Betalsystem för publika laddpunkter
Interpellation 2021/22:279 av Jens Holm (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-01-18
- Överlämnad
- 2022-01-18
- Anmäld
- 2022-01-19
- Svarsdatum
- 2022-02-01
- Besvarad
- 2022-02-01
- Sista svarsdatum
- 2022-02-02
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Det är inte lätt att göra rätt för den som har ett laddbart fordon. Ska elbilen laddas på en publik laddplats gäller det att ha koll på alla de olika betalningsalternativ som finns. Det finns nämligen en myriad olika krångliga betalningssystem. Jag har själv stått och försökt ladda ned appar, swisha pengar och blippa med brickor vid offentliga laddstolpar, inte alltför sällan helt förgäves. Det är ett oerhört uppsplittrat och krångligt system för bilister som i dag vill köra ett laddbart fordon utan utsläpp.
Den 15 september 2020 debatterade jag frågan om att få ett enkelt och enhetligt aktiveringssystem för de publika laddpunkterna med dåvarande energiministern Anders Ygeman (S). I den debatten utlovade han en enkel betalningslösning inom ett halvår, det vill säga i mars 2021.
Så här sa Anders Ygeman (S) i vår debatt den 15 september:
Det var för lite mindre än en månad, kanske tre veckor, sedan som jag träffade branschen. Säg att vi har ett nytt möte om en månad eller två, så att branschen verkligen har kunnat komma överens. Om det då finns en bra lösning är implementeringstiden ett kvartal, så vi kan nog ha en lösning utrullad och på plats om ungefär ett halvår.
När jag följde upp frågan med energiministern den 13 april 2021 var det uppenbart att regeringen misslyckats med sitt löfte. Något enkelt och enhetligt system för att aktivera de publika laddstolparna kunde ministern då inte presentera, trots att det gått över ett halvår sedan löftet avgetts. Fortfarande kan det skilja flera hundra procent mellan vad man får betala i ett system och i ett annat. Nu skriver vi januari 2022 och regeringen har ännu inte lyckats presentera en lösning för hur föraren av ett laddbart fordon på ett enkelt sätt ska kunna aktivera den publika laddstationen. Fortfarande krävs en mängd olika appar, brickor, registreringar och annat krångel för att kunna ladda bilen. Detta är under all kritik och särskilt anmärkningsvärt när huvuddelen av de publika laddpunkterna byggts upp med statliga subventioner. Fler än 65 000 publika och icke publika laddpunkter har byggts upp med stöd av det så kallade Klimatklivet. Även andra subventioner har betalats ut. Dessvärre har inte regeringen kopplat subventionerna till krav på användarbarhet för de publika laddstolparna, utan varje bidragstagare har kunnat bygga upp sitt eget specifika system.
I slutet av december presenterade regeringens elektrifieringskommission, där för övrigt infrastrukturministern är ordförande, en handlingsplan för elektrifiering av de mest trafikerade vägarna i Sverige. I handlingsplanen ges frågan om fortsatt utbyggd laddinfrastruktur stort utrymme, men det finns inte ett enda konkret förslag på användarbarhet och enhetligt betalsystem för användaren. Om inte regeringen agerar är det uppenbart att den snabbt växande skaran av elbilister i Sverige kommer att få fortsätta att dras med det laddkrångel som myriaden av olika betalsystem skapar. Regeringen skulle lätt kunna lösa frågan genom att ta initiativ till ett nationellt betalsystem för alla publika laddpunkter, precis som utlovat.
Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
- Vilka initiativ avser ministern att ta för att Sverige ska få ett enkelt och enhetligt system med en tydlig transparens kring priser för att ladda elfordon vid publika laddpunkter?
- Vilka initiativ avser ministern att ta för att ett sådant system också ska kunna samordnas med laddsystem i andra länder i Norden och resten av Europa, till exempel i form av ett internationellt roamingsystem?
