Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

De statliga bolagens opinionsbildning

Interpellation 2005/06:372 av von Sydow, Henrik (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-04-28
Anmäld
2006-04-28
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2006-05-10
Sista svarsdatum
2006-05-12
Besvarad
2006-06-08

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 28 april

Interpellation 2005/06:372 av Henrik von Sydow (m) till näringsminister Thomas Östros (s)

De statliga bolagens opinionsbildning

Systembolaget, Svenska Spel och Apoteket lägger varje år mångmiljonbelopp på politisk opinionsbildning för att försvara sina statliga monopol. Nu visar Svenska Dagbladet i en granskning den 26 april 2006 att de statliga monopolbolagens kostnader för reklam ökar rejält. Tidningen visar att kostnaderna för spelmonopolets reklam uppgår till 409 miljoner kronor. Det statliga apoteksmonopolet har femdubblat sina reklamsatsningar på tio år. Spritförsäljningsmonopolets bolag har fyra år i följd ökat reklamköpen från 10 miljoner till nästan 50 miljoner kronor. Så här sammanfattar tidningens egen branschanalytiker de ökade reklamkampanjerna från de statliga bolagen:

De siffrorna kan inte förklaras med en allmän reklamtillväxt, med ökad marknadsorientering eller med enbart satsningar på upplysning och samhällsinformation. I stället växer det fram en bild av bolag som inte bara nöjer sig med att förvalta de uppdrag de fått av staten, utan även sysslar med opinionsbildning för sin egen existens.

De mest uppenbara bevisen för de statliga bolagens politiska opinionsbildning är de stora, påkostade annonskampanjer i svenska och utländska dagstidningar där bolagen försvarar sitt monopol. Vi vet också att andra PR-metoder används i syfte att påverka svenska medborgare, svenska och europeiska politiker om de statliga monopolens förträfflighet.

Det finns flera demokratiska problem med de statliga bolagens allt aggressivare kampanjer och opinionsbildning. Vi ser hur opinionsbildningen får en politisk slagsida som gynnar den sittande regeringen. Den politiska majoritet som är för statliga monopol får extra draghjälp med att framföra sina argument.

För det andra lämnar partierna och politikerna över ansvaret för något som tidigare har ansetts vara en politisk uppgift och ett politiskt ansvar till andra statsanställda. När de statliga bolagen spenderar sina resurser på politisk propaganda bidrar detta därför till att politikens och de statliga bolagens uppgifter blandas och vi får en oklar rollfördelning och ett oklart ansvarsförhållande. Av vem ska medborgaren utkräva ansvar när de statliga bolagens direktörer uppträder som politiker @ och när politiker flyr ansvaret bakom de statliga bolagen?

För det tredje leder den bristande öppenheten i de statliga bolagen till att det är mycket svårt för medborgare och skattebetalare att få insyn i den opinionsbildning som bedrivs och till vilka kostnader det sker.

Det har tidigare framförts i interpellationsdebatter under mandatperioden att de statliga myndigheter som ägnar sig åt politisk propaganda riskerar att bli ett demokratiproblem. I själva verket är vi där redan nu. Det borde bekymra också den socialdemokratiska regeringen. Så här skrev Demokratiutredningen under ledning av det förra socialdemokratiska statsrådet Bengt Göransson om den tilltagande statliga opinionsbildningen:

Med oro ser vi hur verk och myndigheter allt oftare uppträder som opinionsbildare utifrån ett snävt verksamhetsintresse. Vi finner det stötande och anser att det är en misshushållning med skattemedel.

Den socialdemokratiska regeringen borde vara lika tydlig som Bengt Göransson i frågan om skillnaden mellan den fria opinionsbildning som medborgarna, det civila samhället och de politiska partierna ska stå för och statligt finansierad kampanj som drivs av statliga bolag i syfte att påverka väljare. Det borde vara viktigt också för en socialdemokratisk regering att statens myndigheter och bolag har förtroende hos alla medborgare och verkar i alla medborgares tjänst.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet:

Hur avser statsrådet att tydliggöra för de statliga monopolbolagen att de inte ska driva politisk opinionsbildning?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2005/06:372, De statliga bolagens opinionsbildning

