Det statliga riskkapitalet och Inlandsinnovation

Interpellation 2015/16:64 av Helena Lindahl (C)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2015-10-13
Överlämnad
2015-10-14
Anmäld
2015-10-15
Svarsdatum
2015-10-22
Besvarad
2015-10-22
Sista svarsdatum
2015-11-04

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

 

Före sommarsemestrarna presenterade regeringen via näringsminister Mikael Damberg utredningen En fondstruktur för innovation och tillväxt. Syftet med utredningen var att se över och effektivisera det statliga riskkapitalet. Förslaget, som varit ute på remiss, är att inrätta en nationell fond, Fondinvest AB, som i sin tur ska investera i olika branscher och företag i tidiga skeden.

Det i sig är bra och nödvändigt, men problemet är bara att det i så fall ska ske på bekostnad av Inlandsinnovation som föreslås upphöra och där pengarna flyttas till just den nationella fonden. Det innebär att nästan 2 miljarder kronor kan försvinna från norra Sverige, Värmland och Dalarna. De mest sårbara delarna av landet, där företagen har det tufft nog med att hitta riskkapital eller få lån från banken, kommer att få lämna över drygt ett par miljarder till städerna i söder.

Med anledning av detta vill jag fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:

 

Tillgång till riskkapital i hela landet är en absolut nyckel för att stimulera till tillväxt, innovation och nya jobb. På vilket sätt ser ministern att det nya förslaget kommer att tillgodose riskkapital i just hela landet?

Stöder ministern utredningens förslag att Inlandsinnovation ska upphöra? Om så är fallet – varför?

De nya fonderna föreslås av utredningen att endast vara branschinriktade. Hur ser ministern på detta faktum och möjligheten att införa geografiska kriterier?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2015/16:64, Det statliga riskkapitalet och Inlandsinnovation

Interpellationsdebatt 2015/16:64

Webb-tv: Det statliga riskkapitalet och Inlandsinnovation

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 55 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Herr talman! Helena Lindahl har frågat mig, mot bakgrund av Finansieringsutredningens förslag, hur detta tillgodoser riskkapital i hela landet och om jag stöder utredningens förslag att bolaget Inlandsinnovation ska upphöra samt hur jag ser på att underfonder i den nya strukturen kan vara geografiskt inriktade.

Inledningsvis vill jag säga att det finns ett mycket starkt stöd för den förändringsinriktning som föreslås i utredningen. Såväl flertalet remissinstanser som Riksrevisionen står bakom principen att minska inlåsning av det statliga riskkapitalet i långsiktigt definierade investeringsmandat för att på så sätt öka flexibiliteten, nyttjandegraden och behovsanpassningen i systemet.

I budgetpropositionen för 2016 har regeringen uttalat att strukturförändringar genomförs i enlighet med utredningens förslag, att ett statligt nationellt fond-i-fond-bolag bildas och att Inlandsinnovation AB och Fouriertransform AB inordnas i det nya bolaget. Mer detaljerade förslag kring hur etableringen ska ske och hur dessa organisationer kommer att omhändertas i den nya strukturen kommer vi att återkomma till riksdagen med. En självklar utgångspunkt är att befintliga innehav kommer att omhändertas och utvecklas på ett ansvarsfullt sätt inom ramen för den nya strukturen.

När det gäller den föreslagna nya strukturen har jag mött en oro för att utbudet av riskkapital för företag i norra Sverige kommer att minska. Detta är en oro och ett perspektiv vi tar på största allvar. Men det är min absoluta uppfattning att finansieringsmöjligheterna totalt sett för företag i regionen inte ska försämras vid genomförandet av förslagen från Finansieringsutredningen.

Riskkapitalinvesteringar kommer att göras i regionen även inom ramen för det nya nationella bolaget. Dessutom kommer utbudet av riskkapital i norra Sverige att stärkas i den nya programperioden med EU:s regionala utvecklingsfond.

Vidare är det viktigt att se förslaget i sitt sammanhang. Regeringen har en ambitiös reformagenda med flera olika åtgärder med syfte att stärka finansieringsmöjligheterna för små och medelstora företag i hela landet. Flera av de satsningar som aviseras i budgetpropositionen innebär förbättringar, inte minst för företag i norra Sverige. Regeringen avser bland annat att se över möjligheterna att, i enlighet med utredningens förslag, inrätta ett lånegarantiinstrument för att öka bankutlåningen till små och medelstora företag. Bankernas möjligheter att låna ut till företag med låga säkerhetsmassor förväntas då att öka.

