Brottsförebyggande rådets rapport om ungdomsrån
Interpellation 2021/22:217 av Tobias Andersson (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-12-15
- Överlämnad
- 2021-12-15
- Anmäld
- 2021-12-16
- Sista svarsdatum
- 2022-01-21
- Svarsdatum
- 2022-02-18
- Besvarad
- 2022-02-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Brottsförebyggande rådets (Brå) nya rapport (rapport 2021:19) studerar ungdomsrån som fenomen, och statistiken är deprimerande. Antalet ungdomsrån har dubblerats under Morgan Johanssons tid vid makten, och rapporten visar tydligt att gärningsmännen är invandrare och offren unga svenskar.
Hela 66 procent av de misstänkta förövarna har utländsk bakgrund medan 77 procent av offren har svensk bakgrund – lägg därtill att Brå räknar svensk bakgrund som en person med minst en svenskfödd förälder.
Givet detta kan man inte bortse från att svenskfientlighet sannolikt är ett av motiven vid vissa av rånen. Detta förstärks av att en skrämmande hög andel av rånen har förnedringsinslag, något som onekligen inte kan förklaras av att förövaren har det dåligt ställt och endast rånar av ekonomiska skäl.
Om man rånar någon på en jacka för att man fryser och inte har råd att köpa en egen kan socioekonomiska faktorer vara en faktor till brottet, men om man därefter även filmar och sprider rånet är det även annat som ligger bakom. Att vissa förövare går längre än nödvändigt för att tillskansa sig ägodelar och efter överlåtandet även fortsätter övergreppet, och inte sällan filmar och delar till vänner, talar för att det finns en önskan hos förövarna att etablera dominans och sprida skräck.
Politiken måste agera kraftfullt mot de skenande ungdomsrånen, och vi kräver bland annat sänkt straffmyndighetsålder, kraftigt begränsad ungdomsrabatt för omyndiga och riktiga ungdomsfängelser. Därutöver behöver vi unisont erkänna och agera mot den uppenbara svenskfientligheten.
Mot bakgrund av detta önskar jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson följande:
- Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att stävja utvecklingen rörande ungdomsrån?
- Avser ministern och regeringen att vidta några särskilda åtgärder för att vidare utreda eller agera mot svenskfientlighet?
Debatt
(12 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2021/22:217
Webb-tv: Brottsförebyggande rådets rapport om ungdomsrån
Dokument från debatten
- Fredag den 18 februari 2022Kammarens föredragningslistor 2021/22:69
Protokoll från debatten
Anf. 1 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Tobias Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att stävja utvecklingen rörande ungdomsrån och om jag och regeringen avser att vidta några särskilda åtgärder för att vidare utreda eller agera mot svenskfientlighet. Han har också frågat mig om jag och regeringen avser att utreda frågan om en sänkt straffmyndighetsålder och om jag och regeringen avser att återkomma till riksdagen med andra förslag för att komma åt de lagöverträdare som är 15-17 år gamla. Mikael Damsgaard har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka uppklaringen av personrån och om jag avser att förändra straffrabatten för gärningsmän i åldern 15-17 år.
Rån är ett mycket allvarligt brott som hos offret kan orsaka rädsla och oro lång tid efter brottet. Sådan brottslighet kan dessutom ofta leda till en fortsatt kriminell livsstil. År 2015-2019 ökade antalet ungdomsrån. Lyckligtvis har vi nu sett en kraftig nedgång under 2020-2021. Antalet anmälda personrån mot unga minskade med 12 procent under 2020, och den utvecklingen har sedan fortsatt. År 2021 minskade anmälda ungdomsrån med 26 procent jämfört med 2020 enligt den preliminära statistiken. Mellan 2019 och 2021 motsvarar minskningen 35 procent.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är angeläget att den minskningen fortsätter. Polismyndigheten arbetar aktivt mot ungdomsrånen, bland annat genom ökad polisiär närvaro på platser och tider där sådana brott ofta begås. Genomförandet av den historiska satsningen på att öka antalet polisanställda fortsätter. För att öka brottsuppklaringen har Polismyndigheten under 2021 beslutat om en övergripande strategi för hur utredningsverksamheten ska bedrivas för att vara rättssäker, effektiv och enhetlig.
Det straffrättsliga regelverket är också viktigt. Gängbrottsutredningens förslag om ett höjt minimistraff för rån bereds nu i Regeringskansliet. Regeringen har även nyligen beslutat en lagrådsremiss med förslag om skärpta straff för knivbrott. Brås studie visar att i de fall där vapen har använts vid ungdomsrån är kniv det i särklass vanligaste vapnet. Ett rån eller något annat brott som har som motiv att kränka offret på grund av hans eller hennes svenska ursprung kan bedömas som hatbrott. Ett sådant brott kan alltså, som jag framhållit i flera svar på riksdagsfrågor de senaste åren, redan med nuvarande regelverk leda till ett strängare straff.
