ersättning till Polismyndigheten i Västra Götaland

Interpellation 2001/02:199 av Magnusson, Cecilia (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2002-01-24
Anmäld: 2002-01-29
Besvarad: 2002-02-05

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 24 januari
Interpellation 2001/02:199
av Cecilia Magnusson (m) till justitieminister Thomas Bodström om ersättning till Polismyndigheten i Västra Götaland

Den 17 januari ställde jag en skriftlig fråga till justitieministern angående ekonomisk kompensation till Polismyndigheten i Göteborg för de merkostnader som uppstod i samband med regeringens EU-toppmöte i Göteborg i juni 2001.

Regeringen var värd för detta möte och jag finner det logiskt att regeringen därmed är betalningsansvarig för alla uppkomna kostnader i samband med ovan nämnda möte. I svaret på frågan framgår dock inte om justitieministern instämmer i denna åsikt, och jag skulle vilja ha svar på den frågan.

Det kan väl inte vara så att kostnader för så stora möten som detta ska ensamt bäras av invånarna på den aktuella orten. Polismyndigheten i Västra Götaland gavs av regeringen i uppdrag att garantera säkerhet och trygghet kring regeringskonferensen som hölls i Göteborg. När uppdraget till myndigheten gavs måste väl regeringen därmed också förpliktat sig att också stå för de kostnader som antogs uppkomma i samband med fullgörandet av uppgiften.

Enligt uppgift kan inte besked om kompensation meddelas förrän i april. Detta är inte acceptabelt. Oavsett vilket besked som kommer, påverkar det polismyndighetens verksamhet nu. Den onödiga ovisshet som regeringen försätter myndigheten i, medför att viktiga polisiära åtaganden riskeras.

Redan med de anslag polismyndigheten blivit tilldelad klarar den inte av att leva upp till de krav som invånarna har rätt att ställa på trygghet och säkerhet i vardagen. Trots en mycket snäv budget har man redan i verksamhetsplanerna för året lyckats omfördela så att angelägna satsningar kan göras. Man vill öka den synliga polisiära närvaron ute på gator och torg, man vill satsa på snabbare lagföring än vad som är möjligt i dag och man vill förbättra bemötandet av brottsoffren. Förutom dessa viktiga prioriteringar är man i färd med att ta krafttag mot det grasserande missbruket av knark bland unga. Ett problem som tyvärr nu är etablerat i alla delar av Västra Götaland.

Utan kompensation kommer stora delar av dessa viktiga satsningar att utebli. Anledningen är att 145 miljoner kronor är mycket pengar för Polismyndigheten i Göteborg. Det motsvarar ca 10 % av deras budget. Om regeringen har för avsikt att kompensera polismyndigheten är det viktigt med ett besked om detta snarast möjligt. Annars riskerar satsningarna att försenas rejält, eller i värsta fall omintetgöras.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet följande:

Avser statsrådet tillse att Polismyndigheten i Västra Götaland ersätts för de kostnader som uppstod i samband med EU-toppmötet i Göteborg?

Debatt

(15 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2001/02:199

Webb-tv: ersättning till Polismyndigheten i Västra Götaland

Protokoll från debatten

Justitieminister Thomas (S)

Anf. 92 Justitieminister Thomas (S)

