Bistånd till Västsahara

Interpellation 2016/17:36 av Lotta Johnsson Fornarve (V)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-10-07
Överlämnad
2016-10-10
Anmäld
2016-10-11
Svarsdatum
2016-10-20
Besvarad
2016-10-20
Sista svarsdatum
2016-10-24

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Isabella Lövin (MP)

 

Sedan 1975 har Västsahara ockuperats av Marocko. Ockupationen har av den internationella domstolen i Haag bedömts vara rättsvidrig. FN vill att det västsahariska folket självt ska få avgöra sin framtid i en folkomröstning. En folkomröstning har dock systematiskt förhalats av ockupationsmakten Marocko. Under den senaste tiden har spänningen i området trappats upp ytterligare på grund av Marockos aggression och tydliga brott mot vapenvilan.

En stor del av den västsahariska befolkningen lever sedan årtionden i flyktingläger i Algeriet, under mycket knappa förhållanden. Det råder brist på det mesta, och man är helt beroende av stöd utifrån. Allt fler, framför allt unga, har tröttnat på att inget händer i den internationella processen och börjar kräva att den väpnade kampen återupptas. I kombination med de allt svårare levnadsförhållandena i lägren innebär detta att situationen blir alltmer kritisk. Ett utökat och väl genomtänkt bistånd skulle kunna bidra till att lugna ned situationen.

Biståndet till de västsahariska flyktinglägren måste diversifieras. Under 2015 ökade Sida biståndet till lägren och meddelade samtidigt att de har för avsikt att kanalisera sitt stöd via strategiska partner, däribland flera FN-organ. Det är positivt att Sida har beslutat att öka biståndet till de västsahariska flyktinglägren, men det betyder också att den näringsrika makrillen, som den svenska organisationen Praktisk Solidaritet har bistått med sedan 2006, troligen kommer att försvinna som bistånd under 2017. Makrillen är den enda regelbundna proteinkälla de västsahariska flyktingarna får.

Varierad mat är avgörande för hälsan. Nutritionssituationen i de västsahariska flyktinglägren är dålig enligt internationell standard. 78 procent av de gravida kvinnorna lider av anemi. Av barnen under fem år lider 25 procent av kronisk felnäring, 56 procent av anemi och 30 procent av kortväxthet. Maten som månadsvis förmedlas av World Food Programme är ensidig och bristfällig och bör därför kompletteras med andra produkter som frukt, grönsaker och animaliskt protein.

En negativ trend vad gäller biståndet till de västsahariska flyktinglägren har synts de senaste åren, då bland annat FN har fått minskade anslag och det spanska stödet har minskat drastiskt. World Food Programme har minskat sin basmatkorg, innehållande bland annat bönor, linser, mjöl, olja och socker, från nio till sju produkter. Makrillen är oerhört viktig för diversifieringen av biståndet.

Bistånd bör även ges till den befriade del av Västsahara som i dag kontrolleras av Polisario. Kring staden Tifariti bor många västsaharier. Där finns också flera administrativa byggnader samt ett sjukhus och ett universitet. Samhället är dock i stort behov av bistånd för att kunna utvecklas. Ett av problemen i den befriade delen är bristen på fungerande infrastruktur, framför allt tillgången till vatten och vägar. Den västsahariska befolkningen lever under mycket svåra förhållanden i dessa områden, men om infrastrukturen byggs upp skulle förutsättningarna förbättras avsevärt, och fler skulle också kunna flytta från flyktinglägren till den befriade delen av Västsahara.

Jag vill därför fråga ministern för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, statsrådet Isabella Lövin:

 

  1.  Har statsrådet för avsikt att vidta åtgärder för att diversifiera biståndet till de västsahariska flyktinglägren och att kompensera för det svenska biståndet av näringsrik makrill, som upphör i mitten av 2017? 
  2.  Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att svenskt bistånd ska gå till den del av Västsahara som är under Polisarios kontroll?

Debatt

(11 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2016/17:36, Bistånd till Västsahara

Interpellationsdebatt 2016/17:36

Webb-tv: Bistånd till Västsahara

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Svar på interpellationer

Herr talman! Ärade ledamöter! Fru Johnsson Fornarve har frågat mig om jag har för avsikt att vidta åtgärder för att diversifiera biståndet till de västsahariska flyktinglägren för att kompensera för det svenska biståndet av makrill, som upphör i mitten av 2017. Hon har också frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att svenskt bistånd ska gå till den del av Västsahara som är under Polisarios kontroll.

