Biogas
Interpellation 2007/08:557 av Gabelic, Aleksander (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-04-03
- Anmäld
- 2008-04-04
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Sista svarsdatum
- 2008-04-17
- Svar fördröjt anmält
- 2008-04-17
- Besvarad
- 2008-05-13
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 3 april
Interpellation
2007/08:557 Biogas
av Aleksander Gabelic (s)
till miljöminister Andreas Carlgren (c)
Biogas är det miljövänligaste drivmedlet som finns tillgängligt i dag. Biogas framställs lokalt genom rötning av matavfall, gödsel och slam vid vattenreningsverk. Eftersom biogas kan produceras lokalt i hela landet är det självklart möjligt att få tankställen i hela Sverige inom en överskådlig framtid.
Att minska utsläppen från transportsektorn är en av Sveriges svåraste och viktigaste klimatutmaningar. Sverige är ett glesbefolkat och bilberoende land. Därmed måste omställningen till mer miljövänliga bilar och förnybara drivmedel stå i fokus. Bensinbolagen tvingades via lagstiftning att ta sig an uppgiften att investera i minst ett förnybart drivmedel. Dessvärre blev resultatet inte teknikneutralt när investeringskostnaderna för miljövänliga drivmedel är så olika beroende på om de är flytande eller gasformiga. Valet för bensinbolagen blev den billigare pumpen för flytande etanol, E 85, som det nu finns över 1 000 stycken av i landet.
För att kompensera denna utveckling i någon mån och bidra till att få en bättre infrastruktur för fordonsgas i landet infördes ett särskilt bidrag på 150 miljoner kronor.
Naturvårdsverket har till uppgift att fördela bidraget. Enligt myndigheten har hittills 61 tankställen för biogas beviljats bidrag på sammanlagt 59 miljoner kronor. Pengarna har gått till tankställen i 16 län och 48 kommuner – från Ystad i söder till Luleå i norr. I dag finns totalt 86 publika gastankställen i Sverige och planer från gasbranschen på en fördubbling inom några år. Ungefär 86 miljoner kronor finns nu kvar att fördela av bidraget från Naturvårdsverket.
Villkoren och tidsramarna från Miljödepartementet för bidraget har dessvärre varit problematiska och oklara. Vid årsskiftet hotar bidraget åter att försvinna. I Klimatberedningens handlingsplan finns bland annat följande förslag formulerade: särskilda stöd till utvecklingen av biogasdrift och fortsatta investeringsstöd och en utveckling av klimatinvesteringsbidragen för särskilt utvalda åtgärder där andra styrmedel är svaga. I min mening är det oskäligt att vänta på att klimatpropositionen presenteras för att få besked om de 86 miljoner kronor som finns kvar av investeringsbidraget till gastankställen kommer att finnas kvar även efter årsskiftet.
Det är mycket olyckligt när intressenter som är villiga att bygga gastankställen ständigt tvingas vänta på nya besked med förändringar av förutsättningar och tidsramar. Lagens effekter för utbyggnaden av E 85 är permanenta. Därmed bör också större engagemang finnas för att ge kontinuitet och större uppbackning för byggandet av det miljövänligaste drivmedlet i Sverige.
Med anledning av detta vill jag fråga miljöministern följande:
Kommer ministern att kunna lämna besked om de 86 miljoner kronor som återstår av det riktade investeringsbidraget till gastankställen innan klimatpropositionen presenteras?
Tänker ministern vidta några ytterligare åtgärder för att stärka biogasens ställning som ett självklart alternativ till andra drivmedel i Sverige?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:557
Webb-tv: Biogas
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:110 Tisdagen den 13 majProtokoll 2007/08:110 7 § Svar på interpellation 2007/08:557 om biogas
Protokoll från debatten
Anf. 70 Andreas Carlgren (C)
Fru talman! Aleksander Gabelic har frågat mig om jag kommer att lämna besked om de 86 miljoner kronor som återstår av det riktade investeringsbidraget till gastankställen innan klimatpropositionen presenteras. Han har också frågat mig om jag tänker vidta några ytterligare åtgärder för att stärka biogasens ställning som ett självklart alternativ till andra drivmedel i Sverige.