Herr talman! Cecilia Magnusson har frågat om jag avser att tillse att polismyndigheten i Västra Götaland ersätts för de kostnader som uppstod i samband med EU-toppmötet i Göteborg. Jag är medveten om att kravallerna i Göteborg var av ett slag vi aldrig tidigare varit med om. Polisinsat- sen var därför extraordinär och även förenad med stora kostnader. Jag har förståelse för att insatsen inneburit en stor belastning på myndighetens ekono- mi. Regeringens ansvarsområde är dock de resurser som tilldelas polisen som helhet. Som jag svarade Cecilia Magnusson den 23 januari gör nu regeringen den största satsningen på polisen någonsin. Under budgetperioden fram t.o.m. 2004 höjs polisens an- slagsram med nästan 2 miljarder kronor utöver pris- och löneomräkningen. Den stora satsningen kommer att ge fler poliser och större resurser för att förebygga och bekämpa brott. Fler civila specialister ska anstäl- las. Satsningen på att utveckla den lokala polisen - närpolisreformen - ska fullföljas. Nu bedrivs polisutbildning såväl vid Polishög- skolan i Solna som i Umeå och Växjö. Enligt Riks- polisstyrelsens bedömning bör resurstillskotten göra det möjligt att utbilda så många poliser att det 2004 finns 17 000 poliser. Den stora satsning som regeringen har gjort på polisen har lett till att polisen enligt den till regering- en senast inkomna prognosen hade ett överskott på 37 miljoner kronor vid utgången av 2001. De resurser som polisorganisationen har tilldelats för 2001 har således varit tillräckliga för att finansiera både det underskott som fanns vid början av året och den totala kostnaden för polisverksamheten under året inklusive kostnaden för bevakning av EU-toppmötet. Under regeringen ansvarar Rikspolisstyrelsen för fördelningen av polisens resurser mellan länen. Jag är medveten om att den ekonomiska situationen för polismyndigheten i Västra Götaland är allvarlig jäm- fört med övriga polismyndigheter. Det ackumulerade underskottet vid utgången av 2001 har av myndighe- ten beräknats till ca 109 miljoner kronor. Jag har fått berättat för mig att den ekonomiska situationen var allvarlig även år 2000 och att anledningen till under- skotten inte enbart är kommenderingen utan även att löneökningarna har varit höga. Polismyndigheten i Västra Götaland har fått stora anslagsökningar. Myn- dighetens resurstillskott enbart för år 2001 uppgår till 190 miljoner kronor exklusive ersättning för pris- och löneomräkning. Polisen kommer i sitt budgetunderlag att redogöra för sin bedömning av de totala resursbehoven. Där- efter tar vårens budgetarbete vid, och i samband med detta kommer regeingen att göra en bedömning av polisens totala resursbehov i ett helhetsperspektiv. Det system som innebär att Rikspolisstyrelsen svarar för medelsfördelningen till Västra Götaland och övri- ga polismyndigheter kommer att gälla även fortsätt- ningsvis.

Cecilia Magnusson (M)

Anf. 93 Cecilia Magnusson (M)