- Hur många publika laddpunkter anser ministern vara nödvändiga till 2025 respektive 2030, och vilka åtgärder avser ministern att vidta för att uppnå det nödvändiga antalet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2021/22:279
Webb-tv: Betalsystem för publika laddpunkter
Dokument från debatten
- Tisdag den 1 februari 2022Kammarens föredragningslistor 2021/22:62
- Protokoll 2021/22:62 Tisdagen den 1 februariProtokoll 2021/22:62 Svar på interpellation 2021/22:279 om betalsystem för publika laddpunkter
Protokoll från debatten
Anf. 111 Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)
Fru talman! Jens Holm har frågat infrastrukturministern vilka initiativ han avser att ta för att Sverige ska få ett enkelt och enhetligt system med en tydlig transparens kring priser för att ladda elfordon vid publika laddpunkter. Jens Holm har vidare frågat infrastrukturministern vilka initiativ han avser att ta för att ett sådant system också ska kunna samordnas med laddsystem i andra länder i Norden och resten av Europa, till exempel i form av ett internationellt roamingsystem. Dessutom har Jens Holm frågat infrastrukturministern hur många publika laddpunkter han anser vara nödvändiga till 2025 respektive 2030 och vilka åtgärder ministern avser att vidta för att uppnå det nödvändiga antalet.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Det ska vara enkelt att köra elbil. Tillgången till laddinfrastruktur ska inte vara ett hinder för elektrifieringen av fordonsflottan. Det kan ofta vara krångligt att ladda en elbil på grund av de många olika betallösningar som används, och därför är det viktigt att vi hittar lösningar som underlättar för elbilsanvändarna. Det är särskilt viktigt nu när elektrifieringen går snabbare än vi kunnat förutse.
Regeringen har under perioden 2020-2021 haft dialog med branschen om enhetliga betallösningar för att åstadkomma branschgemensamma lösningar och undvika reglering. En första lösning presenterades av Eon och Vattenfall i juni 2021. Regeringen tar också fram en nationell strategi för elektrifieringen som tar ett helhetsgrepp om förutsättningarna i energisektorn för att möjliggöra en ökad elektrifiering, även av transportsektorn, i hela landet. Beredningen av strategin är nu i sin slutfas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag håller också med Jens Holm om vikten av ett nära samarbete i frågan med andra länder i Norden och i resten av Europa. I EU-kommissionens förslag till förordning om infrastruktur för alternativa bränslen, AFIR, finns förslag om enhetliga betallösningar med. Sverige deltar också i ett samarbete inom Nordiska ministerrådet kring enhetliga betallösningar.
I Elektrifieringskommissionens handlingsplan skriver man att hur många nya laddpunkter som kommer att behövas beror bland annat på hur snabbt fordonsflottan elektrifieras, nyttjandegraden hos varje laddpunkt, hur stor andel av fordonen som laddas hemma eller vid depå, vilken räckvidd fordonen har, med vilken laddhastighet fordonen kan laddas, hur stor andel av de laddbara fordonen som är laddhybrider och vilka laddeffekter som laddpunkterna kan erbjuda. Regeringen har inte slagit fast en siffra om hur många laddpunkter som kommer att behövas men följer frågan noga med utgångspunkten att utbyggnaden av laddinfrastruktur bör ske i sådan takt att den inte blir ett hinder för elektrifieringen av transportsektorn.
Huvuddelen av laddningen sker i hemmet och på arbetsplatsen. För att öka tillgången till hemmaladdning för boende i olika boendeformer gav regeringen i januari 2021 Statens energimyndighet i uppdrag att tillsammans med Boverket och Lantmäteriet föreslå åtgärder för att förbättra tillgången till laddning vid hemmet. Uppdraget redovisades den 1 november 2021. Förslagen bereds inom Regeringskansliet.
Det finns även flera olika stöd att söka för installation av laddpunkter, till exempel inom Klimatklivet och genom skattereduktion för privatpersoner för installation av grön teknik, där den senare ger privatpersoner möjlighet att göra skatteavdrag för installation av laddpunkt till elfordon. Hittills har Klimatklivet finansierat mer än 65 000 laddpunkter.
