Borttagen skrivning i regleringsbrev till Försvarsmakten
Interpellation 2023/24:636 av Adrian Magnusson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-03-18
- Överlämnad
- 2024-03-19
- Anmäld
- 2024-03-20
- Svarsdatum
- 2024-04-09
- Sista svarsdatum
- 2024-04-09
- Besvarad
- 2024-04-09
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Försvarsminister Pål Jonson (M)
I regeringens regleringsbrev till Försvarsmakten år 2022 fanns följande skrivning: Försvarsmakten ska fortsätta att utveckla förmågan till tidig dialog och samverkan med relevanta myndigheter och organisationer i planerings- och prövningsprocesser för förnybar energiproduktion. I regleringsbrevet för 2023 för samma myndighet var emellertid formuleringen borttagen av den då nytillträdda regeringen. Skrivningen finns inte heller med i regleringsbrevet för 2024.
Behovet av utökad energiproduktion är stort, och det finns omfattande planer för utbyggd produktion av vindkraft till havs. Av aktörer pekas dialogen med Försvarsmakten ibland ut som utmanande. Att regeringen valt att stryka uppdraget ur regleringsbrevet väcker därför frågor kring regeringens intresse av att låta Försvarsmakten hjälpa snarare än stjälpa arbetet med utbyggd förnybar energiproduktion.
I sitt svar på en skriftlig fråga, daterat den 21 februari 2024, svarade försvarsministern inte på varför denna skrivning var borttagen, trots uttrycklig fråga om regeringens bevekelsegrunder.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga försvarsminister Pål Jonson följande:
Vilka är ministerns och regeringens skäl till beslutet att stryka ovannämnda formulering ur regleringsbrevet till Försvarsmakten?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:636
Webb-tv: Borttagen skrivning i regleringsbrev till Försvarsmakten
Dokument från debatten
- Tisdag den 9 april 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:94
- Protokoll 2023/24:94 Tisdagen den 9 aprilProtokoll 2023/24:94 Svar på interpellation 2023/24:636 om borttagen skrivning i regleringsbrev till Försvarsmakten
Protokoll från debatten
Anf. 8 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Fru talman! Adrian Magnusson har frågat mig om regeringens skäl till att i regleringsbreven för 2023 och 2024 avseende Försvarsmakten stryka formuleringen "Försvarsmakten ska fortsätta att utveckla förmågan till tidig dialog och samverkan med relevanta myndigheter och organisationer i planerings- och prövningsprocesser för förnybar energiproduktion."
Jag delar Adrian Magnussons syn avseende behovet av en utökad energiproduktion. I den energipolitiska inriktningspropositionen föreslår regeringen att Sverige ska planera för ett energibehov om minst 300 terawattimmar 2045 (prop. 2023/24:105). Det innebär ett stort behov av fossilfri elproduktion som bidrar till en snabb expansion av energisystemet.
Försvarsmakten har de senaste åren vid flera tillfällen redovisat hur myndigheten arbetar med samverkan och dialog i planerings- och tillståndsprocessen för vindkraft. Vad som tydligt framgått är att Försvarsmakten mest effektivt bidrar till utbyggnaden genom att medverka i tidiga skeden där användningen av mark- och vattenområden planläggs, till exempel i havsplaneringen.
Försvarsmakten lämnar varje år svar på flera hundra samråd gällande planerade vindkraftsprojekt. När myndigheten ser att en anpassning behövs för att möjliggöra samexistens förs en dialog med de sökande. I de fall ett projekt inte kan genomföras utan att skada försvarsintressen är det med hänsyn till försvarssekretess i regel inte möjligt att föra ytterligare dialog om de bakomliggande orsakerna. Det är bland annat därför det är viktigt att försvarets intressen hanteras i tidiga planeringsskeden.
Att skapa förutsättningar för en ökad energiproduktion är en viktig fråga för regeringen. Försvarsmakten deltar aktivt i flera samarbetsprojekt med olika myndigheter för att ge bättre förutsättningar för utbyggnad av vindkraft, och jag ser därmed inga skäl att ha kvar uppdraget i regleringsbrevet.
