basindustrins elförsörjning

Interpellation 2001/02:367 av Karlsson, Ola (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2002-04-12
Anmäld: 2002-04-16
Besvarad: 2002-05-14

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 12 april
Interpellation 2001/02:367
av Ola Karlsson (m) till näringsminister Björn Rosengren om basindustrins elförsörjning

Den svenska basindustrin är beroende av god tillgång på el till konkurrenskraftiga priser. Den elintensiva industrin, dvs. stål- och metallverk, företag som är verksamma inom massa- och pappersindustrin, kemiska industrin samt gruvindustrin förbrukar ca 40 terawattimmar el. Det är hundratusentals människor som är beroende av denna industri för sin försörjning. Det är industrier som ligger utanför storstäderna och ger jobb och välfärd i glesbygder, i Bergslagen och i stora delar av Norrland.

Tidningspappersbruken är goda exempel på företag som ger försörjning i hela regioner. Skogsbönderna levererar massaved, skogsarbetarna avverkar och kör ut den, åkarna transporterar veden och pappersarbetarna processar den och gör tidnings- och journalpapper av den. Tidningspappersbruken är bland de industrier som slukar mest elenergi. Är det skogsbönderna i Norrlands inland som har det för bra, skogsarbetarna eller åkarna? Eller är det pappersarbetarna? Det är de som får bära den tyngsta bördan av regeringens energipolitik.

Regeringen vill nu i sitt senaste förslag på energiområdet avveckla halva den svenska elproduktionen, utan att tala om hur och om den ska ersättas.

Vilka åtgärder tänker statsrådet att vidta för att inte stora delar av basindustrin avvecklas samtidigt med avvecklingen av halva elproduktionen?

Debatt

(10 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2001/02:367

Webb-tv: basindustrins elförsörjning

Protokoll från debatten

Näringsminister Björn (S)

Anf. 69 Näringsminister Björn (S)

Herr talman! Ola Karlsson har frågat vilka åtgär- der jag avser att vidta för att inte stora delar av basin- dustrin avvecklas samtidigt med avvecklingen av halva elproduktionen. Per-Samuel Nisser har frågat vad jag ämnar göra för att en avveckling av kärnkraften inte ska medföra att tusentals jobb försvinner från Värmland. Frågorna berör samma sak - hur en kärnkraftsav- veckling riskerar medföra negativa effekter för den svenska basindustrin - och jag väljer att besvara dem tillsammans. En central utgångspunkt för den överenskommel- se om den fortsatta kärnkraftsavvecklingen och om- ställningen av energisystemet som regeringen, till- sammans med Centerpartiet och Vänsterpartiet, redo- visar i den energipolitiska propositionen Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörj- ning är att omställningen måste ske på ett ansvarsfullt och kontrollerat sätt och med ett långsiktigt perspek- tiv. Av propositionen framgår att överenskommelsen om kärnkraftsavvecklingen bör skapa gynnsamma förutsättningar för en företagsekonomiskt försvarbar fortsatt drift och successiv stängning av kärnkraften, samtidigt som annan miljövänlig elproduktion tas i drift och elförsörjningen tryggas. Riktlinjerna för energipolitiken slår mycket tydligt fast att energipoli- tiken ska bidra till att stabila förutsättningar skapas för ett konkurrenskraftigt näringsliv och till en förny- else och utveckling av den svenska industrin. Kärnkraften svarar för ungefär halva den svenska elproduktionen. Utbyggnaden av kärnkraften skedde under en period av ca 15 år. Kärnkraften har bl.a. inneburit att Sveriges beroende av olja har reducerats. Detta är ett viktigt skäl till att utsläpp av försurande och klimatpåverkande ämnen från den svenska ener- gisektorn har minskat. Industrin har garanterats en säker elförsörjning till låga priser, något som varit och fortfarande är mycket viktigt för dess konkur- renskraft. Man kan dock inte, som Moderaterna gärna gör, blunda för det faktum att vissa av de svenska reaktorerna i dag har uppemot 30 år på nacken. Sam- tidigt som elförbrukningen ökar och behov av ny produktionskapacitet successivt aktualiseras, åldras kärnkraftsreaktorerna, och moderniseringen behöver öka. Det vore oansvarigt att inte erkänna detta och i stället utgå från att reaktorerna kommer att producera el i all evighet utan risk för avbrott eller höga kostna- der. Det initiativ, som vi nu tagit i denna fråga, ska borga för att övergången till andra energikällor efter kärnkraften sker på ett så smidigt och ansvarsfullt sätt som möjligt.

