Entreprenörskap i skolan
Interpellation 2008/09:528 av Lindgren, Sylvia (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2009-05-14
- Inlämnad
- 2009-05-14
- Besvarad
- 2009-06-08
- Sista svarsdatum
- 2009-06-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 14 maj
Interpellation
2008/09:528 Entreprenörskap i skolan
av Sylvia Lindgren (s)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Regeringen pratar och skriver gärna och mycket om entreprenörskap i skolan, men när det kommer till handling gör man ingenting. Tvärtom motarbetas närmast organisationer som Snilleblixtarna i Sverige. Alla regeringens vackra ord om entreprenörskap i skolan har kommit på skam.
Nuteks nationella entreprenörsprogram initierades av den socialdemokratiska regeringen. Hösten 2007 uttalade den borgerliga regeringen att det nationella entreprenörsprogrammet skulle följas upp med en nationell strategi för entreprenörskap i skolan. Den utlovades komma i budgetpropositionen för 2008. Men det blev varken strategi eller pengar. Nu sköt man strategin framför sig till vårpropositionen. Men inte heller där blev det något.
Man frågar sig då – vad gör regeringen för entreprenörskapet? I en artikel i SvD i september 2008 utlovade ministrarna Olofsson, Björklund och Leijonborg en rad satsningar på entreprenörskap i skolan. Men det stannade vid en artikel. Folkpartiet har därutöver presenterat ett eget program om entreprenörskap där man uttalat sitt stöd till Snilleblixtarna. Men även det blev bara en pappersprodukt. Och när ministrarna blir uppvaktade av undrande organisationer skyller Näringsdepartementet och Utbildningsdepartementet på varandra.
Mina frågor till näringsministern är
1. Kommer ministern att ta några initiativ för att göra verklighet av den utlovade nationella strategin för entreprenörskap i skolorna?
2. Avser ministern att vidta några åtgärder för att i handling stödja entreprenörskap i skolan?
3. Avser ministern att ta några initiativ till att det ska finnas pengar att söka för organisationer som Snilleblixtarna?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2008/09:528
Webb-tv: Entreprenörskap i skolan
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2008/09:127 Måndagen den 8 juniProtokoll 2008/09:127 12 § Svar på interpellation 2008/09:528 om entreprenörskap i skolan
Protokoll från debatten
Anf. 50 Lars Leijonborg (Fp)
Fru talman! Sylvia Lindgren har ställt frågan till näringsminister Maud Olofsson om hon avser att vidta åtgärder för att göra verklighet av den nationella strategin för entreprenörskap inom utbildningsområdet och stödja utvecklingen av entreprenörskap. Interpellationen har överlämnats till mig.
Jag har i nära samarbete med utbildningsminister Jan Björklund och näringsminister Maud Olofsson tagit fram strategin för entreprenörskap inom utbildningsområdet som presenterades den 26 maj 2009. Regeringens ambition är att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningsväsendet och att eget företagande ska bli ett lika naturligt val som anställning.
Strategin understryker vikten av att främja entreprenöriella kompetenser för att ge kunskaper om att starta och driva företag samt stimulera ungas kreativitet. Dessa kompetenser efterfrågas redan i dag av arbetsgivare och kan bidra till att etablera unga på arbetsmarknaden. I strategin beskrivs elva insatser som regeringen avser att vidta.
Sylvia Lindgren har även frågat om det kommer att finnas medel till organisationer. Av strategin framgår att Statens skolverk, Högskoleverket och Tillväxtverket fått eller kommer att få i uppdrag att främja entreprenörskap på olika utbildningsnivåer. Inom ramen för Skolverkets och Tillväxtverkets arbete kan verksamhetsstöd till olika organisationer beviljas.
Då Sylvia Lindgren, som framställt interpellationen, anmält att hon var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav tredje vice talmannen att Börje Vestlund i stället fick delta i överläggningen.
Anf. 51 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Det här med entreprenörskap i skolan har väl mer eller mindre alla partier utvecklat. Det statsrådet säger och som kommer fram i det här dokumentet, som för övrigt plockades fram ungefär samtidigt som interpellationen lämnades in, skulle praktiskt taget vem som helst i hela Sveriges riksdag kunna säga.
Det är ett icke-förpliktande dokument. Det står ingenting om hur man ska lösa de problem som just de här organisationerna som jag har haft en del kontakt med, Ung Företagsamhet och Snilleblixtarna, har talat om. Det står ingenting om vad man ska göra, utan det är hela tiden en massa icke-förpliktande meningar, till exempel att man ska uppdra en kartläggning av detta i gymnasieskolan och i grundskolan och så ska man återkomma.