Sverige bistår de västsahariska flyktingarna med humanitärt bistånd sedan länge. Utöver det omfattande kärnstöd som Sverige ger beslutade Sida tidigare i år att öka det humanitära stödet till de västsahariska flyktingarna till drygt 15 miljoner kronor. Beslutet innebär att det svenska humanitära biståndet till västsahariska flyktingar under 2016 förväntas bli mer omfattande än på flera år.

Vårt stöd kanaliseras dels genom Sida, dels genom internationella humanitära organisationer till vilka Sverige ger omfattande icke-öronmärkt stöd. Till de humanitära organisationer som Sverige stöttar, och som är involverade i att bistå de västsahariska flyktingarna med exempelvis livsmedel och hälsovård, hör FN:s flyktingkommissariat, UNHCR, och FN:s världslivsmedelsprogram, World Food Programme. Sverige bidrar också via EU-budgeten till Echos insatser i lägren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Svenskt humanitärt bistånd baseras på humanitära behov och på de humanitära principerna om humanitet, opartiskhet, oberoende och neutralitet. Därtill kommer att Sida ska använda humanitära anslag effektivt och strategiskt för att kunna hjälpa så många nödlidande som möjligt. Sida lever upp till dessa principer. Likaså har World Food Programme förmåga och expertis att sätta samman näringsriktiga livsmedelsransoner.

De västsahariska flyktingarna befinner sig till största delen på algeriskt territorium, och humanitära insatser sker därför där flyktingarna finns. Om humanitära behov uppstår på andra geografiska områden finns det inget principiellt hinder för att bistå även där.

Slutligen vill jag påpeka att Sveriges stöd till de västsahariska flyktingarna kommer att fortsätta, precis som vårt stöd till FN-organisationernas kärnbudgetar. Vi verkar samtidigt för att fler länder och aktörer ska bidra till de olika humanitära kriser som pågår, till exempel i Västsahara. Vi har därför löpande kontakt med de länder som är mest engagerade i frågan.


Anf. 2 Lotta Johnsson Fornarve (V)

Herr talman! Tack, ministern, för svaret på min interpellation! Jag välkomnar ministerns svar om att biståndet till de västsahariska flyktinglägren kommer att öka. Det är viktigt att Sverige fortsätter att ge ett bra bistånd och att detta stöd inte prioriteras ned i skuggan av mer akuta konflikter.

De västsahariska flyktinglägren är mycket välorganiserade och demokratiskt uppbyggda. Det betyder att det bistånd som vi skickar in verkligen kommer folket till del och fördelas på ett rättvist sätt efter behov.

En stor del av den västsahariska befolkningen lever sedan mer än 40 år i flyktingläger i saharisk öken i södra Algeriet, som en direkt följd av Marockos illegala ockupation av landet. Det är en ockupation som bedöms som rättsvidrig av bland annat den internationella domstolen i Haag - det här känner ministern naturligtvis väl till.

Förhållandena i lägren är mycket svåra. Man är helt beroende av stöd och hjälp utifrån för sin överlevnad. Den svåra situationen förvärrades ytterligare under förra hösten då lägren drabbades av ett omfattande regnoväder. Jag besökte de västsahariska flyktinglägren i december förra året och kunde med egna ögon se den förödelse som regnandet hade orsakat. Det var tusentals raserade hus och skolor och förstörda vägar och ungefär 20 000 hemlösa familjer.

Tyvärr har man under de senaste åren kunnat se en negativ trend vad det gäller biståndet till de västsahariska lägren från omvärlden. Ett exempel på det är att FN har fått minskade anslag, att det spanska stödet, som har varit väldigt omfattande, drastiskt har dragits ned och att även EU har dragit ned på sitt stöd.

Mot den bakgrunden är det väldigt bra att Sveriges stöd till lägren kommer att öka - det kommer då i huvudsak att kanaliseras genom strategiska partner, däribland flera FN-organ. Men det betyder också att den näringsrika makrillen, som den svenska organisationen Praktisk Solidaritet har bistått med sedan 2006, troligtvis kommer att försvinna som bistånd under 2017. Makrillen är den enda regelbundna proteinkälla som de västsahariska flyktingarna i dag får.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Varierad mat är väldigt betydelsefullt för hälsan. Näringstillförseln i de västsahariska flyktinglägren är dålig enligt internationell standard. 78 procent av de gravida kvinnorna lider av anemi. Av barnen under fem år lider 25 procent av kronisk felnäring, 56 procent av anemi och 30 procent av kortväxthet.