Som jag också tidigare svarat Tobias Andersson när han ställde en riksdagsfråga på det temat anser jag att straffmyndighetsåldern på 15 år är väl avvägd. Det innebär emellertid inte att samhället ska stå passivt när mycket unga personer begår brott eller riskerar att dras in i kriminalitet. Det är tvärtom. Utredningen om barn som misstänks för brott föreslår åtgärder som innebär att fler brott som begås av barn under 15 år ska utredas av polis. Utredningen föreslår också att det ska införas en ny huvudregel om att åklagare ska väcka en bevistalan när ett barn under 15 år misstänks ha begått ett brott med minimistraff om fem års fängelse, till exempel grovt rån.
När det gäller lagöverträdare i åldern 15-17 år konstaterar jag att både den utredning som tog fram förslag om slopad straffrabatt för unga myndiga och i princip samtliga remissinstanser har bedömt att det inte är en god idé att förändra straffrabatten för dessa gärningsmän. Vidare har justitieutskottet så sent som i november 2021 uttalat att den nuvarande ordningen för påföljdsbestämning för den här åldersgruppen har goda skäl för sig.
Med det sagt är det viktigt att vi har trovärdiga påföljdsalternativ för unga lagöverträdare, och regeringen har också skärpt regleringen i flera avseenden. Det handlar om införandet av påföljden ungdomsövervakning som kan användas vid exempelvis allvarligare våldsbrott och rån. Vid årsskiftet slopades också straffreduktionen för unga myndiga vid allvarlig brottslighet. Regeringen har dessutom gett en särskild utredare i uppdrag att se över regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år. Det handlar om att se över strafftiderna, men också att se till att vi har ett system som innefattar adekvata återfallsförebyggande åtgärder även efter frigivningen.
Även brottens orsaker måste bekämpas. Den här regeringen har som prioritering att vända på varje sten för att bekämpa segregationen. Inom ramen för 34-punktsprogrammet föreslår regeringen flera satsningar på det förebyggande arbetet, bland annat att ge kommunerna ett lagstadgat ansvar att arbeta brottsförebyggande. Regeringen har också sett till att kommunerna från årsskiftet subventioneras när de behöver placera ungdomar enligt LVU på Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem för att förhindra fortsatt kriminalitet och återfall.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sammanfattningsvis har regeringen alltså vidtagit ett stort antal åtgärder som riktas mot unga som har begått brott eller som riskerar att dras in i kriminalitet.
Anf. 2 Tobias Andersson (SD)
Fru talman! Då vi nu samtidigt kommer att debattera tre interpellationer finns risken att det blir lite stökigt och osammanhängande. Jag önskar därför inleda med att redogöra för att jag i detta anförande önskar lägga fokus på min interpellation om Brottsförebyggande rådets rapport om ungdomsrån för att sedan i mitt nästa inlägg beröra min interpellation om lagföring av kriminella ungdomar. Däremellan får vi som bekant sällskap av Mikael Damsgaard och hans interpellation om ungdomsrån.
Med det sagt tål det att inledas med en kort redogörelse för den rapport från Brottsförebyggande rådet som initierade den ena av mina interpellationer. Brå valde att i sin rapport 2021:19 studera ungdomsrån som fenomen, och statistiken är minst sagt deprimerande. Detta är ett fenomen som jag belyst, problematiserat och motarbetat länge och som jag och Morgan Johansson haft skäl att debattera återkommande. Det gäller inte minst då regeringen avstått helt från vissa välbehövda åtgärder och dröjt ordentligt med andra. Mer om det i mitt nästa anförande.
Även om rapportens resultat för min del på intet sätt var främmande eller oväntat utgör det kanske en väckarklocka för dem som hittills inte önskat erkänna problematiken, och förhoppningsvis kan den leda till politiskt agerande.
Antalet ungdomsrån har dubblerats under Morgan Johanssons tid vid makten, även om vi sett någon minskning under pandemin när människor har hållit sig hemma och inte tillåtits vara ute i miljöer där ungdomsrån ofta sker. Om jag hade varit i Morgan Johanssons skor är det inte någonting som jag hade skrutit om. Jag hade förstått att minskningen hade en koppling till de begränsade rörelsemönster som varit under pandemin. Men över tid har det ökat kraftigt.
I Brås rapport framgår att hela 66 procent av de misstänkta förövarna har utländsk bakgrund, medan 77 procent av offren har svensk bakgrund. Lägg därtill att Brå räknar svensk bakgrund som en person med minst en svenskfödd förälder - inte två, som man räknar med i vissa andra länder.
Givet detta kan man inte bortse från att svenskfientlighet sannolikt är ett av motiven vid dessa rån. Det är ett fenomen som Morgan Johansson genomgående har avstått från att erkänna.