Anf. 9 Adrian Magnusson (S)
Fru talman! Jag tackar försvarsministern för svaret på interpellationen. Det är till stora delar ett bra svar som jag välkomnar. Det är också betydligt bättre än det svar jag fick på min skriftliga fråga, vilket var anledningen till att jag skrev en interpellation i stället. Det är ju skönt och roligt när ens arbetsinsats leder till att det blir ännu lite bättre. Det gläder mig.
Jag ställde ursprungligen frågan därför att jag i samtal med olika vindkraftsaktörer har fått till mig att dialogen med Försvarsmakten kanske inte alltid, om jag ska uttrycka mig diplomatiskt, är tipptopp. Det finns förbättringspotential, för att uttrycka det försiktigt. Detta framgår också av en rad nyhetsartiklar och skriftliga frågor från andra ledamöter.
Det är viktigt med dialog. Vi behöver ha så mycket inhemsk energiproduktion som möjligt, som statsrådet är inne på, och samtidigt behöver den vara hållbar.
Fru talman! Det pratas som sagt mycket om vikten av energiproduktion och att den behöver komma på plats snabbt. Vindkraft till havs är ett snabbt och effektivt sätt att få denna energiproduktion på plats. För att det ska gå ännu snabbare behöver alla möjliga hinder undanröjas.
Det finns ett antal utredningar som tittar på snabba sätt att få denna energiproduktion till havs på plats. Försvarsministern nämnde själv några i sitt svar på den skriftliga fråga jag hänvisade till tidigare. Slutbetänkandena från vissa av dessa utredningar, liksom sedermera lagstiftning, ligger dock åtminstone några år fram i tiden. Då behöver vi göra vad vi kan här och nu.
Även om jag tycker att det var ett bra svar var det med lite förvåning jag tog del av det, åtminstone den del som kan sammanfattas med att Försvarsmakten redan gör detta och att det därför inte behöver stå med i regleringsbrevet. Det är en inte helt okomplicerad syn på myndighetsstyrning. Jag känner inte riktigt igen resonemanget från andra regleringsbrev. Om man skulle ha ett sådant resonemang - gör de det redan behöver det inte stå med i uppdraget - skulle man till exempel kunna stryka Polismyndighetens brottsbekämpande uppdrag. Så tror jag inte att man resonerar där, och inte heller när det gäller CSN:s uppdrag att betala ut studiemedel till landets studenter.
Signalen som kan skickas ut till Försvarsmakten och till producenter av förnybar energi kan tänkas bli att dialog inte är viktigt, framför allt inte på ett tidigt stadium. Då kan vi i stället hamna i långa och dyra processer där olika intressenter lägger tid på att ta fram planer för stora projekt bara för att sedan få se dem bli avvisade av Försvarsmakten. Detta hade kanske kunnat undvikas om det funnits en tidig dialog och en möjlighet att nå samförstånd genom tidig förståelse.
Fru talman! Vi ska trots allt veta att det också finns säkerhetspolitiska vinster med att ha en dialog om exempelvis att etablera vindkraftsparker till havs. Det är inte bara problem och bekymmer, som det ibland kan framställas som.
Den skrivning i regleringsbrevet som vi diskuterar i dag gav ändå en tydlig signal om att Försvarsmakten skulle vara aktiv i dialog och diskussion med myndigheter och organisationer i planerings- och prövningsprocesser för olika typer av förnybar energi. Jag har pratat om havsbaserad vindkraft här i dag, men det kan gälla solkraft, vindkraft till lands och en massa olika typer av energi. Försvarsmakten kan inte agera som ensam ö i ett samhälle som är en skärgård, om jag uttrycker mig så.
Jag vill uppehålla mig lite vid detta med signalvärdet. Försvarsministern har i sitt svar redogjort för motiven och som sagt landat i ett resonemang liknande att detta redan görs och att skrivningen och uppdraget därför kan utgå. Men hur ser försvarsministern på risken att detta skickar ut en stark signal om att dialog inte är viktigt, både till myndigheten i fråga och till dem som är intresserade av att bidra till inhemsk och hållbar energiproduktion?
