Effekter av den slopade myrslåtterersättningen
Interpellation 2022/23:348 av Birger Lahti (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2023-05-10
- Överlämnad
- 2023-05-11
- Anmäld
- 2023-05-12
- Sista svarsdatum
- 2023-06-01
- Svarsdatum
- 2023-06-02
- Besvarad
- 2023-06-02
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Regeringens dramatiska budgetnedskärningar på miljö- och klimatområdet ger stora negativa effekter över hela vårt land. Inte minst gäller detta i Norrland. Vänsterpartiet har i en tidigare interpellationsdebatt lyft de negativa effekterna av minskade anslag för att nå våra nationella miljömål. Naturreservatet Vasikkavuoma i Pajala kommun är ett tydligt exempel på vilka de direkta effekterna blir även för de människor som bor på landsbygden. Vasikkavuoma är en, om inte den allra största, av Europas slåttermyrar. Här har människor sedan 1700-talet slagit myren för att ha hö till djuren på vintern. I likhet med många andra områden i Norrbotten upphörde myrslåttern på 50-talet även här. Detta innebar att vide och sly vandrade in på slåttermarken och att lador och slåtterkojor började förfalla. Men tack vare en restaurering som inleddes på 1990-talet har myren kunnat återställas, och kringliggande byar har årligen slagit myren och ladorna har återigen fylls med årets skörd. Även i dag används en del av slåttern som bland annat stödfoder till samernas renar.
Det statliga stödet för detta omfattande skötselarbete har möjliggjort att Vasikkavuoma utvecklats till en kulturhistorisk pärla. I dag är slåttermyren en av Pajalas största besöksattraktioner och har dessutom ett mycket rikt växt- och djurliv tack vare skötselåtgärder. Myrslåttern är ett historiskt kulturarv i Norrbotten.
Men med regeringens budget, med stöd av SD, upphör ersättning för myrslåtter helt i år. I och med detta försvinner över 100 miljoner kronor i ersättning till Norrbottens landsbygd. De 100 miljoner som försvinner motsvarar enligt Norrländska Socialdemokraten, NSD, 38 procent av allt jordbrukarstöd i Norrbotten, och cirka 470 företagare berörs av den slopade ersättningen för myrslåtter.
Föreningen som bedriver skötsel av Vasikkavuoma blir av med stöd på 700 000 kronor i år för sitt arbete. För föreningen har det handlat om att bevara en del av norrbottnisk kulturhistoria. Det innebär att man inte kan ta in sommarjobbare för att slå myren. Men även annat riskerar att påverkas, såsom skolklassbesök, grillplatser och skidspår på myren om vintern.
Enhetschefen på länsstyrelsens landsbygdsenhet i Norrbotten konstaterar att den slopade ersättningen för myrslåtter kommer att få stor betydelse för de som bedriver detta.
Vänsterpartiet anser att de genomgripande nedskärningar som regeringen genomfört när det gäller skötsel av vår natur inte är förenligt med vare sig en levande landsbygd eller en acceptabel kultur- och naturvårdspolitik. Det riskerar därutöver att drabba landsbygden särskilt hårt med minskad sysselsättning och försämrade förutsättningar för turism.
Regeringen har i princip halverat budgetanslaget för skötsel av värdefull natur för 2023, där bland annat ersättning för myrslåtter skulle ha ingått. I motsats till regeringen har Vänsterpartiet i stället föreslagit en kraftig ökning av anslaget för i år, vilket skulle ha inneburit en ökning av anslaget med över 1,8 miljarder jämfört med regeringens budget. Anslaget har under många år varit underfinansierat, vilket slår hårt mot möjligheterna att finansiera en mycket stor bredd av insatser som genomförs i synnerhet på landsbygden i hela vårt land. Gemensamt för insatserna är att de bevarar natur- och kulturvärden, tillgängliggör upplevelser och har omfattande sociala och ekonomiska effekter genom att de skapar sysselsättning. Anslaget ger möjlighet att finansiera en rad verksamheter som exempelvis skötsel av natur i skyddade områden och ersättningar till lantbrukare för vissa skötselåtgärder. Det har stor betydelse för friluftsliv, turism, vandringsleder, hotade arter och våtmarker, för att nämna några områden.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Romina Pourmokhtari:
- Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att kompensera för de negativa effekter som slopad myrslåtterersättning får för Vasikkavuoma och landsbygden och för andra myrar där det bedrivs slåtter i Norrbotten?