Tesen förstärks av att en skrämmande hög andel av rånen har förnedringsinslag. Det är något som onekligen inte kan förklaras av att förövaren har det dåligt ställt och endast rånar av ekonomiska skäl. Om man rånar någon på en jacka för att man fryser och inte har råd att köpa en egen kan socioekonomiska faktorer delvis vara en faktor till brottet. Men om man därefter filmar och sprider rånet är det annat som ligger bakom.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Att vissa förövare går längre än nödvändigt för att tillskansa sig ägodelar efter överlåtandet och även fortsätter övergreppet och inte sällan filmar och delar det till vänner talar för att det finns en önskan hos förövaren att etablera dominans och sprida skräck. Om regeringen inte anser ungdomsrån vara allvarligt nog i sig självt borde åtminstone det nu vedertagna övervåldet, förnedringsinslagen och spridningen i sociala medier av övergreppen tillsammans anses vara nog för handling.
Utifrån rapporten är det för mig uppenbart, sett till såväl förövare som offer och de utbredda förnedringsinslagen, att svenskfientlighet utgör en faktor när det kommer till ungdomsrån. Tillstår Morgan Johansson detta?
Anf. 3 Mikael Damsgaard (M)
Fru talman! Tack så mycket, statsrådet, för svaret! När en ung pojke eller flicka rånas på sin telefon, dator eller jacka på väg hem från skolan eller på väg till fotbollsträningen sätter det djupa spår hos den som drabbas.
Men det sprider också en rädsla och en känsla av otrygghet hos många andra unga och hos deras föräldrar. Detsamma gäller naturligtvis även för andra som drabbas av personrån, inte minst äldre.
Min hemstad Västerås hör till de kommuner i landet där ungdomar löper allra störst risk att bli rånade. Under åren 2015-2019 har 162 ungdomsrån anmälts i Västerås. Och rånvågen fortsätter. Mer eller mindre dagligen kan vi läsa i lokalpressen om nya personrån. Det har handlat om mopedrån, om hur mäklare har rånats i anslutning till visningar och om att förövare tränger sig in i bostäder. Det har också ägt rum ett stort antal personrån på allmän plats. Bland annat rånades en 80-årig kvinna i ett bostadsområde en vanlig eftermiddag i november.
En grupp som är särskilt utsatt för risken att bli rånad är just ungdomar, inte minst unga killar. Vi har sett ett flertal exempel där barn och ungdomar har blivit rånade på väg till eller från skolan och aktiviteter. I ett fall nyligen blev två pojkar så unga som tio år rånade klockan fyra en eftermiddag efter skolan. I förra veckan passerades ytterligare en gräns. Två maskerade och knivbeväpnade gärningsmän gick in i ett klassrum på Rudbeckianska gymnasiet och rånade eleverna på deras skoldatorer.
Även om min hemstad är hårt drabbad av rånen är denna utveckling inte på något sätt unik för Västerås. I Sverige fördubblades antalet ungdomsrån under åren 2015-2019, och precis som Tobias Andersson utvecklade i sitt inlägg kan den nedgång vi ser under 2020 och 2021 främst förklaras av pandemin och att ungdomar har hållit sig hemma.
För att bryta utvecklingen är brottsförebyggande insatser avgörande, men samtidigt krävs att rättsväsendet förmår att tydligt markera brottens allvar. Viktigast i det brottsförebyggande arbetet är familjen. Föräldrarna har det yttersta ansvaret för sina barn. När föräldraskapet inte räcker till kan ofta socialtjänsten erbjuda ett viktigt stöd. En välfungerande skolgång är dessutom en viktig skyddsfaktor för unga i riskzonen. Men en förutsättning för att det brottsförebyggande arbetet med familj, skola och socialtjänst ska fungera väl är att ungas brottslighet kan klaras upp och att effektiva påföljder kan dömas ut och fullföljas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi vet att ungdomar som lyckas med sitt första rån ofta fortsätter och begår betydligt fler tills någon sätter stopp. Dessvärre är uppklaringsgraden av de här brotten låg, och när personer under 18 år väl döms är påföljderna inte tillräckligt ingripande för att på ett tydligt sätt markera brottets allvar.
I svaret hänvisar statsrådet till den nya påföljden ungdomsövervakning. Av de gärningsmän vi nu diskuterar är det emellertid främst de som blir dömda för grovt rån som blir aktuella för denna påföljd eftersom straffmätningsvärdet behöver uppgå till minst sex månaders fängelse för att ungdomsövervakning ska kunna dömas ut.
Jag vill därför fråga statsrådet om han anser att det är tillfredsställande att minderåriga som döms för rån av normalgraden mycket sällan döms till den mer ingripande nya påföljd som statsrådet hänvisar till i sitt svar.
