En modernare rättegång
Interpellation 2009/10:218 av Bodström, Thomas (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-02-02
- Anmäld
- 2010-02-02
- Besvarad
- 2010-02-12
- Sista svarsdatum
- 2010-02-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 2 februari
Interpellation
2009/10:218 En modernare rättegång
av Thomas Bodström (s)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
Reformen med en modernare rättegång har varit lycksam på flera sätt, men på en avgörande punkt måste den göras om. Det har visat sig att tilltalades möjlighet att göra sig hörda i hovrätten är alltför små. Att en tilltalad inte kan göra sig hörd och visa sin version i hovrätten riskerar att bli ett rättssäkerhetsproblem. Jag vill fråga justitieministern:
Kommer justitieministern att ta initiativ till en översyn av dessa regler och hur ser i så fall tidsplaneringen för detta arbete ut?
Debatt
(5 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2009/10:218
Webb-tv: En modernare rättegång
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2009/10:74 Fredagen den 12 februariProtokoll 2009/10:74 7 § Svar på interpellation 2009/10:218 om en modernare rättegång
Protokoll från debatten
Anf. 15 Beatrice Ask (M)
På den retoriska frågan har inte Thomas Bodström möjlighet att svara.
Anf. 17 Thomas Bodström (S)
Fru talman! Detta var ett arbete som vi påbörjade och som det fanns en ganska stor enighet om här i riksdagen, nämligen att man skulle modernisera rättegångsbalken och rättegångar i hovrätten. Det fanns all anledning att göra det. Rättegångsbalken är ganska gammal och skriven i en annan tid. Den passar inte in i den tekniska utveckling som har varit.
När vi genomförde detta fanns det en utredning som låg till grund för detta och som föreslog flera förändringar. Det som riksdagen sedan antog var faktiskt ett avsteg från detta, nämligen när det gäller den person som själv har dömts i tingsrätten.
Detta var någonting som vi föreslog och som också riksdagen accepterade. Vi tyckte att det skulle bli ännu bättre och ännu mer effektivt. Det blev det inte. Detta var inte riktigt bra därför att den person som är dömd för ett brott får i praktiken inte denna möjlighet att komma till tals i hovrätten. Det blev en praxis som många personer anser inte uppfyller kraven på en god rättssäkerhet, utan här handlar det om att den tilltalade inte får denna möjlighet att komma till tals.
Jag påstår inte att hovrätterna runt om i Sverige tillämpar detta på ett felaktigt sätt. De följer nog rätt praxis. Problemet är att vi inte gjorde på det sätt som vi borde ha gjort.
Då är det väldigt enkelt därför att vi i den ursprungliga utredningen redan har förslaget att den tilltalade inte ska beröras av dessa saker. Det gör att vi inte behöver utvärdera och att vi inte behöver utreda. Denna utredning finns redan på plats. Den är dessutom remissbehandlad. Det är därför en liten enkel korrigering som behövs.
Sedan tycker jag också att man ska ha en utvärdering av hela reformen. På så sätt kan man se hur detta berör målsägande, vittnen och så vidare. Men här har man alltså redan från början föreslagit att den person som är dömd alltid ska ha en möjlighet att komma till tals i hovrätten. Så är det inte i dag.
Vi måste från lagstiftarens sida säga: Nej, här blev det inte riktigt rätt. Här blev det inte på det sätt som vi hade önskat. Konsekvensen blev inte bra.
Då kan vi inte gömma oss bakom långa utredningar och utvärderingar, utan då bör vi agera snabbt. Varje dag, till exempel när vi står och diskuterar detta här, pågår hovrättsförhandlingar runt om i landet där den tilltalade inte får komma till tals på det sätt som jag anser att han eller hon ska göra.
Jag har själv kunnat konstatera detta när jag har företrätt personer. Dessa personer känner frustration över att inte få komma till tals. Det gäller till exempel om en ny advokat har kommit in i hovrätten som inte har varit i tingsrätten. Då får den nya advokaten inte ställa frågor till sin klient över huvud taget som ombud i den processen.