För att ytterligare öka tillgängligheten tillförs 50 miljoner kronor för år 2022 till stöd till publika stationer för snabbladdning av elfordon längs större vägar. Regeringen har också nyligen beslutat om ändringar i förordningen (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen (1997:857) för att tillgängliggöra belysningsnätet för elbilsladdning.
Anf. 112 Jens Holm (V)
Fru talman! Jag vill tacka energiministern för svaret på min interpellation.
Det ska vara lätt att göra rätt. Det tror jag att vi är överens om, och inget är väl viktigare just i klimatomställningen än att det ska vara enkelt för människor att göra rätt? Men det är inte lätt att göra rätt när det kommer till elfordon. Den som i dag vill ladda sin elbil eller laddhybrid på en publik laddstation måste vara beredd på att ha med sig en mängd olika blippbrickor, att ha laddat ned olika appar och registrerat sig för att synka med olika betalsystem och så vidare. Det är helt enkelt väldigt krångligt, och det är oförutsägbart för elbilisten att ladda på en publik laddstation.
Det är inte som när man tankar bilen med ett fossilt drivmedel, att man vet att det kostar ungefär 20 spänn litern och att det kan skilja på några ören mellan olika mackar. Men när det handlar om publika laddstationer kan priset skilja sig med flera hundra procent mellan olika laddplatser. Det är helt enkelt väldigt mycket av laddkrångel, mycket som är svårt och väldigt mycket osäkerhet för den som vill göra rätt som elbilist.
Detta har jag diskuterat ett antal gånger med regeringen, och regeringens företrädare har varit tämligen överens om att vi måste komma till rätta med laddkrånglet. I september 2020 stod jag i den här talarstolen och debatterade med dåvarande energiminister Anders Ygeman. Han lovade då, i september 2020, att vi inom ett halvår skulle ha ett enkelt och enhetligt betalsystem för de publika laddstationerna i Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag följde upp den frågan i april året efter, alltså 2021, och då var det uppenbart att från Anders Ygeman skulle det inte komma något förslag om hur man skulle göra enkelt för elbilisterna att ladda vid publika laddstationer. Vi har fortfarande inte något enhetligt betalsystem för de publika laddstationerna.
Jag tycker att det finns ett politiskt ansvar att utkräva här. Vi hörde just från energiministern att vi har gått in med stora statliga subventioner för att finansiera de publika laddstationerna. Inte mindre än 65 000 laddstolpar har satts upp med offentliga medel. Har regeringen då ställt några motkrav på användbarhet och att man inte ska få sätta priset hur högt som helst? Nej, det har man inte gjort, utan det är ett väldigt plottrigt och oförutsägbart system.
Fru talman! Jag hade en stor förhoppning om rapporten Eldrivna transporter på väg från regeringens energikommission. Det är just en del i hur vi ska rulla ut elektrifieringen av fordonsflottan i Sverige. Men här finns det inte ett enda konkret förslag på hur vi ska göra det enklare att ladda vid publika laddstationer. Därför måste jag fråga ministern: Anser inte ministern att regeringen har något ansvar för användbarheten, enkelheten, förutsägbarheten och transparensen vid de publika laddstationerna? Om ministern anser att man har det undrar jag: När kommer ministern att presentera ett konkret enhetligt nationellt system för att aktivera de publika laddstationerna?
Det kan väl inte vara så att ministern tycker att det förslag som Eon och Vattenfall har lagt fram är ett heltäckande, bra och enkelt nationellt system som ska användas på de publika laddstationerna. Jag tror att regeringen siktar högre än så. Jag hoppas i alla fall det.
Anf. 113 Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)
Fru talman! Tack, interpellanten, för bra frågor och medskick! Utvecklingen kring betallösningarna går väldigt snabbt. Precis som interpellanten nämnde var det för några år sedan fysiska brickor och olika kort som gällde på alla ställen. Nu har nästan alla operatörer gått över till någon form av applösning. Men icke desto mindre är det olika appar som ska laddas ned och användas. Redan där finns det ett antal roamingalternativ som fungerar för de här apparna.