Ola Karlsson (M)

Anf. 70 Ola Karlsson (M)

Herr talman! Jag ska börja med att tacka för svaret och också gratulera statsrådet till att ha läst upp bland det mest innehållslösa interpellationssvar som jag har sett under mina snart nio i riksdagen. Jag ser inte mycket av substans i det. Skälet till att jag använder dessa kanske lite hårda ord är att jag är djupt bekymrad därför att energipoli- tiken betyder så mycket för basindustrin, välfärden i stora delar av vårt land. I mitt län har vi runt 5 000 anställda i elintensiv industri. Basindustrin är det som ger jobb och välfärd i sto- ra delar av Glesbygds-Sverige, i Bergslagen, utmed Norrlandskusten och inte minst i det län som nu ska bli Björn Rosengrens egen valkrets, nämligen Norr- botten, där den elintensiva industrin gör av med ca 4 terawattimmar. Jag blir då djupt bekymrad när rege- ringen föreslår att halva elproduktionen ska avvecklas eftersom basindustrin är så beroende av el för att kunna fortsätta att skapa jobb, välfärd, och trygghet i stora delar av Sverige. Statsrådet säger att regeringen lägger fram förslag till riktlinjer i propositionen. Men problemet är att man enligt riktlinjerna ska avveckla halva elproduk- tionen, 70 terawattimmar kärnkraft. Men regeringen talar inte om hur denna produktion ska ersättas. Det sätts upp ett planeringsmål för vindkraften på 10 terawattimmar - som om gruvorna och stålbolagen ska vara i drift bara när det blåser. Sedan ska beskatt- ningen på kraftvärme ändras som - optimistiskt räk- nat - kan ge ytterligare 5 terawattimmar. Sedan ska det införas gröna certifikat som ska gynna produktion som inte ska köpas på kommersiella grunder. Det kanske också kan ge - mycket positivt räknat - 5 terawattimmar. Men hur blir det då med resten? Det fattas 50 te- rawattimmar. Det är 10 terawattimmar mer än vad den elintensiva industrin gör av med. Hur ska resten täckas? Ska basindustrin garanteras sin kraftförsörj- ning? Vilka andra industrier ska då få stå utan el? Hur ska Björn Rosengren och regeringen klara basindust- rins elförsörjning när man avvecklar halva elproduk- tionen och inte talar om hur den ska ersättas, annat än med gröna certifikat och med vindkraft? Man kan inte driva pappersbruken med gröna cer- tifikat. Man kan inte driva stålverken med tomma ord i riksdagen. Man kan inte driva LKAB och anrik- ningsverken med enbart skattelättnader för kraftvär- me. Vad tänker regeringen och Björn Rosengren göra för att se till att vi kan ha kvar basindustrin och för att det ska bli så pass goda villkor att det skapas nya och utökade anläggningar så att det inte blir som i dag, att Avesta Polarit utvecklar i Finland och avvecklar delar av produktionen i Sverige, att Holmen utvecklar verksamheten i Spanien och inte i bygger ut Sverige? Vad tänker regeringen göra?