(Applåder)
Anf. 10 Niklas Karlsson (S)
Fru talman! Eftersom försvarsministern i den tidigare interpellationsdebatten välkomnade också andra än de som för stunden jobbar med försvarspolitik att engagera sig i försvarspolitiken och delta i debatterna kunde jag inte låta bli att begära ordet för att säga ett par saker om det som diskuteras just nu. Det handlar om Försvarsmaktens betydelse och Försvarsmaktens roll i hela samhällsuppbyggnaden.
När man pratar om försvarsförmåga är det lätt att bara fundera på hur de väpnade styrkorna ska utrustas, vad de ska omfatta och vem som ska bidra. Vi pratar om regementen, vi pratar om luftvärnssystem, vi pratar om artilleri och vi pratar om allmän värnplikt.
På senare tid har också den civila beredskapen blivit viktig, i och med det oroliga säkerhetsläge som vi lever med. Vid sidan av de väpnade styrkorna måste vi också ha en civil förmåga, så att civilbefolkningen kan överleva och omhändertas i händelse av att olyckan är framme och Sverige utsätts för ett väpnat angrepp.
De två delarna är ganska naturliga när man pratar om försvarsförmåga. Men det finns även en tredje del, som är helt avgörande - det visar inte minst kriget mellan Ryssland och Ukraina. Det handlar om motivation, om försvarsvilja. Det handlar om människors vilja att stå upp för och försvara sin rätt att leva på sitt sätt och försvara sitt land.
Om de väpnade styrkornas förmåga är 10 och den civila beredskapen är 10 men motivationen är 0 blir ju 10 x 10 x 0 ingenting. Men om de väpnade styrkornas kvalitet är 5 och den civila beredskapen är 5 men också försvarsviljan är 5 blir det ju 125. Jag tror att det är viktigt att inte glömma bort detta.
Eftersom vi båda har jobbat inom försvarspolitiken tidigare och haft mycket med varandra att göra vet jag ungefär hur försvarsministern tänker. Jag vet att försvarsministern förstår värdet av försvarsviljan och att den också måste finnas.
Om man ska bygga och skapa försvarsvilja menar jag att också Försvarsmakten måste vara en del av samhället. Försvarsmakten kan inte leva som en egen ö. Det kan inte ens vara, som - om jag får spetsa till det lite - försvarsministerns partikollega en gång uttryckte det, ett egenintresse, ett särintresse. Försvarsmakten måste vara en del av samhället. Och om Försvarsmakten ska vara det måste regeringen välja att och våga styra sina myndigheter.
I det här fallet vet jag inte riktigt hur regeringen har tänkt egentligen. Om vi jämför de regleringsbrev som försvarsministern nu har skickat till Försvarsmakten med de regleringsbrev som försvarsministerns företrädare, Peter Hultqvist, skickade till Försvarsmakten kan vi se att man helt har tagit bort delarna som gäller klimatomställning, energiförsörjning och så vidare.
Det där kan man inte bara överlåta till myndigheten, försvarsministern. Myndigheten måste förstå sitt uppdrag. Och ibland måste det uttalas tydligt, även om man tycker, tror och hoppas att Försvarsmakten borde förstå det själva.
Därför tycker jag att Adrian Magnussons fråga till försvarsministern är fullt berättigad. Varför borde inte Försvarsmaktens del i energiomställningen, i klimatpolitiken och i synen på vindkraft också vara ett uttalat mål från försvarsministern och regeringen?
(Applåder)
Anf. 11 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Fru talman! Tack, Adrian Magnusson, för din interpellation!
Det är också glädjande att se Niklas Karlsson tillbaka i sadeln i försvarspolitiken. Vi hade ett alldeles utmärkt samarbete inom ramen för försvarsutskottet. Varmt välkommen tillbaka! Jag hoppas att det inte är ett temporärt inhopp utan att vi kan fortsätta den utmärkta dialogen.
Låt mig börja med det försämrade säkerhetsläget, som vi alla i den här kammaren säkert är ense om. I ljuset av det allvarliga läget kommer Försvarsmakten att behöva öva mer än man har gjort. Man kommer att behöva växa mer. Då kan det uppstå målkonflikter. Det har vi också sett tidigare, inte minst när det kommer till havsbaserad vindkraft. Det handlar om att havsbaserad vindkraft kan påverka sjölägesbilden. Det kan också påverka luftlägesbilden. Det kan påverka möjligheterna till låghöjdsflygning och olika typer av övningsverksamhet. Det är de målkonflikter som ibland kan uppstå på området.