- Tänker statsrådet verka för att ersättning för myrslåtter återinförs nästa år?
- Tänker statsrådet ta några initiativ för att analysera effekterna av hur sänkta och slopade statliga stöd för att sköta natur med höga natur- och kulturvärden påverkar landsbygden?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2022/23:348
Webb-tv: Effekter av den slopade myrslåtterersättningen
Dokument från debatten
- Fredag den 2 juni 2023Kammarens föredragningslistor 2022/23:118
- Protokoll 2022/23:118 Fredagen den 2 juniProtokoll 2022/23:118 Svar på interpellation 2022/23:348 om effekter av den slopade myrslåtterersättningen
Protokoll från debatten
Anf. 76 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Fru talman! Birger Lahti har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att kompensera för de negativa effekter som slopad myrslåtterersättning får för Vasikkavuoma och landsbygden och för andra myrar där det bedrivs slåtter i Norrbotten. Birger Lahti har även frågat mig om jag tänker verka för att ersättning för myrslåtter återinförs nästa år och om jag tänker ta några initiativ för att analysera effekterna av hur sänkta och slopade statliga stöd för att sköta natur med höga natur- och kulturvärden påverkar landsbygden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill göra tydligt att det var den förra regeringen som beslutade att ta bort möjligheterna att teckna nya avtal för ersättning för myrslåtter under åren 2021 och 2022. Denna åtgärd ingick i det dåvarande landsbygdsprogrammet som en del i genomförandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Därefter beslutade den förra regeringen att inte återinföra åtgärden i den svenska strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken, som började gälla från den 1 januari 2023. Beslutet gällde för myrslåtter i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län.
I mars 2022 fick Naturvårdsverket ett uppdrag av regeringen att inrätta ett nationellt ersättningssystem för restaurering och skötsel av vissa typer av ängs- och betesmarker med natur- och kulturvärden. I uppdraget ingick att lämna förslag om ersättning även för slåtter av vissa hävdberoende myrmarker. I september 2022 delredovisade Naturvårdsverket sitt pågående uppdrag. Förslagen har remitterats och bereds nu i Regeringskansliet.
Eftersom ersättningarna bland annat kan komma att betalas ut till företag behöver ersättningsystemet anpassas så att det är förenligt med EU:s statsstödsregler. EU-kommissionen har helt nyligen beslutat om förenklade regler som underlättar för nationella stöd för restaurering och bevarande av biologisk mångfald. Dessa regler har ännu inte trätt i kraft.
Jag vill avsluta med att säga att regeringen följer hur satsningarna på naturvård som görs i statsbudgeten genomförs och hur den förda politiken i övrigt bidrar till att skapa förutsättningar för sysselsättning i hela landet.
Anf. 77 Birger Lahti (V)
Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Jag tänker egentligen inte beröra svaret ännu, i detta inlägg. Jag tänker göra en tillbakablick eller ge information, om det finns några lyssnare - synd att skolklassen har lämnat åhörarläktaren.
Till och med i Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige missade han hela östra Norrbotten. Läs den någon gång! Det ska ju vara en underbar resa genom hela Sverige, men ändå missar man 25 procent av Sverige. Det säger mycket om varför det kan bli så att man missar detta med myrslåtter, som interpellationen handlar om. Vad är det egentligen? Har man koll på det?
Min farfar var en av dem som grävde och torrlade en sådan här myr. Det rörde sig om fattiga människor som inte hade egen mark. För att överleva hade man några kreatur, och för att få foder till kreaturen var det myrslåtter som gällde för många människor i östra Norrbotten. Vasikkavuoma var en av dessa myrar; jag återkommer till den i nästa inlägg.
