannien har ett väldigt väl utbyggt system för att hantera denna typ av problem. Man har något som heter DBS, Disclosure and Barring Service - ett system för personalgranskning som utvecklades inte specifikt för att hantera kriminella klaner utan snarare för att hantera annan typ av brottslighet. Det kan handla om personer som dömts för sexualbrott eller något annat som gör att de är olämpliga att ha i skolmiljö eller i offentlig sektor generellt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det som är så väl utvecklat med det brittiska systemet är dels att det utvidgar det obligatoriska registerkontrollområdet till att bli väldigt stort. Det handlar alltså inte om en fakultativ regel som ger tillåtelse att göra en viss kontroll, utan det blir obligatoriskt att göra kontroller för väldigt många - hela det brittiska skolväsendet, till exempel.
En annan grej som gör detta så pass effektivt är att det är straffsanktionerat. Det är alltså enligt straffrätten inte tillåtet för personer som jobbar inom den brittiska offentliga förvaltningen att skippa det obligatoriska registerområde som denna lag stadgar. Det finns alltså väldigt starka incitament för att se till att folk sköter sig.
Tyvärr tror jag att något liknande skulle behövas. Det skulle krävas betydligt mer beredning om man skulle gå den vägen, men i det långa perspektivet tror jag att detta skulle behövas. Vi kan nämligen tyvärr inte lita på att kommunerna sköter detta i dag. De är redan infiltrerade av kriminella klaner. Det finns en jättestor risk för att de som ska övervaka detta i framtiden också är personer som har denna typ av kontakter. Problemet går alltså djupare än vi kanske förstår just nu.
Det tredje som Storbritannien har är ett väl utbyggt myndighetsstöd. Det här kan vara ganska meckigt att göra för kommuner - det beror lite grann på hur man lägger upp det. Det kan vara arbetsintensivt, och det kan kosta pengar. Jag är osäker på hur mycket Södertälje har betalat för det här privata företaget, men det ser ut att vara ett ganska omfattande arbete. Jag kan tänka mig att det är ganska dyrt.
I Storbritannien finns det ett väldigt starkt myndighetsstöd. Det finns en instans som man kan skicka en förfrågan till, och då får man ett utlåtande enligt dels belastningsregistret, dels misstankeregistret. Det görs en säkerhetsprövning, och de tittar på om personen har varit åtalad utan att ha blivit fälld. Det finns en lång rad sådana här omständigheter som man kan få information om genom att skicka en förfrågan till en myndighet på en plats. Systemet är väldigt smidigt och enkelt att använda, med andra ord. Det tror jag är ganska viktigt - att det blir ett system som är vattentätt och enkelt att använda för kommunerna.
Jag vill bara göra detta medskick. Om det finns en möjlighet att ta ett bredare grepp om denna fråga längre fram efter att Södertäljesituationen är hanterad hoppas jag verkligen att statsrådet funderar på att åka till Storbritannien och titta på hur de jobbar med sitt DBS-system.
Anf. 56 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Låt mig börja med att återigen bekräfta att Södertäljefallet och andra liknande fall understryker betydelsen av att vi kommer framåt och hittar vägar som gör att vi får en reglering där det görs en avvägning mellan å ena sidan de brottsbekämpande, eller kanske snarare brottsförebyggande, motiv som ligger till grund för att göra denna typ av utdrag ur belastningsregistret och ordentliga bakgrundskontroller, å andra sidan, förstås, de integritetshänsyn som görs gällande.
Jag tror också att behovet, som vi har varit inne på i detta meningsutbyte, är bredare och inte bara finns i kommunerna. Statliga aktörer och myndigheter beskriver att det finns motsvarande utmaningar i den stora del av det offentliga som inte bedriver den allra mest säkerhetskänsliga verksamheten, där det finns särskild reglering och särskilda skyldigheter att göra rigorösa säkerhetskontroller.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill återigen bekräfta detta behov, och det är därför vi säger att vi vill sätta en utredning på fötter så snart det bara går, som dessutom med ett tydligt avgränsat uppdrag kan komma framåt skyndsamt för att hantera kommunernas situation.
Man ska väl inte utesluta att även det smalare greppet kan vinna på en viss internationell utblick, men det är klart att de mer genomgripande systemförändringarna måste hanteras genom ett bredare grepp. Där tycker jag att det är alldeles självklart att det som en väsentlig del i ett sådant uppdrag måste ingå en internationell utblick och jämförelse. Vi ska förstås i slutändan inlemma även internationella erfarenheter i en svensk rättsordning. Det brittiska system som Ludvig Aspling redogör för är intressant. Det finns även andra system som är intressanta. Jag tror att det inte minst är klokt att också titta på våra nordiska grannländer för att kunna sätta våra regler i ett mer komparativt ljus.
Det ligger i sakens natur om man utgår från dagens läge att vissa myndigheter har denna typ av befogenheter. Det gäller vissa ändamål eller verksamheter och är ofta också avgränsat till vissa brott. Det är klart att samhällsutvecklingen lätt gör att detta regelverk framstår som daterat. I hela detta grepp kommer vi därför också att behöva titta på vad det i så fall är som bör få ingå i sådana här bakgrundskontroller.