Den andra frågan gällde regleringsbreven. Det är helt korrekt att detta stod med i regleringsbreven för 2022, 2021 och 2020. Varför står det inte med nu? Det finns två skäl. Det första är att vi bör vara medvetna om att det som står i regleringsbrevet om att myndigheten ska samverka och skapa goda förutsättningar också står i artikel 5 i Försvarsmaktens instruktion. Där står det uttryckligen att Försvarsmakten ska bedriva den typen av verksamhet. Det är klart att vi kan markera i regleringsbrevet, för att skicka signaler. Men den som läser instruktionen ser att Försvarsmakten redan har det uppdraget.
Det andra skälet till att vi inte slentrianmässigt tar med det varje gång i regleringsbrevet är att vi den 24 oktober 2022 fick en utförlig rapport av Försvarsmakten om hur man vill vidareutveckla samarbetet. Där är Försvarsmakten tydlig på ett antal områden. Man vill ha snabba, effektiva och förutsägbara processer. Det är mål som jag tror att vi alla kan hålla med om.
Försvarsmakten har också väldigt konkreta förslag för hur man ska uppnå de processerna. Framför allt säger man: När det gäller vårt bidrag blir det mycket bättre om vi kommer in tidigt i planeringsprocessen snarare än i tillståndsprocessen. Det är alla ense om.
Försvarsmaktens omfattande rapport är ett viktigt inspel i den pågående utredningen om havsbaserad vindkraft. Försvarsmakten sitter med i de processerna som en expertmyndighet och arbetar alltså aktivt med frågan.
Jag vill understryka en annan sak. Om man inte tror mig eller tror på att Försvarsmakten är engagerad föreslår jag att man läser Försvarsmaktens årsredovisning för 2023. Där finns ett långt stycke om hur de arbetar i dialog med andra myndigheter, också för att kunna skapa balans mellan Försvarsmaktens tillväxt och de behov vi alla har, också när det gäller tillgång till bättre energi.
Detta är de överväganden som ligger bakom att vi inte har lagt in det i regleringsbrevet. Det står i instruktionen. Om man inte tror mig eller tror på att Försvarsmakten arbetar med det kan man med fördel ta del av Försvarsmaktens årsredovisning, där jag tycker att de redogör mycket bra för det arbete som bedrivs inom Försvarsmakten också för att kunna lösa de här samexistensfrågorna.
Anf. 12 Adrian Magnusson (S)
Fru talman! Jag litar på försvarsministern. Det finns ingen anledning att inte tro på det försvarsministern säger.
Jag noterar dock att jag har fått tre olika svar. Jag fick ett svar på den skriftliga frågan. Jag fick ett svar på interpellationen. Och här i debatten får jag ytterligare ett svar, det här med artikel 5. Det är lite tråkigt att man måste dra det tre varv innan man får reda på den här typen av saker. Men så är det väl ibland.
Jo, det kan finnas målkonflikter mellan havsbaserad vindkraft och Försvarsmakten och de försvarsintressen som försvarsministern tog upp. Men det kan också finnas samordningsvinster. Det är inte omöjligt att anta att ett väpnat angrepp skulle kunna ske mot till exempel energiproduktionen i framtiden, mot stora havsbaserade vindkraftsparker. Då skulle de kanske i samråd med producenterna kunna öva i exempelvis den typen av områden. Det skulle man också kunna tänka sig.
Det här blir ibland en väldigt ensidig diskussion, som om alla typer av etableringar av vindkraft eller havsbaserad vindkraft skulle vara skadliga för säkerhetspolitiska ändamål. Jag är inte övertygad om att så är fallet.
Jag fick inte riktigt svar på hur försvarsministern ser på signalvärdet av att man stryker detta. Det har ändå uppfattats som en tillbakagång i Försvarsmaktens uppdrag, i alla fall av dem jag har varit i kontakt med. Det har noterats att det har strukits, och det uppfattas som att Försvarsmakten har fått ett delvis förändrat uppdrag. Då vore det bra om regeringen och Försvarsmakten var tydliga med att uppdraget kvarstår, även om det kan framgå av årsredovisning och liknande.