Det finns givetvis i dag myrar där myrslåtter bedrivits som man, även med regeringens politik, kan blötlägga igen. Det kanske är en bättre åtgärd för några av dem. Men Vasikkavuoma, som jag kommer att komma tillbaka till, är unik på många sätt. Det är en av Europas största myrslåtterängar. Den var under sina bästa dagar 250 hektar och hade över 280 lador. Allt detta gick till kreatursfoder runt omkring i den kommun det handlar om.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Att hela tiden försöka säga att det var den gamla regeringen som gjorde si eller så är argument som jag köper - detta ingick inte i den gemensamma EU-politiken. Men pengar till Naturvårdsverket som hade kunnat rädda detta hade regeringen definitivt kunnat införa. Man pratar i stället om pengar som man anslagit för våtmarker. Ja, man flyttade pengar - det var inte 300 miljoner i nya pengar. Man tog pengar som var avsedda för andra ändamål inom ramen för naturvårdande åtgärder och flyttade dem till blötläggning av myrar, vilket var bra i sig. Men att försöka avsäga sig ansvaret för att det inte fanns pengar för Naturvårdsverket är en minuspost för regeringen.
Jag kommer att få understöd av min kollega, som kommer att ta upp andra bitar som rör pengar för vård av kulturmiljöer och andra värdefulla miljöer, som också berörs när man i budgeten drar ned på dessa anslag, som även hade kunnat gå till myrslåtterverksamheten, som min fråga om Vasikkavuoma handlar om.
Jag kommer som sagt att återkomma till Vasikkavuoma och försvaret av den i mitt andra inlägg.
Anf. 78 Kajsa Fredholm (V)
Fru talman! Det är inte varje dag vi får chansen att tala om vilka konsekvenser regeringens budget på olika sätt får på landsbygden, så jag vill börja med att tacka Birger Lahti för att han har ställt denna interpellation.
Jag bor i Leksand, en liten kommun i Dalarna, och där har vi nära till naturen. Närheten till naturen är också ofta ett viktigt skäl för dem som vill komma och bosätta sig i Leksands kommun. Bor man i Leksands centrum, i Noret, som vi kallar det för, går det att ta sig till fots till närmaste naturreservat, som nyttjas mycket av oss ortsbor. Vår natur är också viktig för vår turistnäring, som sysselsätter många i kommunen.
Det stora flertalet av oss människor upplever att naturen ger både kraft och återhämtning. Och just skyddade områden kan ge unika upplevelser genom att erbjuda variationsrik och sevärd natur. I en studie om svenskarnas syn på skogen och naturen svarade 80 procent att det är nödvändigt för livskvaliteten att komma ut i skog och mark. Av de svarande var det 94 procent som upplevde att de blir avspända och harmoniska av att vistas i naturen. Detta gäller alltså för oss nästan allihop.
Naturens inneboende skönhet är också något som många människor uppskattar och som ger upplevelser som är svåra att ersätta på annat sätt. Att skydda områden med höga naturvärden och sköta om dem innebär att människor även i framtiden får möjlighet att uppleva naturen och allt vad den kan ge.
Naturupplevelser påverkar även vår hälsa på ett positivt sätt, och naturen har en lugnande inverkan på oss. I dagens samhälle är det sjukdomar som är relaterade till stress och stillasittande som ökar mest. Glädjande nog finns det studier som visar att efter bara några minuter i vacker natur går både puls och blodtryck ned, och vi känner oss mindre stressade.
I sin budget i höstas nästan halverade regeringen anslaget för skötsel av värdefull natur, vilket drabbar många som lever och verkar på landsbygden. Jag funderar på om regeringen verkligen förstår vilka effekter det får för många små kommuner med höga kultur- och naturvärden att anslagen sänkts och även tagits bort.
Anf. 79 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack, Birger Lahti och Kajsa Fredholm, för era inlägg och ert engagemang i dessa frågor!
Jag bor också i en liten kommun, Sveriges till ytan minsta, och jag bor intill ett naturreservat som mitt parti varit med om att upprätta. Jag delar verkligen bilden att närhet till naturen ökar både min och säkert många andras levnadsstandard och välbefinnande. Det är sannerligen något att ta vara på.
