Döljande av arbetslösheten genom sjukskrivningar
Interpellation 2015/16:28 av Fredrik Schulte (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-09-28
- Överlämnad
- 2015-09-30
- Anmäld
- 2015-10-01
- Sista svarsdatum
- 2015-10-21
- Svarsdatum
- 2015-10-23
- Besvarad
- 2015-10-23
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
Under en interpellationsdebatt den 27 augusti 2015 yttrade socialförsäkringsminister Annika Strandhäll följande: Sjuktalen, som ökade i slutet av 90-talet bland annat på grund av finanskrisen och stora förändringar i den offentliga sektorn. Detta är en korrekt återgivning av utvecklingen ur perspektivet att krisen i början av 90-talet slog mycket hårt mot Sveriges ekonomi. Drygt en halv miljon arbetstillfällen försvann på bara några år, varav en stor del inom offentlig sektor. Vad som däremot är uppseendeväckande med socialförsäkringsministerns uttalande är hur hon på ett mycket tydligt sätt förklarar den kraftiga ökningen av sjukskrivningar med ökad arbetslöshet och inte ökad ohälsa.
Att sjukförsäkringen användes av Göran Perssons tidigare regering för att slussa ut friska människor från arbetsmarknaden i syfte att dölja arbetslösheten var en av 00-talets mest tydliga politiska konfliktlinjer. Inte minst var det preluden till den än mer omdiskuterade sjukförsäkringsreform som Alliansen genomförde. Under hela denna nästan två decennier långa debatt har Socialdemokraterna antingen förnekat vad som hände eller tillämpat principen anfall är bästa försvar och angripit Alliansens nödvändiga åtstramningar av sjukförsäkringen. Därför är det nu förvånande att socialförsäkringsministern helt plötsligt erkänner att den kraftiga ökningen av ohälsotalen mellan 1997 och början av 2000-talet berodde på att arbetslösa gömdes undan i sjukförsäkringen. Detta måste ses som en av pudel i paritet med när den tidigare S-finansministern Kjell-Olof Feldt tog på sig ansvaret för 90-talskrisen.
Frågan handlar dock om mycket mer än att bara politisk samtidshistoria. Den är politiskt relevant i dag mot bakgrund av att alltmer talar för att Socialdemokraterna åtminstone delvis avser att tillämpa samma strategi som i slutet av 90-talet: arbetslösheten ska döljas bland annat genom att göra sjukförsäkringssystemet mer generöst.
Den tidigare alliansregeringen stoppade och vände den tidigare negativa utvecklingen. Mellan 2006 och 2011 hade sjukfrånvaron minskat med nästan 50 procent. Mellan 2006 och 2014 hade antalet förtidspensionärer minskat med nästan 60 procent. Bakgrunden till denna drastiska minskning var Alliansens sjukvårdsreform, som innebar omfattande åtstramningar av systemet, vilket genomfördes under stor protest från socialdemokratin.
Visserligen kunde vi efter 2011 se en ökning av sjukskrivningarna med mellan 10 och 20 procent, vilket är en oroväckande utveckling men fortfarande nästan 30 procent lägre än 2006. Lösningen på detta är att genomföra genomtänkta åtstramningar av systemet utan att verkligt sjuka kommer i kläm. Inriktningen måste dock ha regelskärpningar som övergripande inriktning. Görs sjukförsäkringen mer generös kommer fler att sjukskrivas/förtidspensioneras utan att de med nödvändighet är sjuka. Regeringen försöker sig nu på konststycket att göra sjukförsäkringen mer generös och godtycklig genom att ta bort den bortre tidsgränsen. Samtidigt hoppas man på att sjukskrivningarna ska minska. Resonemanget är direkt självmotsägande.