Herr talman! Ett svar har jag fått av justitieminis- tern. Jag får vara glad och tacksam för det, även om jag inte fick svar på mina frågor. Av svaret kan jag utläsa att det är mycket angelä- get att den här frågan tas upp. Det är många saker som behöver lyftas upp och klargöranden som behö- ver göras. Denna debatt är ett ypperligt tillfälle, och jag ska ta det i akt. Så till mina frågor som jag vill ha svar på. Jag frågar Thomas Bodström nu muntligt om han in- stämmer i det logiska att regeringen ska vara betal- ningsansvarig för de kostnader som uppkommer av regeringen anordnade möten. Jag hoppas innerligt att svaret är ja. Är svaret nej är vi illa ute. Det skulle innebära att jag, när jag anordnar skol- disko för mina barn, kan hyra en lokal, se till att det finns förplägnad, beställa in vakter och stå där och håva in berömmet från föräldrarna för min initiativ- förmåga samtidigt som jag inte betalar kostnaderna för det disko som jag anordnar. Det är inte okej. Det skulle kallas ohederligt, och advokaten borde väl veta bättre än jag vad det kan föra med sig. Om det i dag är i sin ordning att inte stå för alla kostnader tycker jag att det är dags att ändra på det, om inte annat för möjligheterna att anordna liknande möten i framtiden. Thomas Bodströms departement, herr talman, har vidgått att handlarna i centrala Göteborg ska få er- sättning. Jag hoppas att vi kan lämna denna debatt med ett klart besked om att polismyndigheten ska få detsamma. Nu till den konkreta och inte så principiella frå- gan. Justitieministern är medveten om att den ekono- miska situationen för polismyndigheten i Västra Gö- taland är allvarlig jämfört med andra polismyndighe- ter. Underskottet för 2000, som justitieministern nämner, berodde på en skuldsanering för det statliga löneavtalet, som släpade efter. Dessutom, vilket är allvarligare, är justitieminis- tern felinformerad. Löneökningarna har varit stora, säger justitieministern. Det är fel. Lägst löneglidning av alla polismyndigheter i hela landet under 2001 hade polismyndigheten i Västra Götaland. Vidare skulle polismyndigheten ha fått stora an- slagsökningar. Om siffran 190 miljoner exklusive ersättning för pris- och lönekompensation vore den korrekta skulle polismyndigheten ha fått i stort sett hela den anslagsökning som Rikspolisstyrelsen dela- de ut. Sanningen är att anslagsökningen inte ens var hälften, inte ens en tredjedel utan drygt en fjärdedel, 58 miljoner kronor. Jag tycker inte att bluffar av detta slag ska föras till riksdagens plenisal. Jag förstår om ministern inte kan ge mig en nöj- aktig förklaring till detta eftersom det bara är sådant som ministern "fått berättat" för sig. Jag är glad att få informera om hur det förhåller sig och råder ministern att ta en diskussion med sina uppgiftsläm- nare. Om ministern är intresserad, och det tror jag att han är, kan jag tala om vad huvuddelen av 58 miljo- ner kronorna gick till. Jo, de gick till att betala löner till de nyanställda poliserna inom myndigheten. En enig polismyndighet har tillskrivit ministern i frågan. Får de ett svar i dag?

Ingemar Vänerlöv (Kd)

Anf. 94 Ingemar Vänerlöv (Kd)

Herr talman! Hösten 2000 ställde jag en skriftlig fråga till justitieministern om huruvida polisen skulle få kompensation för kostnader i samband med EU- insatser. Jag fick då svaret att den stora satsningen 2000 skulle räcka till både EU-kostnader och poli- sverksamhet i övrigt. I Göteborgs-Posten den 16 december 2000 säger justitieministern att han bedömer att EU-kostnaderna kommer att uppgå till ungefär 50 miljoner kronor. Justitieministern säger i sitt svar på interpellatio- nen: "De resurser som polisorganisationerna har till- delats för 2001 har således varit tillräckliga för att finansiera både det underskott som fanns vid början av året och den totala kostnaden för polisverksamhe- ten under året inklusive kostnaden för bevakning av EU-toppmötet." Detta är en sanning med väldigt stor modifikation. Om vi går tillbaka lite grann var det ju så att man i samband med budgetpropositionen 2000 slog sig för bröstet och sade: Vi gör den största satsningen någon- sin, 575 miljoner extra till polisen. Då var vi många som sade: Det var väl bra. Då kommer det äntligen att bli bättre ordning, och det kommer att märkas ute i närpolisområdena. Men det gjorde det inte. Varför inte det då? Nej, därför att när rikspolis- chefen väl fått tag på den här stora penningpåsen med 575 extra miljoner insåg han att mycket pengar går åt till utvidgad verksamhet. Han var tvungen att dra undan 175 miljoner kronor för extra kostnader i sam- band med Schengensamarbetet den 25 mars. 35 mil- joner kronor drogs undan till utbildningskostnader i samband med öppnandet av Umeå polishögskola, och jag tror att kostnaden för passverksamhet osv. var ca 180 miljoner kronor. När allting hade dragits undan fanns det kvar 117 miljoner kronor för polismyndigheterna att dela på. Mot bakgrund av att polisen inte fick full kompensa- tion för löne- och prisomräkningar räckte de 117 miljonerna inte till någonting. Man gick back i stället, vilket gjorde att polisen i Västra Götaland fick order om att dra ned övertiden med 35 %. I min hemstad Vänersborg hade polisen 1 miljon mindre att röra sig med, i Trollhättan 3 miljoner mindre. Därtill kom då EU-mötena i Göteborg. Allt detta ledde bl.a. till att det i de stora semes- terorterna ute på Västkusten, som kan hysa upp till 50 000 människor, inte fanns en enda polis att tillgå dagtid på helgerna. Behövde man polis fick man förlita sig till någon polisbil som kanske i värsta fall fanns 10-15 mil därifrån. Det var alltså inte så speci- ellt lyckat. EU-mötet i Göteborg hade man budgeterat till 46 miljoner. Det gick på ytterligare 98 miljoner - därav de problem som är just nu. Nu höjer man återigen ramen, sägs det, med näs- tan 2 miljarder för åren 2002-2004, vilket ska ge fler poliser osv. Men detta stämmer inte för Västra Göta- land. I går blev Rikspolisstyrelsen klar med sina slut- liga planeringsförutsättningar. Jag har i eftermiddag pratat med ekonomichefen för polisen i Västra Göta- land om de slutliga planeringsförutsättningarna, och han kan vidimera att som läget ser ut nu, med de siffror som gäller fram till 2004, har polisen i Västra Götaland inte råd att anställa några poliser alls år 2003 och år 2004. En stor bov i dramat är just det stora underskottet, som till stor del beror på de EU-mötesinsatser som man inte får någon kompensation för. Här vill jag ha ett svar. På något vis måste ändå justitieministern vara lite bekymrad över det läge som råder för polisen i Västra Götaland. Han måste ha någon tanke, och jag vill att han redovisar den här.