Vi har en väldigt ambitiös klimat- och miljöpolitik i Sverige; det har vi haft under lång tid. Det finns en stor vilja att värna och ta vara på vår natur i den här kammaren. Vi vill göra detta på olika sätt. Vi kanske lägger fram olika politiska förslag om hur vi exempelvis ska värna vår natur, men vi är överens om att den ska värnas.
Den här regeringen har satsat över 2 miljarder på skydd och skötsel av värdefull natur. Det är en summa som kan se liten ut om man endast tittar på föregående år, 2022. Men tittar man längre bakåt ser man att det är en ansenlig summa, högre än den som avsatts för detta område många andra år. Men regeringen har också en tuff ekonomisk situation att ta hänsyn till och behöver se över alla utgifter. Jag är väldigt stolt över att vi trots det tuffa ekonomiska läget har satsat över 2 miljarder på skydd och skötsel av natur.
För att återgå till frågan i interpellationen, fru talman, nämligen effekterna av en slopad myrslåtterersättning, vill jag också nämna att det råder en särskild situation i Norrbotten som är viktig att ta hänsyn till i samband med denna interpellation och denna debatt: Intresset för att bedriva myrslåtter i Norrbotten har ökat väldigt kraftigt. Under 2016-2020 har det skett en ökning från cirka 1 600 till 9 200 hektar, enligt Jordbruksverkets statistik, vilket motsvarar drygt 500 procent. Detta kan jämföras med den totala arealen hävdad slåttermark med ersättning i övriga landet, där motsvarande ökning för samma period var 11 procent. Skillnaden är alltså ganska stor, så man kan definitivt säga att Norrbotten är unikt i fråga om myrslåtter. Detta är också något som det är relevant att ta hänsyn till i denna diskussion.
Under exempelvis 2020 betalades det genom landsbygdsprogrammet ut 126 miljoner kronor till företag och föreningar i ersättning för myrmarksslåtter i Norrbottens län. Mycket pengar har alltså betalats ut för just detta ändamål.
Arbete pågår med att utforma den nya stödförordningen så att vi kan få till ett nationellt ersättningssystem för restaurering och skötsel av vissa typer av ängs- och betesmarker med natur- och kulturvärden. Därför är jag som statsråd nödgad att inte gå in på detaljer om hur det nya stödet är utformat, men min ambition är att det nya stödsystemet ska vara kostnadseffektivt och ge mer natur- och kulturvärden per insatt krona.
Anf. 80 Birger Lahti (V)
Fru talman! Tack återigen, ministern, för svaret!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror säkert att alla pengar som har gått ut inte har kommit till så stor nytta för ändamålet som det var tänkt, det håller jag med om. Men om man tittar på det som min interpellation handlade om, myrslåttern Vasikkavuoma, så är den unik på många sätt. Man har restaurerat den sedan slutet på 80-talet, och den har blivit en turistattraktion. Det finns par som kommer långväga ifrån för att gifta sig på någon av spångarna i Vasikkavuoma. Det finns skolklasser som lär sig om historien för våra trakter i östra Norrbotten. Man har byggt värmestugor och sådant i anslutning till myrslåttern. Det är alltså inte bara att dra allt över en kam och säga att vi drar ned på anslagen till myrslåtter.
Jag är beredd att hålla med regeringen i analysen att kan det finnas sådana som inte uppfyller ändamålet med pengarna när det ökade så mycket. Men vad gäller den här myrslåttern i Vasikkavuoma är jag övertygad om att man gör en historisk miss. Historien kommer inte att vara nådig i kritiken om man inte tillför pengar så att det går att hålla på med detta. Det har lagts ut mycket pengar på att restaurera myren, och den är en attraktion som bara växer för varje år. Därför vill jag lyfta den som ett exempel.
Man måste se att vi har satsat pengar som är avsedda för naturvård och restaurering och skötsel - min kollega tog upp andra exempel. Vi har en hög svansföring i Sverige över vad vi har skyddat. Vi har skyddad natur. Men jag kan läsa mig till att man drar ned på anslagen för att man tror att de inte gör nytta, och det stämmer inte. Det finns säkert en del fall där jag kan hålla med om regeringens analys, men det vore en miss att inte avsätta pengar för myrslåttern i min kommun - nu blir det lite lokalpolitik, men jag kan inte låta bli, för den är unik.
