Civilplikt och elförsörjningen
Interpellation 2023/24:497 av Peter Hultqvist (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-02-13
- Överlämnad
- 2024-02-14
- Anmäld
- 2024-02-15
- Svarsdatum
- 2024-03-05
- Sista svarsdatum
- 2024-03-05
- Besvarad
- 2024-03-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
Antalet personer förankrade i Sverige som kan utföra underhåll och nybyggnation för exempelvis Svenska kraftnäts anläggningar är förhållandevis lågt. Det i sin tur banar väg för att sektorn har ett stort inslag av utländska entrepenörer. Det reser frågor kring den inhemska kompetensförsörjningen och säkerheten i det svenska elnätet. Särskilt intressant blir detta perspektiv med tanke på att Svenska kraftnät fått i uppdrag att utreda omfattningen av en civilplikt kopplad till elförsörjningen.
Situationen bör självfallet analyseras från perspektivet robusthet i systemet, upprätthållande av säkerhet och framtidens kompetens.
Med anledning av detta är min fråga till statsrådet Carl-Oskar Bohlin:
Delar statsrådet uppfattningen att det finns en problematik i det ovan beskrivna, och vilka åtgärder avser han i så fall att vidta?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:497
Webb-tv: Civilplikt och elförsörjningen
Dokument från debatten
- Tisdag den 5 mars 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:79
- Protokoll 2023/24:79 Tisdagen den 5 marsProtokoll 2023/24:79 Svar på interpellation 2023/24:497 om civilplikt och elförsörjningen
Protokoll från debatten
Anf. 45 Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
Herr talman! Peter Hultqvist har frågat mig om jag delar hans uppfattning om att det finns en problematik i det han beskriver och vilka åtgärder jag i så fall avser att vidta.
Samhället är helt beroende av de varor och tjänster som näringslivet tillhandahåller. Flera verksamheter av vikt för totalförsvaret som förut var i offentlig regi ägs, drivs och förvaltas i dag av privata svenska och utländska företag. Inom elsektorn är det inte ovanligt att verksamheter omfattas av säkerhetsskyddslagstiftningen. Säkerhetsprövning av personal och säkerhetsskyddsavtal används i förekommande fall. Svensk eller utländsk personal som är bosatta i Sverige kan, om regeringen föreskriver om allmän tjänsteplikt, tas i anspråk för tjänstgöring under höjd beredskap.
Elberedskapslagen är den lag som reglerar elföretags skyldigheter att vidta beredskapsåtgärder. Beredskapsåtgärderna syftar till att förebygga, motstå och hantera störningar i elförsörjningen som kan medföra svåra påfrestningar på samhället såväl under fredstida kriser som under höjd beredskap. Skyldigheterna i lagen gäller för företag som bedriver produktion, överföring och handel med el. Svenska kraftnät kan i rollen som elberedskapsmyndighet besluta om att aktörer ska vidta beredskapsåtgärder. Svenska kraftnät har i dag tillgång till reparationsmateriel och utbildar anställda vid företag inom elkraftssektorn för att kunna bistå elbranschen vid större akuta reparationsinsatser vid till exempel olyckor, terrorhandlingar eller naturkatastrofer.
Den 12 oktober 2023 fattade regeringen beslut om att ge Svenska kraftnät i uppdrag att analysera behovet av civilplikt inom elförsörjningen och lämna förslag på åtgärder. Myndigheten ska bland annat analysera och redovisa vilka personalbehov som är lämpliga att tillgodose genom civilplikt för att bidra till att trygga totalförsvarets behov av elförsörjning. Myndigheten ska också analysera och redovisa hur tillgången till dagens reparationsberedskap vid Svenska kraftnät påverkas vid höjd beredskap. Uppdraget ska redovisas senast den 29 mars 2024. Vidare fattade regeringen beslut den 21 december 2023 om att aktivera civilplikten inom den kommunala räddningstjänsten och elförsörjningsområdet. Beslutet innebär att personer som redan har relevant utbildning inom dessa områden kan omfattas av civilplikt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vidare har Statens energimyndighet i uppdrag att samordna en nationell kraftsamling kring kompetensförsörjning för elektrifieringen och bland annat föreslå åtgärder för att möta kort- och långsiktiga kompetensbehov. I den genomförda kartläggningen har bland annat elkraftsmontörer och stationsinstallatörer identifierats som bristyrken. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2024.