Interpellationsdebatt 2005/06:372

Webb-tv: De statliga bolagens opinionsbildning

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Thomas Östros (S)
Anf. 90 Thomas Östros (S)
Fru talman! Mot bakgrund av att Posten AB har lagt ett bud på aktierna i Strålfors AB har Anne-Marie Pålsson frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit för att etablera effektiva murar mellan public service-uppdraget, att tillhandahålla post- och kassaservice, samt uppdraget att förse meddelandemarknaden med tjänster på rent kommersiella grunder. Till detta har Pålsson frågat mig vilka garantier jag har införskaffat för att Postens expansionsplaner inte inverkar negativt på public service-uppdraget. Riksdagen beslutade vid bolagiseringen av Posten att bolagets huvudinriktning bör vara att erbjuda rikstäckande post- och kassaservice. Vidare beslöts att annan verksamhet än kärnverksamheten kan bedrivas endast under förutsättning att denna kompletterar huvudinriktningen och att den bidrar till att stärka koncernens lönsamhet. Vid samma tillfälle slogs också fast att Posten åläggs att upprätthålla rikstäckande postservice till enhetliga avgifter utan särskild ersättning. I Postens bolagsordning framgår även att servicen ska vara rikstäckande. Målsättningen för Posten, som också behandlades av riksdagen i samband med beslutet om bolagiseringen, definierades som att på sikt kunna arbeta på helt affärsmässiga villkor och därmed också uppnå en marknadsmässig avkastning. Posten är det bolag som staten har utsett att tillhandahålla en samhällsomfattande posttjänst och en grundläggande kassaservice. Posttjänster regleras genom postlagen och postförordningen. Under senare år har även postlagen anpassats till EG:s postdirektiv. Det är tillsynsmyndigheten Post- och telestyrelsen (PTS) som utfärdar tillståndsvillkor förenat med en skyldighet för Posten att tillhandahålla en samhällsomfattande posttjänst. PTS övervakar även att regelverket efterlevs. Enligt tillståndsvillkoren ska självkostnaden för varje enskild tjänst som ingår i den samhällsomfattande posttjänsten kunna beräknas. Enligt postlagen ställs krav på kostnadsbaserade priser och separat redovisning av kostnader. I postförordningen finns krav på prissättningen i form av ett pristak när det gäller inrikes befordran av enstaka försändelser. Krav på redovisning och kalkylering preciseras i tillståndsvillkoren för Posten. Regelbunden och omfattande kontroll görs av att priserna för de tjänster som ingår i de samhällsomfattande posttjänsterna grundar sig på kostnaderna och är rimliga. Ingen ersättning utgår från staten för att finansiera den samhällsomfattande posttjänsten. Den grundläggande kassaservicen är reglerad genom särskild lag. För kassaserviceverksamheten utgår en årlig ersättning från staten. Posten har valt att tillhandahålla denna service genom sitt dotterbolag Svensk Kassaservice AB som enbart bedriver kassaserviceverksamhet. Kassaservicenätet är åtskiljt från brev- och paketnätet. Genom att kassaserviceverksamheten är särskild från den övriga verksamheten tydliggörs vilka kostnader som är hänförliga till respektive verksamhet. Den nu beskrivna ordningen är ett tydligt sätt att särskilja och särredovisa de olika verksamheterna från varandra. Det har inte förekommit några rapporter från tillsynsmyndigheten om att redovisningen av post- respektive kassaservice skulle vara sammanblandad. Posten har ett viktigt samhällsuppdrag att ansvara för. En väl fungerande postservice är av stor vikt för att människors vardag ska fungera och för att företag och organisationer ska kunna bedriva sin verksamhet. Av detta skäl är det viktigt att Posten framåtsyftande sköter och utvecklar sin postservice. Det är också en förutsättning för att Posten långsiktigt ska kunna leverera en högklassig postservice. Att genom investeringar stärka kunderbjudandet och därmed möjligheten för Posten att utveckla sin kärnaffär i den svenska marknaden ser jag därför som både naturligt och nödvändigt. Då Anne-Marie Pålsson, som framställt interpellationen, anmält att hon var förhindrad att närvara vid sammanträdet förklarade andre vice talmannen överläggningen avslutad.
Henrik von Sydow (M)