Vi lever i en tid då vi måste klara av klimatutmaningen men samtidigt se till att få mer energiproduktion. Då är det viktigt att regeringen är tydlig med att alla typer av kraftslag är viktiga, även ur säkerhetspolitiska aspekter.
Det får inte bli så, som vi har varit inne på flera gånger här, att Försvarsmakten upplevs som en fristående part. Vi lever ju i en tid då Försvarsmaktens ord väger tungt. Det finns en risk att samhället upplever att Försvarsmaktens ord är lag. Det är viktigt att Försvarsmakten är en aktiv samhällsaktör och inte ser sig som frikopplad och som att man kan göra precis som man vill och resten bara får rätta sig efter det, för det handlar ju också om att skapa allmän acceptans för Försvarsmaktens överväganden - inte bara när det gäller vindkraftsetableringarna.
Jag är av övertygelsen generellt sett att inom politiken har ord betydelse. Formuleringar har betydelse, och man kan skicka ganska kraftfulla budskap genom att ändra eller lägga till ord och ändra eller stryka formuleringar. Därför tycker jag att det är lite olyckligt att man har valt att stryka den här formuleringen och inte har varit tydlig med utåt - enligt min uppfattning, i alla fall - att uppdraget kvarstår. Jag uppskattar att det under diskussionen har blivit något klarare vad regeringen har avsett med strykningen, men jag vet inte riktigt om jag delar bedömningen att den var korrekt.
(Applåder)
Anf. 13 Niklas Karlsson (S)
Fru talman! Det ingår väl i det borgerliga narrativet att Nato är svar på allting, också denna fråga. Jag ska inte bråka mer om det, men jag konstaterar ändå att försvarsministern ger uttryck för en uppfattning om att han är angelägen om att Försvarsmakten ska vara en del av samhället, att Försvarsmakten ska delta i klimat- och energiomställningen och att det som framgått av de tidigare regleringsbreven outtalat också gäller framöver. Det är jag glad för. Jag vill bara skicka med försvarsministern: Var inte rädd att styra myndigheten! Den behöver en tydlig riktning.
Det är bra också när vi är politiskt överens att tala om det. Man kan ibland uppleva att det är outtalat. Det kommer att finnas anledning för mig och många andra i Sveriges riksdag att följa upp den här frågan och att det verkligen jobbas med detta i Försvarsmakten, oberoende av vad som står i regleringsbrevet.
Avslutningsvis, om jag nu ska återgälda de vänliga orden från försvarsministern, tycker jag att försvarsministern är en både klok och resonabel herre som är bra att ha att göra med. Det enda jag är besviken över är att han är moderat.
(Applåder)
Anf. 14 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Fru talman! Jag har några kommentarer och kommer att göra några nedslag.
Ju mer man jobbar och driver på, Adrian Magnusson, desto mer utförliga svar får man. Att jag nu har ett längre svar att ge beror ju på att det här är en interpellationsdebatt. Det kan jämföras med vad jag kan ge i ett skriftligt svar. Den formen brukar vara kortare och mindre utförlig. Adrian Magnusson får gärna ta på sitt konto som riksdagsledamot att han driver på och engagerar sig i de här frågorna.
Jag vill säga till Niklas Karlsson att jag under debatten inte ens har hunnit nämna Nato. Det kanske var därför jag fick höra de vänliga orden. Vi har haft ett bra samarbete; det vill jag understryka. Jag delar naturligtvis bedömningen att Försvarsmakten är en central del av samhället. Det är inte Försvarsmakten som går med i Nato, utan hela samhället. Det handlar om folkförankring, engagemang och försvarsvilja, och det är jätteviktigt med stark interaktion mellan Försvarsmakten och övriga samhället.