Steg för steg stärker regeringen Sveriges beredskap inom elförsörjningen så att den ska bli mer robust för såväl kris som krig. Regeringen avser även återkomma i dessa frågor i totalförsvarspropositionen som planeras att lämnas under hösten 2024. Försvarsberedningens rapport Kraftsamling - Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret kommer vara ett viktigt underlag i arbetet.
Anf. 46 Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Det är en väldigt viktig fråga som vi nu ska diskutera. Vi har haft en tid av väldigt höga och i vissa fall extrema elpriser. Vi har överföringsproblem, vi har haft problem med produktion och vi har en stor kompetensbrist.
Jag hävdar att det är ett akut läge när det gäller kompetensbristen. Svenska kraftnät får inte tag i den personal som är nödvändig om man ser till Sverige som nation. Det finns också omfattande säkerhetspolitiska aspekter på just det här förhållandet. Om utländska aktörer dominerar i energisystemet öppnar det också för sådana som har onda avsikter - aktörer som vill göra intrång, som vill spionera, som vill kartlägga våra system, som vill påverka dem otillbörligt och som framför allt vill ha en bred kunskapsbas om detta. Den typen av antagonister finns. Jag tycker att det ska sägas klart och tydligt.
I Sverige har vi i dag cirka 50 personer som har kompetens att bygga, felavhjälpa och underhålla Svenska kraftnäts anläggningar. Det är ingen stor skara personer. Detta beror bland annat på att vi de senaste 20 åren har haft en utveckling där nätägarna har minskat andelen egen personal. Man har outsourcat underhållsarbeten på egna nät och produktionsanläggningar.
En rad underentreprenörer tillhandahåller personal i stora områdesvisa upphandlingar, och många gånger kan det finnas hundratals underleverantörer på samma område. Stora delar av verksamheten, eller i stort sett hela, bygger på underentreprenörer. Det finns exempel där ett bolag har haft 800 underentreprenörer under sig. Det bygger på att de tre största nätägarna - Ellevio, Vattenfall och Eon - inte har en enda egen anställd för drift, underhåll, felavhjälpning eller nybyggnation. Det är definitivt inte en bra situation.
Det som skulle behövas är egentligen en ordentlig satsning på gymnasie- och vuxenutbildning för att få fram fler som kan jobba inom den här sektorn. Det skulle behöva skapas regionala kundkompetenscentrum. Vi skulle behöva inrätta en partsdriven yrkesnämnd inom energisektorn, där fackliga organisationer och arbetsgivare samverkar för att lösa den här typen av problem. Arbetsförmedlingen skulle behöva upphandla fler utbildningar inom den här sektorn, och vi skulle också ha ett politiskt krav på att de som är nätägare ska ta ansvar för en grundbemanning så att man kan klara felavhjälpning och löpande underhåll av eget nät i egen regi.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Från säkerhetspolitisk synpunkt skulle vi behöva göra en ordentlig analys av hur vi säkrar vårt energibehov i kristid och skyddar oss från främmande makts intressen när det gäller just den här sektorn.
Det som jag nu har redovisat är en realitet, och det kommer att krävas ett stort och omfattande arbete för att komma åt detta. Mycket av orsaken till detta är att man har outsourcat i den stora utsträckning som man har gjort. Man har avvecklat egen kompetens och trott att marknadskrafterna löser problemet själva.
Det här är alltså en problembeskrivning. Det skulle vara intressant att höra hur ministern, förutom alla utredningar, förhåller sig till detta.
Anf. 47 Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
Herr talman! Nu handlar den här interpellationen om civilplikten i elförsörjningssektorn. De bredare frågorna, som gäller kompetensförsörjning inom elsektorn generellt, är inte frågor som ligger på undertecknads bord. Men man kan väl säga att vi har sett väldigt få initiativ på detta område under den föregående regeringen. Jag skulle säga att de har lyst med sin fullständiga frånvaro.
Det är tyvärr på det sättet att vi har ett skörare och mer sårbart elsystem i Sverige i dag än vad vi hade för 20-30 år sedan. När det gäller det huvudsakliga ansvaret för den utvecklingen handlar det om den politiska inriktning som man har haft i förhållande till det svenska elsystemet. Den har inte i alla delar tjänat Sverige väl, för den har skapat ett skörare och mer sårbart elsystem.
När det gäller frågan som tangerar mitt ansvarsområde, nämligen förmågan att personalförsörja denna sektor i händelse av höjd beredskap och ytterst ett väpnat angrepp, är det en fråga som vi har lagt i ett särskilt snabbspår just för att vi ser att elförsörjningsområdet är så kritiskt och för att det är centralt att få detta på plats.