Björn Leivik (M)

Anf. 95 Björn Leivik (M)

Herr talman! Som märks är vi bekymrade. Jag tror att vi egentligen har samma intresse, och det är att polisen ska ha så goda resurser som möjligt så att medborgarna kan känna trygghet. Där råder det ingen delad mening. För att vi ska klara ut det här skulle jag vilja få svar på några frågor. Det är egentligen samma frågor som vi ställer alla tre. Jag vill först bara upprepa vad justitieministern säger i svaret, nämligen att regering- ens ansvarsområde är de resurser som tilldelas poli- sen som helhet samt att polisen enligt den till rege- ringen senast inkomna prognosen hade ett överskott på 37 miljoner totalt. Det betvivlar jag inte på något sätt. Vidare säger justitieministern att de resurser som polisorganisationen har tilldelats för 2001 således har varit tillräckliga. Detta betraktar jag som ett nej från justitieminis- tern - det blir inte mer pengar. Samtidigt kunde vi i dag läsa en intervju med länspolismästaren där hon säger: Vi kalkylerar med att vi får kompensation. Något annat vore orimligt. På frågan om polismyndigheten skulle acceptera t.ex. 100 miljoner i stället för 145 miljoner säger hon: Nej, vi måste ha full kostnadstäckning. I senaste numret av Polistidningen kan man läsa att en enig polisstyrelse, precis som tidigare har sagts här, har skrivit till Rikspolisstyrelsen och bett om extra resurser. Rikspolisstyrelsen sade dock nej efter- som det inte finns några mer pengar. Polisen i Västra Götaland kommer nu att tvingas göra besparingar och ändra i sin verksamhet. Jag måste då fråga mig, och jag frågar justitiemi- nistern: Vad är det som gäller? Blir det någon kom- pensation? Om inte, hur långt kan man utnyttja kre- diten? Och när den är utnyttjad, vad rekommenderar då ministern att man ska spara på?

