Beräkningen av riksnormen
Interpellation 2023/24:805 av Maj Karlsson (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-06-03
- Överlämnad
- 2024-06-04
- Anmäld
- 2024-06-07
- Svarsdatum
- 2024-06-19
- Besvarad
- 2024-06-19
- Sista svarsdatum
- 2024-06-24
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
I juni förra året KU-anmälde jag en lång rad statsråd för hanteringen av riksnormen i försörjningsstödet. Camilla Waltersson Grönvall var ett av dem.
Försörjningsstödet ska tillgodose hushållets mer regelbundna utgifter per månad och består av riksnormen samt faktiska skäliga kostnader för boende, hushållsel, hemförsäkring, arbetsresor, fackförening och a-kassa. Riksnormen gäller för hela landet och är en miniminivå för de behov som riksnormen ska täcka. Riksnormen innehåller kostnader för livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning och telefon, och slås årligen fast av regeringen genom beslut om socialtjänstförordningen (2001:937).
Min anmälan hade sin grund i att riksnormen under lång tid inte räknats upp enligt Konsumentverkets pris- och konsumtionsundersökningar, vilket socialtjänstförordningen (2001:937) föreskriver.
KU konstaterar att regeringen när den fastställer riksnormen gör en samlad bedömning av tillgängligt material med utgångspunkt från Konsumentverkets pris- och konsumtionsundersökningar och att vid denna bedömning beaktas även regeringens prognos för konsumentprisindex för innevarande år.
KU avslutar granskningen med att fastslå följande:
I de fall regeringen i en förordning beskriver vad riksnormen grundar sig på är det enligt utskottet en lämplig ordning att man redovisar de olika underlag som normalt används även om lydelsen av socialtjänstförordningen inte utesluter att även andra underlag och beräkningar än de från Konsumentverket beaktas. En sådan ordning skulle skapa en större tydlighet och förutsägbarhet om hur regeringen fastställer riksnormen.
Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Camilla Waltersson Grönvall:
Avser statsrådet att säkerställa att regeringen i all sin kommunikation beskriver hur beräkningen av riksnormen görs?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:805
Webb-tv: Beräkningen av riksnormen
Dokument från debatten
- Onsdag den 19 juni 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:136
- Protokoll 2023/24:136 Onsdagen den 19 juniProtokoll 2023/24:136 Svar på interpellation 2023/24:805 om beräkningen av riksnormen
Protokoll från debatten
Anf. 51 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Herr talman! Maj Karlsson har frågat mig om jag avser att säkerställa att regeringen i all sin kommunikation beskriver hur beräkningen av riksnormen görs.
Riksnormen är en miniminivå för de behov som riksnormen ska täcka. Riksnormen är en miniminivå för att täcka vissa särskilt angivna behov. Enligt socialtjänstlagen (2001:453) ska riksnormen avse skäliga kostnader för livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning och telefon.
Riksnormens belopp finns reglerade i socialtjänstförordningen (2001:937), och där anges också att riksnormen grundar sig på Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar. Socialtjänstförordningen utesluter dock inte att regeringen även beaktar andra underlag och beräkningar när man fastställer riksnormen.
När regeringen bedömer behovet av ändring av riksnormen görs det utifrån en samlad bedömning av allt tillgängligt underlag med utgångspunkt från Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar. Regeringens prognos för konsumentprisindex, KPI, för innevarande år beaktas också vid bedömningen.
På regeringens webbplats angavs i november 2023 att riksnormen för 2024 hade blivit fastställd. Där gavs informationen att riksnormen fastställs årligen och grundar sig på Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar och på regeringens prognos för KPI för innevarande år och att beloppen framgår i förordningen om ändring i socialtjänstförordningen.
I juli 2022 fick en särskild utredare i uppdrag att utreda och ta fram förslag på åtgärder för att öka drivkrafter och möjligheter till egen försörjning för personer som får försörjningsstöd. I uppdraget ingår bland annat att lämna förslag på hur en uppräkning av riksnormen kan regleras på ett ändamålsenligt sätt. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2024. Jag ser fram emot att få ta del av utredningens förslag.
Anf. 52 Maj Karlsson (V)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
För ett år sedan KU-anmälde jag en lång rad statsråd för hanteringen av riksnormen i försörjningsstödet. Camilla Waltersson Grönvall var ett av dessa statsråd, och här i dag får hon klä skott för alla. Min anmälan hade sin grund i att riksnormen inte räknats upp enligt Konsumentverkets pris- och konsumentundersökningar, vilket socialtjänstförordningen föreskriver. Den har i stället räknats upp med KPI, vilket bekräftas i en rapport från riksdagens utredningstjänst.