Det särskilda stödet till åtgärder för främjande av distribution av förnybara drivmedel infördes år 2006 och var från början avsett att vara en tidsbegränsad satsning under åren 2006 och 2007. I november 2007 förlängde regeringen satsningen så att tidpunkten när en stödberättigad åtgärd senast ska ha påbörjats flyttades fram till den 31 december 2008. Under år 2007 inkom endast ett fåtal ansökningar som samtliga beviljades av Naturvårdsverket, och hittills under 2008 har bidrag till två tankställen beviljats. För närvarande har Naturvårdsverket inga ansökningar inne.
Klimatberedningen lämnar ett flertal förslag för att främja introduktionen av biogas som fordonsbränsle. Den föreslår bland annat att klimatinvesteringsbidragen omformas från breda program till investeringsstöd för särskilt utvalda åtgärder och sektorer där andra styrmedel är svaga och där insatserna har stor betydelse för att minska växthusgasutsläppen. Tekniker för produktion och uppgradering av biogas pekas ut som ett potentiellt stödområde. Beredningen pekar också på behovet av att särskilt stödja rötning, uppgradering och distribution av biogas från organiskt avfall och utveckling av biogasproduktion från stallgödsel inom ramen för landsbygdsprogrammet. Beredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Biogas har bäst miljöprestanda vid användningen i fordonen och medger effektivt nyttiggörande av biomassa i besvärliga material såsom avloppsslam, slakteriavfall med mera. Räknat per energienhet drivmedel ger biogas, om läckage av metan hålls på en tillräckligt låg nivå, ett mycket lågt utsläpp av växthusgaser sett i hela kedjan från utvinning av råvara till användning i fordon. Potentialen för en storskalig produktion av biogas är dock begränsad genom den begränsade tillgången på lämpliga råvaror.
Utöver det nämnda stödet för att främja distribution av förnybara drivmedel har cirka en tredjedel av medlen inom det nuvarande klimatinvesteringsprogrammet gått till att främja produktion, uppgradering och distribution av biogas. Biogas är, liksom övriga biodrivmedel, dessutom helt befriat från energi- och koldioxidskatt.
Biogas kommer även fortsättningsvis att vara en viktig del av satsningen på att främja introduktionen av biodrivmedel. Regeringen avser att återkomma till dessa frågor i höstens klimatproposition och i budgetpropositionen.
Anf. 71 Aleksander Gabelic (S)
Fru talman! Tack, miljöministern, för svaret på denna interpellation! Biogasen är det mest miljövänliga drivmedel som finns tillgängligt i dag. Biogas framställs lokalt genom rötning av matavfall, gödsel och slam vid vattenreningsverk. Eftersom biogasen kan produceras lokalt i hela landet är det självfallet möjligt att få tankställen i hela Sverige inom en överskådlig framtid.
Att minska utsläppen från transportsektorn är en av Sveriges svåraste och viktigaste klimatutmaningar. Sverige är ett glesbefolkat och bilberoende land. Därmed måste omställningen till mer miljövänliga bilar och förnybara drivmedel stå i fokus.
Bensinbolagen tvingades via lagstiftning att ta sig an uppgiften att investera i minst ett förnybart drivmedel. Dessvärre blev resultatet inte teknikneutralt eftersom investeringskostnaderna för miljövänliga drivmedel är så olika beroende på om de är flytande eller gasformiga. Valet för bensinbolagen blev den billigare pumpen för flytande etanol, E 85, som det nu finns över 1 000 av i landet.
För att kompensera denna utveckling i någon mån och bidra till att få en bättre infrastruktur för fordonsgas i landet infördes ett särskilt bidrag på 150 miljoner kronor.
Naturvårdsverket har till uppgift att fördela bidraget. Enligt myndigheterna har hittills 61 tankställen för biogas beviljats bidrag på sammanlagt 59 miljoner kronor. Pengarna har gått till tankställen i 16 län och 48 kommuner från Ystad i söder till Luleå i norr. I dag finns det 88 publika gastankställen i Sverige, och planer från gasbranschen på en fördubbling inom några år. Ungefär 86 miljoner kronor finns nu kvar att fördela av bidraget från Naturvårdsverket.
Villkoren och tidsramarna från Miljödepartementet för bidraget har dessvärre varit problematiska och oklara. Vid årsskiftet hotas bidraget åter, och kan försvinna. I Klimatberedningens handlingsplan, som statsrådet också tog upp, finns bland annat följande förslag formulerade: särskilda stöd till utvecklingen av biogasdrift och fortsatta investeringsstöd och en utveckling av klimatinvesteringsbidragen för särskilt utvalda åtgärder där andra styrmedel är svaga.