Anf. 91 Henrik von Sydow (M)
Fru talman! Henrik von Sydow har frågat mig hur jag avser att tydliggöra för de statliga monopolbolagen att de inte ska driva politisk opinionsbildning. Bakgrunden till frågan är en artikel i Svenska Dagbladet den 26 april i år som handlar om statliga företags och verks investeringar i marknadsföring. Statliga företag måste, precis som privata företag, kunna informera och marknadsföra sig för att kunna bedriva verksamheten på ett lönsamt och värdeskapande sätt. Systembolaget, Apoteket och Svenska Spel har ensamrätt på den svenska marknaden. Dessa tre statliga företag uppfyller betydelsefulla funktioner i sina respektive marknader och branscher. Att informera om sin verksamhet är en viktig del i det samhällspolitiska uppdrag företagen har fått från riksdagen. Systembolaget ska enligt bolagsordningen bedriva detaljhandel med spritdrycker, vin, starköl och alkoholfria drycker, bedriva sådan partihandel som avses i alkohollagen (1994:1738) samt lämna information till allmänheten om de risker som är förenade med konsumtion av alkoholdrycker. Detta finns även beskrivet i verksamhetsavtalet mellan Systembolaget och svenska staten. Apoteket är det företag som enligt lagen om handel med läkemedel (1996:1152) ska tillgodose behovet av läkemedel över hela landet och som är skyldigt att till enhetliga priser tillhandahålla samtliga läkemedel som godkänts för den svenska marknaden. I Apotekets uppdrag ingår också, enligt verksamhetsavtalet mellan Apoteket och svenska staten, att erbjuda producentoberoende information och rådgivning till konsumenter. Svenska Spel har enligt propositionen Sammanslagning av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst, m.m. (1995/96:169) i uppdrag från staten att tillgodose konsumenternas efterfrågan på attraktiva lotterier och spel som uppfyller högt ställda krav på spelansvar. Spelansvar innebär att företaget ska arbeta förebyggande mot spelmissbruk och erbjuda de bästa möjligheterna att kontrollera sitt spelande. Trots att Systembolaget, Apoteket och Svenska Spel har ensamrätt på den svenska marknaden innebär det inte att de saknar konkurrens. De behöver därför, utöver sitt samhällspolitiska uppdrag, marknadsföra sin verksamhet på samma sätt som andra företag. Avslutningsvis är det också viktigt att poängtera att hur bolag väljer att marknadsföra sig inte är en fråga för ägaren utan för bolagets styrelse och ledning. De statliga aktiebolagen, liksom de privata, lyder under aktiebolagslagen, och det är bolagens styrelser och ledning som ansvarar för den löpande verksamheten.
Thomas Östros (S)
Anf. 92 Thomas Östros (S)
Fru talman! Tack för svaret, även om det tog rätt lång tid innan den här debatten blev av. Jag ställde min interpellation den 28 april, fru talman. Jag vill först tydliggöra det som jag inte kan förstå hur det kan vara oklart. Jag tycker också att statliga bolag ska få använda reklam för att tala om vilka tjänster man har att erbjuda medborgarna, informera om öppettider och informera om priser. De ska få ge information om sina tjänster. Jag tror dock att näringsministern förstår vad jag menar och är ute efter, och det står också klart uttryckt i min interpellation: Det blir ett demokratiskt problem när de statliga monopolbolagen satsar omfattande belopp på att driva kampanjer som syftar till politisk opinionsbildning. När de statliga bolagen använder de pengar som de har tjänat på monopolen till att tala om för svenska folket vad de ska tycka om alkoholpolitik, vad de ska tycka om spelpolitik och vad de ska tycka om läkemedelspolitik har vi ett växande demokratiproblem. Jag har med mig flera exempel, som jag gärna vill lämna över till näringsministern, på hur Svenska Spel och Systembolaget kampanjar. Den röda tråden är att de argumenterar för att monopolpolitiken är bra och att alla andra alternativ är dålig politik. Nu hoppas jag att näringsministern förstår att det inte är argumenten i sak jag vill diskutera utan det principiella och det demokratiska som ligger bakom dessa kampanjer. Pengarna som de här företagen tjänar på sin monopolsituation används till att övertyga de svenska väljarna om monopolens förträfflighet. Paradoxen, herr