Anf. 4 Boriana Åberg (M)
Fru talman! Det rinner blod från mitt ansikte. Det blir en blodpöl under mig. Glasögonen flyger iväg i ett slag, och så tar de min telefon och vill att jag ska öppna den. Men telefonen känner inte igen mitt ansikte.
Detta är ett vittnesmål från Brårapporten om våldet och rånen mot ungdomar. Hur kan vårt samhälle, som har barnkonventionen som lag och där barns rättigheter påpekas i varje sammanhang, låta det här gå så långt? Och vad görs åt det faktum att det finns en splittring i samhället? Som mina kollegor påpekade är det främst ungdomar med invandrarursprung som angriper ungdomar som betraktas som etniska svenskar. Hur kan det ha gått så långt?
I sitt svar säger ministern att det finns möjlighet att döma en person för hatbrott när brotten riktar sig mot etniska svenskar. Jag vill gärna att ministern ger exempel och kommer med statistik. Hur många ungdomsbrottslingar har dömts till strängare straff för att de har utfört brott mot etniska svenskar?
Detta är inget nytt fenomen. Redan 2005 skrevs en uppsats vid Lunds universitet som handlade just om detta: angreppen på ungdomar som kommer från majoritetssamhället. Där citerades bland annat unga förövare som sa: När vi är ute på stan och rånar krigar vi. Vi krigar mot svenskarna. Det kommer en härlig känsla genom kroppen när vi rånar. Man känner sig nöjd och glad. Det känns som om man har lyckats. På frågan från forskaren om vad makt är svarar man: För mig är det att svenskarna ska lägga sig ned på marken.
Jag undrar om ministern kan vända på perspektivet. Hur skulle det ha varit om det var tvärtom - om etniska svenskar hade uttalat sig om att makt för dem är att tvinga invandrare att lägga sig ned på marken och kyssa deras fötter? Hur skulle det vara om etniska svenskar bekände att de går ute på stan och letar upp invandrare för att de är mesiga och inte gör motstånd?
Det här är väldigt allvarligt. Dessa ungdomar, som blir rånade, förnedrade och misshandlade till den grad att deras mobilkameror inte känner igen deras ansikte, blir svikna av samhället. För det är sant att svenskar inte själva söker rättvisa. Det är inte klanen man räknar med; man räknar med staten. Det är staten som ska fixa rättvisan. Det är staten som ska ställa upp och utdela straff till dem som bryter mot lagarna.
Jag vill gärna få ministerns synpunkt på detta.
Anf. 5 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Först en allmän kommentar: Det är väl så här det kommer att låta nu från Moderaterna och Sverigedemokraterna, den nya högern, som tävlar i att piska upp motsättningar mellan svenskar och invandrare. Det var extremt tydligt i det vi precis hörde.
För mig spelar det ingen som helst roll om du är svart eller vit. Om du begår brott ska du buras in för de brotten. Då ska du ha en påföljd. Jag kommer aldrig att falla ned i något slags retorik som handlar om att piska upp motsättningar mellan grupper i Sverige.
Det där har Sverigedemokraterna hållit på med i åratal. Det är deras favoritgren. Men när jag nu hör också Moderaterna gå in i precis samma typ av retorik förstår jag att ert samarbete har gått mycket djupare än vad man kanske i förstone hade trott.
Nej, låt oss koncentrera oss på brottsligheten i sig i stället för att piska upp motsättningar mellan svenskar och invandrare. Det kan bara leda till ökad misstro, ökade problem och ökade konflikter i det svenska samhället.
Jag betraktar förstås rån som ett mycket allvarligt brott. Det är också precis det jag säger i mitt svar. Därför är jag glad över att kunna se att antalet rån har minskat kraftigt de senaste åren. Det är 35 procents minskning sedan 2019. Vi ligger nu faktiskt på den lägsta nivån sedan 2017 när det gäller rån mot ungdomar.
Då säger ni att det bara har med pandemin att göra. Men sanningen är ju att också uppklaringen av ungdomsrån ökar. Min bedömning och slutsats är att detta mycket väl kan ha att göra med att polisen på senare år har prioriterat de här brotten och sett till att ingripa mot de ungdomar som ägnar sig åt denna mycket allvarliga brottslighet.
Vi har skärpt straffen kraftigt på senare år. Vi har sett till att domstolarna i högre utsträckning dömer ut hårdare straff genom att vi har höjt minimistraffen. Vi har tagit bort straffreduktionen för 18-20-åringar för allvarliga våldsbrott - där innefattas också rånen. Vi har infört den nya ungdomsövervakningspåföljden, som redan har tillämpats vid 66 tillfällen förra året. Vi kommer att gå vidare med detta för att se till att förbättra och förstärka påföljderna, riktat just mot dem som rånar.