Gunnel Wallin (C)

Anf. 96 Gunnel Wallin (C)

Herr talman! Situationen från Göteborg känns igen. För några år sedan var det Malexander, det har varit Skåne och det har varit olika andra ställen i landet. Då kan man ställa sig frågan: Är det fördel- ningsproblematiken, är det den gemensamma kakan eller är det någonting annat som det är fel på? Det måste ju vara någonting som man måste ändra på för att göra situationen bättre. Det här har också varit en lång och seg diskussion, alltmedan orterna har skiftat. Det som gjorde att jag stannade kvar och deltar även i den här debatten var när jag läste i svaret om den stora satsning som gjorts på polisområdet. Jag får säga att när man tittar på verkligheten upplever man att det faktiskt är en myt med den stora satsningen. Medel kommer ju inte ut i verksamheten. Jag har besökt många olika polisområden. Nu har man antagit budgeten och sett vad man ska satsa på. Men det finns ingenting att satsa med. Resurserna går åt till att betala anslagskrediterna. Det finns inte ut- rymme att vare sig anställa någon polis eller någon civil. Det är ett stort bekymmer samtidigt som man får höra att det aldrig har gjorts så stora satsningar som just nu. De anslagskrediter som man har levt på förra året måste ju betalas tillbaka. Gör man inte det stämmer det inte heller. Det finns exempel från nordvästra Skåne som jag själv kommer från. Det exemplet har jag tagit här tidigare. Det finns inget utrymme. Det är massor av arbete att göra. Jag kan bara nämna en sådan sak som att det har varit tolv mord på kort tid. Det tar massor av resurser. Det är på samma sätt som det vi pratar om här. Det måste ju finnas utrymme att möta situa- tioner där det behövs extra resurser. Sedan står vi inför löneförhandlingarna. Vad de innebär är det ingen som vet i dag. Men man kan anta och gissa. Hur ska man klara av detta? Jag tror att det kommer att bli kännbart. Med en sådan personalin- tensiv verksamhet som just polisens måste man vara beredd på detta. Det blir ju i år för förhandlingarna är på gång. Sedan måste vi också räkna med att är det perso- ner som ställer upp som poliserna i Göteborg och på andra ställen måste de ha lön för det arbete de gör. Med den utbildning de har i dag och den kompetens som de besitter har de krav på både lön och en god arbetsmiljö. Det är viktigt för att vi ska klara perso- nalrekryteringen inom polisen framöver. Jag kan ta fler exempel på hur situationen ser ut: Värmland, Norrbotten. Vi måste inse detta och inte tro att situationen är annorlunda, för då kan vi aldrig reda ut den. Vi måste ha möjligheter att räkna med att sådana situationer som i Göteborg uppstår och ha någon reserv. Vi måste hitta på någon lösning. Jag kan inte ge tips om den, men man måste i alla fall ha en reserv så att man är beredd.

Justitieminister Thomas (S)

Anf. 97 Justitieminister Thomas (S)