När det gäller de pengarna finns det egentligen inga förslag från någon hur detta ska hanteras. Nutek har slut på pengar eftersom det länge har varit en diskussion om att man ska ta fram den här strategin. Det är en omöjlighet både för Snilleblixtarna och för Ung Företagsamhet att över huvud taget kunna bedriva någon verksamhet med den hattighet som har varit sedan den här regeringen tillträdde.
Man må uttala att man tycker att saker och ting är viktiga. Det är bra i sig. Men när man inte ger medel eller ändrar regelverk eller vad det nu är som behövs för att betona just viktigheten av det man anser vara viktigt - då blir det heller ingenting gjort. Då blir det ganska tomma ord från regeringen när det gäller vad man vill.
Alla ställer upp! Entreprenörskap i skolan är viktigt, men det måste också anslås medel. Det måste till regelverk. Man säger att man ska förändra gymnasieskolan; det är naturligtvis bra, kan väl många tycka. Men då måste man ju se till att detta är på plats när man säger vad man ska göra.
Det finns också små häpnadsväckande saker som att lärlingsutbildning knyts närmare företagen. Ja, det var ju just det som var idén med hela er lärlingsutbildning. Över huvud taget, statsrådet, tycker jag att det här är hafsigt och slafsigt, och det inger inte mycket till förtroende.
Slutligen ska jag säga att man ju i Folkpartiet har tagit fram ett entreprenörprogram. Där har man sagt att det ska finnas pengar. Det är väldigt ovanligt att ett parti skriver så, men det står faktiskt att man anser att det ska finnas statliga pengar till just Snilleblixtarna och Ung Företagsamhet. Glömde ni bort det när ni skrev fram det här programmet?
Anf. 52 Lars Leijonborg (Fp)
Fru talman! Börje Vestlund började med att slå fast att om det här är alla överens. Jag tror på Börje Vestlund när han säger att han är överens om detta, och jag ska också erkänna att den förra regeringen, som jag ofta har anledning att kritisera, gjorde en del bra insatser när det gällde att stödja organisationer som jobbar med entreprenörskap i skolan.
Men sanningen att säga finns det väl här i kammaren åtminstone något parti, som dessutom numera har ingått ett tätt samarbete med Börje Vestlunds parti, som knappast har den positiva syn på entreprenörskap och företagande som präglar den strategi som regeringen nu har offentliggjort.
Jag måste säga att när man stöter på de här verksamheterna, både Ung Företagsamhet och Snilleblixtarna runt om i landet, blir man väldigt glad. Det känns verkligen att det finns hopp för det här landet, för det sjuder av idérikedom, kreativitet och företagsamhet. Man visar i praktisk handling att man förstår vad företagsamhet handlar om - att man måste ha en affärsidé. Särskilt bland unga företagare har man också en verksamhet som innebär att unga människor i praktiken får omsätta den här känslan och engagemanget i företagsamhet.
Jag tror att det här behövs. Den svenska skolan har nämligen av tradition varit alltför löntagarinriktad. Om man går igenom läromedel, vilket andra har gjort, och tittar på formuleringar finner man att det är rätt mycket som jag vill kalla för löntagarvärderingar som präglar läromedlen. Tanken att man kan bli sin egen, att man kan starta företag och jobba som privat företagare har rätt mycket lyst med sin frånvaro.
Jag tror att de som jobbar med de här sakerna ska vara optimistiska om sina arbetsmöjligheter framöver. Vi har valt en ordning där det i huvudsak inte är regeringen själv som anslår de direkta bidragen till respektive organisation. Däremot har vi sett till att två av våra ämbetsverk - jag syftar på Skolverket och Tillväxtverket - har sådana ekonomiska ramar att de kan gå in och stödja dessa organisationer.
Jag har nu namngivit två, Snilleblixtarna och Ung Företagsamhet. De är kanske de största, men det finns ytterligare några, och vi ska inte när vi talar om fri företagsamhet övergå till monopol utan det kan hända att det också finns andra duktiga aktörer som behöver få stöd. Det är också några till som har fått stöd tidigare.
Såvitt jag har blivit informerad har Snilleblixtarna nu en ansökan liggande hos Skolverket. Jag vill inte föregripa den bedömningen. Men det ärendet kommer att avgöras. Det är inte alls omöjligt att Snilleblixtarna får stöd på nytt.
Utan att på något sätt utöva ministerstyre vill jag upprepa det jag sade i början. När jag har stött på Snilleblixtarna är det väldigt roligt att se vad ganska små barn kan åstadkomma i form av nya idéer. Jag hoppas verkligen att den verksamhet som Snilleblixtarna och andra representerar lever vidare med full kraft.