Kärnan i förslaget om en ny struktur och ett nytt arbetssätt är att ta bort permanenta inlåsningar i investeringsmandat och att arbeta genom privata investerare för att säkerställa god investeringskompetens och uppväxling av statliga medel. På så vis skapar vi möjligheter till flexibilitet och behovsanpassning och bidrar till ökade volymer riskvilligt kapital och till att stärka den privata marknaden och det finansiella ekosystemet - detta till förmån för företag i behov av utvecklingskapital. Samtidigt ska det nya arbetssättet även fortsatt innebära inflytande över valet av investeringsområden utifrån de marknadskompletterande behov som bedöms finnas.

För att nå våra högt ställda mål om sysselsättning och tillväxt krävs förbättrade utvecklingsförutsättningar. Detta är ett av flera förslag som syftar till att stärka finansieringsmöjligheterna för företag i hela vårt land.


Anf. 56 Helena Lindahl (C)

Herr talman! Tack, näringsministern, för svaret! Norra Sverige, Värmland och Dalarna bidrar som ministern vet till en stor del av Sveriges ekonomi. I till exempel Norrland är det tusentals människor som jobbar med att producera järnmalm till broar och järnvägsräls och även till byggnader över hela världen. De flesta förstår nog att en växande gruvnäring har möjlighet att vända avveckling till utveckling. Självklart påverkar det lokalsamhällen genom nya företag och nya jobb. Bara Norrbottens län står ensamt för 90 procent av den producerade järnmalmen inom EU.

Skogsnäringen är en annan viktig del av Sveriges basindustrier. Det många kanske inte vet är att skogsnäringen i vårt land är världens näst största exportör av skogsprodukter som pappersmassa, papper och sågade trävaror. Skogsnäringen är också den största producenten och konsumenten av biobränsle i Sverige.

Vattenkraften står för nästan hälften av all produktion av elektricitet i Sverige. De största svenska vattenkraftverken finns i övre Norrland.

I fjol omsatte turismen, som vi också kan se som en växande och stor basnäring, 268,5 miljarder kronor. Det bidrog naturligtvis till en stor del nya arbetstillfällen inte minst i norra Sverige, Värmland och Dalarna.

Jag säger det här därför att jag vill påpeka att det skapas enorma värden i de här delarna av landet som också bidrar till landet Sveriges ekonomi. Det är därför som jag ser med oro på utredningen av det statliga riskkapitalet som föreslår att riskkapitalbolaget Inlandsinnovation ska försvinna.

Bolaget kom i praktiken till för ungefär fyra år sedan och fick då 2 000 miljoner i portföljen för att man skulle bistå Norrlandslänen, Värmland och Dalarna med riskkapital, speciellt i expansiva skeden där större ekonomiska muskler skulle behövas. Områdena som jag pratar om är några av de mest sårbara delarna av landet när det gäller just riskkapital, så det var inte direkt en slump att medlen tillfördes den här fonden och etablerades i just de här områdena.

När jag läser ministerns svar blir jag orolig, därför att ministern köper förslaget om att lägga ned Inlandsinnovation och att de här medlen, det vill säga 2 000 miljoner, ska smetas ut över landet. Ministern säger: "Men det är min absoluta uppfattning att finansieringsmöjligheterna totalt sett för företag i regionen inte ska försämras vid genomförande av förslagen från Finansieringsutredningen." Vad menar ministern med det här? Vad grundar ministern sitt antagande på när han så tydligt säger "min absoluta uppfattning"? Nu förväntar jag mig att ministern förklarar och beskriver vad han menar och hur det kommer att bli.


Anf. 57 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Herr talman! Tack, Helena Lindahl, för interpellationen! Det här är en viktig fråga, eftersom det statliga riskkapitalets struktur och funktion har diskuterats i, tror jag, snart tio års tid. Det har kommit flera utvärderingar av det statliga riskkapitalet som har visat att det statliga riskkapitalet, på det sätt som det har varit organiserat tidigare, inte har gett tillräckligt stor utdelning och inte skapat den tillväxt som det var tänkt i de växande bolagen.