näringsminister, är att ju starkare kritiken mot monopolen och monopolbolagen blir, desto mer omfattande blir bolagens kampanjer för att monopolen fungerar alldeles förträffligt. Detta är ett demokratiproblem. Det är inte bara oppositionspolitiker som har problematiserat utvecklingen med statlig opinionsbildning. Demokratiutredningen, som leddes av det före detta socialdemokratiska statsrådet Bengt Göransson, skriver i sitt betänkande: "Med oro ser vi dock hur verk och myndigheter allt oftare uppträder som opinionsbildare utifrån ett snävt verksamhetsintresse. Vi finner det stötande och anser att det är en misshushållning med skattemedel. Det röjer en allvarlig missuppfattning av vari deras medborgaruppdrag består. Det urgröper tilltron till deras opartiskhet." Så säger alltså Bengt Göransson, före detta socialdemokratiskt statsråd och ordförande i Demokratiutredningen. Det här måste vara lika giltigt för de statliga bolagen. Jag är rätt säker på att näringsministern har reflekterat över just det här problemet, att statliga bolag driver kampanjer som närmar sig politisk opinionsbildning. Jag tror verkligen att du har reflekterat över detta, och över det demokratiska i det, eftersom du inte berör det med en stavelse. Du pratar bara om information i ditt svar till mig. Inte med en stavelse berör du det jag skriver till dig om, den politiska opinionsbildningen. Därför skulle jag bara vilja ha ett klargörande så att jag inte har uppfattat det felaktigt: Är det så att näringsministern anser att de statliga bolagen ska driva kampanjer som syftar till politisk opinionsbildning?
Henrik von Sydow (M)
Anf. 93 Henrik von Sydow (M)
Fru talman! Politiken finns nog snarare i frågeställarens avsikter. Henrik von Sydow representerar ju ett parti som vill liberalisera alkoholmarknaden, att vi inte ska ha ett alkoholmonopol, som vill liberalisera spelmarknaden, att det ska vara fritt för envar att arrangera spel, och som vill liberalisera läkemedelsmarknaden, att Apotekets monopol ska väck och att detta ska vara en fråga för marknaden. Då blir det förstås bekymmersamt för Henrik von Sydow att riksdagens majoritet stabilt har en annan uppfattning. Det är klart att det är rimligt att bolag som verkar med särskilda samhällsintressen på reglerade områden informerar om sin verksamhet, även om det innebär att Henrik von Sydows liberala uppfattning får sig en törn. Det är ju riksdagens uppfattning att dessa bolag ska ha denna ställning. För att Systembolaget ska kunna utföra sin väldigt viktiga och ansvarsfulla uppgift är det viktigt att allmänheten har kunskap om detaljhandelsmonopolets syfte och bolagets uppdrag. Det är självklart att Systembolaget då använder olika kanaler för att kommunicera detta syfte och uppdrag till olika målgrupper, bland annat genom annonser i dagspressen. Det är viktigt att de då också kan förtydliga detaljhandelsmonopolets betydelse för folkhälsan. Det är inget märkligt i det. Det som upprör Henrik von Sydow är ju att riksdagens majoritet har en annan uppfattning än vad Moderaterna har i denna fråga. Det är jag väldigt glad för att man har. Ett annat viktigt uppdrag för Systembolaget togs vid 2005 års årsstämma, nämligen att en femårsperiod satsa 100 miljoner kronor på IQ-initiativet vars syfte är att skapa ett nytt fokus i alkoholfrågan genom att få fler människor att fundera över attityder och beteenden kring alkohol. Jag har stor respekt för att det är en väldigt svår arbetsuppgift att via marknadsföringsmetoder skapa denna insikt och förståelse. Jag har också stor respekt för att Systembolagets styrelse och ledning klarar detta på ett bra sätt. Det innebär inte att man politiseras, utan det innebär att man tar ett samhällspolitiskt ansvar som det bolag man är som bör ta ett sådant ansvar. Apoteket genomförde fem stora kampanjer riktade mot allmänheten 2005. Det handlade om tänder, om värk, om sol, om att sluta röka och om hantering av förkylning. Jag tycker inte att det är problematiskt. Det är nog vad människor förväntar sig att Apoteket ska göra med det uppdrag man har. Svenska Spel är ett företag som befinner sig på en reglerad marknad men som naturligtvis och sannerligen inte saknar konkurrens. Med