Enligt min mening är det oskäligt att vänta till i höst för att få ett besked och säkerställa att minst 86 miljoner kronor av de pengar som finns kvar av investeringsbidraget till gastankställen kommer att finnas kvar även efter årsskiftet.
Det är mycket olyckligt när intressenter som är villiga att bygga gastankställen ständigt tvingas vänta på nya besked med förändringar av förutsättningar och tidsramar. Lagens effekter för utbyggnad av E 85 är permanenta. Därmed bör också större engagemang finnas för att ge kontinuitet och större uppbackning av byggandet av det miljövänligaste drivmedlet i Sverige.
Apropå att statsrådet i svaret säger att man inte har fått flera ansökningar vill jag peka på att det faktum att det var väldigt få ansökningar hänger ihop med kostnaden. Det kostar 3 miljoner kronor att bygga en pump. Det bidrar naturligtvis också till att många tvekar, eftersom bidraget är 30 procent.
De aktörer som är med i den här branschen är väldigt få. Vi har fyra gasbolag men ett fåtal aktörer som bygger. Det gör naturligtvis också att de redan är engagerade i de projekt som de har fått bidrag för, eftersom de är så få och det också är krävande att genomföra hela processen. Det tycker jag att man ska ta med när man talar om ekonomiska styrmedel och när man talar om möjligheten att stödja detta. Man bör också ta med att det 30-procentiga stödet snarare är mindre om man ser till hela kostnaden, alltså också kostnaden för den process som krävs för att få till stånd en sådan här gaspump.
Jag tycker också att det är viktigt att man snarare talar om att öka ambitionsgraden och att besked måste ges nu till marknaden så att de aktörer som finns faktiskt vågar satsa.
Anf. 72 Lars-Ivar Ericson (C)
Fru talman! Tack, ministern, för svaret. Jag tackar också interpellanten som har aktualiserat en viktig fråga.
Klimatförändringarna ökar i skrämmande takt. Sopberget växer och vattendragen blir övergödda samtidigt som våra jordar utarmas. Sverige är ett land som behöver mycket energi, men mindre än 2 procent av den energin får vi från energigaserna naturgas, biogas och vätgas.
När det gäller biogas behöver vi intelligenta och biologiskt anpassade lösningar för att ta hand om den biomassa som finns i olika typer av avfall, restprodukter och energigrödor. När jag då läser miljöministerns svar märker jag att vi har en regering som är positivt inställd till alternativa energikällor och att vi kan se fram emot förverkligande av skarpa förslag utifrån Klimatberedningen.
Jag noterar också att i svaret nämns landsbygdsprogrammet, ett program som påminner oss om hur viktigt det är att hela Sverige ska leva, att stora satsningar görs på landsbygden i Sverige. Därför känns det naturligt att fråga hur ministern ser på gårdsanläggningar för biogasproduktion. Visserligen handlar det väl mest om kraftvärmeproduktion, men det bör finnas förutsättningar för att den gas som produceras på gården, och som inte används lokalt, skulle kunna uppgraderas till drivmedelskvalitet och matas in på ett gasnät.
Frågan kan verka lite hypotetisk, för i Sverige finns det väl bara något tiotal biogasanläggningar på gårdar. Det ska vi jämföra med Tyskland där andelen gårdsbaserade biogasanläggningar har haft en kraftig tillväxt. Det lär finnas närmare 3 000 anläggningar för just gårdsbaserad biogas. Man kan väl ändå tänka att kan de i Tyskland borde vi också kunna.
Då säger någon: Hur är det med säkerheten om vi skulle följa Tysklands exempel? Biogas är lättare än luft och vid utsläpp stiger gasen uppåt. Biogasen har högre antändningstemperatur än bensin och diesel. Det gör att risken för brand vid explosioner är väldigt liten.
Vi vet att den största råvarupotentialen för ökad biogasproduktion finns inom lantbruket. Framför allt gäller det odling av grödor men också möjligheten att ta hand om restprodukter som gödsel och matavfall.
Nu finns det många som menar att jordbruksmarken behövs för livsmedelsproduktion och att biogasen i det fallet måste ge sig. Jag undrar hur ministern ser på odlingar för biogas kontra odlingar för livsmedelsproduktion. Är det verkligen en allvarlig konkurrenssituation på gång, eller finns det goda förutsättningar för att odla både för mat och för biogas?