Försörjningsstöd kan man få om ens övriga inkomster inte är tillräckliga för att försörja sig själv och sin familj. Det uppbärs av dem som har det allra sämst ställt ekonomiskt och ska säkerställa att deras grundläggande ekonomiska behov är tillgodosedda. Försörjningsstödet består av riksnormen och faktiska skäliga kostnader för exempelvis boende och hushållsel. Riksnormen innehåller kostnader för bland annat livsmedel, kläder och skor.
Konsumentverkets pris- och konsumtionsundersökningar innehåller de varor som finns i riksnormen. Syftet med att grunda riksnormen på dessa uppgifter är att de som har försörjningsstöd ska ha råd med de varor som ingår i riksnormen.
KPI mäter i stället den generella prisnivån i Sverige. Det är ett mått som inkluderar långt fler varor och har en mycket långsammare ökningstakt än konsumentverkets beräkningar.
Om riksnormen hade skrivits upp utifrån Konsumentverkets pris- och konsumtionsundersökningar sedan 2006 hade en ensamstående utan barn varit berättigad till omkring 2 000 kronor mer i månaden. För sammanboende med två barn handlar det om närmare 6 000 kronor per månad.
Herr talman! Jag KU-anmälde regeringens hantering av riksnormen för att få klarhet i hur det ligger till. Men det finns några saker som fortfarande är oklara för mig efter KU:s granskning.
Statsrådet säger i sitt svar att riksnormen grundar sig på Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar. Jag undrar vad det faktiskt betyder att riksnormen grundar sig på dessa undersökningar. Statsrådet säger vidare att socialtjänstförordningen inte utesluter att regeringen även beaktar andra underlag och beräkningar när man fastställer riksnormen.
Men faktum är att riksnormen skrivs upp enligt ökningen av KPI. Det framgår som sagt av en utredning från RUT, och på regeringens hemsida står det att uppräkningen av riksnormen för 2024 motsvarar finansdepartementets KPI-prognos för 2023. Vad har då Konsumentverkets pris- och konsumtionsundersökningar för betydelse? Att helt följa KPI är väl inte att "även beakta"?
Jag undrar också hur regeringen år efter år lyckats med att beräkna riksnormen med utgångspunkt i Konsumentverkets pris- och konsumtionsundersökningar när de presenteras efter att riksnormen slås fast. År 2022 skickades Konsumentverkets beräkningar den 14 november. Regeringens beslut om riksnormen publicerades den 3 november. Det är också så det brukar gå till, enligt Konsumentverket. Hur klarade regeringen av att grunda riksnormen på något som då ännu inte fanns?
Anf. 53 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Herr talman! Den här frågan går långt tillbaka, och nu är det min uppgift att försöka reda ut detta. Det stämmer att regeringen årligen fattar beslut om riksnormen, och det sker vanligtvis under november månad. Därefter publiceras det i Svensk författningssamling och även av Socialstyrelsen.
För mig är det viktigt att konstatera att för 2024 fastställde regeringen riksnormen 8,7 procent högre än vad 2023 års riksnorm var, och 2023 höjdes riksnormen med 8,6 procent. Detta kan jämföras med höjningen av riksnormen mellan 2021 och 2022 då höjningen enbart var 1,6 procent.
Det finns vissa skillnader mellan Konsumentverkets uppgifter och kostnadsposterna i riksnormen. Exempelvis ingår beräkningar för ekologiska matvaror i Konsumentverkets beräkningar, vilket inte beaktas i KPI.
Riksnormen har funnits i 20 år, och konsumtionsmönstren har tydligt förändrats under dessa 20 år. Regelverket är därför något föråldrat när det gäller beräkningen av riksnormen. Kostnad för dagstidning ingår exempelvis men inte för bredbandsuppkoppling. Jag tror att det är tydligt för alla och envar hur detta påverkar då dagstidningar inte konsumeras på samma sätt som för 20 år sedan medan bredbandsuppkoppling är oerhört viktigt för att man ska kunna ta del av samhällsutvecklingen och kunna fungera i dagens samhälle.
Det är därför det är så viktigt att översynen av riksnormen görs, och den görs inom ramen för Utredningen om drivkrafter och möjligheter i försörjningsstödet. Ett av syftena med utredningen är givetvis att föreslå åtgärder och drivkrafter för att fler människor ska kunna försörja sig själva. Men utredningen ska också lämna förslag på en riksnorm som motsvarar dagens konsumtionsmönster, där kostnadsposterna ska motsvara en skälig levnadsnivå. Man ska göra beräkningar för varje kostnadspost som föreslås ingå i riksnormen och lämna förslag på hur en uppräkning av riksnormen kan regleras på ett ändamålsenligt sätt.