Vi har en stor utredning som tittar på hela det tillkommande personalförsörjningsbehovet i samhället vid höjd beredskap, men vi har också valt att lägga civilplikt i fråga om elförsörjningen på elförsörjningsområdet i ett särskilt snabbspår. Vi har dels fattat aktiveringsbeslutet, dels genom arbetet på Klimat- och näringslivsdepartementet gett Svenska kraftnät ett särskilt uppdrag att återkomma med förutsättningarna för hur detta skulle kunna ske på ett mycket skyndsamt sätt.
Anf. 48 Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Den här interpellationen handlar just om kombinationen av kompetensförsörjning och civilplikt. Jag vill utveckla det.
I interpellationen slås det fast att antalet personer som kan utföra detta inom ramen för Sverige är förhållandevis lågt och att det beror på att vi har ett problem med de utländska entreprenörerna. Det reser problemet med kompetensförsörjningen i elnätet.
Man kan då titta på civilplikten i detta sammanhang. Svenska kraftnät har bedömt att det finns ett behov av att tillföra 8 000 personer inom ramen för denna bransch under kommande år. Deras bedömning när det gäller civilplikten är att de skulle kunna få in 1 000 personer 2028. Frågan är hur vi ska utbilda och förbereda dessa personer så att de klarar den uppgiften 2028. Och utifrån denna bedömning är ju 1 000 personer bara en liten del av vad som egentligen behövs.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi hade en satsning på utbildning under den tid som vi satt i regeringen. Den påbörjades 2018, och det var ett särskilt bidrag som gick till branschskolor: 50 000 kronor per elev och läsår. Utbildningen genomfördes bland annat i Åsbro. Där utbildade man cirka 130 distributionselektriker per år. 35 av dem var direkt finansierade via detta bidrag.
Detta togs bort. Det redovisades av Lotta Edholm, som är minister i den nuvarande regeringen, den 8 februari 2023. Man drog in detta stöd till branschskolorna. Det innebär alltså att man minskar utbildningsmöjligheten när det gäller just dessa viktiga och centrala arbetare, som kan jobba inom den här sektorn. Det blir direkt kontraproduktivt och motverkar syftet att kunna stödja utvecklingen.
Detta är väl en bit, om man ska jämföra vad som har skett. En annan bit var att vi tillsatte en kompetensförsörjningsutredning. Det var Farmanbar som var minister då och som ansvarade för just den delen. Det är något som också Bohlin har redovisat i sitt svar.
Det är klart att man kan sitta här och räkna upp vad den ena och den andra har gjort. Vad jag försöker peka på är ett stort problem som det nu måste göras något åt.
Jag tycker att det är bra att Bohlin säger att detta system är skört. Detta bygger just på den konstiga övertron på outsourcing och olika typer av nyliberala lösningar. Man inbillar sig att branscher och marknader löser sina egna problem.
Ska vi framöver klara den utmaning som jag nu har redogjort för som handlar om att komma till rätta med säkerheten i elsystemet måste vi satsa på utbildning. Vi måste satsa på samverkan i branschen. Vi måste satsa på att bygga upp ett ordentligt och robust system. Vi måste lägga den blinda marknadstron åt sidan, och vi måste se de utmaningar som finns inom ramen för denna sektor.
Slutligen vill jag säga något när det gäller säkerhetsfrågorna. Bohlin fick ett brev från Elektrikerförbundet före jul. De har begärt ett möte, där de framför allt vill ta upp säkerhetsaspekterna i ett resonemang med Bohlin. Men svaret har hittills uteblivit, och ett möte har inte blivit av. Jag vill rekommendera dig, Bohlin, att ha det mötet, för det kan ge dig en del information som du kan behöva.