Framöver kommer det sannolikt att bli mer vanligt att betalningen hanteras direkt när ett fordon ansluts till laddpunkten utan att användaren behöver göra någonting särskilt. Det är fordonets nummer som direktregistreras vid laddplatsen.
Men om regeringen kommer till kammaren med ett förslag och pekar med hela handen i fråga om hur det ska vara finns det en stor risk att man med den tekniska utvecklingen redan har kommit fram till någon annan lösning. Hade vi gjort detta tidigare hade det funnits en risk att vi hade låst marknaden vid ett blippalternativ. Nu ser vi i stället att vi går mot ett system där vi inom kort troligtvis har bilar som registreras automatiskt och sedan kör vidare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi delar ambitionen om enkelheten i detta - det vill jag verkligen understryka att vi gör. Men det finns en intellektuell vettighet i att vänta lite grann och se hur denna marknad utvecklas och hur vi kan hitta en gemensam bra lösning. Med det sagt ska denna marknad inte vara helt fri att göra som den vill, utan riktlinjen måste vara att det ska gå mot en större enhetlighet.
Jag ska också säga att affärsmodellen inte heller är helt trivial och enkel. Laddpunkterna används olika beroende på vilken stad de finns i och beroende på var de är. Ibland används laddpunkterna också som parkeringsplatser. Det är inte enkelt att börja skilja ut hur länge man får stå där och hur stor andel av det pris man betalar som är parkeringsavgift och hur mycket som handlar om att köpa själva elen. På vissa ställen kan man inte stå längre än under den tid som det pågår en aktiv laddning.
Allt detta gör att det är ett ganska komplext system.
Återigen: Jag vill inte säga att det på något sätt inte föreligger någon politisk vilja att vi ska gå mot en enhetlighet. Men jag vill peka på att man, när marknaden är så pass färsk som den är och när lösningar fortfarande utvecklas, får ha viss respekt för att detta måste kunna utformas så att man landar i något som blir bra. Det finns en risk att vi i förväg reglerar en situation som sedan visar sig vara passé. Det kan handla om att man inte vet hur man ska hantera parkeringsplatser som också är laddplatser, till exempel, eller om att man vill lämna brickorna eller apparna och gå över till en fordonsbaserad registrering.
Samtidigt kommer nya krav från EU. Kommissionen presenterade förra året, i juli, förslag om utbyggnaden av infrastruktur för alternativa färdmedel. Där föreslår man bland annat att den som är driftansvarig för en publik laddpunkt ska se till att laddningen kan ske vid ett enstaka tillfälle utan att något större avtal över längre tid behöver ingås. Det i sig skulle peka på att man återigen går mot den situationen där bilarna registreras automatiskt.
Priset för laddning ska vara tydligt, rimligt, transparent, jämförbart och icke-diskriminerande. Regeringen välkomnar att kommissionen har lagt fram detta förslag som syftar till att underlätta. Innan vi pekar med hela handen och säger hur lösningen ska se ut behöver vi jobba i den riktningen för att komma på rätt sida.
Anf. 114 Jens Holm (V)
Fru talman! Jag tycker att problemet med laddkrånglet är en del av någonting större. Jag tycker också att vi hör det i ministerns svar till mig.
Ministern pratar om att detta är en marknad som är ny och om att man får ha lite förståelse för det. Det är kanske det som är problemet: att det har varit ett sådant ensidigt fokus på att man ska bygga upp en marknad för betalningslösningar för elbilar. När jag pratar med branschen är alla tämligen överens om att det inte finns mycket marknad där ute. Det finns inte mycket pengar att tjäna på att sälja några kilowatt till någon som köper en lunch vid en mack och som passar på att ladda i 20 minuter eller så. Detta är ingen stor marknad.