Anf. 73 Andreas Carlgren (C)
Fru talman! Låt mig börja med att konstatera att biogasen har utmärkta miljöegenskaper som gör att den är särskilt lämplig att använda i fordon i starkt förorenade tätortsmiljöer. Biogasen minskar utsläppen av fossil koldioxid, kväveoxider och partiklar till nästan noll, och dessutom är bullernivån för gasfordon faktiskt lägre än för dieselfordon.
Det är ett faktum att vi har skapat ett antal olika åtgärder för att stödja biogasen i Sverige. Det är bland annat stödet för distributionen. Det har vi i själva verket förlängt ytterligare ett år jämfört med vad som tidigare gällde. Det är inte så att vi ständigt har gett nya besked när det till exempel gäller klimatinvesteringarna. Tvärtom, klimatinvesteringsprogrammet har löpt under flera år. Alliansregeringen tillförde mer pengar för att just hålla programmets ursprungliga omfattning, och vi behöll samma tidsgräns som den förra regeringen hade planerat.
Dessutom är ett antal åtgärder genomförda som gagnar biogas, bland annat genom att den är befriad från både energi- och koldioxidskatter. Ägare av gasfordon får flera ekonomiska förmåner som till exempel 10 000 kronor i miljöbilspremie, ingen trängselskatt i Stockholm, 40 procents nedsatt förmånsvärde och gratis parkering i flera kommuner. Dessutom kan nämnas att Stockholm nu förbereder en satsning på drygt 200 miljoner kronor för att göra biogas tillsammans med näringslivet, bland annat med stöd från statens investeringsprogram.
Dessutom förbereder vi nu ett antal åtgärder. För att förbättra biogasens kommersiella förutsättningar har Energimarknadsinspektionen i samråd med Skatteverket utrett hur skattefriheten för biogasen ska kunna följa gasen vid samdistribution av biogas och naturgas. Regeringen avser att lämna proposition om detta till riksdagen i höst.
I maj förra året överlämnades betänkandet
Bioenergi från jordbruket
till regeringen. Det har sedan remissbehandlats. Där föreslogs ett tidsbegränsat investeringsstöd för gödselbaserad biogas. Med utgångspunkt från förslaget i betänkandet utreder nu Jordbruksverket hur förslaget kan införlivas i befintliga åtgärder i nuvarande landsbygdsprogram. Det uppdraget ska ju redovisas senast den 31 maj i år.
Det får också vara svar på den fråga som Lars-Ivar Ericson tog upp.
Dessutom ser regeringen mycket positivt på utvecklingen av det som kallas bränslekombinat för samproduktion av olika biodrivmedel, som etanol och biogas, där restprodukter utnyttjas. Det är samlat en stor satsning som Sverige har gjort. Den kommer att följas av ytterligare åtgärder som jag räknar med att vi kommer att presentera framöver. Distributionsstödet ska ses bara som en del av de samlade insatserna.
Anf. 74 Aleksander Gabelic (S)
Fru talman! Det är bra att man utlovar besked, även om jag vill ha besked i dag. Jag tror att de aktörer på marknaden som har funnits med under ganska många år och drivit det här framåt också hade velat ha besked redan i dag.
Jag vill gå tillbaka till ursprungsidén. Vi har berört det tidigare, men avfall kan ju förhållandevis enkelt omvandlas till energi och dessutom driva bilar. Många förnybara energikällor kan ju endast användas till el och värme, inte direkt som drivmedel, åtminstone inte ännu. Biogas är därför det överlägset bästa miljöbränslet sett till såväl energieffektivitet som råvaruanvändning och produktionsförhållanden.
Lokalt avfall kan lokalt produceras till drivmedel och användas lokalt till bussar och bilar. I dag används endast 20 procent som drivmedel av den biogas på totalt 1,3 terawattimmar som finns i Sverige. Om all biogas användes till fordon skulle gasen räcka till över 200 000 bilar. I dag drivs endast 13 500 bilar med gas samt en hel del lokala bussflottor.