Detta handlar inte om högerpolitik eller om socialdemokratisk politik. Här handlar det om en rent praktisk fråga. Vi har ett gemensamt ansvar här, och jag ska inte skylla på regeringen. Det var vi som lade fram propositionen, och det var en enig riksdag. Det vore bra om vi tillsammans kunde se till att det blir en bättre rättssäkerhet. Vi kan först rätta till detta på ett enkelt sätt, nämligen se till att den person som är dömd i tingsrätten alltid ska ha rätt att själv välja när han eller hon ska komma till tals i hovrätten. På det sättet skulle vi öka rättssäkerheten på ett enkelt sätt.
Sedan tycker jag precis som du, Beatrice Ask, nämligen: Låt tiden gå. Sedan gör vi en ordentlig översyn. Men ta det i två steg. Gör först förändringen när det gäller den tilltalade och sedan när det gäller utvärderingen.
Anf. 18 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Det är ingen tvekan om att en modernare rättegång på många sätt har inneburit en modernisering och uppfyller många av de ambitioner som fanns när förändringarna genomfördes. Jag tror också att det finns skäl för en del av den kritik som kommer och att detta, som jag sade, måste utvärderas.
När det gäller detta med en liten enkel justering kan man säga att en av de kritiska synpunkter som har framförts, inte bara från Thomas Bodström, mot den nya hovrättsprocessen är att den tilltalade inte skulle få komma till tals i hovrättsprocessen.
Precis som innan reformen trädde i kraft har den tilltalade rätt att kräva att en huvudförhandling hålls och att han eller hon vid den muntligen får argumentera för sin sak och utveckla det om det enligt hans eller hennes mening är så att tingsrätten har gjort en felaktig bedömning.
I fråga om den tilltalade gäller dock att han eller hon är likställd med annan bevisning i målet.
Den nya hovrättsprocessen behandlar alla förhörspersoner lika i bevishänseende. En ordning där den tilltalade men exempelvis inte målsäganden hördes om på nytt framstår inte som särskilt bra eftersom vi då får en situation där viss bevisning presenteras live medan en annan presenteras på video. Det skulle möjligen kunna försämra eller förfela syftet med reformen.
Jag tycker inte att detta är enkla överväganden. Men jag tar denna typ av kritik mot reformen på stort allvar, och det är någonting som vi diskuterar hela tiden.
Vår inriktning är dock att det ska göras en översyn, att den ska ske i ett sammanhang och att man inte ska dra någon fråga i förtid. Det är bland annat denna typ av komplikation, att man får en ojämnhet i systemet, som är ett skäl.
Sedan finns det också skäl, även om man i förarbetena förutsåg en del bekymmer, att ganska noga utvärdera det som händer och hur det uppfattas från olika håll. Domstolsverket har också påbörjat ett sådant arbete, och under de sista veckorna i januari har man börjat genomföra intervjuundersökningar med parter, vittnen och andra som har kallats till hovrätten. Man kommer att gå vidare med denna typ analys för att få ett gediget underlag om hur förhandlingarna fungerar och hur de uppfattas.
Sedan är det uppenbart att det inte minst från advokathåll har framhållits en hel del synpunkter som det naturligtvis finns anledning att beakta.
Men jag har ännu inte kommit fram till att man ska separera denna fråga och hantera den i särskild ordning. Men vi måste ha en genomgång och en översyn av regelverket. Det är viktigt att det sker på ett bra och gediget underlag.
Anf. 19 Thomas Bodström (S)
Fru talman! För enkelhetens skull vill jag bara ställa en konkret fråga: Är du, Beatrice Ask, beredd att nu under våren ta initiativ och göra den förändring som behövs för att den tilltalade alltid ska ha rätt att höras i hovrätten? Ja eller nej är det enda svar som jag begär.
Anf. 20 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Nej, jag kommer inte att lägga fram något förslag i den frågan under våren. Däremot vill jag gärna påminna om att jag fick reservera mig när propositionen lades fram här i riksdagen för att det skulle genomföras en ordentlig översyn och utvärdering av reformen, både när det gäller de principiella aspekterna och när det gäller de praktiska frågorna. Det röstades ned av majoriteten. Men jag tycker att det finns anledning att påpeka det för att understryka att jag är angelägen om att denna reform håller kvalitativt i alla avseenden och att människor känner att processen i hovrätten fungerar på ett tillfredsställande sätt. Men det kommer inte något förslag under våren. Den har dessutom kommit en bit på väg, så det är väl nästan omöjligt rent tidsmässigt att klara även om man skulle önska det.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.