Fru talman! Det optimala hade nog varit ifall vi hade sett laddinfrastrukturen som en del av den ordinarie statliga infrastrukturen och Trafikverket hade fått ett uppdrag att bygga ut laddinfrastrukturen längs de statliga vägarna. Det hade löst en stor del av problemet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi hörde också i ministerns svar att regeringen nu måste plussa på med 50 miljoner extra, som ska kanaliseras via Trafikverket, för att täcka upp för de vita fläckarna på laddkartan, där marknaden helt enkelt inte vill bygga ut.
Men nu har vi det system som vi har, och man får laga efter läge. Jag tror också att vi går mot en framtid där det är en automatisk avkänning av bilen. När vi kör bil på Essingeleden är det ingen som tänker på att det dras en trängselskatt - det bara sker. Det är självklart att det är där vi måste hamna. Men det som är lite frustrerande, fru talman, är att jag inte riktigt tycker att regeringen tar sitt ansvar i denna fråga.
Som jag sa: För ett och ett halvt år sedan stod Anders Ygeman i denna talarstol och lovade att vi skulle ha ett enhetligt, enkelt och begripligt aktiveringssystem för de publika laddstationerna. Det fick vi aldrig. Nu får vi höra att det har pågått branschsamtal. Vad säger ministern vid de branschsamtalen? Vilka motkrav ställer ministern på branschen? Pågår det egentligen några sådana samtal? När skedde till exempel det senaste branschsamtalet, där man diskuterade just användbarheten vid de publika laddstationerna?
Vi ser också, som jag sa, att det är en del av någonting större. Regeringen ger bidrag till alla som ska sätta upp laddstolpar. Förra veckan rapporterade Sveriges Radio om den stora orättvisa som finns när det gäller att sätta upp laddstolpar vid hemmet. I en kommun som Danderyd har man kunnat sätta upp fler laddstolpar än man har gjort i hela Västernorrlands län, trots att det bor sju gånger så många i Västernorrland som det bor i Danderyd. Det verkar alltså inte finnas något större intresse från regeringen av att rikta utbetalningarna av dessa bidrag generellt och rättvist över hela landet.
Jag tänker ibland på en sak när jag är i Norrland, till exempel när jag åker till sjukhuset eller universitetet i Umeå. Vad ser man på parkeringsplatserna? Jo, man ser motorvärmaruttag. På varenda parkeringsplats finns det ett motorvärmaruttag. Egentligen behöver det inte vara svårare än så. Okej, det måste vara en säkring på lite mer än sex ampere i uttaget. Men måste vi bygga upp komplicerade betalsystem som ändå inte går runt för vare sig staten eller de engagerade intressenter som sätter upp laddstolpar? Det finns ett stort engagemang, och det är inte intressenternas fel. Men kan vi göra det lite enklare, Khashayar Farmanbar? Vad gör regeringen?
Anf. 115 Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)
Fru talman! Jag och interpellanten är överens om att marknaden inte alltid lyckas. Det kan vi vara helt överens om. Vi är också helt överens om att systemet måste vara generellt och rättvist. Jag räknade upp ett antal punkter för vad det generella och rättvisa innebär. Man ska inte behöva ingå längre avtal, priset ska vara tydligt och rimligt och det ska vara transparent, jämförbart och icke-diskriminerande. Det här är riktlinjer som alla som agerar ska följa, och vi välkomnar initiativet från kommissionen. Där ser vi också en möjlighet till en gränsöverskridande lösning som också innefattar de andra EU-länderna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Med det sagt är det inte "generellt och rättvist" i min och regeringens värld att vi nödvändigtvis planerar ekonomin och marknaden mer i detalj. Inom kort kommer vi att presentera en elektrifieringsstrategi där just laddningen är en viktig del av det hela. Det här är en möjlighet för hela vår transportsektor, som är en av de stora sektorerna som behöver elektrifieras, att ta sig framåt.
Jag fick frågan angående vad som sker vid rundabordssamtalen. Då får jag säga att jag i dag har varit på det här jobbet nästan på dagen två månader. Icke desto mindre har det funnits kloka, smarta och drivna företrädare före mig på det här jobbet. Under det här årets första månad har det ännu inte förts något samtal, men jag vet att på de rundabordssamtal som fördes under 2020 och 2021 pratade man om hur man ska kunna underlätta just enhetliga och enkla betallösningar, hur det ska vara det första och viktiga steget för branschen och hur en lösning ska kunna utformas.