allt aggressivare marknadsföring från internationella spelaktörer är det naturligtvis nödvändigt - inte okomplicerat men nödvändigt - för Svenska Spel att också marknadsföra sina spel för att kunna upprätthålla den ställning på spelmarknaden som vi hoppas att Svenska Spel kan fortsätta att upprätthålla för att också kunna ta det ansvar vi kräver av dem. Problemet här ligger alltså inte i att man satsar på marknadsföring. Tittar vi i Svenska Dagbladets artikel ser vi att de statliga bolagens andel av reklammarknaden är 6 % och att denna andel i princip har varit oförändrad under perioden 1996-2005. Någon expansion verkar det alltså inte vara. Snarare handlar det om att detta går emot Henrik von Sydows politiska uppfattningar, och det må vara hänt.
Gabriel Romanus (Fp)
Anf. 94 Gabriel Romanus (Fp)
Fru talman! Det är svårt att föra debatt med någon som uppenbarligen vill missförstå och som inte vill se det principiella problem som jag försöker peka på. Jag tycker att det är ohederligt och sorgligt. Jag noterar dock av Thomas Östros svar och hans sätt att argumentera att det finns en väldig skillnad mellan vad vi kan kalla de klassiska socialdemokratiska demokratiideal som Bengt Göransson stod för och dagens statsråd och politiker som suttit länge vid makten. Jag noterar skillnaden, Thomas Östros - hur man skiljer sig i synen på demokrati och politisk opinionsbildning. Det intressanta är vilken demokratisyn det är som döljer sig bakom Thomas Östros syn på de statliga bolagens opinionsbildning. Är det rimligt att svenska folket ska betala för att staten ska tala om för dem vad de ska tycka? Ska inte demokratin fungera på det sättet att folket talar om för staten vad de tycker i stället för att staten talar om för människor vad de ska tycka? Jag blir uppriktigt besviken på att näringsministern passerar den fråga som är kärnan i vad detta handlar om och i stället tillskriver oss åsikter och försöker ta en debatt om spelpolitiken, alkoholpolitiken eller läkemedelspolitiken. Det är inte det jag vill diskutera, utan det gäller det principiella bakom de kampanjer som bedrivs. Kanske är det så att näringsministern vill att de statliga bolagen ska vara propagandaapparater för majoritetens politik. Men säg då klart och tydligt att Systembolaget, Svenska Spel och Apoteket har i uppgift att vara propagandaapparater för mer av socialdemokratisk politik! Om det är så debatten ska föras får vi ta en debatt om den fria åsiktsbildningen. Nu kastar du bara ut en diskussion som springer i helt fel riktning och missar det viktiga och det principiella i den här debatten. Det är sorgligt att vi inte kan vara tydliga och ta ställning i viktiga demokratifrågor. Jag tror att detta är viktigt oavsett om man tillhör majoriteten eller om man är i opposition. Tänk om en borgerlig regering hade samma syn på statens verksamhet som den Thomas Östros nu ger uttryck för! Är det okej att majoriteten får använda statliga bolag och myndigheter och staten som institution till att driva propaganda för sin egen politik? Det är mycket tveksamt. Det finns ju skillnader, olika uppfattningar i sak. Vi ska ha klart för oss att de här statliga bolagen har en annons- och kampanjbudget som bara för Systembolaget eller bara för Svenska Spel är långt mycket större än de största oppositionspartiernas. Det borde stämma till eftertanke. Är det så vi ska ha vår debatt, och är det så vi ska ha vår demokrati - alltså att det blir en uppochnedvänd demokrati, att åsikts- och opinionsbildningen kommer uppifrån, från statsråden och de statliga bolagen, inte från folket? Jag noterar att statsrådet inte vill svara på detta. Jag ställer därför återigen frågan: Är det så att statsrådet anser att de statliga bolagen ska fungera som politiskt opinionsbildande i frågor där det finns olika uppfattningar i Sveriges riksdag och där svenska folket är oense - frågor där de politiska partierna har olika uppfattningar och där väljarna sedan avgör i val? Ska alltså monopolbolagen fungera som politiska propagandaapparater?
Thomas Östros (S)
Anf. 95 Thomas Östros (S)