Nu ligger det ett utredningsförslag på mitt bord som handlar om att skärpa minimistraffet för rån till 18 månaders fängelse och samtidigt sänka gränsen för häktningspresumtion till 18 månader. Det innebär att vi kommer att få häktningspresumtion för rån. Vad betyder det? Jo, det innebär att den som misstänks för ett rån kommer att häktas i väntan på rättegång på ett helt annat sätt än vad som sker i dag, så att vi helt enkelt får undan den individen från gatorna. Det är en mycket kraftfull åtgärd. Så gjorde vi när det gällde de grova vapenbrotten. Efter det att vi förändrade det 2018 ökade häktningarna av personer som misstänktes för grova vapenbrott fem gånger.
Går vi i land med hela detta utredningsförslag från gängutredningen som vi fick i somras, som vi nu arbetar med och som vi kommer att gå vidare med är det också en kostnad på över en halv miljard för Kriminalvården. Det vittnar om hur kraftfulla åtgärder det faktiskt handlar om när vi måste bygga ut häkten och anstalter för detta.
Just nu har vi dessutom fler poliser på plats än vad vi någonsin har haft i Sverige. 21 929 var toppnoteringen i januari - all-time-high för antalet poliser. Det är en effekt av att vi har förstärkt rättsväsendet på den sidan. Nu till våren går det ut ytterligare 800 poliser från våra nya polisutbildningar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi kommer att fortsätta att bekämpa all form av kriminalitet. Vi kommer att fortsätta att förstärka rättsväsendet. Vi kommer att fortsätta att prioritera de brott som drabbar ungdomar. Men när ni gör detta till en fråga där ni piskar upp hat, motsättningar och misstro mellan folkgrupper blir det stora problem i det svenska samhället. Det vill jag med kraft avråda från.
Anf. 6 Tobias Andersson (SD)
Fru talman! Morgan Johansson beskyller mig och övriga debattörer för att piska upp hatstämning mellan grupper i det svenska samhället. Då vill jag redogöra för vad jag gjorde. Jag återgav statistik från en myndighet som lyder under Morgan Johansson själv som justitieminister. Det var vad jag gjorde. Om Morgan Johansson inte vill att jag på det sättet piskar upp stämningen mellan grupper kanske han inte skulle låta sin myndighet . Oj, nu glömde jag. Morgan Johansson har ju inte bett sin myndighet att utreda detta. Morgan Johansson har inte bett Brå att studera etnicitet kopplat till brott eller bakgrund. Det har man inte velat. Detta har man velat mörka från Socialdemokraternas sida.
När Brå nu tog fram denna rapport om ungdomsrån och när Brå under hösten även tog fram en rapport rörande förövares bakgrund var det på eget bevåg. Socialdemokraterna har inte vågat uppdra det. Man har velat mörka detta.
Fru talman! Jag tycker dock att vi lämnar den låga nivån på debatten där och pratar om vad vi egentligen borde. Jag ställde i min interpellation om lagföring av kriminella ungdomar frågor kring varför regeringen inte har gjort mer för att få effektiva åtgärder på plats.
Ungdomsrån begås naturligtvis av unga, och offren är just andra unga. Dessvärre har vi i dag inte möjlighet att hantera detta på ett rimligt sätt. I stället kommer unga förövare undan utan rimliga påföljder - vilket gäller för fler brottstyper än just rån, kan tilläggas.
Allt yngre barn begår allt grövre brott. Den organiserade kriminaliteten är väl medveten om den ansvarsfrihet som finns för dem under 15, och dessa utnyttjas för en rad kriminella gärningar, exempelvis narkotikahandel. Personer som inte är straffmyndiga begår dock fler typer av brott än endast sådana de utnyttjas för av kriminella gäng. Våldtäkter och rån förekommer med bekymmersam frekvens. Det torde stå klart att om man är kapabel att begå sådana gärningar är man även kapabel att möta de rättmätiga konsekvenserna: ett straff för den handling man utfört.
Regeringen agerade, som Morgan Johansson nämnde, på ett närbesläktat område under hösten, nämligen straffreduktionen för unga lagöverträdare. Sverigedemokraterna valde då att i sin följdmotion gå längre än regeringen, precis som vanligt, genom att även angripa straffreduktionen för de lagöverträdare som är 15-17 år gamla - alltså inte bara de myndiga, vilka var de regeringen fokuserade på.
Politiken måste agera kraftfullt mot de skenande ungdomsrånen. Vi kräver bland annat sänkt straffmyndighetsålder, kraftigt begränsad ungdomsrabatt för omyndiga och riktiga ungdomsfängelser. I vår övriga politik går vi dessutom längre genom att även förespråka en utredning om detta. Regeringen måste åtminstone börja våga adressera frågan om de unga lagöverträdare som ännu inte blivit myndiga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta var någonting som vi belyste när det betänkandet hanterades av riksdagen, och det är någonting jag belyser här i dag.