Anf. 49 Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
Herr talman! Jag tror att jag i grunden inte har någon annan uppfattning än Peter Hultqvist om de problem som finns när det kommer till robustheten i det svenska elsystemet. Vad jag möjligen kan tycka är att Peter Hultqvist beskriver detta på ett enahanda sätt. Att detta skulle förklaras av någon blind nyliberal marknadstro är jag inte heller helt övertygad om. Detta har naturligtvis att göra med vad politiken över tid har satt upp för styrmedel när det gäller denna marknad. Det är till syvende och sist en marknad som är helt konstruerad och given av politiska förutsättningar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är otvivelaktigt på det sättet att vi befinner oss i en annan säkerhetspolitisk tid än vi gjorde för 10-15 år sedan. Jag är därför mycket glad över att konstatera att denna regering, så fort den trädde till, gick vidare med arbetet att titta på återaktiveringen av civilplikten i denna sektor. Detta skapar naturligtvis inte bara en större rådighet och bättre förutsättningar under höjd beredskap, utan det skapar också en bättre grundkompetens. Det blir fler människor med rätt kompetens som under andra delar av hotskalan kan kontrakteras på frivillig basis för att helt enkelt hjälpa systemet att fungera bättre.
Vi ser med stor tillförsikt fram emot att Svenska kraftnät under den här månaden ska redovisa sina slutsatser om hur man avser att gå vidare med aktiveringen av civilplikten. Det är angeläget att få detta på plats så snart som möjligt. Det är angeläget att vi får en bättre kompetensförsörjning.
Vad gäller den synpunkt som Peter Hultqvist lyfter fram om Elektrikerförbundet uppfattar jag det kanske i första hand som en socialdemokratisk politisk kampanj snarare än en angelägenhet i sak. Jag vet att man har erbjudits möten med statsrådet Ebba Buschs politiska stab, då hon är den person som hanterar de här frågorna i det dagliga arbetet.
Anf. 50 Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Det var nog inte så bra sagt, det där att Elektrikerförbundets begäran handlar om någon sorts socialdemokratisk kampanj. Jag har nämligen tagit del av den information de hade tänkt lämna. Den är rätt allvarlig när det gäller en del säkerhetsfrågor. Nu sitter ju Bohlin på ett departement där bland annat den typen av frågor hanteras, så oavsett om det här fick en alltför överdriven politisk slagsida skulle jag rekommendera honom att ta det mötet. Det kan faktiskt vara viktigt och intressant för Bohlin att göra det.
När det gäller civilplikten har ju den aktiverats som en naturlig del i relation till värnplikten. Däremot var det väl så att det tog lite tid att få fram arbetsuppgifter som var motiverbara när det gällde civilplikten. Där är vi nu, och det är bra.
Däremot är jag fortfarande frågande till hur man har tänkt sig att man ska klara av att ta sig an de 1 000 personer som Svenska kraftnät tidigare har sagt att man skulle kunna skriva in 2028. Det ska bli intressant att se hur man har tänkt att det ska gå till. Det är också intressant att fundera på hur man kommer att lösa det behov på upp till 8 000 personer som Svenska kraftnät tidigare har redovisat.
Sedan skulle jag vilja göra medskicket att en enkel åtgärd för att stärka den här sektorn vore att återinföra stödet som vi hade på 50 000 kronor per elev och läsår i den branschskolverksamhet som finns för att utbilda distributionselektriker. Det är en enkel åtgärd som skulle kunna vidtas.
I övrigt får jag tacka för debatten. Jag hoppas att det här leder till att statsrådet nu tar initiativ i olika dimensioner för att förbättra dagens situation.
Anf. 51 Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
Herr talman! Det är naturligtvis möjligt att det Peter Hultqvist redogör för kopplat till Elektrikerförbundet i grunden inte är en politisk kampanj. Det är i så fall gott så. Jag bara konstaterar att man har avböjt möjligheter att träffa representanter för det statsråd som är ansvarig för de här frågorna för att sedan försöka göra en medial sak av detta. Det bär ju tydlig prägel av en politisk kampanj snarare än en angelägenhet i sak. Men vi hoppas att de har möjlighet att träffa representanter för statsrådet Buschs politiska stab och framföra den information de finner lämplig och att den, i den mån den berör mig, kan vidarebefordras till undertecknad. Det hoppas jag verkligen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror att det i grunden finns samsyn på huvuddragen av vad som kan komma att behöva göras i de här frågorna. Det blir naturligtvis också något att väga av inför det kommande försvarsbeslutet.
Försvarsberedningen arbetar just nu med sin slutrapport, där Försvarsberedningen också kommer att ge sin syn på de ekonomiska förutsättningarna. Till syvende och sist är det ju så att en storskalig aktivering av civilplikten inom den här sektorn kostar pengar. Jag hoppas att Socialdemokraterna även i denna del är pådrivande för att vi ska kunna skapa förutsättningar för ett robust och starkt civilt försvar som vi kan gå fram med i bred politisk enighet.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.