Låt mig också ta upp några frågor som jag vet brukar vara komplicerade. Den interaktion som behöver ske mellan Försvarsmakten och länsstyrelserna handlar mycket om frågor som rör försvarsplanering. Den omfattas av 15 kap. 2 § om försvarssekretess i offentlighets- och sekretesslagen och handlar om information som behöver överföras till länsstyrelserna. Därför har vi gett i uppdrag till länsstyrelserna att se till att de har rådighet och möjlighet att hantera sekretessbelagd materiel.
Jag förstår frustrationen många upplever när det blir ett nej utan att Försvarsmakten kan motivera varför, på grund av offentlighets- och sekretesslagen. Om vi kan komma framåt där tror jag att det är väldigt mycket vunnet. Försvarsmakten arbetar med att hantera de processerna så att de blir snabbare, effektivare och mer förutsägbara. Man har inom ramen för sitt ekonomiska anslag till militärregionerna ökat antalet människor inom Försvarsmakten som arbetar med detta. Inom militärregion Mitt har man till exempel ökat med fem sex personer, och det gör man också inom de andra militärregionerna. Målsättningen är naturligtvis att få förutsägbara, effektiva och snabba processer.
Låt mig säga något om signalvärden. Det är klart att man kan påstå något och agera via regleringsbrevet. Det är bra att skicka signaler, men det viktiga är kanske inte bara vad man säger utan också att man följer upp det och framför allt att det blir verkstad. Därför tycker jag, mot bakgrund av att Försvarsmakten har arbetat intensivt med frågan, tittat på årsredovisningen och presenterat den rapport som kom den 24 oktober där man kom med konkreta förslag, att det är vi inom politiken som ska göra verkstad av det. Förslagen omvandlades också till direktiv som ett viktigt inspel till den utredning kopplad till tillståndsprocesser för havsbaserad vindkraft som nu sker och som jag har förstått ska vara klar under hösten.
Anf. 15 Adrian Magnusson (S)
Fru talman! Det var trevligt att höra att om man fortsätter driva på får man bättre och bättre svar. Det ska jag ta med mig till debatter med andra statsråd; det kan jag lova försvarsministern! Det behöver man inte bekymra sig för.
Det gläder mig att höra att ambitionen lever kvar. Det finns fortfarande en ambition att ha en dialog mellan Försvarsmakten, organisationer, andra myndigheter och aktörer. Det är positivt att vi har fått det klargörandet i dag.
Jag tycker också att det är bra att försvarsministern i sitt senaste anförande lyfte fram försvarssekretessen. Jag tror att många har förståelse för att man inte kan skylta offentligt med Försvarsmaktens överväganden i alla de här processerna, men det väcker ändå ibland frustration. Ett projekt kan ju ha kommit ganska långt, och sedan får man plötsligt bara höra ett nej. "Varför då?" "Nej." Ungefär så kan svaret låta. Det är alltså bra att man fortsätter att jobba med den typen av frågor. Jag tror att en så tidig dialog som möjligt är lösningen för att komma till rätta med många av de konflikter som kan uppstå.
Jag tackar för en klargörande debatt och får säkert anledning att återkomma till frågan i framtiden, som ledamoten Karlsson var inne på. Vi får se om vi kanske kan få ännu mer klargörande svar vid ett sådant tillfälle.
(Applåder)
Anf. 16 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Fru talman! Tack, Adrian Magnusson, för debatten, interpellationen och engagemanget för att hitta bra och effektiva dialogformer och även tillståndsprocesser! Vi är eniga om, tror jag, att försvaret måste få växa. Det kommer att öka i omfattning. Vi är också eniga om det ökade behovet av energi. Det här är alltså frågor som vi kommer att fortsätta arbeta med.
Ibland framställer man det som att Försvarsmakten inte är engagerad i de här frågorna, men det stämmer inte. Försvarsmakten arbetar hårt med detta. Ibland får man också höra att Försvarsmakten alltid säger nej. Det stämmer inte heller. När det kommer till den landbaserade vindkraften brukar man, efter vad jag förstår, säga ja i ungefär 80 procent av fallen. Det är svårare med den havsbaserade vindkraften. Det har delvis att göra med sjölägesbild, luftlägesbild, övningar och vårt geografiska läge. Det är de målkonflikter vi har att hantera och ytterst värdera. Med det sagt - varmt tack för interpellationen!
(Applåder)
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.