Ministern säger i sitt svar att World Food Programme har förmåga och expertis att sätta samman näringsriktiga livsmedelsransoner. Men tyvärr skickar organisationen bistånd som är anpassat till människor som befinner sig i en katastrofsituation under en kort tid. Det är alltså inte anpassat till människor som lever som flyktingar under flera år. Den mat som World Food Programme levererar är alltför ensidig och bristfällig. Den behöver kompletteras med andra produkter som frukt, grönsaker och animaliska proteiner.

Den viktiga proteinkälla som så väl behövs och som till stora delar utgörs av makrillen hotar nu att upphöra. Det tycker jag är väldigt olyckligt. Jag tycker inte att jag har fått tillräckliga svar på om ministern har fått garantier för att detta viktiga bistånd kommer att kompenseras och i så fall hur.


Anf. 3 Jens Holm (V)

Herr talman! Jag tycker att detta är en viktig debatt och vill tacka Lotta Johnsson Fornarve, som har initierat den.

Marocko har ockuperat Västsahara sedan mitten av 1970-talet. Det är egentligen Afrikas sista ockupation - den finns fortfarande. Det är inte acceptabelt att det ska fortgå på det sätt som det gör. Därför är det väldigt viktigt att omvärlden fortsätter att visa solidaritet med Västsahara och det västsahariska folket och därmed väldigt tydligt fördömer Marockos ockupation.

Det är bra att höra från ministern att vi ökar biståndet till flyktingarna i de västsahariska lägren i södra Algeriet. Jag noterar också med visst intresse svaret på Lotta Johnsson Fornarves fråga om Sverige kan ge bistånd till de områden som kontrolleras av Polisario. Sverige har inte några principiella invändningar mot att ge bistånd även till de områdena. Det tycker jag är väldigt positivt, för där tror jag också att det finns väldigt stora behov.

Jag har också besökt flyktinglägren omkring Tindouf i södra Algeriet och kan vittna om att behoven är enorma. De har blivit ännu större de senaste åren i och med extrema väderhändelser och liknande.

Men det är inte bara mer bistånd och humanitärt arbete som behövs, utan det behövs också mer politiskt agerande från Sverige. Några saker som jag i det här sammanhanget skulle vilja lyfta upp är till exempel det fiske- och jordbruksavtal som EU har med Marocko och som EU:s tribunal glädjande nog för ungefär ett år sedan dömde ut i en dom i den lägre instansen i EU-domstolen.

Den här domen har EU:s ministrar överklagat, och det förvånar mig och gör mig väldigt besviken att även Sverige som land är med och överklagar denna viktiga dom. Domen säger att avtalet med Marocko var helt illegitimt och att Marocko använder det ockuperade området för att fiska och dra annan nytta av ockupationen. Därför tycker jag att det är så beklagligt att Sverige var med och överklagade EU-domen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker också att det vore på sin plats att regeringen följde det tillkännagivande som vi har gjort här i kammaren, nämligen att erkänna Västsahara som land. Det är en majoritet i riksdagen som vill göra det, och en mängd länder - ungefär ett 80-tal länder, främst de afrikanska länderna - har redan erkänt Västsahara som land. Det skulle vara en väldigt viktig politisk markering.

Jag kommer ju att ha en debatt senare här med ministern om klimatpolitik. Snart inleds klimattoppmötet COP 22 i Marrakech i Marocko. Det är ett väldigt viktigt möte, men jag måste säga att jag tycker att Marocko är en olämplig värd för detta klimattoppmöte. Det borde inte hållas där, för man ska inte ha sådana här viktiga möten i länder som är ockupationsmakter.

Nu kommer det här mötet att hållas ändå, och jag förstår att ministern reser dit eftersom klimatfrågan är väldigt viktig. Men jag hade önskat att man hade enats om en annan värdnation för detta viktiga möte.


Anf. 4 Maria Andersson Willner (S)

Herr talman! Det är jättebra att Lotta Johnsson Fornarve lyfter fram denna viktiga fråga och att vi fortsätter att debattera. Ett av de områden där Sverige ändå bistår Västsahara är just det humanitära. Den här konflikten har, precis som beskrivits tidigare här i debatten, skapat en utdragen flyktingsituation och betydande mänskligt lidande. Dessutom blockerar konflikten regional utveckling över tid, vilket gör att de humanitära insatserna kommer att vara livsavgörande under lång tid.