Fru talman! Jag har varit verksam i ett av de här diskuterade bolagen, nämligen i Systembolaget. Därför kan det sägas att jag talar i egen sak. Det utesluter inte att jag kanske kan bidra med något i den här diskussionen. Jag ska, möjligen till interpellantens förvåning, säga att jag inte tycker att det här är en enkel fråga, utan det är en svår balansgång. Å ena sidan måste man som företag ta hänsyn till behovet av att informera om företaget och dess verksamhet. Å andra sidan gäller det dess uppgift i samhället. Vi fick många frågor om det från kunder och andra, så det fanns ett behov av att ge sådan information. Samtidigt måste man naturligtvis också fundera över om statliga resurser används för att bedriva opinionsbildning. Jag fann väl någon tröst i att det inte bara är en majoritet i Sveriges riksdag som stöder det faktum att vi har ett detaljhandelsmonopol för alkoholdrycker, utan det är sex av riksdagens sju partier som stöder det så det är alltså en ganska rejäl majoritet. Det tycker jag gör situationen något lättare, får jag säga. Men fortfarande gäller att man hanterar detta med viss finess om man säger så. Jag reagerar lite grann när interpellanten säger att staten talar om för folk vad de ska tycka. Jag vet inte om de moderata opinionskampanjerna har som utgångspunkt att tala om för människor vad de ska tycka. Det var i alla fall inte utgångspunkten för oss i Systembolaget, utan vi förklarade vilken uppgift vi hade fått av samhället och hur vi såg på den i förhållande till kunder och i förhållande till allmänna samhällsintressen. Dessutom har riksdagen mycket tydligt sagt att Systembolaget bör bedriva information om alkoholens risker och verkningar - ett uppdrag som tar en mycket stor del av budgeten, som rent allmänt kan sägas omfatta ett antal miljoner kronor. En stor del går till att informera om tjänsterna mera konkret - om sortiment och liknande och om hur man väljer vin till maten och sådant - men också om samhällsuppgiften. Men det gäller inte hela det här stora anslaget. Jag vill peka på att Systembolagets information väsentligt skiljer sig från den Svenska Spel har haft, framför allt tidigare då man körde med både tv- och bioreklam som faktiskt gick ut på att man om man spelar kan vinna en massa pengar. Numera har man kanske lugnat sig lite grann på den punkten. Jag tror att en av anledningarna till att det svenska så kallade spelmonopolet är ifrågasatt just är att man kört med en information som har gått lite grann på tvärs mot samhällsintresset, som ju inte är att människor ska spela bort mer pengar. Där finns det en viktig skillnad. Vad som är bakgrunden till den kan diskuteras i annat sammanhang. Dessutom är det så, något som jag många gånger upplevde, att detta med att förklara uppdraget för kunderna är en viktig sak för de anställda. Systembolaget har i varje fall 4 000-5 000 anställda. För dem är det i deras relation med kunderna en viktig sak att det här budskapet är tydligt från företaget. Under många perioder var det så att uppdragsgivarna, politikerna, inte ägnade sig åt att förklara detta särskilt väl. Därför tyckte vi i företagsledningen att vi om vi inte gjorde det lämnade de anställda i sticket. Också det är en viktig synpunkt på den här informationen. Jag vill alltså understryka, och detta tror jag fortfarande gäller för Systembolaget, att man vill hantera detta i samklang med uppdragsgivarens intentioner.
Henrik von Sydow (M)
Anf. 96 Henrik von Sydow (M)
Fru talman! Jag får tacka Gabriel Romanus för ett väldigt bra och välbalanserat inlägg. Det som sades ligger väldigt nära de åsikter jag själv har. Jag är också glad över att faktiskt sex av sju partier står bakom nämnda inriktning. Däremot måste jag säga att det är beklämmande att lyssna på Henrik von Sydow, som försöker politisera frågan och vinna kortsiktiga politiska poäng i den viktiga fråga som handlar exempelvis om Systembolagets ansvar att informera om sin verksamhet. Det vi hörde här är ett sätt att bedriva debatten som jag inte tycker är att ta ansvar för frågans mycket allvarliga art. Systembolaget har från riksdagen och från regeringen kravet på sig att informera och att agera på ett sådant sätt att man också ökar insikten om alkoholens verkningar. Det är ett svårt uppdrag. Jag har stor respekt för det sätt på vilket de gör