Med det sagt har regeringen inte pekat på en viss lösning, utan vi har gått tillbaka till funktionerna. Jag räknade upp ett antal funktioner som vi vill ha i det här systemet: Det ska vara transparens, det ska vara jämförbart och icke-diskriminerande och priset för laddning ska vara tydligt.
Anf. 116 Jens Holm (V)
Fru talman! Att marknaden inte alltid lyckas tror jag var kvällens understatement! Det händer tyvärr rätt ofta att vi ser resultatet av marknadsmisslyckanden.
Det här är inte bara ett marknadsmisslyckande utan någon form av hybrid som är lite svår att få grepp om. Klart är i alla fall att regeringen har gått in med flera miljarder kronor i det här systemet. Man har finansierat uppbyggandet av 65 000 publika laddplatser, och då tycker jag att det är fullt rimligt att man ställer någon form av motkrav.
Jag tror kanske inte heller att det är så lämpligt att vi stiftar en lag, som ministern var inne på och som han inte ville göra. Det kan vara en lite väl rigid lösning, och dessutom tar det lång tid. Regeringen måste ändå kunna ställa någon form av motkrav på de pengar som man betalar ut, och då tycker jag att just användbarhet och transparens är oerhört viktigt. Det ska vara lätt att använda de här systemen, och det ska inte vara någon prisdifferens på hundratals procent.
Ministern räknade upp ett antal kriterier för hur det här publika laddsystemet ska fungera, och det tycker jag lät bra. Min konkreta fråga är: Tänker ministern ta in de här kriterierna i bidragssystemet? Tänker man ändra i Klimatklivet, som är den största källan till utbetalningar för laddstolpar? Tänker man ställa motkrav vid utbetalningar för finansiering av laddinfrastruktur?
Jag undrar också när nästa branschmöte kommer att äga rum. Vad kommer ministern att säga till branschen? Vilka rapporter kommer han att inhämta så att vi kan få veta hur det går med att få ett enkelt och enhetligt betalsystem för de publika laddstationerna? Det behövs nu. Det kan inte vänta på någon EU-reglering som träder i kraft om fem år. Det är för lång tid.
Anf. 117 Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)
Fru talman! Jag och Jens Holm delar ambitionen att det här ska gå snabbt. Att marknaden inte fullt ut har lyckats skulle jag inte likställa med att marknaden totalt har misslyckats. Jag skulle verkligen inte säga att Sverige har en misslyckad elektrifiering eller att vi har misslyckats med laddstolparna. Det finns väldigt många laddstolpar ute, men det är klart att det behövs fler. Det behövs också en bättre fördelning över hela Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jens Holm var inne på vilka krav som ställs på de laddstolpar som satts upp med statligt stöd. Mycket riktigt går det största stödet just via Klimatklivet. Där finns det vissa krav på tekniska standarder och att stolparna ska vara förberedda för enhetlig mätning och debitering. Ett nyckelord som kan vara bra att känna till är alltså att de ska vara förberedda för enhetlig mätning och debitering.
Anledningen till att det har ställts krav på förberedelse och inte andra krav har att göra just med den tekniska utvecklingen på fordon och laddstolparnas livslängd. Det skulle helt enkelt kunna leda till att laddstolparna riskerar att utrustas med dyr teknik som fordonen ännu inte kan hantera, och den kostnaden skulle i sig kunna stjälpas över på priset för dem som laddar bilen. Det finns naturligtvis anledning att se över detta över tid, men hittills har bedömningen varit att det är för tidigt att gå in med den regleringen innan tekniken verkligen har satt sig.
Nästa branschmöte måste jag få be att återkomma om till Jens Holm. Men var så säker på att både Jens Holm och jag delar ambitionen att det här ska gå snabbt och att vi inte ska behöva vänta alltför länge på detta.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.