Det är beklagligt att gasbranschen och landets kommuner inte får klart besked på frågan om bidrag till gastankställen. Vi vet för det första båda två att oljebolagen är kallsinniga till investeringar i gas då pumplagen främjat en från deras sida ensidig utbyggnad av den billigare etanolpumpen. Det innebär att det i praktiken är en handfull aktörer och kommuner som tar ansvar för en infrastruktur för gas i Sverige och att utbyggnadstakten därmed, tyvärr, är långsammare. Vi vet, för det andra, att det bland annat på grund av detta för tillfället inte finns några ansökningar inne hos Naturvårdsverket om bidrag från resterande medel som kvarstår av beloppet. Vi vet också att reglerna för hur man söker bidrag, var man kan få bidrag och beskeden för hur länge bidraget kvarstår har vållat en hel del problem. I praktiken får inte heller alla som söker bidrag de utlovade 30 procenten, som jag nämnde tidigare, utan i praktiken bidrag för endast 20 procent av kostnaden. Vi vet, för det tredje, att genom att ta bort bidraget underlättar vi knappast för de aktörer som nu bygger och vill fortsätta att bygga gastankställen.
Jag önskar därför ett besked från miljöministern. Kommer bidraget att kvarstå efter årsskiftet eller ämnar regeringen återigen att vänta till elfte timmen med besked?
Förra året såldes rekordmånga miljöbilar. Det är naturligtvis positivt. Men det vore också värdefullt att titta mer självkritiskt på hur det ser ut när det gäller etanol i förhållande till biogas. Man ska ha en mer ödmjuk inställning till verkligheten. Jag tror att vi båda är överens om att biogas är det miljövänligaste, med alla de fördelar som tidigare talare har tagit upp, att det går att satsa på en hel kedja med lantbruket och jordbruket. Till exempel Tekniska Verken i Linköping producerar på ett föredömligt sätt biogas.
Ynka 1 procent av alla bilar som såldes förra året drivs med gas. Det blir en konstig kontrast mellan att hela tiden tala om att detta är så bra och att statsrådet sedan i sitt svar säger att kapaciteten är begränsad. Naturligtvis är den begränsad om man inte tar med hela kedjan.
Vi socialdemokrater har lyft fram att det går att konvertera bilar. Det ska vara ett helhetstänk, från ekonomiska styrmedel när det gäller produktionen, för att stimulera mängden och möjligheten att producera mer biogas, till att få fler brukare. En del av detta är naturligtvis också att det finns tankställen. Det finns de bilmärken som redan tillverkar biogasbilar. Vi ska kunna importera bilar från de länder som redan har kommit längre än vad vi har gjort. Det hänger ihop.
Ministern borde ge ett tydligare besked till marknaden och ha större ambitioner om han verkligen tror att biogasen är det miljövänligaste bränslet.
Anf. 75 Lars-Ivar Ericson (C)
Fru talman! Jag har några avslutande reflexioner om biogas.
Energigaserna, framför allt biogas, är viktiga delar i framtidens energisamhälle. Det finns mycket stora möjligheter att öka produktionen av biogas i Sverige. Miljön förbättras med hjälp av satsningar på biogas, och många nya arbetstillfällen skapas.
I energipolitiken måste beslut fattas i riktning mot ekologiskt och ekonomiskt hållbara energisystem baserade på förnybara resurser. Biogas måste vara vårt mest miljövänliga alternativ. Det är också bra att det finns förutsättningar för produktion av biogas i hela landet.
Lantbruk, industri, stat, kommuner, landsting och privatpersoner måste samverka mer inom biogasområdet. Värme, kraftvärme, fordonsgas och andra användningsområden - här finns biogas som ett bra alternativ.
Energipolitikens mål ska vara ett alltigenom hållbart samhälle byggt på hållbara energikällor. Jag är glad att regeringen har den insikten och jobbar utifrån detta.
Anf. 76 Andreas Carlgren (C)
Fru talman! Först det första förnekar jag fullständigt att biogasbranschen lever under osäkra villkor som regeringen har bidragit till. Tvärtom har vi på rader av områden redan vidtagit åtgärderna. Det gäller bland annat hur vi har tillfört mer pengar till klimatinvesteringsbidragen och sett till att klimatinvesteringsprogrammet har genomförts under den tid som den förra regeringen ursprungligen planerade för. Vi har dessutom inte bara infört distributionsstöd utan också förlängt det. Vi har sett till att det, precis som jag har redovisat, blir möjligt att köpa en gasdriven bil och få 10 000 kronor i miljöbilspremie. Det blir ingen trängselskatt i Stockholm, det blir 40 procent nedsättning av förmånsvärdet och det blir gratis parkering i flera kommuner. En satsning på 200 miljoner kronor förbereds nu i Stockholm för att producera mer biogas. Det är ett antal åtgärder som redan har vidtagits.