Per-Samuel Nisser (M)

Anf. 71 Per-Samuel Nisser (M)

Herr talman! Först vill jag också tacka statsrådet för svaret. Frågan om energi till våra hushåll och industrier är en mycket viktig och avgörande fråga för vårt lands framtid och för vårt välstånd. Som jag ser i svaret tänker regeringen tydligen fortsätta arbetet med att avveckla kärnkraften och därmed riskera att av- veckla också massor av arbetstillfällen runtom i vårt land, inte minst i det län som jag kommer ifrån, Värmland. Värmland hör till ett av de län i vårt land som är mest beroende av elintensiv industri. Tusentals jobb riskeras om man nu ska avveckla billig och effektiv kärnkraft. Vad ska statsrådet säga till de som arbetar i industrierna runtom i länet, i Grums, i Hagfors, i Munkfors, i Storfors, i Säffle, i Degerfors, i Skoghall, i Arvika, i Sunne? Det är orter som är oerhört bero- ende av den elintensiva industrin. Oron där är stor, och med all rätt. Det rör sig om regioner där arbets- tillfällena tyvärr inte är så många, där man tappar befolkning och där man inte ska behöva att kämpa under risken att även elproduktionen äventyras och därmed jobben. Utöver detta är konkurrensen med andra länder stenhård. Ser man till Värmland och de industrier som finns där är det dessutom långa avstånd till många av marknaderna. Det krävs alltså långa trans- porter, och det medför en konkurrensnackdel. Varje försämring av förutsättningarna för att driva ett företag hotar jobben på dessa orter, och det hotar också välfärden i hela vårt land. Jag vill fråga statsrå- det om statsrådet verkligen menar att det inte kommer att få några negativa effekter för jobben och miljön i hela landet och i mitt hemlän Värmland, om man tar bort 50 % av den elproduktion som i dag kommer från kärnkraft.

Näringsminister Björn (S)

Anf. 72 Näringsminister Björn (S)

Herr talman! Om mitt svar på interpellationen var väldigt tunt kan jag väl säga att det är sällan som jag hör så oseriösa inlägg som det som Ola Karlsson gjorde här i kammaren. Det var en allmän skärmsel- propaganda om att vartenda kärnkraftverk ska läggas ned och att det kommer att bli mörkt och svart i Sve- rige. Det är ju inte sant. Om Ola Karlsson har läst propositionen - vilket jag hoppas att han har gjort - har han tagit del av de mål som anges där, en säker och trygg energiförsörj- ning, värnande om industrins konkurrenskraft, låg negativ påverkan på miljö, hälsa och klimat. Jag kommer inte att medverka till att något kärnkraftverk släcks, om man inte har uppnått dessa mål. Det kom- mer inte heller Vänsterpartiet och Centern att göra. Jag vill ställa en fråga till Ola Karlsson. All poli- tik som vi sysslar med - i synnerhet när det handlar om stora investeringar och om sådant som energipo- litik som berör människor, samhällets välfärd osv. - handlar om stabilitet och om långsiktighet. Om nu Moderaterna skulle vinna valet, hur ska ni då klara av energipolitiken? Jag som energiminister har försökt att med ett avstamp i 1997 års energipolitik få till stånd ett stabilt politiskt beslut över blockgränsen. Hur ska ni göra? Ska det bli som förra gången, dvs. total förvirring med statsråd som kom och statsråd som gick, med politik som ändrades, med kärnkraft- verk som skulle respektive inte skulle läggas ned? Vad blir det för stabilitet? Vi har en stabil politik som syftar till att uppnå målen om en säker och trygg energiförsörjning, vär- nande om industrins konkurrenskraft, låg negativ påverkan på miljö, hälsa och klimat. Inget kärnkraft- verk kommer att läggas ned om det på något sätt skulle skapa en förvirring om detta. Men jag tror - och jag återkommer senare till detta med gröna certifikat - att det allvarligaste för energipolitiken vore att vi fick samma situation som vi hade under den borgerliga regeringen då statsråd kom och gick och politiken handlade om ifall kärn- kraftverk skulle läggas ned respektive inte läggas ned. Vi har inte sagt annat än att kärnkraftverken måste läggas ned på sikt. De är helt enkelt inte eviga. De byggdes ut under 70- och 80-talet, och många av dem håller på att bli väldigt gamla. Vi måste hitta alternativ. Det är dessa alternativ som nu prövas, och där är vi också överens med kärnkraftsindustrin. Det är den tyska modellen. Vi gör precis som man har gjort i Tyskland. Både Tysk- land och Sverige är gamla industrinationer. Tror ni att Tyskland - det må vara att man där använder 20 % kärnkraft medan vi använder 50 % - skulle träffa en sådan överenskommelse med kärnkraftsindustrin om det skulle skada industrin? Tror ni att vi socialdemo- krater skulle göra detta om det skulle skada industrin? Hittills har det inte gjort det, och det kommer det inte heller att göra framdeles. Men kärnkraften är en pa- rentes, och på sikt kommer den att klinga ut. Då kommer vi också att kunna tillföra annan energi.