Jag hoppas att ministern någon gång har tid att besöka den för att få rätt bild av vad det handlar om. Det handlar om en unik myrslåtter som har ett kulturhistoriskt värde för Sverige och östra Norrbotten som inte finns i övriga delar av landet.
Anf. 81 Kajsa Fredholm (V)
Fru talman! Jag skulle i det här sista inlägget vilja göra ett medskick till ministern i det fortsatta arbetet med den här frågan. Jag vill visa på vad effekten blir i Dalarna av regeringens kraftigt minskade statsbidrag för att skydda värdefull natur.
Länsstyrelsen i Dalarna har nu 70 procent mindre pengar för att sköta om de naturreservat vi har i Dalarna. Länsstyrelsen har även flaggat för att det finns risk att man även kommer att bli tvungen att säga nej till skogsägare som vill skydda mark.
De besparingsbeting som man nu blir tvungen att göra på länsstyrelsen och som de minskade anslagen innebär kommer att göra det svårt att följa beslutade miljömål. Besöksnäringen i Dalarna, särskilt i fjällvärlden, är mån om en bra och säker tillgång till natur. Det betyder att Dalarnas naturreservat måste skötas med kontinuitet. Detta äventyras nu i och med att man får mindre pengar av staten. Nu blir man tvungen att spara på skötsel av reservaten, vilket nu sker på grund av de minskade anslagen, och det kommer att ställa till det rejält.
Det innebär att man måste plocka de lågt hängande frukterna, säger man på länsstyrelsen. Detta kan betyda att man tar bort parkeringar i naturreservaten eller att man blir tvungen att stänga olika typer av serviceinrättningar, såsom utedass, vilket besökare kommer att märka direkt. Det innebär en minskad kvalitet, en minskad service och en minskad tillgänglighet. Detta är mitt medskick till statsrådet i det kommande arbetet.
Anf. 82 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tackar både Birger Lahti och Kajsa Fredholm för engagemanget i denna viktiga fråga.
Jag förstår verkligen engagemanget specifikt för Vasikkavuoma. Det finns säkert många myrslåttrar som lokalbefolkningarna tycker är alldeles unika och särskilt viktiga. Jag får helt enkelt se till att besöka Vasikkavuoma vid tillfälle så att jag får se den unika plats som denna myrslåtter utgör.
För att inte förlänga debatten ytterligare tänkte jag nämna att vi har gett Naturvårdsverket i uppdrag att inrätta ett nationellt ersättningssystem. I det uppdraget ingår att lämna förslag om ersättning för slåtter av vissa hävdberoende myrmarker. Vi ser fram emot att det uppdraget redovisas. En delredovisning har inkommit, och den bereder vi just nu i Regeringskansliet. Vi får helt enkelt återkomma när vi har ytterligare besked att ge kring hur dessa ersättningar ska utgå för att på bästa sätt värna vår natur.
Anf. 83 Birger Lahti (V)
Fru talman! Tack ytterligare en gång till statsrådet för svaret och debatten!
Jag ser fram emot uppdraget som regeringen har gett, och jag hoppas att det verkligen ger resultat. Visst kan det finnas myrslåttrar runt omkring i vårt län och i övriga norra Sverige som lokalbefolkningen tycker är viktiga. Men jag vill ändå hävda att den myrslåtter som har jag lyft fram är unik i många avseenden. Den finns inte att se någon annanstans.
Men jag ska ge ett bra tips till ministern, som jag är övertygad om att du inte kommer att glömma. När du har födelsedag har jag det också på samma dag. Kom ihåg den här debatten och Vasikkavuoma varje gång du har födelsedag, så kommer du att kämpa för pengarna! Det är ett tips som jag tror att du inte kommer att glömma.
Anf. 84 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Fru talman! Tack, Birger Lahti, för en välställd fråga och en intressant interpellation. Jag kommer inte att glömma att tänka på den specifika myrslåttern i Vasikkavuoma på min födelsedag som jag delar med dig!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.