Det som nu har skett när regeringen valde att endast reglera straffreduktionen för de myndiga, 18, 19- och 20-åringarna, är att det blir ett stort tröskelvärde mellan en 17-åring och en 18-åring som döms för brott, exempelvis rån. Det kommer att innebära att det skapas en incitamentsstruktur att begå rån och andra brott innan man blir myndig eftersom tröskeln då bli så hög, som en konsekvens av att Morgan Johansson och regeringen inte begränsade straffreduktionen för 15, 16- och 17-åringar.
Är detta någonting som Morgan Johansson kommer att inse var fel och agera på i efterhand?
Anf. 7 Mikael Damsgaard (M)
Fru talman! Jag konstaterade i mitt förra inlägg att eftersom förövarna ofta är unga är straffen milda när någon väl döms för rån. Påföljden blir ofta bara några timmars ungdomstjänst eller ungdomsvård.
Jag noterar att statsrådet i sitt förra inlägg inte kommenterade min fråga om han är nöjd med att minderåriga som döms för rån av normalgraden sällan blir dömda till den mer ingripande påföljden ungdomsövervakning.
Vi moderater ser behov av en lång rad förändringar gällande påföljderna för rån och för unga generellt. Det lägsta straffet för rån bör höjas från dagens ett års fängelse till minst ett och ett halvt års fängelse. Förnedrande inslag i samband med rån bör utgöra grund för att rånet ska betecknas som grovt och därmed leda till minst fem års fängelse.
Eftersom rånen bara är ett exempel på att unga personer står för mycket allvarlig brottslighet bör dessutom straffpåföljderna för unga generellt ses över. Straffrabatter för unga i kombination med mängdrabatter innebär att unga personer som upprepat begår brott får provocerande milda påföljder. Vi vill därför att straffrabatterna för unga mellan 18 och 21 år avskaffas helt. Dessutom bör mängdrabatten i dess nuvarande form avskaffas. Det finns även behov av att se över och skärpa straffpåföljderna för unga mellan 15 och 17 år.
Vid sidan av påföljderna är det avgörande att fler ungdomsrån också klaras upp. För det behöver polisen vara närvarande i hela landet och ha kapacitet att utreda brott. Detta är nödvändigt för att fler brott ska klaras upp, men det är också nödvändigt för att polisens förebyggande arbete lokalt runt om i Sverige ska vara framgångsrikt. Det bekymrar mig då att antalet poliser i Västmanland är färre i dag än när regeringen tillträdde 2014 trots att västmanlänningarna sedan dess har blivit 15 000 fler.
Sverige ligger i den absoluta botten inom EU vad gäller antalet poliser. Det är bra att antalet platser på polishögskolorna byggs ut, men det hjälper inte när hälften av platserna står tomma. Det är uppenbart att regeringen inte gör tillräckligt för att göra polisyrket mer attraktivt så att fler ska söka sig till yrket, välja att stanna kvar eller kanske komma tillbaka.
Tack vare att moderata budgetar har vunnit riksdagens gillande vid ett par tillfällen har ändå ordentliga polislönesatsningar kunnat genomföras, och de kan också fortsätta 2022 och framåt. Min fråga till Morgan Johansson är därför om han här och nu kan lova att den fortsatta polislönesatsning som kom till tack vare budgeten från M, KD och SD kommer att fortsätta efter 2022 även om olyckan är framme och Socialdemokraterna får fortsätta att regera.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
En annan faktor som är kännetecknande för ungdomsrånen är att rånen är vanligast på platser där det rör sig många ungdomar. Det handlar om shoppingcentrum, knutpunkter för kollektivtrafik och grund- och gymnasieskolor. Det är därför häpnadsväckande att Morgan Johansson gång på gång slår sig för bröstet för att ungdomsrånen under 2020 och 2021, under pandemin, har gått tillbaka. Det är klart som sjutton att det blir så! Likaväl som krogslagsmålen blir färre när krogarna är stängda blir det färre ungdomsrån när ungdomarna är hemma och inte går ut. När man har distansundervisning i gymnasieskolorna, när kulturlivet är nedstängt och när idrottslivet är nedstängt är det klart att det begås färre ungdomsrån. Det är inte något för Morgan Johansson att slå sig för bröstet för.
Anf. 8 Boriana Åberg (M)
Fru talman! Jag tycker att Morgan Johanssons utfall var direkt oanständigt men också symtomatiskt för regeringen. När man saknar svar och när man brister i handlingsförmåga angriper man sina motståndare med låga anklagelser. Det är inte värdigt en justitieminister.
Jag känner igen retoriken från debatten om hedersproblematik för ett antal år sedan. De som påpekade problemen först blev kallade för rasister. Då användes exakt samma retorik som Morgan Johansson använde mot oss för några minuter sedan. Det handlar hur man skapar splittring i samhället och hur man pratar om vi och dom. Det gör jag inte. Det enda jag vill ha är ett svar på varför barn rånar andra barn.
