Bonusar i Vattenfall

Interpellation 2011/12:417 av Österberg, Sven-Erik (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2012-06-01
Anmäld
2012-06-08
Besvarad
2012-06-12
Sista svarsdatum
2012-06-15

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 1 juni

Interpellation

2011/12:417 Bonusar i Vattenfall

av Sven-Erik Österberg (S)

till statsrådet Peter Norman (M)

I en skriftlig fråga har jag nyligen frågat statsrådet om statsrådet avsåg att vidta några åtgärder så att Vattenfall omfattas av samma tillämpning av bonusregler som andra statliga företag.

Bakgrunden till frågan var att enligt uppgifter i medierna följde inte Vattenfall det av staten fastlagda bonusprogrammet. Departementet har tillåtit Vattenfall att göra en egen tolkning av reglerna eftersom det enligt uppgift från tjänstemän på departementet skulle bli för dyrt att omförhandla avtalen. Därmed omfattar statens bonusregler bara ett tjugotal personer i stället för ca 400.

I svaret på den skriftliga frågan anges att det finns en möjlighet att göra undantag i de av regeringen beslutade riktlinjerna för bonusar. Det framgår dock inte tydligt av svaret av vem och på vilket sätt sådana undantag kan göras. Det kan gå att tolka svaret som om enskilda tjänstemän på departementet som utses till ombud för ägaren på bolagsstämman kan fatta sådana beslut.

Min fråga till statsrådet är därför om statsrådet avser att vidta några åtgärder för att ändra på de rådande reglerna och rådande praxis för hur undantag från regeringens riktlinjer för bonusar medges.

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2011/12:417, Bonusar i Vattenfall

Interpellationsdebatt 2011/12:417

Webb-tv: Bonusar i Vattenfall

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 64 Statsrådet Peter Norman (M)
Fru talman! Sven-Erik Österberg har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att ändra på de rådande reglerna och rådande praxis för hur undantag från regeringens riktlinjer för bonusar medges. Sven-Erik Österbergs interpellation ställs mot bakgrund av mitt svar på en skriftlig fråga i samma ämne. Österberg hänvisar till att det i svaret på den skriftliga frågan anges att det finns en möjlighet att göra undantag i de av regeringen beslutade riktlinjerna för bonusar. Österberg menar att det inte tydligt framgår av svaret av vem och på vilket sätt sådana undantag kan göras och att det kan gå att tolka som om enskilda tjänstemän på departementet, som utses till ombud för ägaren på bolagsstämman, kan fatta sådana beslut. I svaret på den skriftliga frågan redogjorde jag för Vattenfall AB:s tillämpning av regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Årsstämman i Vattenfall AB har beslutat att godta styrelsens förslag till ersättningsriktlinjer för bolaget. Dessa innehåller en öppet redovisad och motiverad avvikelse från regeringens ersättningsriktlinjer vad gäller tillämpningen av regeringens riktlinjer i Vattenfalls dotterföretag. Vattenfalls tillämpning av regeringens riktlinjer sker inom ramen för principen "följ eller förklara". Som ansvarigt statsråd har jag, genom regeringsbeslut, regeringens bemyndigande att företräda staten som ägare på bolagsstämman i vissa statligt ägda bolag. Med stöd av detta bemyndigande förordnar jag genom beslut ett befullmäktigat ombud som företräder ägaren och utövar rösträtt för staten som aktieägare på bolagsstämman i ett specifikt bolag. Samtidigt som ombudet förordnas fastställer jag en instruktion efter vilken ombudet har att rösta och agera på den aktuella bolagsstämman. I fråga om att ta ställning till ett förslag från bolagets styrelse som medför en avvikelse från regeringens ersättningsriktlinjer har instruktionen, innan det att den fastställs, beretts inom Regeringskansliet. Ägarens beslut på bolagsstämman som medför att en avvikelse från regeringens ersättningsriktlinjer godtas föregås således av en för Regeringskansliet normal berednings- och beslutsprocess. Mot denna bakgrund avser jag inte att vidta några åtgärder för att ändra på principerna för tillämpningen av regeringens ersättningsriktlinjer.