Därtill försöker socialförsäkringsministern blanda bort korten i debatten genom att bildsätta att hon ärvde en sjukförsäkring i sämre skick än den tidigare S-regeringen lämnade den. 2006 var utgifterna för sjukförsäkringen 129,6 miljarder kronor. 2014 var de 96,5 miljarder, alltså dryga 33 miljarder kronor lägre, trots en omfattande befolkningsökning och en inflation på mer än 10 procent. Om ministern eftersträvar en konstruktiv debatt om hur man ska tackla dagens problem med ökade sjukförsäkringskostnader kan hon inte samtidigt föra en krig är fred-retorik.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialförsäkringsministern:
Hur menar socialförsäkringsministern att en generösare och mer godtycklig sjukförsäkring – bland annat genom en slopad bortre tidsgräns – leder till att färre sjukskrivs?
Alliansens regeringsperiod innebar den största minskningen av sjukfrånvaron och förtidspensionerna på decennier. Anser socialförsäkringsministern att det är korrekt att beskriva detta som att ohälsotalen ökade?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:28
Webb-tv: Döljande av arbetslösheten genom sjukskrivningar
Dokument från debatten
- Fredag den 23 oktober 2015Kammarens föredragningslistor 2015/16:19
- Protokoll 2015/16:19 Fredagen den 23 oktoberProtokoll 2015/16:19 Svar på interpellation 2015/16:28 om döljande av arbetslösheten genom sjukskrivningar
Protokoll från debatten
Anf. 37 Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru ålderspresident! Fredrik Schulte har frågat mig hur jag menar att en generösare och mer godtycklig sjukförsäkring - bland annat genom en slopad bortre tidsgräns - leder till att färre sjukskrivs. Vidare hävdar Fredrik Schulte att Alliansens regeringsperiod innebar den största minskningen av sjukfrånvaro och förtidspensioner på decennier och frågar om jag anser att det är korrekt att beskriva detta som att ohälsotalen ökade.
Regeringens politik syftar till att göra sjukförsäkringen tryggare, effektiv och förutsägbar. Den som är sjuk och därför inte kan arbeta ska ha rätt till ersättning från sjukförsäkringen.
Det är korrekt att beskriva att sjukfrånvaron har stigit med nästan 70 procent sedan 2010, då den bortre tidsgränsen började tillämpas. Ökningen beror både på att fler blir sjukskrivna och på att tiden i sjukskrivning ökar. Vi ser allvarligt på denna utveckling. Regeringen har därför fastställt ett mål vad avser sjukfrånvaron. Den nuvarande utvecklingen av sjukfrånvaron ska brytas i syfte att nå en låg och stabil sjukfrånvaro. Detta är något som flera regeringar har strävat efter men ännu inte lyckats med. För att nå målet har regeringen presenterat ett brett åtgärdsprogram.
Det är riktigt att antalet som får sjukersättning minskade kraftigt under den tidigare regeringens tid. Den enskilt viktigaste åtgärden för att åstadkomma detta var att den tidsbegränsade sjukersättningen avskaffades. Det var 89 000 människor som hade denna förmån när den togs bort. Detta blev för många en smärtsam process som förorsakade ett utanförskap och mycket lidande. Många som hade tidsbegränsad sjukersättning registreras inte längre i ohälsotalen, trots att de fortfarande är sjuka och står utanför arbetslivet.
Jag vill betona att den nuvarande regeringen är övertygad om att det går att kombinera en sjukförsäkring som ger trygghet för den som är sjuk och inte kan arbeta med insatser som leder till att fler människor kan arbeta och att sjukfrånvaron är låg och stabil.
Anf. 38 Fredrik Schulte (M)
Fru ålderspresident! Jag tror att alla i den här kammaren, alla partier, alla riksdagsledamöter och nästan hela svenska folket är överens om att sjukförsäkringen är väldigt viktig och att det är väldigt viktigt att vi har ett trygghetssystem som skyddar dem som blir sjuka. Jag var själv nära att mista min mamma i cancer för ett år sedan. Hade det inte varit för sjukförsäkringen hade pressen från behovet av försörjning varit enorm på henne. Jag tror att vi alla är överens om att det är väldigt viktigt att vi har en fungerande sjukförsäkring.
Det är inte detta som det finns en politisk konflikt om. Det finns däremot en politisk konflikt om att man vid olika tillfällen har använt sjukförsäkringen för att dölja och på olika sätt skuffa undan människor för att dölja arbetslösheten.