Anf. 53 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Jag tror att vi är helt överens om detta. Snilleblixtarna är en väldigt bra verksamhet. Jag håller också med statsrådet om att vi nu här har lyft fram två organisationer. Det är naturligtvis så att det kan finnas fler organisationer, och fler har också fått medel.
Om vi tar just detta exempel är problemet att Snilleblixtarnas ansökan har legat väldigt länge hos gamla Nutek för att sedan hamna hos Skolverket när organisationen blev uppmanad att lämna in en ny ansökan till Skolverket. Man har försökt att ordna detta för länge sedan. Nu har den hamnat hos Skolverket, där den kanske ska vara.
Låt mig säga vad jag lite grann menar när jag säger att det är icke-förpliktande. Vikten av att stimulera färdigheter och förmågor som är grunden för entreprenörskap kommer att betonas i styrdokumenten för grundskolan. Men då måste man ta fram styrdokumenten för grundskolan. Man kan inte bara förvänta sig att ändra hela verksamheten genom att skriva så här i en allmän skrivelse, utan man måste komma med konkreta förslag.
Entreprenörskap lyfts fram i styrdokumentet för gymnasieskolan. Det är jättebra, men när kommer det? Det blir större möjligheter till fördjupningar i entreprenörskap och företagande inom gymnasieskolan. Det är också bra. Men det är inte mer definierat än så.
Den gymnasiala yrkesutbildningen knyts närmare arbetslivet och företagen. Lärlingsutbildningen införs, och elever som deltar i yrkesutbildningen ges bättre inblick i företagets villkor. Det har jag redan kommenterat.
Detta är dessutom en utbildning som väldigt länge har varit väldigt nära företagen. Jag tänker på till exempel byggprogrammen som alltid har bedrivits nära företagen.
Koncept för yrkestävlingar på skolnivå bör utvecklas. Jag vet inte riktigt vad man menar med det. Det är återigen en sådan sak som inte finns närmare definierat.
Man skriver detta rätt ut och tror att det ska gälla i morgon dag, och dessa organisationer hamnar i bakvattnet.
Stöd till skolor för att stimulera arbetet om entreprenörskap. Det är återigen icke-förpliktande.
Kartläggning av det arbete som pågår inom grund- och gymnasieskolan när det gäller entreprenörskap. När och hur ska det ske?
Kartläggning och analys av arbete kring entreprenörskap inom eftergymnasial yrkesutbildning utanför högskolan ska ske. Återigen: När och hur ska det ske?
Kartläggning och analys av utbildning på högskolenivå inom entreprenörskap och innovation ska ske. Där kan jag återigen återupprepa min fråga.
Stöd till universitet och högskolor för att stimulera entreprenörskap ska ges. Var finns det stödet?
Det talas om utveckling av spetsutbildning inom entreprenörskap och innovation. Det är ett arbete som redan i dag pågår. I ganska stor utsträckning finns ganska mycket av den varan även inom högskolevärlden.
Det här handlar i princip mest om gymnasieskolan och grundskolan. Det är om detta interpellationen har väckts.
Återigen: Är det verkligen regeringens uppfattning att man kan lämna organisationer åt sitt öde som har sökt pengar på vederbörligt sätt sedan ansökningarna har blivit liggande och man har bytt verk, och det har tagit ytterligare tid?
Dessa organisationer har inte mer pengar. Det är sanningen. Dessutom är det ett så allmänt hållet dokument att det är icke-förpliktande.
Anf. 54 Lars Leijonborg (Fp)
Fru talman! Man kan önska att strategin kommit något tidigare. Det var vår planering. Men ingen skada är skedd. Verksamheterna har rullat på under tiden. Det har inte uppstått något vakuum på det sättet att någon verksamhet har fått lov att läggas ned.
Det verkar nästan som att Sylvia Lindgren inte har tagit del av strategin. Jag vill påstå att den kom något innan hon skrev sin interpellation. Nu finns den strategin på plats, och vi agerar utifrån det. Överföringen till Skolverket har skett. Skolverket behandlar nu Snilleblixtarnas ansökan.
Jag kan sträcka mig så långt att jag säger att det är bra och naturligt att Sylvia Lindgren har tagit upp frågan och att Börje Vestlund följer upp den, eftersom den är så otroligt viktig. Men jag vill nog påstå att regeringen driver den med all kraft.
Vi måste omsätta formuleringarna i en rad andra beslut. På mitt område, som bekant är högskolan, har vi på gång en extra satsning på några spetsutbildningar i entreprenörskap som vi kommer att offentliggöra bara inom någon vecka eller två. Det är ett exempel på att vi utifrån den syn som präglar denna strategi tar nya grepp på området.