Den översyn som Sverige gjorde visar också på behovet av en utveckling av det svenska biståndet till Västsahara. Jag tycker att ministern här i dag också har visat att vi gör det och att vi anpassar oss till det rådande läget. Det humanitära biståndet har ökat, och Sverige följer noga utvecklingen i Västsahara.

Det jag skulle vilja tillägga är att Sida är en självständig myndighet, och att ministern ska ansvara för innehållet i matransonen blir på något vis orimligt. Men självklart är det oerhört viktigt att vi inser att det här är ett långsiktigt och livsavgörande humanitärt stöd och att vi måste se till att finansiera det tillräckligt.

Precis som Lotta Johnsson Fornarve säger måste vi därför garantera att den här krisen inte överskuggas av andra akuta kriser, och det tycker jag att Sverige visar att vi inte kommer att tillåta.


Anf. 5 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Tack för alla inlägg och tack, framför allt, för rapporterna från tillståndet i lägren i Tindouf! Precis som Lotta Johnsson Fornarve och Jens Holm har även jag besökt flyktinglägren i Tindouf och vet hur svår situationen är där. Det finns även positiv utveckling i lägren, men nu har de här regnen naturligtvis gjort att det har blivit oerhört svårt.

Vi kan med oro konstatera att EU har dragit ned sitt stöd, och det är flera av EU:s medlemsländer som också har dragit in sina bilaterala stöd till Västsahara och just till flyktinglägren i Tindouf. Med anledning av detta har Sverige tillsammans med de EU-länder som ger bilateralt stöd - förutom Sverige bland annat Tyskland, Italien, Luxemburg och även Spanien - skrivit ett brev till kommissionen och till Echo för att säga att vi är oroade över situationen. Vi säger också att vi gärna vill vara mer aktiva också i en dialog om hur man kan se över detta så att denna flyktingsituation, en av de allra mest utdragna i världen, inte glöms bort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Naturligtvis måste man också se helheten när de humanitära behoven i världen har fyrdubblats på tio år. Vi har 130 miljoner människor i behov av humanitär hjälp just nu, och FN:s appeller till de allra mest nödställda är bara uppfyllda till knappt hälften.

Det här är naturligtvis i sin helhet en fullständigt oacceptabel situation. Vi ser fler och fler krig och konflikter och även fler och fler naturkatastrofer som gör att de humanitära behoven blir oerhört stora. Vi har alltså stora utmaningar.

Sverige är en av de största humanitära givarna i världen, och vi har trots allt ökat vårt öronmärkta stöd till just de västsahariska flyktingarna i år. Jag vill också understryka att det är Sida som myndighet som har som självständigt uppdrag att omsätta regeringens politik i praktiken. Det gäller även det humanitära biståndet. De humanitära principerna ska alltså följas, och de som har störst behov ska naturligtvis prioriteras. Sida fattar självständiga beslut om vilka samarbetspartner som ska användas och vilka partnerskap som ska ingås. Behovet av näringsriktig kost tas alltså med av Sida i en helhetsbedömning, och därefter väljer de samarbetspartner.

Regeringen är naturligtvis involverad i dialog med exempelvis World Food Programme, UNHCR och andra aktörer kring de behov som finns. Det handlar både om de akuta behoven och om att vi måste brygga över till det långsiktiga utvecklingsbiståndet.

Tindouf har funnits sedan 1975. Det måste också finnas stöd till utbildning, ekonomisk utveckling och självförsörjning för att människor ska kunna bidra till sin egen försörjning. Detta tycker jag är en väldigt viktig fråga när vi tittar på alla de miljoner människor som fastnar i utdragna flyktingsituationer.

Jens Holm talade om klimattoppmötet. Det är den afrikanska gruppen som har utsett vem som ska stå värld för klimattoppmötet. Det är alltså inte FN som har gjort det, och Sverige har inte varit inblandat i beslutet över huvud taget.


Anf. 6 Lotta Johnsson Fornarve (V)

Herr talman! Tack, ministern, för svaren! Jag tycker att det är väldigt bra att ministern påpekar att Sverige försöker involvera fler aktörer och på det sättet också försöker få upp Västsaharafrågan internationellt. Det är positivt.