Ola Karlsson (M)

Anf. 73 Ola Karlsson (M)

Herr talman! Det är intressant att lyssna på nä- ringsminister Björn Rosengren, och det är extra in- tressant om man har lyssnat på de andra partiernas förhandlare. Här säger näringsministern att inte ett enda kärnkraftverk ska läggas ned om målen inte kan nås. Det är mycket annorlunda uttryckt jämfört med vad de andra partiernas förhandlare har sagt. Återge gärna igen till kammarens protokoll, nä- ringsministern, att inte ett enda kärnkraftverk ska läggas ned om det leder till att något av dessa mål äventyras. Jag tror att många kommer att läsa det här debattprotokollet med intresse. Sedan refererade statsrådet till den borgerliga re- geringen, att vi inte kan ha det så att statsråd går. Räkna efter från vilken regering som det har gått flest statsråd! Jag tror inte att det är från den borgerliga regeringen. Sedan frågade han: Tror Ola Karlsson att Social- demokraterna skulle göra detta om det skulle skada industrin? Ja, jag tror det, och det har vi sett. Vi har sett det i nedläggningen av Barsebäck 1. Arbetsplat- ser försvann, produktion försvann, importen ökar, vilket skadar miljön och leder till ökade utsläpp av andra, skitiga ämnen. Det handlade inte ett dugg om villkoren för industrin. Det handlade då om villkoren för regeringen, om vilken regering som skulle sitta. Och Barsebäck 1 blev offret för att säkra regeringen Persson. Jag tror att det kommer att bli precis så även i fortsättningen, att Björn Rosengren, Göran Persson och de andra i regeringen är beredda att skrota de svenska kärnkraftverken även om det påverkar in- dustriklimatet, vilket det gör. Tror Björn Rosengren att det blir lättare för led- ningen på Avesta Polarits metallurgi i Avesta att argumentera för att metallurgin ska vara kvar där nästa gång det diskuteras hur många stålverk man ska ha kvar i koncernen? Det sägs ju redan nu att med den struktur man bygger upp hotas på sikt ett av stål- verken. Tror Björn Rosengren att det blir lättare att behålla och utveckla jobben i Sverige om man av- vecklar halva den svenska elproduktionen? Problemet med regeringens argumentation är att man avvecklar halva elproduktionen utan att tala om hur den ska ersättas. Man sätter upp ett mål för vind- kraften på 10 terawatt, men det är ohyggligt dyr el. Man sätter upp ambitiösa mål för gröna certifikat som också blir dyr el. Sedan blir det en del på kraftvärme- beskattningen. Men man driver inte basindustrin med gröna certifikat eller vindkraft. Hur ska Björn Rosen- gren och regeringen visa för industrin att det är värt att placera nya anläggningar i Sverige?