På 1990-talet såg vi en dramatisk ökning av antalet sjukskrivna och förtidspensionerade. Det var inte en följd av någon sjukdomsepidemi i Sverige - det var inte fråga om att sars, fågelinfluensan eller något liknande spred sig i Sverige, utan det var något helt annat. Detta helt andra var att vi hade en ekonomisk utveckling där det gick bra för landet men där väldigt många trots de goda tiderna inte fick arbete. Detta bekymrade den dåvarande socialdemokratiska regeringen, så då lyfte man på mattan och sopade undan dessa människor i förtidspension och sjukskrivning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi hade ett system som innebar att handläggare på Försäkringskassan fick bonus när de lyckades förtidspensionera människor. Vi hade ett system där man automatiskt testades för förtidspension efter ett år i utanförskap.
Detta försökte Alliansen och särskilt Moderaterna bekämpa, och vi gjorde det genom att kraftigt ändra regelverket i sjukförsäkringen. Det var inte perfekta reformer. Det tog tid innan de kom på plats och fungerade som de skulle. Men effekten av dem var påtaglig.
Anledningen till att jag tar upp denna historiska diskussion är att vi nu är på väg mot samma utveckling en gång till. Vi har en regering som talar om att minska sjukförsäkringen, men i praktiken föreslår man åtgärder som drar tillbaka de reformer som Alliansen genomförde, som stramade åt regelverket så att det inte kunde missbrukas. Särskilt nämnvärt är just borttagandet av den bortre tidsgränsen.
Jag tycker att det är lite irriterande - om jag får använda det ordet - och förvirrande för debatten att vi har en socialförsäkringsminister som står här och pratar om att sjukskrivningarna ökade under Alliansens tid vid makten. Det har återkommit i många debatter som jag haft med socialförsäkringsministern, så jag gick till interntryckeriet och tryckte upp en liten plansch, som jag har här. Den illustrerar hur sjukförsäkringen utvecklades under de senaste tio åren. Vi ser en dramatisk minskning av antalet sjukskrivna och förtidspensionerade, men precis i slutet av 2010 ser vi en liten, marginell ökning. Det är en ökning som är oroväckande och som vi ska ta på allvar. Vi är alla överens om att vi ska bekämpa den. Men lösningen på det problemet är inte att återgå till den politik där man dolde arbetslösheten genom att öka sjukskrivningarna.
Det som är mest flagrant är att socialförsäkringsministern faktiskt har erkänt detta i en debatt med mig. Hon sa uttryckligen: Sjuktalen som ökade i slutet av 90-talet uppkom på grund av finanskrisen, inte på grund av sjukdom.
Anf. 39 Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
Fru ålderspresident! Det är slående hur man väljer att plocka ut bara vissa delar ur historieskrivningen. Sanningen är ju den att under 90-talet skedde några av de största omstruktureringarna på den svenska arbetsmarknaden, inte minst när det gäller den offentliga sektorn, i modern tid. Att säga att det inte fick konsekvenser i den offentliga sektorn med till exempel kraftigt försämrad arbetsmiljö och ökad arbetsbelastning på väldigt många arbetsplatser är att luras.
Jag arbetade själv i den verksamheten under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet, både som medarbetare och som facklig företrädare. Jag såg hur människor blev sjuka på sina arbetsplatser. Många av dem var äldre kvinnor, 55-plus, och lojala medarbetare i Sveriges välfärd, som ägnat hela sitt liv åt att lojalt stötta medborgarna i Sverige. De blev sjuka. Det är en delförklaring till att sjuktalen ökade, Fredrik Schulte.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är också en sanning att sjuktalen i Sverige har fluktuerat kraftigt sedan slutet av 1950-talet, med en ytterligare accelerering när kvinnor kom ut på arbetsmarknaden i slutet av 1970-talet. Det är så det sett ut, och det är en av orsakerna bakom att det ser ut som det gör i Sverige, oavsett vilken regering som har suttit vid makten.