Anf. 65 Sven-Erik Österberg (S)
Fru talman! Jag tackar finansmarknadsministern för svaret. Jag har skrivit denna interpellation av två skäl. Dels tycker jag att det finns en rent konstitutionell fråga som gäller detta. Dels tycker jag att det finns en rent politisk fråga. Jag tänkte kortfattat beröra båda. Det som regeringen har bestämt när det gäller avvikelser står i riktlinjerna, nämligen att styrelsen ska redovisa de särskilda skäl som finns för att i ett enskilt fall avvika från regeringens riktlinjer. Finansmarknadsministern har pekat på hur det har gått till. Jag tycker att det är intressant rent konstitutionellt, vilket har tagits upp tidigare, när man gör sådana avvikelser. I konstitutionsutskottets betänkande 2006/07:KU10 skriver man om detta när det gäller regeringskanslibeslut. Ett enigt utskott skrev vid detta tillfälle: "Beslut i ärenden som innebär ställningstagande i frågor av politisk natur bör alltid fattas i regeringsbeslutets form." Det innebär alltså att beslut ska fattas kollektivt av regeringen av det skälet att regeringen kollektivt har fattat beslut om riktlinjerna. Gör man avvikelser från dem i detta fall kan man diskutera om det är rätt beslutsgång. Det andra som jag vill ha finansmarknadsministerns syn på är en ren politisk fråga. Om man har gjort riktlinjer och om det finns särskilda skäl, är det då något som pekar på att man inte skulle vilja ha dessa särskilda skäl nästa år också eller året därpå, eller är detta något som är av tillfällig art detta år? I så fall är det bara att inse att ett riktlinjebeslut när det gäller bonusar för Vattenfalls dotterbolag inte har så stor betydelse i detta fall om man vill ha undantag. Då blir det mer ett slags dubbelmoral från regeringens sida när man först säger utåt till svenska folket att vi inte ska ha bonusar i statliga bolag. Men sedan när man redovisar särskilda skäl gör man undantag och tillåter bonusar i alla fall. Det tycker jag klingar lite falskt. Men jag är beredd att höra vad finansmarknadsministern har att säga just om dessa saker.

Anf. 66 Statsrådet Peter Norman (M)
Fru talman! Tack för interpellationen. Jag tycker att sådana här frågor är väldigt viktiga. Jag och Sven-Erik Österberg har diskuterat dem förut, och jag tror att vi har i princip samma syn på frågan. Vattenfall har drygt 400 dotterbolag. Många av de dotterbolagen är vilande, många har ingen verksamhet och har kanske en anställd och så vidare. Om man skulle tillämpa riktlinjerna på de 400 bolagen silar man i princip mygg och sväljer kameler. De personer som då berörs kan inte påstås vara ledande befattningshavare i koncernen. Vad man är ute efter är att hitta de personer som just är ledande befattningshavare i koncernen. Vattenfall har tillämpat en princip som jag tycker är rimlig. Man har rankat personerna i bolaget i viktighetsordning. Sedan har man dragit ett streck och sagt: Här definierar vi ledande befattningshavare. Några av dem är dotterbolagschefer, och några är det inte. Man säger: Här vill vi ha ett bonusförbud, men inte på övriga. Jag tycker att det är ett pragmatiskt och bra sätt att få en god träffbild på de människor man vill ha en träffbild på. Alternativet är att man kan stoltsera med någonting som har en dålig träffbild. Man kunde eventuellt råka ut för att det är väldigt viktiga personer i koncernledningen som kommer utanför. Men man råkar hitta en dotterbolagschef i något perifert land och kanske i ett perifert bolag som inte har någonting med företaget att göra. Då kan man som plakatpolitik säga: Titta vad duktiga vi är som lyckats få tag i alla dotterbolagschefer! För mig är det viktigaste att hitta de personer man är ute efter. Bonus hör inte hemma bland ledande befattningshavare. Då gäller det att hitta en bra metod för detta. Det tycker jag att Vattenfall har gjort.

Anf. 67 Sven-Erik Österberg (S)
Fru talman! Tack för svaret, finansmarknadsministern. Vi kanske återkommer lite grann om de rent konstitutionella frågorna, om finansmarknadsministern har några synpunkter på den delen och hur regeringen har diskuterat i det fall som jag inledningsvis pekade på. Jag hör vad finansmarknadsministern säger vad gäller bonusar. För mig framstår det som att man har en princip, och sedan gör man undantag. Det uppfattas på något sätt utåt som att man är ståndaktig när man gör principen. Men sedan godkänner man avsteg i det enskilda fallet eftersom det inte passar med principen. Jag begriper hur man resonerar om ledande personer och så vidare. Eftersom det är ett helstatligt bolag och man kan föra en diskussion med koncernledning, är det inte möjligt att inledningsvis bestämma var man drar gränsen? Koncernledningen bör ha en kontroll på sina dotterbolag och vilka som har ledande personer och vilka som inte är det. Om man gör en indelning från början slipper man hålla på med undantag i ett bonussystem. Man kan vara rak och tydlig när man säger var bonusar inte utgår och var bonusar kan utgå eftersom det inte är ledande poster. Man kan göra en sådan statuerande del redan inledningsvis i stället för att säga att det inte ska vara bonusar. Sedan får man falla till föga på bolagsstämman och säga: Här finns det nog skäl att man inte ska ha det förbudet, och så får man göra undantag. Jag eftersöker lite mer renhet och tydligare snitt. Man ser detta och läser om det i medierna. Även om jag begriper hur det ser ut blir det en signal utåt i svenska samhället som inte hänger ihop med vad man säger och har sagt för att dämpa bonusuttaget på ledande poster.