Utredningen ska slutredovisas den 1 december i år. Jag ser fram emot att ta del av utredningens förslag, för jag anser att det är viktigt att komma till rätta med att vi i dag har för många människor som lever med försörjningsstöd. Att ha en skälig levnadsnivå och själv kunna utforma sitt liv handlar mycket om att ha ett arbete att gå till. Men när man av olika skäl inte kan det ska riksnormen spegla ett konsumtionsmönster för 2024, inte 2004.
Det här är en viktig del i den förändrade framtida riksnormen och framtagandet av den som jag ser är helt nödvändig. Jag ser naturligtvis också fram emot att efter decennier, när vi väl har förslaget på bordet, kunna diskutera det med de olika politiska partierna.
Anf. 54 Maj Karlsson (V)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Även om bedömningen kan verka omodern säger lagtexten tydligt att man ska följa Konsumentverkets bedömning, och vi efterfrågar varför man inte har gjort det.
Urholkningen av riksnormen har pågått under lång tid, i närmare 20 år. Det handlar om hur politiken hanterar några av dem som har det sämst ställt i samhället. Under samma period har skatteintäkterna minskat med över 300 miljarder kronor, vilket har gynnat de allra rikaste.
Detta är en i grunden djupt ideologisk fråga om fördelning av våra gemensamma resurser och möjligheterna för dem som har det allra sämst ställt att leva ett drägligt liv.
Den nuvarande regeringen bygger på ett samarbete mellan delar av den forna Alliansen och Sverigedemokraterna - det organiserade kapitalets och den organiserade rasismens parlamentariska företrädare. Politiken blir därefter: Alliansens nedskärningar, men nu med etniska förtecken. Trygghetssystem ska utarmas, välfärden underfinansieras och stora vinstuttag ur densamma ska möjliggöras för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare.
Alliansregeringen riktade sina attacker mot sjuka och arbetslösa. När sjukförsäkringen och akassan skulle nedmonteras beskrevs dessa grupper som lata, simulanter och belastningar för samhället. Därmed blev nedskärningarna lättare att motivera.
I Tidöavtalet har utrikesfödda fått ta över rollen som grunden till Sveriges alla problem. Genom att utmåla dem som inte fötts här som ett hot och en belastning blir det lättare att villkora deras välfärd och rättigheter. Att montera ned trygghetssystem, välfärden och rättighetsskydden är lättare att motivera om man pekar på vissa grupper och börjar där.
Ett av de främsta exemplen på denna politik är det bidragstak och det krav på kvalificering in i välfärden som nu utreds på regeringens uppdrag. De som har det allra sämst ska få det ännu sämre. Samtidigt ska de allra rikaste få ytterligare skattesänkningar.
Dessa utredningar handlar delvis om försörjningsstödet, där ett tak ska införas. För att få försörjningsstöd, samhällets yttersta skydd, ska det krävas kvalificering. Detta är ett stöd som alltså redan är tusenlappar lägre än det borde vara, eftersom regering efter regering inte har följt lagen. Den höjning statsrådet pratar om är hälften så hög som den hade varit om man hade följt Konsumentverkets bedömningar.
Jag tycker inte att jag fick något tydligt svar på frågorna jag ställde, så jag prövar igen. Hur kan regeringen grunda riksnormen på Konsumentverkets beräkningar när beslutet om riksnormen fattas innan dessa beräkningar är publicerade? Hur grundar man något på något som ännu inte finns?
Eftersom det är omöjligt måste jag fråga statsrådet: Har regeringen inte varit ärlig i sitt svar till konstitutionsutskottet?
Anf. 55 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Herr talman! Jag känner Maj Karlsson som en engagerad men också ärlig debattör, och därför kan jag väl inte dölja att jag känner en viss besvikelse över de ord och de värderingar som ledamoten lägger i min mun.
Jag tror att mitt arbete i den här kammaren har präglats av min uppfattning och min tro på alla människors lika värde. Det är den utgångspunkt jag arbetar utifrån också i mitt uppdrag som socialtjänstminister.
Bilden är inte heller korrekt när det gäller skattesänkningar för de allra rikaste, utan här är det tydligt att vi har olika ideologiska ingångar.
Det har varit en utgångspunkt för regeringen att skattesänkningarna ska vara för dem som tjänar minst. Varför? Jo, för att det är en frihet att kunna försörja sig själv. Att kunna utforma sitt liv med den inkomst man har är en oerhört viktig del i att faktiskt stå på egna ben och också i att barn som växer upp ser att föräldrarna går till arbetet och kan försörja sig själva.
Av den anledningen har också skattesänkningarna gjorts för dem som tjänar minst. Man ska inte först arbeta och slita och betala skatt för att sedan behöva få bidrag tillbaka på den skatt man har betalat. Vi har den uppfattningen att man ska kunna leva på sin lön. Det är en väldigt enkel filosofi men som påverkar människor i väldigt hög utsträckning.