Bilden är betydligt mer komplex än du vill ge sken av. Ja, det handlar om arbetsmarknadsfrågor och om hur man utformar våra ersättningssystem. Ja, det handlar också om hur arbetsmiljön på våra arbetsplatser förändras. Det handlar om hur samhället utvecklas. Det finns inga enkla svar. Därför blir den här debatten, där man kastar den partipolitiska piskan på varandra på det här sättet, ganska löjlig, ärligt talat.
Jag skulle också vilja komma fram till vad det var vi såg under den borgerliga regeringens mandatperiod. Ja, det är riktigt att den utveckling som redan hade påbörjats under regeringen Persson accentuerades ytterligare. I stället för att vi, som du säger, dolde arbetslöshet genom sjukfrånvaro och förtidspension valde den borgerliga regeringen att sparka ut folk ur sjukförsäkringen. 89 000 personer som hade tidsbegränsad sjukersättning blev av med den. Tacka Gud för att det påverkar hur förtidspensionerna minskade under den här tidsperioden!
Man utförsäkrade 100 000 personer. Tacka Gud för att det påverkar siffrorna när det gäller antalet sjukskrivna!
Men samtidigt som 100 000 personer utförsäkrades - många av dem snurrar nu runt i försäkringen för tredje gången - har sjuktalen under de fyra sista åren då ni satt i regeringsställning ökat med 70 procent. Med tanke på den kurva som du, Fredrik Schulte, visade verkar detta inte bekymra dig.
Jag ska tala om för dig att det är en kostnadsökning på 12 miljarder, för att inte tala om alla de individer som har blivit sjuka under de fyra år som ni satt i regeringsställning. Det bekymrar mig, och därför har regeringen nu lagt fram ett kraftfullt åtgärdspaket, vilket du, Fredrik Schulte, också vet.
Anf. 40 Fredrik Schulte (M)
Fru ålderspresident! Att Annika Strandhäll hävdar att det inte skulle bekymra mig att sjukskrivningarna ökar verkar lite konstigt med tanke på att vi just nu debatterar en interpellation där jag tar upp att jag är orolig för att regeringen medvetet ska skuffa undan människor i sjukförsäkringen.
Detta är lite intressant. Jag har en kul anekdot som Anders Borg berättade. Han berättade att han i början av sin tid som finansminister träffade den dåvarande partiledaren för Samlingspartiet, Moderaternas systerparti i Finland, senare statsministern och finansministern, Jyrki Katainen. Anders Borg frågade honom hur det kommer sig att Finland har så mycket färre sjukskrivningar och förtidspensioner än Sverige. Då svarade Jyrki Katainen: Det beror på att vi sjukskriver dem som är sjuka.
Det är intressant att socialförsäkringsministern tar upp arbetsmiljön. Sverige har nämligen världens bästa arbetsmiljö. Vi har haft det väldigt länge. Jag säger inte att det inte finns arbetsmiljöproblem i Sverige - gudarna ska veta att det gör det - men man ska ändå sätta det i relation till andra länder. Vi är också ett folk som har väldigt god hälsa. Vi är också ett land som har en god och välfungerande sjukvård. Det finns problem, men generellt sett är den god. Det är lite märkligt att vi i ett land med världens bästa arbetsmiljö, kanske världens bästa sjukvård och ett väldigt friskt folk ändå hade flest förtidspensioner i världen och världens högsta sjukskrivningstal.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag är väl medveten om att det var tuffa ansträngningar för den offentliga sektorn i slutet av 90-talet. Jag är medveten om att det orsakade arbetsmiljöproblem för många människor. Men man ska ändå, om man jämför med andra länder, kunna konstatera att det är uppenbart att den enorma ökning som vi såg handlade om någonting mer.
Om det bara skulle vara arbetsmiljön och om det bara skulle vara nedskärningarna i den offentliga sektorn - man ska påpeka att det alltså inte handlar om sjukdom utan om ekonomiska förändringar - skulle alla andra länder fortfarande ha haft mycket högre sjukskrivningstal än vad Sverige hade.