Anf. 68 Statsrådet Peter Norman (M)
Fru talman! Om vi börjar med den konstitutionella frågan är det jag läste upp våra tjänstemäns bedömning av det konstitutionella läget. När Sven-Erik Österberg nu tar upp frågan med mig är jag naturligtvis beredd att göra en djupdykning i frågan och återkommer gärna om detta. Jag kan inte frågan, kort och gott. Men i och med att Sven-Erik Österberg läser upp detta från KU är jag mer än villig att borra i frågan och återkomma. När det gäller den andra frågan finns det nog skäl för oss att diskutera med Vattenfall var strecket ska dras. Om man har en gradskala på personer och drar strecket lägre ned kommer åtminstone fler dotterbolagschefer med. Det finns säkert skäl för oss att ta upp frågan med Vattenfall inför nästa års bolagsstämma. Jag tror inte på att ha en princip som innefattar alla dotterbolagschefer. Det blir enligt min uppfattning ett slags plakatpolitik. Man träffar människor som man absolut inte kan definiera som ledande befattningshavare. Då riskerar man att få ett löjets skimmer över det hela. Däremot kommer jag att diskutera med Vattenfall att inkludera fler personer i gruppen ledande befattningshavare än vad Vattenfall i dag har. Om man gör det kommer till exempel chefen på Ringhals förmodligen med, vilket inte är med i dag. Där kan jag hålla med om att det ser lite märkligt ut att den personen inte är ledande befattningshavare. Där säger Vattenfall att man har två nivåer mellan den personen och koncernchefen, och därför är det inte ledande. Om man drar ned snöret för var man drar gränsen kommer man att innefatta den personen. Förutom detta vill jag säga att jag har tämligen rent samvete i den här frågan. Vi kämpar hårt mot bonusar även där vi inte är allena saligrådande. Vi har hittills lyckats helt och hållet i Telia, trots att vi bara äger 37 ½ procent av rösterna. Vi har inte lyckats i Nordea. Där söker vi allianser varje år med olika ägargrupper. Jag kan bara konstatera att våra finska kolleger har en annan syn på detta än vad vi har och även de bankägda fondbolagen. Däremot försöker vi även på bolagsstämman varje år förklara vår syn och få med så många som möjligt på vår linje, men än så länge har det inte lyckats just i det bolaget.

Anf. 69 Sven-Erik Österberg (S)
Fru talman! Jag har ingen synpunkt när det gäller det konstitutionella. Jag konstaterar att om finansmarknadsministern går tillbaka och tittar på vad som är skrivet kan vi väl återkomma vid något tillfälle. Jag tyckte att det hängde ihop med det här till viss del när det gäller hur det har varit. Man kan väl se på vilket sätt det är. Det emotser jag en respons på så småningom. När det gäller den andra delen tolkar jag det också som att det blir ett samtal med Vattenfall om gruppen ska utökas. Det finns en poäng med det. Där bonusen finns och får ett utfall pressar det också upp löner på dem som har fasta löner högre upp. Det får på så sätt en rekyleffekt. Chefen över den som har bonus vill ju inte ha sämre betalt än den som har bonus, utan det blir förhandlingar om fasta löner. Det är så det fungerar i praktiken. Det kan vara en poäng i att utvidga kretsen. Jag tackar också för att finansmarknadsministern tar det på allvar och tar med det i kommande diskussioner, så får vi se vad resultatet blir.

Anf. 70 Statsrådet Peter Norman (M)
Fru talman! Tack för en bra debatt. Jag tycker att frågan är väldigt viktig. Förutom att vi ska fortsätta vår strama linje vad gäller bonus för de statliga bolagen ska vi också se till att man har rimliga pensionsvillkor och avgångsvederlag. Där de inte finns ska dessa omförhandlas så att de är i linje med våra riktlinjer. Detta är ett arbete som är ständigt pågående. Det finns nu ett fåtal exempel bland de statliga bolagen där man till exempel har pensioner som är väl generösa. De försöker vi nu förhandla om. På bonussidan har vi kommit så långt som man kan komma rent principiellt, även om man i till exempel Vattenfall skulle kunna komma lite längre med antalet människor. Vi tar frågan på största allvar, och vi återkommer gärna till riksdagen med detta.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.