Ministern säger också att Sida ska använda sitt humanitära anslag effektivt och strategiskt för att hjälpa så många nödlidande som möjligt. Det är naturligtvis riktigt och klokt. Därför blir jag lite förvånad över att Sida bestämt sig för att fasa ut biståndet som kanaliseras via Praktisk Solidaritet främst i form av den näringsrika makrillen - det stöd som varit just både effektivt och betydelsefullt.

Till en förhållandevis liten kostnad för Sida har den här organisationen kunnat fylla ett viktigt basbehov. Nu riskerar detta stöd att försvinna utan att det finns en klar garanti för att det ersätts av något likvärdigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige erkänner ju inte Västsahara, och nu tar man bort det bistånd som kanaliseras genom en svensk organisation. Det kan ge konstiga signaler till västsaharierna om att Sverige kanske inte längre står på deras sida. Den svenska kopplingen blir inte lika tydlig om den kanaliseras genom internationella organ, och den direkta dialogen med befolkningen blir också sämre.

Det är positivt att ministern öppnar upp för möjligheten att även kunna bistå flyktingar i den del av Västsahara som är under Polisarios kontroll. Det är alldeles riktigt att de flesta flyktingar bor i flyktingläger i södra Algeriet. Det finns möjligheter för fler att bosätta sig i den del av Västsahara som är under Polisarios kontroll, men då behövs mer stöd utifrån.

Sedan 1999 har Polisario satsat på att bygga upp den del av landet som man själv kontrollerar - ungefär 20-25 procent av landet. Man har utsett Tifariti till att fungera som provisorisk huvudstad. Det är lite osäkert hur många som bor i området. Det kan röra sig om några tusen, främst nomader, men även människor från flyktinglägren bor där under perioder. I området finns administrativa byggnader, sjukhus, museum och ett universitet. Vidare finns delar av Polisarios armé där, och FN:s övervakningsstyrka Minurso har två posteringar i området.

Det finns goda möjligheter att utveckla den delen av landet och få fler att flytta dit, framför allt från flyktinglägren i Algeriet. Men samhället är i stort behov av bistånd för att kunna utvecklas. Ett av problemen i den befriade delen är bristen på fungerande infrastruktur, framför allt tillgången till vatten och vägar. Det behövs även stöd till utbildning och sjukvård. Det här skulle kunna vara en viktig uppgift i biståndsarbetet som skulle hjälpa till att bygga upp den delen av landet och bidra till att ge det luttrade västsahariska folket ny framtidstro, öka sysselsättningen och stärka självförtroendet. Det skulle även dra bort fokus från den diskussion som har uppstått om att återuppta den väpnade kampen igen. Det är en diskussion som har uppstått ur frustrationen över att så lite händer i fredsprocessen.

Finns det några diskussioner eller planer på att utöka biståndet till den del av Västsahara som är under Polisarios kontroll i nuläget? Om inte - skulle ministern vara beredd att diskutera ett sådant bistånd om en förfrågan kommer?


Anf. 7 Jens Holm (V)

Herr talman! Jag vill knyta an till det som Lotta Johnsson Fornarve tog upp, nämligen vikten av att omvärlden inte vänder Västsahara ryggen. Frågan om bistånd i områden som är under Polisarios kontroll skulle kunna vara en sådan åtgärd för att hjälpa Västsahara som stat.

Jag tog upp i mitt tidigare inlägg att Sverige borde erkänna Västsahara som land. Det finns ett tillkännagivande från riksdagen i den frågan. Jag vet att frågan har diskuterats många gånger förr, men jag tycker fortfarande att regeringen borde göra det.

Den fråga som inte har diskuterats lika mycket är den om EU-tribunalens upphävande av fiske- och jordbruksavtalet med Marocko. Avtalet är faktiskt ett rent plundringsavtal, och avtalet gör det möjligt för Marocko att till exempel fiska på västsahariskt vatten. Det är helt oacceptabelt, och det konstateras i domen.

Varför, Isabella Lövin, har Sverige stött överklagandet av domen? Borde det inte vara en dom som vi välkomnar?


Anf. 8 Maria Andersson Willner (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag konstaterar i mitt sista inlägg att det stora problemet är att människor fortfarande tvingas vistas i dessa flyktingläger. Vi stöder FN-processen och FN:s särskilda sändebud för Västsahara, Christopher Ross, och hans arbete som syftar till en rättvis, varaktig och ömsesidigt acceptabel politisk lösning som ger Västsaharas folk självbestämmande i enlighet med de regler som har beslutats av FN:s säkerhetsråd.