När det gäller beräkningar av riksnormen har de sett olika ut över tid, men grunden för uppräkningen har varit densamma. Regeringen tar emot underlaget från Konsumentverket och tar ställning till behovet av ändring av riksnormen samlat med prognosen för KPI för innevarande år. Prognoser över KPI och inflationen baseras på ett omfattande underlag som tas fram inom Regeringskansliet. Exempelvis beaktas utfall för KPI-inflationen och dess olika delar, enkätsvar från hushåll och företag samt det allmänna ekonomiska läge som vi befinner oss i.
Regeringen gör fyra prognoser per år som också publiceras på regeringens hemsida. Man kan ta del av dessa och se hur regeringen prognostiserar utvecklingen när det gäller ekonomin.
Regeringen har för åren tidigare mottagit underlag från Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån, Socialstyrelsen och Konsumentverket. Det finns alltså ett ganska omfattande beslutsunderlag som ligger till grund för det här. Vissa år har belopp i riksnormen höjts utöver riksnormshöjning där ändringar i andra regelverk har beaktats, såsom höjningar av barnbidrag, höjning av radio- och tv-avgift eller borttagande av fritidspeng.
Regeringen gör alltså en samlad bedömning och bedömer därefter behovet av ändring av riksnormen. Det har alltså inte inkommit några som helst oriktiga eller oärliga uppgifter vare sig till KU eller någon annanstans, och detta går också tydligt att ta del av på regeringens hemsida.
Anf. 56 Maj Karlsson (V)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Jag delar statsrådets uppfattning att vi har haft ett gott samarbete. Jag håller verkligen med om det. Camilla Waltersson Grönvall är ett statsråd jag har högt förtroende för. Det är också därför jag är väldigt oroad över den utveckling jag ser av försörjningsstödet.
Här tycker jag att regeringen måste tänka till. Det här är inte rätt och riktigt. Människor har fått tusentals kronor för lite utbetalat, och så pratar man om att sätta ett tak för dessa människor som har det sämst ställt av oss alla och som inte har fått det de har rätt till. Därav min hårda ton.
Jag hoppas att vi ska hitta vägar fram i det här. Statsrådet har mitt förtroende i många andra frågor, men här är jag mycket bekymrad.
Problemet är att när vi ställer frågor till regeringen om detta får vi inte riktigt svar.
Lagen är tydlig med att man ska följa Konsumentverkets uppräkningar. Kanske är det mycket riktigt så att man har kollat på dem, men det är inte det som är poängen, för vad vi kan se i resultatet är att man utgår från KPI, och det innebär betydligt mindre i försörjningsstöd än vad människor har rätt till.
Nu har jag några sekunder kvar av min talartid, och därför vill jag säga - och det är viktigt - att jag inte får svar på hur man har levt upp till det som lagen föreskriver. Oavsett om den är modern eller inte, oavsett om man har tittat på den eller inte är det därifrån vi ska gå. Statsrådet får gärna ge mig ett förtydligande i sitt inlägg.
Nu har jag fortfarande några sekunder kvar, och då vill jag tacka statsrådet för de områden där vi har samarbetat och önska en god sommar.
Avslutningsvis vill jag säga att den fråga vi debatterar är lika mycket en hjärtefråga för mig som den om barn som far illa i samhället. Ingen ska leva under orimliga förhållanden i vårt Sverige.
Anf. 57 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Herr talman! Jag tackar ledamoten Maj Karlsson för det helhjärtade engagemang ledamoten har för utsatta människor i vårt land.
Jag delar det engagemanget, och jag har verkligen den helgjutna uppfattningen att vi måste göra allt vi kan för att människor ska kunna stå på egna ben. Men för dem som inte har möjlighet att göra det ska samhället stå starkt för att säkerställa att de får stöd och hjälp.
Inte minst måste stödet gå på ett sådant sätt att barn som växer upp i Sverige växer upp under fina förhållanden och att de har en möjlighet till en trygg uppväxt och till en ljus framtid. Detta är för mig inga floskler, utan det är något som ska vara grundläggande i en demokrati som vårt eget land.
Det är viktigt att det finns stöd men också att det finns ett tydligt sätt att redovisa hur de olika stöden tas fram. Jag har gjort mitt allra bästa för att försöka säkerställa och visa på det omfattande underlag regeringen stöder sig på när man räknar ut riksnormen. Jag har också lyft fram att det finns brister som bland annat handlar om förändrade konsumtionsmönster. Man kommer även bättre att ta till vara inte minst uppväxande barns villkor i hushåll som till exempel saknar bredbandsuppkoppling.
Det finns många viktiga saker som behöver göras av många viktiga skäl. Det underlag jag har redovisat här är också en samlad redovisning av hur riksnormen tas fram.
Låt mig återgälda ledamotens varma önskan om en riktigt fin och avkopplande sommar!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.