Per-Samuel Nisser (M)

Anf. 74 Per-Samuel Nisser (M)

Herr talman! Näringsministern sade i sitt första inlägg ungefär så här: Inget kärnkraftverk kommer att stängas innan ett antal villkor är uppfyllda, bl.a. när det gäller jobb och miljö. Det logiska måste i så fall vara att det måste ha varit fel att avveckla Barse- bäck 1. Det ersattes med kol och olja från andra län- der. Det kan väl inte ha varit meningen. Jag skulle gärna vilja ha en kommentar till det. De effekter som en avveckling av kärnkraften än- då medför oroar många, som jag sade i mitt första inlägg. Jag skulle vilja lyfta fram en annan fråga som nä- ringsministern också tangerade lite grann, och det är den tveksamhet som kan bli på marknaden och i nä- ringslivet. Som statsrådet vet har en allt större del av det svenska näringslivet utländska ägare, och många styrelser har sitt säte långt ifrån den ort som industrin ligger i. Utvecklingen i mitt län, Värmland, har för- ändrats på tio år. 1990 arbetade ca 10 % i utlandsägda företag. År 2000, alltså tio år senare, var den siffran 24 %. Då ska vi veta att knappt hälften är anställda inom den offentliga sektorn. Men när det gäller an- ställda i ett utlandsägt företag har det alltså varit mer än en fördubbling på tio år. Med tanke på att fler företag är utlandsägda och att styrelserna sitter långt från produktionen är det av extra stor betydelse att konkurrensvillkoren är så bra som möjligt för pro- duktionen i Sverige. När ägarna ska göra sina bedömningar om framti- da investeringar får det inte vara någon tveksamhet vad gäller förutsättningarna i vårt land. Det är natur- ligtvis många faktorer som avgör var man gör inves- teringarna. Men en viktig faktor för basindustrin är energikostnaderna. Finns det tvekan om att det förs en långsiktig bra politik vad det gäller kostnader och driftssäkerhet på energisidan är det tyvärr risk för att investeringen görs på en annan plats. Det kommer i så fall att bli förödande på sikt för svenskt näringsliv och för jobben i Värmland och för jobben i Sverige. Jag vill fråga om statsrådet inte ser några faror med de signaler som en förtida kärnkraftsavveckling skickar till ägarna och styrelserna för basindustrierna när de kommer att göra sina framtida investeringar.

Näringsminister Björn (S)

Anf. 75 Näringsminister Björn (S)