För det andra är det inte alls så att vi dröjer med beskedet om distributionsstödet. Vi har gett besked, nämligen om en förlängning. Det resulterade i två ytterligare ansökningar som har bifallits. Därutöver finns nu hos Naturvårdsverket inga ytterligare ansökningar. Det kan inte vara det viktigaste i det läget att prioritera att ytterligare förlänga just det distributionsbidraget, utan jag är i första hand inriktad på andra åtgärder. Det var därför jag redovisade ett antal av de förslag som vi nu på olika sätt förbereder inför klimatpropositionen i höst för att ytterligare förbättra förutsättningarna för biogas.
Regeringen har satsat ytterligare drygt 400 miljoner kronor för perioden 2008-2010 för att utveckla framtidens teknik för produktion av biodrivmedel, det som brukar kallas andra generationens biodrivmedel. Då kommer det att ha stor betydelse för biogasen i förädlad form, nämligen biometan.
Jag konstaterar, till sist, att Socialdemokraterna trots allt inte har presenterat ett enda förslag som ytterligare skulle främja biogas eller klargöra beskeden för biogasbranschen. Efterkonverteringen är med förlov sagt en åtgärd som saknar betydelse i sammanhanget.
Vi har genomfört klimatinvesteringsprogrammet, precis under den tid som den förra regeringen hade presenterat. Nu har också Klimatberedningen lagt fram ett förslag om ett mer riktat stöd som vi bereder inom Regeringskansliet. Med det tycker jag att situationen är klargjord. Det vore bättre att inrikta sig på konstruktiva åtgärder framöver än att försöka ge intrycket av att det är en osäker situation nu. Det anser jag inte att man med fog kan säga.
Anf. 77 Aleksander Gabelic (S)
Fru talman! Jag hoppas naturligtvis, som många biogasvänner, att det kommer besked, även om det är lite sent. Jag tycker att vi ska ta fasta på det. Jag kan nöja mig med det på den punkten.
Ni avskaffade Klimp:en. Den har ändå använts i många kommuner för att bygga de lite dyrare biogaspumparna. Det är viktigt att vara lite självkritisk. När man inte får in ansökningar måste man ställa sig frågan vad som kan göras för att stödja denna utveckling, om vi ändå tror på att biogasen har de fördelar vi har talat om tidigare.
Jag kan nöja mig med detta, även om jag tycker att det är för sent. Jag hoppas att det kommer styrmedel som gör att hela kedjan fungerar och lyfter upp frågan. Även konverteringsbiten är viktig. En fråga som aldrig nämns är arbetstillfällen. Låt oss satsa på teknikutvecklingen. Jag har sett hur man på Tekniska Verken kämpar i verkstaden. Om det hade varit en annan ambition att satsa på att utveckla tekniken hade det skapat fler arbetstillfällen och på lång sikt bidragit till det som vi båda var med om på Bali när det gäller tekniköverföring. Det är något som också ska läggas in i ett positivt tänkande, nämligen att se hela kedjan ut i världen. En biogaspump i Sverige kan vara ett led i detta. Det har betydelse hur en regering agerar.
Jag hoppas, fru talman, att vi får se biogassatsningar som bidrar till att vi får en ökad flotta av fordon i Sverige som kör på det mest miljövänliga bränslet.
Anf. 78 Andreas Carlgren (C)
Fru talman! Låt mig konstatera att det har betydelse hur en regering agerar, och det är därför vi redan har agerat så att rader av de åtgärder jag har talat om är genomförda. Pengarna är satsade. Programmen genomförs planenligt. Dessutom har anslagstider förlängts.
Jag ser inte att det finns ytterligare osäkerhet som ska undanröjas. Däremot finns det ett ytterligare antal besked som i vanlig ordning kommer att förberedas och läggas fram i samband med att vi presenterar klimatpropositionen, och jag ser att vi ytterligare kommer att förbättra möjligheterna också för biogas.
Låt mig bara konstatera när det gäller efterkonverteringen att vi har lagt fram lagförslag som innebär att man just nu kan genomföra efterkonvertering lagligt. Däremot ska man nog inte inbilla någon att det kommer att ha en väldigt stor omfattning. Därför tycker jag att det vore i hög grad bortkastade pengar att dessutom lägga statsbidrag på det. Det är den enda skillnaden mellan Socialdemokraternas position och regeringens position i den delen.
Med det tackar jag också. Jag ser att vi kommer att kunna komma framåt med bra förslag framöver, och då kommer jag självklart att välkomna stöd också till det i riksdagen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.