En stor kritik har varit att det statliga riskkapitalet har gått in för sent, att man inte har jobbat tidigt där det inte finns något privat kapital och egentligen inte har bidragit till att få mer kapital. En hävstångseffekt på det statliga kapitalet kan ju uppstå ifall staten går in i sektorer eller områden där det privata kapitalet inte finns och ger incitament för privat kapital att komma dit. Då ökar mängden kapital.

En av poängerna med hela fond-i-fond-systemet, som Finansieringsutredningen föreslår, är att staten aldrig går in ensam med pengar utan växlar upp kapitalmassan tillsammans med privat kapital. Det är en av delarna.

En förklaring till att det statliga riskkapitalet har blivit lite ineffektivt, att det inte har jobbat på det sättet och att ganska mycket av det statliga kapitalet har varit inlåst, är att man har haft olika regionala men också områdesspecifika indelningar av kapitalet. Det har lett till att kapitalet inte har jobbat så mycket som det ska.

Jag har uppfattat det som att det har funnits en bred politisk enighet i Sveriges riksdag om att vi måste försöka komma bort från det. Mer av det statliga kapitalet ska jobba snabbare och mer aktivt men också i tidigare faser och kunna växla upp privat kapital.

När jag talar om den regionalpolitiska aspekten menar jag - jag har nämligen samma uppfattning som Helena Lindahl - att en av utmaningarna för Sverige är att skapa de bästa tillväxtmöjligheterna också för små och medelstora företag i hela landet.

Runt om i Sverige har vi nämligen ett antal stora industrier som spelar väldigt stor roll. Och industrins tyngdpunkt ligger inte i storstäderna. Industrins tyngdpunkt ligger ute i Sverige och bidrar till tillväxten i vårt land, inte minst till vår export och energiförsörjning, som Helena var inne på tidigare.

Men ett av förslagen i Finansieringsutredningen, som vi nu jobbar vidare med, handlar om hur vi ska få bankutlåningen till små och medelstora företag att öka. Sedan finanskrisen har små och medelstora företag, särskilt på landsbygden, fått svårare att få tag i kapital. Det handlar inte bara om riskkapital utan även om lånekapital.

Utredningen har några förslag. Men vi tittar också på remissynpunkter som har kommit in när det gäller hur man kan jobba för att växla upp så att det blir mer utlåning till företag som behöver det, särskilt där tillgångsmassorna är osäkrare, framför allt på landsbygden där tillgångsmassorna inte är lika mycket värda.

Demonstrationsanläggningsfonden som Finansieringsutredningen föreslår betyder absolut mest för bioenergiområdet. Den stora bromsen för utveckling av bioenergin, som betyder mycket för landsbygden, handlar om hur man får till de riktigt stora anläggningarna för att få volym och kunna pressa priset så att det blir konkurrenskraftigt.

Förslaget om ängelinvesteringar, mikrofonden i förslaget, innebär att man slår samman kapital med regionalt kapital, där det kanske finns affärsänglar. Jag har besökt dem i både Norrbotten och Umeå, där man har affärsänglar. De går in, ofta ihop med en science park och andra, och stöder små och medelstora företag. Här kan staten gå in och matcha kapital, för att växla upp det.

Flera olika delar i förslaget handlar alltså om att föra ut beslutanderätt men också kapital i hela Sverige. Det skulle gynna också norra Sverige.


Anf. 58 Helena Lindahl (C)

Herr talman! Tack för svaret, ministern!

Många saker i utredningen som du räknar upp är väldigt bra. Jag är alltså inte kritisk till hela utredningen. Det jag är kritisk till är att man tar de 2 miljarderna från ett bolag som nu har börjat verka och som gör skillnad i de delarna av landet.

Inlandsinnovation kom till på grund av att vi inte har tillräckligt med riskkapitalister i de områdena. Att riskkapitalister ska gå in och växla upp statens inflöde av medel är jättebra. Det fungerar säkert i vissa delar av landet, kanske i Umeå. Men det fungerar inte i alla områden - hur fint det än låter.

När det gäller slantarna från EU:s regionala utvecklingsfond, som ministern också nämnde och som ministern tyckte var ett bra tillskott till de delarna av landet, ringde jag och kollade med Tillväxtverket. Det är redan befintliga pengar som finns i budgeten. Skillnaden är bara att de är öronmärkta för det här ändamålet. Sedan växlas det upp med pengar från Almi, lite från länsstyrelserna och från regionerna. Och dessutom går det privata kapitalet in.