Anledningen var att vi hade en socialdemokratisk rörelse som i 100 års tid hade pratat om full sysselsättning: Alla ska jobba. Men man kunde inte leverera. Man kunde inte leverera jobb, för man satsade på bidrag i stället. Man löste det här genom att försöka slussa ut människor i förtidspension och sjukskrivning för att man skulle kunna slå sig för bröstet. Göran Persson satt i tv-sofforna i debatter och pratade om att vi skulle nå arbetslöshetsmålet på 4 procent samtidigt som antalet människor som faktiskt arbetade inte alls ökade.
Det som är upprörande är att vi är på väg i samma riktning. Det är inte lika illa, för regeringen har ett tryck på sig från oppositionen. Men det är på väg i samma riktning. De generella förändringar som den här regeringen gör handlar nämligen om att göra regelverket mer generöst, och då kommer det att missbrukas.
Jag är övertygad om att det finns ett antal ministrar, kanske inte Annika Strandhäll, och ett antal andra inom socialdemokratin som sitter och håller tummarna och hoppas att många människor sjukskrivs så att de kan dölja arbetslösheten och gå till väljarna och säga: Åh, titta vad vi har sänkt arbetslösheten! Men det har ni inte. Ni har bara gömt människor under mattan. Arbetslösheten har nästan blivit ett obsolet mål på grund av hur Socialdemokraterna har försökt dölja den. Vi ser nu att samma utveckling är på väg ännu en gång.
Anf. 41 Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
Fru ålderspresident! Jag kan konstatera att jag nu känner igen den seriösa debattonen även i denna interpellationsdebatt.
Utöver den historiska verklighet som jag försökte beskriva för Fredrik Schulte tidigare finns det en historisk verklighet när det gäller hur arbetslösheten har sett ut i Sverige. Vi har generellt sett och i jämförelse med andra länder under oerhört lång tid haft en väldigt låg arbetslöshet och hög sysselsättningsgrad i Sverige. Därför får jag över huvud taget inte ihop ditt resonemang, Fredrik Schulte.
Vad som däremot är väldigt sant är att ni har lyckats se till att sjuktalen har ökat med 70 procent sedan 2010. Samtidigt har ni utförsäkrat 100 000 personer - många av dem är kvinnor. Ni lämnade också efter er ett underskott i budgeten på 75 miljarder, en arbetslöshet på över 8 procent och en ungdomsarbetslöshet på en bit över 20 procent. Därför kan jag inte påstå att det track record som du försöker ge bilden av känns särskilt trovärdigt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sedan kanske du hörde att jag var väldigt tydlig med att säga att jag inte tror att de fluktuerande sjuktalen i Sverige enbart har berott på arbetsmiljöfaktorer. Jag sa så sent som i mitt förra inlägg att det finns en väldigt komplex bild. Trots att både den tidigare borgerliga regeringen och den här regeringen har tittat på det har vi inte alla svar på frågan varför sjukfrånvaron i Sverige fluktuerar som den gör. Det svar som vi i dag har från forskningen är att det handlar om en kombination av konjunktur, hur man utformar ersättningssystem, arbetsmiljöfaktorer och hur omvärlden utvecklar sig.
Som jag också sa i mitt förra inlägg är jag väldigt bekymrad. Jag tycker inte att en politik framåt ska handla om att vi får människor i förtidspensionering som inte ska vara där. Lika lite tycker jag att vi ska trycka ned sjuktalen genom att utförsäkra sjuka människor ur försäkringen. Båda dessa saker, Fredrik Schulte, är ett oseriöst siffertrixande. Därför har regeringen lagt fram ett åtgärdspaket, där vi har varit extremt tydliga med att vår målsättning är att på lång sikt åstadkomma en låg och stabil sjukfrånvaro. Det är ett åtgärdsprogram inom sju olika områden med 25 olika åtgärder. Det handlar om allt från jämställdhetsperspektivet, som du helt förbiser när du pratar om sjukfrånvaron i Sverige, till det förebyggande arbetet, Försäkringskassans och hälso- och sjukvårdens roll och det stöd som människor ska ha tidigt vid sjukdom för att snabbt kunna komma tillbaka igen.