Vad är det som får en människa att känna en så djup aggression att man går ut och rånar och förnedrar andra individer? Det är en fråga som Morgan Johansson också borde vara intresserad av att få svar på för att kunna angripa problemet, helst innan det uppstår.
Anf. 9 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Jag menar nog att det är en helt ny ton som har kommit från framför allt Moderaternas sida. Det är en helt ny ton, och den beror på det nära samarbete som nu finns mellan sverigedemokrater och moderater. Så gott som allting som handlar om kriminalpolitiken nu för tiden gör Moderaterna också till en invandrarfråga. Det är någonting nytt. Så var det inte förr, till exempel på Reinfeldts tid, absolut inte. Då skulle man aldrig någonsin ha gått in i den typen av retorik. Men nu gör Moderaterna det, och det är naturligtvis för att man bäddar för ett framtida regeringssamarbete med Sverigedemokraterna.
Den här typen av retorik har vi hört Sverigedemokraterna köra med i alla tider. Det ingår så att säga i det här sättet att argumentera. Brott som invandrare begår blåser man upp. Brott som svenskar begår vill man helst inte prata om. Det är skälet till att Sverigedemokraterna aldrig orkar stå upp för det som är den grundläggande principen i en rättsstat, nämligen allas likhet inför lagen. Man för retoriken på ett sådant sätt att man alltid riktar all kritik mot invandrarna men inte någonting mot svenskar. Det där är precis den typ av retorik som sliter sönder ett samhälle, och i den fällan har tydligen nu också Moderaterna gått.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag ska gå över till sakfrågan. Jag har redovisat att det grundläggande är att antalet rån har minskat med 35 procent sedan 2019. Uppklaringen av de här ungdomsrånen ökar. Polisen sätter av mer resurser för att sätta åt de här gängen och har också fler verktyg för att kunna komma åt dem. Vi har en ny påföljd som handlar om ungdomsövervakning och ökade resurser.
Mikael Damsgaard säger att det måste bli fler poliser. Ja, det håller jag med om. När Mikael Damsgaards eget parti satt vid regeringsmakten skar ni ju ned på polisutbildningen med 90 procent på två år för att finansiera era skattesänkningar. Den uppgång som nu har kommit är en effekt av den regering som jag företräder och det som vi har gjort sedan vi tillträdde 2014.
Vi startade nya polisutbildningar i Borås och Malmö. Sedan tidigare hade vi utbildningar i Växjö och Umeå. Moderaterna har aldrig någonsin startat en ny polisutbildning. Aldrig. Vi har nu sett till att vi har 3 000 i polisutbildningen. Det är det högsta antalet någonsin. Vi har precis passerat all-time-high när det gäller antalet poliser, och till våren kommer det som sagt ytterligare 800. De kommer hela landet till del. Jag kan inte svara på precis hur det är i Västerås, men det är klart att ju fler vi fyller på med från utbildningarna, desto bättre blir det.
Polisen har mer anslag än någonsin tidigare, bättre verktyg än någonsin tidigare, mer resurser totalt sett än någonsin tidigare och fler anställda än någonsin tidigare, och den vägen fortsätter vi nu att gå.
Sedan har jag också berört att vi behöver göra mer på straffrättens område. Vi har ett liggande förslag nu som handlar om att vi skärper straffen för rån till 18 månaders fängelse som ett minimistraff och att vi då också inför en häktningspresumtion så att de som ägnar sig åt detta häktas i väntan på rättegång. Det är en mycket kraftfull åtgärd som kommer att innebära att de ungdomar som gör det här i ökad utsträckning kommer att hamna bakom lås och bom.
Men glöm sedan inte, tycker jag, att vi kan göra väldigt mycket när det gäller straffrätten, polisen och alla de repressiva åtgärderna, men om det här verkligen ska fungera på lång sikt är det också andra aktörer i samhället som måste göra sitt. Man måste satsa på skolan, fritidsverksamheten och socialtjänsten.
När jag ser de förslag som kommer från högern kan det finnas satsningar på rättsväsendet, men det är så gott som alltid nedskärningar just på välfärden, just på skolan, just på fritidsverksamheten och just på socialtjänsten - just på alla åtgärder som kan bryta nyrekryteringen till de kriminella gängen. På den punkten, fru talman, är högern fullständigt tom på förslag.