I snitt handlar det om 15-20 miljoner per år, per län i de berörda områdena. Det är inte jättemycket pengar, skulle jag vilja säga. Allt är såklart välkommet, men man kan knappast säga att det är någon storsatsning.

Statens egen myndighet, Tillväxtanalys, säger att 80 procent av allt riskkapital hamnar i de större städerna, varav 50 procent i Stockholm. Min kritik är därför att det är anmärkningsvärt att en geografisk aspekt inte nämns med ett enda ord i utredningen. I ärlighetens namn visar det på okunskapen om förhållandena i vårt avlånga land. Man kan inte använda samma insatser över hela landet. Jag vet det eftersom jag lever och verkar i ett av de områdena. Jag lever och verkar i ett område där banken inte ens tar emot pengar.

Förutsättningarna ser alltså lite annorlunda ut i de större städerna i Sverige än på landsbygden, i till exempel Dalarna eller Västerbotten.

Jag har också en kort kommentar om att en del andra bitar som ministern hänvisade till skulle stärka företagsamheten i den delen av landet. Jag kan inte låta bli att nämna skattehöjningarna som också drabbar företagarna - ministern vet att oppositionen är kritisk till skattehöjningarna. I och med den kommande budgeten får företagarna närmare 30 miljarder i skattehöjningar, även under kommande år. Det är såklart en belastning, i kombination med till exempel höjda skatter på bensin och diesel. Och som grädde på moset försvinner riskkapital på 2 miljarder.

Det är precis så det är. 2 miljarder försvinner för de här områdena. Och det vi får tillbaka i rena pengar är en spottstyver, en bråkdel. Det kan man faktiskt inte hurra för.


Anf. 59 Anders Ahlgren (C)

Herr talman! Jag ska förstärka en del av det min kollega har tagit upp. Debatten handlar om tillgången på riskkapital till ett av Sveriges absolut viktigaste ekonomiska områden.

I dessa sju län - från Dalarna och Värmland norrut, de områden som Inlandsinnovation omfattar - tar man till stor del sin utgångspunkt i skogen, malmen, energin och besöksnäringen. Men i mitt eget hemlän Dalarna finns också stor, tung bas- och exportindustri. Nu lämnar man det området genom att säga att man ska lösa det på ett annat sätt.

Vi talar om ett ställe i Sverige som används på ett mycket bra sätt för att stärka Sveriges långsiktiga utveckling. Det är ett närande område som tillför mycket pengar till den svenska nationalprodukten.

På ett ställe i svaret säger statsrådet: "Men det är min absoluta uppfattning att finansieringsmöjligheterna totalt sett för företag i regionen inte ska försämras vid genomförandet av förslagen från Finansieringsutredningen." Det vore intressant med en längre utläggning om hur det ska gå till. I svaret gör ministern mer av en analys av läget. Svaret är riktigt intressant.

Ministern sa också: "Dessutom kommer utbudet av riskkapital i norra Sverige att stärkas i den nya programperioden med EU:s regionala utvecklingsfond."

Jag tittade då på det pressmeddelande som gick ut i veckan om just Tillväxtverkets anslag till de olika länen när det gäller det här. Jag funderade på hur det är möjligt att förvandla gamla, befintliga anslag till nya.

I pressmeddelandet står det: "Som en följd av regeringens tidigare beslut om åtta regionala strukturfondsprogram så har nu Tillväxtverket fattat beslut om en riskkapitalsatsning i Norra Mellansverige för perioden fram till 2020. - - - Kapital för utveckling och expansion av små företag är centralt för förnyelse i det svenska näringslivet. Därför är det glädjande att en ny riskkapitalfond i Gävleborg, Dalarna och Värmland kommer att förse fler företag med kapital under de kommande åren. Detta är en ny kraftfull förstärkning av tillgången till riskvillig finansiering i Norra Mellansverige som tillsammans med privat medfinansiering kommer att bidra till utveckling av expansiva företag, säger Mikael Damberg."

Det säger alltså Mikael Damberg som också har föreslagit en nedläggning av den förra regeringens statliga riskkapitalbolag Inlandsinnovation med ett kapital på 2,5 miljarder.

Dessa medel finns ju redan sedan förra EU-perioden. Dalarna och Gävleborg, till exempel, fick 88 miljoner. Hela Sverige fick 1,3 miljarder. Då ber jag näringsministern förklara hur han i sitt eget pressmeddelande kan säga att detta "är en ny förstärkning av tillgång till riskvillig finansiering".