det. Apoteket bedriver informationskampanjer om hur man kan förbättra folkhälsan genom sättet att uppträda eller genom att inköpa olika typer av preparat, medikament. Också det är ett väldigt viktigt uppdrag. När det gäller Svenska Spels marknadsföring är samma sak under arbete. Vi har nyligen fått Lotteriutredningens slutbetänkande Spel i en föränderlig värld som bland annat handlar om marknadsföringsfrågan. Detta remissbehandlas nu under sommaren och kommer att vara ett viktigt underlag för framtida ställningstaganden. Det här är allvarliga, seriösa och viktiga frågor som inte förtjänar att misstänkliggöras på det sätt som Henrik von Sydow nu gör. I stället står jag väldigt nära Gabriel Romanus i synen på den här frågan.
Gabriel Romanus (Fp)
Anf. 97 Gabriel Romanus (Fp)
Fru talman! Jag vill också säga att jag hyser stor förståelse för Gabriel Romanus poäng. Han pekar på vikten av ett folkhälsoarbete i detta avseende. Men det görs med de medel som satsas, inte på folkhälsoarbete, utan på politisk kampanj och opinionsbildning för att tala om varför alkoholmonopolet är bra. De resurserna tas från de insatser som annars skulle kunna göras för att informera just om vikten av folkhälsomedvetande och medvetenhet om alkoholens skador. Men därifrån tas resurser för att i stället i stora påkostade dyra annonser i svenska dagstidningar och till och med i Financial Times av alla tidningar tala om varför just alkoholmonopolet är bra och varför Sverige behöver just den politik som värnar alkoholmonopolet. Där ligger ingen information om alkoholens skadeverkningar, som jag tycker det är viktigt att satsa på. Vi ska ha god information och goda resurser för det arbetet. I stället väljer man att lägga pengar på att tala om varför alkoholmonopolet är viktigt. Det är felaktigt, det är demokratiskt ofördelaktigt. Sedan kallar man mig oseriös. Jag lyssnade på Bengt Göransson, en stor demokratidebattör inom socialdemokratin, ordförande i Demokratiutredningen. Han kallar detta för ett allvarligt problem. Statliga bolag och statliga myndigheter tar över de uppgifter som tidigare var politikernas uppgifter. Det gäller att stå för den politik man tycker är bra, att argumentera för den, att driva opinion, att mötas i samtal och debatter. Men nu sköts det uppdraget och de kampanjerna av statliga bolag, ibland också av statliga myndigheter. Jag tror att du ser de principiella problem som finns. Ser du inga gränser, Thomas Östros, för den statliga politiska opinionsbildningen?
Thomas Östros (S)
Anf. 98 Thomas Östros (S)
Fru talman! När man försöker göra tydligt vad som är Systembolagets idé och samhällsuppgift är det inte så lätt att skilja det från upplysning om folkhälsoarbete, eftersom den internationella forskningen på detta område med stor tydlighet visar att statliga försäljningsmonopol är ett av de mest verksamma medlen för att främja folkhälsan i det här avseendet. Att Systembolaget för ut dessa forskningsresultat är naturligtvis ett led i att förklara Systembolagets roll och identitet och samtidigt främja folkhälsan. Annonsen i Financial Times tyckte jag var rolig. Det kan inte vara förbjudet för statliga bolag att då och då skämta till lite grann. Även om man gärna vill tro att statliga företag i största allmänhet är torrisar, kan man någon gång tillåta sig att vara lite provocerande. Jag har ingen del i den annonsen, det var länge sedan jag slutade, men jag tyckte att den var bra. Dessutom gillar majoriteten av kunderna Systembolagets informationsverksamhet. Det har bestyrkts i många undersökningar. När det gäller Bengt Göransson, som jag räknar som en av mina vänner, har jag svårt att tänka mig att han syftar på Systembolagets information. Han får väl tala för sig själv. Men det citat som finns i interpellationen talar inte om Systembolaget utan om statliga verk och myndigheter, och det är inte Systembolaget. Jag har skrivit en bok tillsammans med några personer, Bengt Göransson är en av dem, där vi skriver om krisen i alkoholfrågan och betonar Systembolagets roll och information. Jag tror faktiskt inte att han syftar på Systembolagets information i det här sammanhanget.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.