Herr talman! Man blir faktiskt lite bestört - jag brukar använda ordet dysterkvistar - när ni står här och talar om vad som kommer att hända och hur eländigt och svart det är. Det är ju inte sant. I Värmland exempelvis förbrukar företagen mycket mer energi i dag än vad de gjorde tidigare. Jag vill påstå att de förbrukar mer i dag än vad de gjorde innan Barsebäck 1 lades ned. De förbrukar mindre per produkt, men totalt sett förbrukar de mer energi. Och det ska de göra. Det har de rätt att göra. Därför är inte bilden sann som ni målar upp. Det som sker i Sverige, och det sker i hela världen i dag - alla länder gör som Sverige - är att man inför gröna certifikat, att man ifrågasätter kärnkraftverken och bygger ut för att få alternativ, för man vet att kärnkraften är en parentes. Den kommer att leva länge till, men den är en parentes. När det sedan gäller villkoren för Barsebäck 2 får elpriset ej påverka negativt, tillgången på el för in- dustrin får ej påverka negativt, inte heller effektbalan- sen eller miljöklimatet. Det här står ju både Centern och Vänsterpartiet bakom. De mål som jag tog upp här står också Centern bakom, alltså en säker och trygg energiförsörjning, värnande om industrins konkurrenskraft, låg negativ påverkan av miljö, hälsa och klimat. Det här har man skrivit på, och det är vi överens om. Därför är den bild som ni redovisar inte sann. Ni börjar också tala om att företag lämnar Sveri- ge. Det har ju varit en stor energipolitisk debatt i dag, och där sade företrädare från delar av världen och de som samlar och organiserar de stora energibolagen att Sverige är oerhört framstående när det gäller energi- politiken och tillgången till billig energi. Därför vill både amerikanska och tyska företag investera i Sveri- ge. Det är en annan bild, men det är faktiskt en sann bild. Vi kan ju titta på Kalifornien - drömlandet för dem som vill att marknaden ska styra allt - och vad som hände där. I Sverige har vi faktiskt kontroll på detta. Jag vill säga en gång till att vi måste tillse att in- dustrin och basnäringarna har energi, och det har de. Vi lägger inte ned några kärnkraftverk om vi inte uppnår dessa mål, och detta är vi också överens om. Det står i propositionen, och ni är också medvetna om vad som sägs när det gäller villkoren för Barsebäck 2. När det sedan gäller frågan om det som har skett i Tyskland, och som vi också tar upp i propositionen, konstaterar vi att kärnkraften svarar för halva den svenska elproduktionen, och den har stor betydelse. Det gör att regeringen och partierna bakom proposi- tionen anser att det är viktigt med en så bred förank- ring som möjligt i en sådan mycket viktig fråga, och en bred förankring borgar för förtroende mellan par- terna och en stabilitet i politiken. Jämfört med en lagreglerad avveckling av kärn- kraften skulle en överenskommelse mellan staten och kraftbranschen förbättra förutsättningarna för att avvecklingen kan genomföras på marknadsmässiga villkor och medge tid för anpassning. Det innebär i sin tur att de samhällsekonomiska kostnaderna för avvecklingen och riskerna för störningar i elproduk- tionen kan minska. Detta är vi överens om. Vi ska börja den diskussionen nu. Målet med Moderaternas energipolitik är exakt samma Socialdemokraternas. Läser man er motion ser man att det där står precis det som vi säger. Men vi har en lite annan syn på medlen. Ni har inga förslag om hur man ska hantera detta. Ni har något om benchmarking. I övrigt finns det inte ett enda förslag. Vad är det för energipolitik?

Ola Karlsson (M)

Anf. 76 Ola Karlsson (M)

Herr talman! Statsrådet sade att alla länder gör som i Sverige. Jag måste fråga: Har Björn Rosengren varit i Finland någon gång? Där pågår i dag en inten- siv debatt om att uppföra en femte reaktor på ungefär 1 700 megawatt. Sedan säger statsrådet att Sverige har ett bra ener- gisystem. Ja, det har vi. Vi har ett mycket bra elsys- tem som i praktiken är utsläppsfritt och till hälften förnyelsebart. Varför demontera ett bra elsystem och energisystem? Varför ta bort en av Sveriges konkur- rensfördelar, nämligen god tillgång till billig el? Det är ju det regeringen och statsrådet lägger fram förslag om. Statsrådet säger vidare att det är viktigt med sta- bila villkor. Ja, till viss del. Men det viktiga är att villkoren är goda för industrin. Är de stabilt dåliga är det utomordentligt illa. Herr talman! Jag tar inte den här debatten för att jag tycker att det är särskilt roligt att stå i riksdagens talarstol utan för att jag är genuint bekymrad över jobben och välfärden i stora delar av vårt land. Det gäller jobben på stålverket i Degerfors, på Ovaco i Hällefors, på pappersbruket i Frövifors och i zinkgru- van. Det gäller pappersarbetarna i Kvarnsveden, Ort- viken, Hyltebruk, Holmen och Hallsta. Det går att göra listan lång. Det handlar om jobb, företag och orter som är beroende av god tillgång till el och av konkurrenskraftiga priser. Det enda som regeringen slår fast i sin proposition är att kärnkraften ska avvecklas. Det är halva den svenska elproduktionen. Man talar inte om hur den ska ersättas.