Under tiden, på vägen dit och samtidigt som vi stöder FN-processen ökar vi det humanitära stödet. Vi måste också se till att det blir en överbryggning till ett mer långsiktigt utvecklingsbistånd dels för att skapa förutsättningar för den politiska processen att bli framgångsrik, dels för att långsiktigt förbättra livssituationen, möjligheten till utbildning och arbete för de människor som år efter år bor kvar i lägren.


Anf. 9 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Jag vill återigen tacka för inspelen!

Humanitära insatser till Polisariokontrollerade områden bedöms utifrån behov. Här finns det inget hinder mot att sådana insatser kan ske i området.

Sedan finns det en regional strategi för Västafrika med olika saker i fokus som just nu inte omfattar det Polisariokontrollerade området. Det är en strategi som syftar till att stärka frågan på det regionala planet. Just nu finns det inget planerat. Återigen är det Sida som har det planeringsansvaret.

Sverige har för närvarande inte för avsikt att erkänna Västsahara. Däremot stöder Sverige FN-processen och erkänner västsahariernas rätt till självbestämmande.

Vi inväntar överklagandeprocessen av EU-tribunalens dom. Det ska komma en dom framöver. Sveriges position i kretsen av EU:s medlemsländer i rådet var att inte motsätta oss en sådan överklagan, som det fanns enighet om. Vi ser det som en principiellt viktig dom, och vi väntar på utslaget.

Det här är givetvis en viktig fråga, och vi stöder FN-processen. Vi stöder Christopher Ross. Det här är en beklaglig fråga som inte har funnit sin lösning trots mycket stora ansträngningar från världssamfundet och alla parter.

Låt mig återkomma till frågan om den humanitära situationen. Sverige kommer att stå fast vid att stödja det västsahariska folket. Sverige är en av de största givarna. Vi har tagit ett initiativ med andra EU-givare för att EU ska ha en samlad ansats för att stärka sitt humanitära stöd till de västsahariska flyktingarna som nu finns i Tindouf och eventuellt på andra platser också.


Anf. 10 Lotta Johnsson Fornarve (V)

Herr talman! Tack, ministern, för svaren och debatten!

Jag är glad för att ministern lovar att det svenska stödet till de västsahariska flyktingarna kommer att fortsätta. Det är oerhört viktigt. Jag hoppas också att ministern kommer att jobba hårt för att se till att biståndet till lägren blir mer differentierat och att vi får garantier för att den viktiga makrillen kompenseras så att maten till flyktingarna blir mer näringsriktig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hoppas också att ministern är beredd att utveckla biståndet i framtiden så att det även kommer att omfatta den del av Västsahara som är under Polisarios kontroll. Jag är övertygad om att det skulle bidra mycket till att minska frustrationen bland västsaharierna och bidra till mer stabilitet och framtidstro.

Ministern nämner också den strategiska regionala utvecklingsplanen. Jag tror att ett av de viktigaste bidragen till en sådan plan skulle vara att Sverige erkänner Västsahara. Det skulle verkligen öka stabiliteten, möjligheten till fred och till att få lugn och ro i regionen. Annars finns det faktiskt en risk att det kommer att utbryta krig igen mellan Västsahara och Marocko. För närvarande är det bara eldupphör, och det råder en stor frustration bland framför allt unga västsaharier. Krig vill vi naturligtvis undvika.

Ett erkännande skulle påskynda processen och bidra till att få en snabb lösning på den långa konflikten.


Anf. 11 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Tack, Lotta Johnsson Fornarve! Jag lovar att vi ska hjälpa dem som har behov av humanitär hjälp, oavsett var de finns. Vårt stöd till västsahariska flyktingar som har detta behov står fast.

Den femåriga regionala strategin för svenskt utvecklingssamarbete i Mellanöstern och Nordafrika gäller mellan 2016 och 2020. Prioriteringarna för den är stark demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet, hållbarhet och klimat, ekonomisk integration och handel.

Det är klart att just nu ingår inget samarbete med eller stöd till de områden i Västsahara som står under Polisarios kontroll. Det är ingenting jag på något sätt lovar kommer att ske. Däremot finns den här regionala strategin. Det är väl det fönster som finns för utvecklingssamarbete för närvarande, när vi inte har bilateralt stöd eller samarbete med mer än några få länder i regionen.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.