Jag tycker att det brottsförebyggande intresset och det offentliga integritetsintresset - alltså att värna medborgare, kommuner och myndigheter mot denna typ av kriminalitet - naturligtvis är oerhört starkt och motiverar en framflyttning av positionerna.
Sedan ska vi också naturligtvis vara medvetna om att den information vi talar om är mycket integritetskänslig. Exempelvis misstankeregistret är känsligare än belastningsregistret på så sätt att det listar misstankar om brott som aldrig slutligt har prövats rättsligt. Vi vet alltså inte om misstankarna hade en motsvarighet i faktiskt brottslighet. Det är klart att ju bredare vi gör denna tratt, desto mer integritetskänsligt blir det.
Jag är dock väldigt förvissad om att vi måste flytta fram positionerna och om att vi genom en ordentlig utredning av dessa frågor kommer att kunna hitta en mer modern, till samtiden anpassad reglering och samtidigt värna rättssäkerhetsintressen på ett bra sätt.
Anf. 57 Ludvig Aspling (SD)
Fru talman! Tack så mycket för svaret, statsrådet! Det känns ändå tryggt att statsrådet uppenbarligen har funderat på dessa frågor.
Ett uttryck som statsrådet brukar använda ibland är mönsterbrytande åtgärder. Det tycker jag är ganska intressant, för det som behövs just nu är att Sverige bryter gamla mönster. Jag skulle alltså uttrycka behovet på exakt samma sätt.
De mönster vi framför allt måste bryta är hur vi tänker när det gäller vilka verksamheter som är säkerhetskänsliga och vilka som inte är det. Vi har historiskt inte haft storskaliga, släktbaserade kriminella nätverk som helt enkelt är specialiserade på att begå olika typer av brott mot det offentliga i rent vinstsyfte. Vi har inte haft detta tidigare, utan det är något som är nytt.
Vi måste få in i huvudet att det i dag är ett mycket större område av den svenska offentliga förvaltningen som är utsatt för detta och som är en säkerhetsrisk och känsligt material på ett sätt som det inte har varit tidigare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tycker också att frågan om proportionalitet är väldigt intressant här, för när man gör denna typ av ingrepp i den personliga integriteten gör man ju en typ av proportionalitetsavvägning. Det måste stå i proportion till det intresse som åtgärden ska tillgodose. Här måste man också börja tänka om lite grann. Vad är intresset av att kunna göra denna typ av säkerhetsprövningar i dag, till exempel inom ett område som vi kanske för inte så länge sedan såg som rätt oproblematiskt - äldrevården, omsorg i kommunen eller något sådant?
I dag är det betydligt viktigare. Skälet till att denna typ av prövningar behövs är helt enkelt mycket tyngre i dag. Detta gör enligt min mening att avvägningen ser ut på ett annat sätt. Den öppnar för betydligt mer ingripande åtgärder, just för att behovet är så mycket större. Det vi egentligen talar om är förtroendet för mycket av det offentliga som ganska brutalt undermineras när vi har denna typ av infiltrering.
Anf. 58 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Jag börjar gärna mitt avrundande inlägg med frågan om balans mellan mål och medel, alltså proportionaliteten. Jag tycker att det är en fråga som har en generell betydelse för en omläggning av till exempel kriminalpolitiken, men också för andra delar av rättspolitiken som denna regering med stöd av Sverigedemokraterna genomför.
Avvägningen mellan effektiv brottsbekämpning eller effektivt brottsförebyggande arbete å ena sidan och personlig integritet å andra sidan påverkas naturligtvis av samhällsutvecklingen. Det är alldeles uppenbart att samhällsutvecklingen har fört oss till en punkt där vi på en rad olika områden måste ge intresset av att bekämpa, förebygga och förhindra brott en annan tyngd än hittills. Det betyder också att vi behöver göra reformer och förändringar när det gäller den allra mest säkerhetskänsliga verksamheten. Det pågår exempelvis just nu en översyn av den lagstiftning som rör bakgrundskontroller när det gäller den allra mest säkerhetskänsliga verksamheten.
Numera finns det - vilket Ludvig Aspling var inne på - också andra och bredare motiv som kanske inte i första hand är en säkerhetsfråga i den mer traditionella bemärkelsen utan som snarare handlar om integriteten i den offentliga förvaltningen och det offentliga beslutsfattandet, integriteten för en socialsekreterare eller en bygglovshandläggare eller för den delen integriteten i det demokratiska systemet när det gäller att kunna värna politiska partiers integritet i förhållande till kriminalitet.
Det finns andra intressen som motiverar andra reformer på detta område. En av de mest påtagliga gäller bakgrundskontroller för att undvika infiltration - att man får in kriminella på insidan som underminerar beslutsfattandet i det offentliga och legitimiteten gentemot medborgarna och kanske också bedrar medborgarna och det offentliga genom stora brott inom välfärdsbedrägerier. Därför är jag väldigt glad att vi nu har konkreta planer på att gå framåt i dessa frågor. Vi tar ett första offensivt steg. Det kommer att följas av fler.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.