Per-Samuel Nisser (M)

Anf. 77 Per-Samuel Nisser (M)

Herr talman! Näringsministern kallade oss för dysterkvistar, tror jag att det var. Men det beror ju på att vi läser vilken politik regeringen vill föra. När vi hör näringsministern berätta om hur politiken ska se ut framgent kan vi ju bli lite fundersamma på den här fronten. Statsrådet talade mycket om att det kommer att satsas mer på förnyelsebar teknik. Men det vi nu ser när det gäller avveckling av kärnkraft kompenseras ju med fossila bränslen, kol och olja. Så har det mest varit hittills. Jag tror visserligen att vind, sol och vatten kommer att vara mycket viktiga delar av ener- giförsörjningen framgent, men som det ser ut i dag kommer de inte att lösa hela vårt behov - som dess- utom samtidigt ökar. I historien har det varit ny teknik och nya kunska- per som har drivit människan framåt. I vårt land är det nu inte möjligt för att fullt ut kunna forska och öka vår kunskap kring kärnteknik. Det är för mig en orimlig hållning till ny forskning och ny teknik. Det är fel att politiskt styra och stoppa kunskap som kan- ske i stället skulle utveckla och skapa nya förutsätt- ningar för vårt näringsliv och vårt välstånd. Det skulle verkligen Sverige behöva. Det skulle kanske skapa mer kunskap och fler jobb i vårt land och för- hoppningsvis trygga mer av jobben och framtidsmöj- ligheterna även i mitt län. Jag vill avslutningsvis fråga statsrådet om han an- ser att det är fel att man ska få forska och få mer kunskap omkring kärnteknologi. Det kanske är så att det finns stora utvecklingsmöjligheter inom det här området för vår framtida energiförsörjning.

Näringsminister Björn (S)

Anf. 78 Näringsminister Björn (S)

Herr talman! Den som är minnesgod vet ju att de- batten när det gäller kärnkraften har vandrat fram och tillbaka. Det är också så att när det har hänt en olycka inom kärnkraften, när det har hänt en allvarlig olycka, vi har ju haft några sådana, har den allmänna opinio- nen, medierna och andra krävt att vi ska avveckla kärnkraften direkt. Det har varit lite av grunden eller basen för den här diskussionen. Jag skulle vilja ställa en fråga. Nu lär jag inte få något svar på den, men jag kanske kan få det någon annan gång. Om vi nu skulle få en olycka här i Sveri- ge eller någon annanstans och det börjar ställas krav på snabbavveckling av kärnkraften, eller en snabbare avveckling än vad vi har tänkt oss, vad har ni då för svar? Hur ska ni lösa detta? Den frågan är faktiskt viktig att ställa. Vi har svar på det. Bl.a. vill vi nu utarbeta den s.k. tyska modellen där marknaden och kraftindustrin själva ska hantera detta. Det innebär att de som är äldst lägger man först. Dem man vill investera i och utveckla investerar man i. Det är själva tanken. Vi har också en energieffektivisering genom att vi nu för en diskussion med basnäringarna och har utsett en förhandlingsman till detta för att få långsiktiga avtal för att få ned energiförbrukningen. Det ska alltså vara effektivt för basnäringarna. Vi har också de s.k. gröna certifikaten och en hel del annat som vi föreslår. Det betyder att vi har en beredskap. Vi vet att vi successivt måste lägga ned kärnkraften, men vi har en beredskap och vi har alter- nativ för detta. Moderaterna har ingenting, bara en del allmänna saker. Avslutningsvis vill jag säga något om forskning- en. Det finns inte alls något förbud i den s.k. tanke- förbudslagen om att man inte får forska inom kärn- kraften. Man får inte bygga nya kärnkraftsreaktorer, men man får forska. Detta är också en sådan här slä- pande, påhittig argumentation som ska låta bra. Vi skulle alltså förbjuda forskning på detta område, men så är det inte.

Intressenter

Frågeställare

Karlsson, Ola (m) Moderaterna

Besvarad av

näringsminister Björn Rosengren Socialdemokraterna