Anf. 60 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Herr talman! Först vill jag säga att för norra Sverige, och framför allt för de delar av Sverige där det har varit svårt att få tag i kapital för växande företag, är fokuset bara på riskkapital delvis felaktigt. Det är inte bara riskkapital som är intressant. Det är viktigt att ha det perspektivet framför sig, inte minst för de företagare som inte har fastigheter och andra tillgångar som har ett stort värde. De har sedan finanskrisen haft ännu sämre möjligheter. Affärsbankerna jobbar nu på ett annat sätt och har lämnat delar av Sverige. Det gör också att det har blivit svårare att få tag i kapital.

Jag vill gärna höra Centerpartiets uppfattning: Är det intressant med kreditgarantiförslagen i Finansieringsutredningen? Det är ett annat sätt att attrahera kapital av en annan sort som jag menar har absolut störst betydelse på landsbygden i Sverige. Det är en ganska stor del av Finansieringsutredningens förslag. Det har kommit in synpunkter på hur man ska utforma det och hur det ska organiseras, men principiellt är det nog rätt att flytta en del fokus från att bara handla om riskkapital till att också handla om kreditgarantier för att utveckla näringslivet i hela Sverige.

Man kan inte både ha kakan och äta upp den. Tycker man att det är bra med kreditgarantier och vill finansiera sådana insatser i hela Sverige, som betyder mest i de delar där det är svårt att få garantier i dag, då måste man finansiera detta. Vill man att det ska komma till en demonstrationsanläggningsfond - jag har uppfattat att skogsindustrin är en av de varmaste förespråkarna för det, därför att man ser att hela bioenergi- och bioekonomiperspektivet kommer att kräva stora investeringar i anläggningar som i dag är för dyra och för svåra att få finansiering för - då måste man orka med att leverera de förslagen.

Jag mottar gärna Centerpartiets eller andra partiers åsikter i det här arbetet. Regeringen har lagt fast en principiell hållning som innebär att vi måste lösgöra mer av kapitalet för att få det att jobba i de faser där det inte fungerar i dag. Vi har som ambition att inte bara tala om riskkapital, utan vi talar också om kreditgarantier. Det är en fråga av regionalpolitiskt stor betydelse. Men om Centerpartiet har kreativa och konstruktiva ingångar i den här diskussionen är jag beredd att lyssna på dem i den fortsatta processen.

Det blir lite slarvigt när man säger att alla pengar tas någonstans ifrån och försvinner någonstans ifrån, för då måste man säga nej till alla förslag som handlar om att också utveckla verksamheten. Jag hoppas inte att Centerpartiet tycker det.

Den andra slängen som jag fick handlade om skatter. Jag kan bara avslutningsvis konstatera att Centerpartiet är det enda borgerliga partiet som håller fast vid de skattesänkningar som kostade runt 110 miljarder kronor under den borgerliga regeringsperioden. Det gällde sänkta skatter på arbetsgivaravgifter för unga. Trots att de genomfördes och kostade 110 miljarder kronor sänkte de inte ungdomsarbetslösheten. Alla andra borgerliga partier har steg för steg i sina budgetförslag övergivit den här modellen. Det är ett slöseri med skattepengar, det är bättre att använda dem på annat sätt för att bekämpa ungdomsarbetslösheten, och det är det som regeringen gör.


Anf. 61 Helena Lindahl (C)

Herr talman! Vi i Centerpartiet är väl medvetna om att det är problem även med utlåning från banker. Det var därför som vi drev detta med investeraravdrag, som vi dessutom vill utöka, det vill säga att om du som privatperson hjälper ett företag med kapital kan du också få göra ett avdrag för det i deklarationen. Det är ungefär vad det gå ut på.

Jag sa tidigare också att det finns många bra förslag i utredningen. Det skulle behövas några extra minuter för att gå igenom och kommentera alla förslag och kanske titta på förbättringsområden. Det gör jag gärna. Jag hoppas att ministern inte bara kommer med erbjudandet här i talarstolen utan att det de facto är en inbjudan.