Anf. 10 Tobias Andersson (SD)
Fru talman! Jag finner det talande att Morgan Johansson helst pratar om vilken ton han bedömer att jag och de moderata debattörerna i debatten har snarare än om de frågor som vi faktiskt ställer till Morgan Johansson. Han återkommer till ett mantra som i grund och botten kan kokas ned till att han anser att Socialdemokraterna och inte minst han själv utgör de främsta företrädarna för det svenska folket i mannaminne och att de har gjort mer än någon annan regering eller någon annan justitieminister. Ingen annan skulle kunna komma i närheten av den storhet som Morgan Johansson och Socialdemokraterna själva anser sig besitta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det här är ganska talande. Det är en ofta återkommande retorik från Morgan Johanssons sida att beskylla mig och i det här fallet också moderater för att vilja spä på hatet i samhället samtidigt som han är den goda riddaren som ska lösa alla problem som han ännu inte har hunnit lösa.
Det som jag återkommande har velat få svar på i den här debatten har Morgan Johansson flyttat fokus från genom att påstå att det handlar om att spä på hat mellan grupperingar. Men jag vill veta varför vi i Brås rapport ser att 66 procent av förövarna bakom ungdomsrån har utländsk bakgrund medan 77 procent av dem som drabbas, offren, har svensk bakgrund. Hur kommer det sig? Jag har inte hört någon förklaring från Morgan Johansson till det.
Fru talman! Jag måste kunna påpeka det här. Jag måste kunna återge vad Brottsförebyggande rådet, som lyder under Morgan Johansson, har tagit fram. Jag måste kunna säga att det är intressant och något som jag hade kunnat misstänka. Jag måste kunna fråga om Morgan Johansson hade kunnat misstänka det och om han har någon lösning på hur det ska åtgärdas, någon förklaring till denna tydliga skillnad mellan vilka förövarna respektive offren är. Snälla fru talman, kan Morgan Johansson komma med ett svar på den frågan?
Anf. 11 Mikael Damsgaard (M)
Fru talman! Min hemkommun Västerås hör till de kommuner där ungdomar löper allra störst risk att bli rånade. Men utvecklingen är inte unik för Västerås utan gäller hela landet. Vad gäller ungdomsrånen har vi sett en dramatisk utveckling från 2015 till 2019, med undantag för en pandemieffekt de senaste två åren. Det är tydligt.
Situationen i Sverige är allvarlig. Vi moderater vet att det inte är en naturlag som ligger bakom att det ser ut på det här sättet. Det går att vända utvecklingen om man verkligen bestämmer sig för det. Barn och ungdomar har rätt att kunna röra sig tryggt i samhället utan att riskera att bli utsatta för brott. Deras otrygghet behöver tas på allvar. Men då krävs det en ny regering som kan få ordning på Sverige.
Vi kan inte fortsätta på det här sättet. Vi kan inte ha en regering som skyller på händelser som utspelade sig för tio år sedan. När målet om 20 000 poliser uppnåddes under alliansregeringen gjordes en tillfällig neddragning på polisutbildningen. Man gick därefter tillbaka till genomsnittet för den nivå som Göran Perssons regering hade. Det är sanningen, Morgan Johansson.
När man har suttit som justitieminister i snart åtta år kan man inte skylla på händelser som utspelade sig för snart tio år sedan. Det är dags att Morgan Johansson tar ansvar för den position han har. Sverige behöver en ny regering.
Anf. 12 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Tobias Andersson säger att jag slår mig för bröstet och skryter med allt vi har gjort. Det finns ett talesätt i Skåne som lyder: "Vi skryter inte; vi säger bara som det är." Och vi säger som det är, nämligen att den här regeringen har gjort mer än någon annan regering just när det gäller att bekämpa brott och bygga ut rättsväsendet. Det gäller inte minst polisen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Om vi tittar på polisens anslag från 2014 till 2025 ser vi att det låg på lite drygt 20 miljarder år 2014. År 2025 kommer det att ligga på nästan 40 miljarder. Vi nästan fördubblar polisens anslag på den tioårsperioden. Det finns ingen annan myndighet, i alla fall vad jag vet, som i modern tid har vuxit lika kraftigt och fått lika stora anslagsökningar som polisen får under de här åren. Det är jag stolt över. Jag menar att polisen under lång tid har varit underfinansierad och har haft alldeles för lite resurser och alldeles för låg bemanning.
Mikael Damsgaard säger att den neddragning som den moderatledda regeringen gjorde när de drog ned på polisutbildningen med 90 procent på två år bara var tillfällig och att de sedan återgick till något genomsnitt. Nej, därefter lade de sig på 600-700 utbildningsplatser per år, samtidigt som bara antalet pensionsavgångar från polisen låg på 400-500. Med den takten förstår man att polisen inte kan växa. Nu utbildar vi nästan tre gånger så många poliser och har startat polisutbildningar på två nya platser, medan Moderaterna aldrig någonsin har startat någon ny utbildningsplats.
Jag är stolt över det vi har gjort. Jag ser samtidigt att vi måste göra väldigt mycket mer. Därför har jag också förslag på bland annat straffskärpningar, ökade resurser och ökade verktyg till polisen framöver. Det kommer vi att kunna fortsätta genomföra under våren.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.