Men människor som är sjuka ska, precis som den finske kollegan uppenbarligen sa till Anders Borg, vara i sjukförsäkringen och inte i försörjningsstödet eller behöva ta ut en ålderspension. Under er förra regeringsperiod försvann närmare 20 000 - de finns inte längre i statistiken. Så ska det inte heller vara.
Anf. 42 Fredrik Schulte (M)
Fru ålderspresident! Alla är som sagt väldigt överens om att vi ska ha en trygg och väl fungerande sjukförsäkring. Om detta är det ingen som tvistar. Det vi tvistar om är att den kan missbrukas, och den har missbrukats.
Sverige hade alltså ett av världens högsta sjukskrivningstal. Det minskade kraftigt under den borgerliga regeringen. Det diagram som jag har här visar just det. Det är en liten ökning i slutet. Det är en ökning som vi ska se allvarsamt på och försöka bekämpa, men den stora trenden var tydlig.
Nu är vi på väg in i en politik där man går tillbaka till att luckra upp regelverket så att det kan börja missbrukas. Det är detta som vi kritiserar regeringen för. Jag förstår att Annika Strandhäll tycker att det är jobbigt att behöva utstå den kritiken, men det är ändå detta vi ägnar oss åt här i riksdagen. Vi ska granska er i regeringen för att se till att ni inte missbrukar er makt och för att se till att ni inte går emot de beslut som vi fattar här i riksdagen. Vi har fattat ett beslut om att inte ta bort den bortre tidsgränsen. Vad gör regeringen? Jo, den tar bort den bortre tidsgränsen.
Det här är en utveckling som är oroande. Det är ännu mer oroande att vi har en minister som försöker trixa bort debatten genom att prata om den stora ökningen sedan 2010 - jag har visat att det inte är en korrekt bild av verkligheten - och som vidtar åtgärder som kommer att få som effekt att fler människor som inte behöver vara sjukskrivna och som har en möjlighet att komma till sin rätt på arbetsmarknaden inte får den chansen. Det är samma politik som man förde under 90-talet under Göran Persson. Sverige förtjänar bättre.
Anf. 43 Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru ålderspresident! Den politik som du förespråkar, Fredrik Schulte, med fortsatta utförsäkringar är i precis lika stor utsträckning som någonting annat ett siffertrixande. Man utförsäkrar människor som är sjuka och plockar sedan in dem i statistiken som nya sjukfall.
Vi har människor som har snurrat runt i försäkringen i många, många år. Vissa utförsäkras för tredje gången och kommer in som ett nytt sjukfall, lite piggt, i statistiken. Men det är inte sanningen. Jag vill inte hålla på och siffertrixa framöver, utan vi ska ta ansvar för de människor som är sjuka.
Billigast av allt, Fredrik Schulte, vore väl egentligen om vi inte hade någon sjukförsäkring. Det är det jag hör att du säger: Vi ska utförsäkra sjuka människor. Sedan är det oerhört slående att du säger att regeringens åtgärder är en politik som leder i helt fel riktning. Det åtgärdspaket som vi har lagt fram hedrar ju den parlamentariska socialförsäkringsutredning som den tidigare moderate socialförsäkringsministern tillsatte. Jag skulle vilja säga att en mycket stor andel av de åtgärder som ligger i åtgärdspaketet är åtgärder som vi blocköverskridande, vi och Moderaterna, i den parlamentariska Socialförsäkringsutredningen så sent som i mars i år var helt överens om.
Vi sätter ett mål för sjuktalet. Vi fokuserar på att stärka hälso- och sjukvårdens roll. Vi riktar resurser för att möjliggöra att människor med psykisk ohälsa ska få stöd av hälso- och sjukvården. Vi stärker Försäkringskassans möjlighet till handläggning vid de tidiga tidsgränserna.
Detta är sådant som jag vet att vi har varit överens om med Moderaterna och som också går att återfinna i er egen budgetmotion. Därför blir den här debatten extremt märklig, Fredrik Schulte. Vi behöver ta ansvar för sjukfrånvaron, och vi behöver arbeta tillsammans för att skapa en låg och stabil sjukfrånvaro i det här landet.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.