Jag tycker ändå inte att det är oviktigt med Inlandsinnovation. Jag har på nära håll sett hur otroligt viktig den har varit. Inlandsinnovation har också bidragit med extra medel till Norrlandsfonden. Man har även avsatt en del medel till Övre Norrlands kreditgarantiförening som ger väldigt små lån i ett initialt skede, till exempel om en frisör vill låna pengar för att bygga ut sin verksamhet eller sin salong.

Min fråga tillbaka till ministern blir: Varför ska de mest utsatta delarna av landet betala för resten av landet, och framför allt för de större städerna? Det är inte jag som säger det, utan det är nämligen Tillväxtanalys som säger att 80 procent av allt riskkapital hamnar i de större städerna.

För mig är detta en omvänd Robin Hood-politik som snarare fokuserar på något slags prins John-effekt. Ni tar tusentals miljoner och ger tillbaka några få. Det är precis som när jultomten delar ut stora paket. Förhoppningarna är väldigt stora på julafton att man ska hitta något spännande, men när man öppnar det stora paket innehåller det inget annat än ett par "stickesockar" som dessutom kliar.


Anf. 62 Anders Ahlgren (C)

Herr talman! Jag noterar att det var svårt för statsrådet att förklara varför man betraktar tidigare fulla bidrag från EU som nytt riskkapital i de län som jag frågade om. Men jag kunde inte uppfatta något svar.

Jag har som egenföretagare 25 års erfarenhet av näringslivsfrågor, och det handlar om långsiktighet och uthållighet och att kunna skapa en bra finansieringsform.

Jag talade om Almi invest som också investerar i företag. Man säger att man gärna investerar, men med lite mindre belopp, från 300 000 kronor upp till 10 miljoner. Då har det varit väldigt bra att ha tillgång till Inlandsinnovation som hanterar de större beloppen, från 5 miljoner upp till 50 miljoner. Det är en viktig del när man funderar på hur Inlandsinnovations insatser ska ersättas i dessa områden med ett bra samarbete.

När det gäller lånegarantin vill jag bara kommentera den. Lånegarantin är jättebra, men den kostar pengar, och banklån kostar pengar. Det är svagheten med att bara luta sig mot en lånegaranti. Fördelen är att man samtidigt kan prata om investeringskapital. Kapital är gratis för företag fram till dess att man ger utdelning. Till dess är aktiekapital väldigt bra för nystartade företag. Jag tycker att den möjligheten borde kompletteras. Almi är ofta med och tar en del lån, men Almis lån blir ofta väldigt dyra, 6-8 procent, jämfört med marknadspriserna som är mycket lägre.

Jag vill ändå upprepa frågan: På vilket sätt kommer det nya förslaget, som näringsministern kommer att lägga fram, att tillskjuta kapital till den här delen av Sverige?


Anf. 63 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)

Herr talman! Tack för den här interpellationsdebatten! Det som jag tar med mig från debatten är ett antal medskick där vi har haft lite olika uppfattningar om beloppsgränser. Vi har haft lite diskussioner kring hur det ska organiseras. Det fanns en positiv tanke om kreditgarantierna, som är en annan typ av finansiering, som det kanske har talats om för lite, inte minst för landsbygdens utveckling.

Jag konstaterar dock att Centerpartiet inte har velat tala om demonstrationsutvecklingsfonden. Mikrofond är exakt det som Inlandsinnovation har investerat i, en form av affärsänglar. Det är exakt detta som mikrofonder har som syfte att göra.

Man har under åtta års tid i princip haft regeringsmakten. Det har nästan hela tiden funnits kritik för att det statliga riskkapitalet inte har organiserats på ett tillräckligt effektivt sätt. Jag vill inte gå in på det för mycket, men det är klart att Inlandsinnovation initialt har fått enormt mycket kritik för hur verksamheten bedrevs. Jag har inte gjort någon stor poäng av det i den här debatten, men jag skulle kunna göra det.

Centerpartiets eget ansvar för utformningen av Inlandsinnovation blir väl en del av förklaringen till att man nu kanske inte orkar med att göra förändringar i det statliga riskkapitalet så energiskt. Men jag tror att vi måste göra det. För att få utveckling och kunna göra prioriterade satsningar måste man också göra förändringar.

Jag är dock fortsatt beredd att ta den utsträckta Lovikkavanten och se vad som går att göra för att se hur de här förslagen kan bli så bra som möjligt, så att man gynnar tillväxt och utveckling i hela Sverige, vilket är en naturlig utgångspunkt för Finansieringsutredningens fortsatta arbete.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.