En sak är att man läser en särskild entreprenörsutbildning. Det jag understryker i det här dokumentet och på andra håll är att jag också är väldigt angelägen om att en person som till exempel utbildar sig till läkare eller ingenjör under sin utbildning på det programmet också lätt kan få extra kunskaper i entreprenörskap. Man kan tänka sig en läkare som är färdigutbildad och vill starta eget. Hon eller han ska veta hur det går till.
Jag tycker att vi gör väldigt mycket. Nu är strategin på plats. De följdbeslut som krävs kommer successivt att fattas. Sanningen är att Maud Olofsson, Jan Björklund eller jag hade kunnat besvara den här interpellationen. De här frågorna ligger oss alla varmt om hjärtat. De ligger mittemellan oss, och vi har ett tätt samarbete om dem.
Nu blev det jag som tog svaret. Jag är inte detaljinsatt i Jan Björklunds planering för att omsätta detta i läroplan och sådant. Men jag vet att han brinner för frågorna och att det han har åtagit sig i strategin naturligtvis kommer att omsättas i konkreta beslut längre fram.
Anf. 55 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Jag skulle omgående kunna ställa frågan: När och hur ska det i så fall ske? Det är problemet i detta.
Det präglar lite grann hela regeringens politik när det handlar om företagande och entreprenörskap. Det är väldigt senfärdigt, det kommer i väldigt små portioner, och det är väldigt otydligt vad regeringen vill. Man säger bara att man har uppfattningar om åt vilket håll man ska gå. Men de konkreta förslagen kommer mycket sällan. Jag måste få säga det, även om detta inte är en fråga som Lars Leijonborg normalt sett hanterar. Jag kan bara erinra statsrådet om att Sylvia Lindgren skrev interpellationen den 14 maj, och strategin kom den 25 maj.
Fru talman! Jag skrev i dag ut den efter att ha läst den på nätet. Jag råkade bryta mot riksdagens policy om utskrift på bägge sidorna av papperet, så det är bara utskrift på ena sidan. Så här tjock är hela strategin. Det är inte mycket till vilja i ett sådant litet dokument, i synnerhet när varannan sida innehåller väldigt vackra bilder.
Jag förstår egentligen inte att man inte vill ta detta vidare. Vad är det man vill göra på det här området? Det är bara en massa saker man ska titta på, utreda och kommentera. Man har ingenting som är konkret. Jag är jättetacksam att statsrådet nämner vad han har gjort på sitt område. Men för Ung Företagsamhet och Snilleblixtarna, som jag särskilt har haft kontakt med, har det mycket handlat om vad man gör i grund- och gymnasieskola.
Jag kan förstå att vår högskoleminister inte kan svara på frågorna. Men det är sannolikt så att det krävs mer konkreta svar. Jag kanske får återkomma och vara mer specifik om vad som händer på grund- och gymnasieskolan. Det blir en meningslös diskussion med ett statsråd som inte är ansvarig för grund- och gymnasieskolan i det här sammanhanget.
Anf. 56 Lars Leijonborg (Fp)
Fru talman! På något sätt är det ett slags njutning för mig att föra den här debatten. Tanken att bli angripen av en socialdemokrat för att man gör för lite för företagsamhet känns på något sätt okej. Jag vet att mycket i er politik, nu i opposition och framför allt under alla de år då ni satt i regeringsställning, är negativt för företagsamheten. Vi försöker vända på den kuttingen. Som en liten del i den omläggningen ingår också att verkligen stimulera unga människor att bli företagare.
Det är absolut inte min erfarenhet i livet att någonting blir bättre bara för att man skriver det längre. Jag tycker i själva verket att det är en styrka att den här strategin är kort och slagkraftig. Sedan är det förstås som Börje Vestlund säger, att beviset om den är bra eller dålig inte ligger i om den är kort eller lång, utan det ligger i vad den leder till i form av ytterligare konkreta beslut och förändringar i verkligheten. Där kan jag lugna Börje Vestlund. Det är bra att han driver på, men han behöver inte ligga vaken om nätterna för detta. Den här regeringen brinner för företagsamhet.
Även om det finns detaljer på Jan Björklunds ansvarsområde som jag inte är insatt i har jag dock svarat på det som var själva kärnan i interpellationen, nämligen hur det blir med bidragen till de här organisationerna. De myndigheter som har ansvar för detta kommer inom kort att behandla de ansökningarna. Det finns ingen anledning att vara orolig för att det här rinner ut i sanden.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.