Herr talman! Låt mig först svara på det som ni be- rättat för mig om statistik när det gäller löner. Det är Arbetsgivarverkets officiella statistik som visar att poliser i Västra Götalands län är de som har haft de högsta löneökningarna av samtliga län i Sverige. Låt mig också understryka att jag inte gör någon värde- ring av det. Det är inte min sak att lägga mig i lönerö- relsen, varken i det här fallet eller i andra. Det är officiell statistik från Arbetsgivarverket. Det är en ren förklaring till kostnaderna, ingen värdering i övrigt. Låt mig sedan gå över till det system vi har, näm- ligen att regering och riksdag finansierar alla möten som finns, all polisverksamhet, de 13 miljarderna. Vi har ett system där vi är ansvariga för att budgeten i stort ska gå ihop. I länen har vi Rikspolisstyrelsen. Det är ett bra demokratiskt system. Man får höra vart man än reser i Sverige: Vi bor- de kompenseras mer för vi är turistort, vi är storstad osv. Det är naturligt i förhandlingar. Men vår uppgift är att se till att den totala summan inte hamnar på minus. Det har varit ett underskott. Jag är fullt med- veten om det. Men utöver de 575 miljoner som var klara redan förra året satsades 600 miljoner som ett engångsanslag. Hela förra året fick jag höra från borgerliga riks- dagsmän och kommunalpolitiker överallt att det här räcker inte, det är för lite, det går med minus, ni täck- er inte ens underskottet. Vad blev svaret? Vad är fakta i dag? Det räckte mer än väl. Det är 37 miljoner plus, enligt de senaste prognoserna - 37 miljoner plus. Att då ändra det här systemet ser jag ingen an- ledning till. Det är ett bra system. Det är självklart att regeringen tar ansvar för mö- tet i Göteborg och alla andra möten. Men vi vill inte förändra systemet. Men så länge vi är på plus kan vi inte anklagas för att inte ha uppfyllt våra uppgifter. Det finns därför heller inte någon anledning att ändra det här systemet. Vi vill inte lägga oss i den demokratiska proces- sen mellan Rikspolisstyrelsen och länen, men vi följ- der den med allra största intresse. Men som sagt, så länge resultatet ligger på plus på Rikspolisstyrelsen, vi har täckt upp hela underskottet till att nu få ett plus, tycker jag i alla fall att man någon gång från borger- ligt håll kan säga: Ja, vi hade fel som sade att det skulle bli underskott. Vi måste medge att ni hade rätt i bedömningarna. Det blev ett överskott. Då säger Gunnel Wallin att de här pengarna inte märks ute i landet. När man åker runt märks de inte. Hon kallade det för myt. Antalet poliser ökade med 300 under 2001. Det här är inte en satsning för fram- tiden, att det här antalet poliser kommer. Det har redan vänt. Med omkring 300 har antalet poliser ökat under 2001. Det är nästan en om dagen. Utöver att man nu har vänt det underskott som har funnits, jag är fullt medveten om det, till ett överskott har antalet poliser ökat på ett sätt som jag undrar om det någonsin tidigare har gjort, men i vart fall med 300 poliser. Det kallar man för en myt. Jag undrar hur de här 300 polismännen känner sig som är 300 slags myter som går omkring i Sverige. När man talar med länspolismästarna hör man att antalet ökar överallt. Sedan finns det problem. Jag vill återigen under- stryka att jag vet att Västra Götaland har problem. Vi följer det med största intresse. Men än så länge anser vi att det här går att hantera mellan Rikspolisstyrelsen och länen. Vi vill inte bryta den här demokratiska principen, i vart fall inte nu. Men vi följer detta med allra största intresse.

Cecilia Magnusson (M)

Anf. 98 Cecilia Magnusson (M)

Herr talman! Ja, det är 37 miljoner plus i år. Helt rätt. Men vad beror det på? De polismyndigheter som har haft plus är de som inte har hittat några poliser att anställa, för det finna inga att anställa. Det är därifrån det överskottet emanerar, just för att man inte har kunnat få tag i personal som man kan anställa. Jag tycker inte att justitieministern behöver yvas så mycket över det pluset. Jag tycker inte att det är så positivt att man inte kan anställa poliser där det be- hövs poliser och det finns en efterfrågan. Det är sant som justitieministern säger att det har tillkommit poliser. Det har tillkommit 70 poliser i Göteborg under 2001. Det är bra. Men det behövs mycket mer. Jag kan ge en beskrivning av verklighe- ten. Justitieministern har väl i en annan position för- modligen varit i Angered i Göteborg. När banan med närpoliser inleddes hade man 113 närpoliser i Ange- red, herr talman. I dag är de 40. Man har en högre brottslighet i Angered i dag än man hade när detta infördes, men man har bara en tredjedel av antalet poliser att stävja den brottsligheten med. Angered är det polisområde i Göteborg som har den mest privile- gierade situationen i hela Västra Götaland, och de har ett sådant underskott på antal poliser som jobbar där. Det är ett väldigt stort arbete som man måste göra. Jag är tacksam att justitieministern sade att rege- ringen tar ansvar för mötet i Göteborg. Jag tolkar det som att Göteborg i budgetarbetet kommer att få kom- pensation för sina merkostnader. Det måste det väl ändå innebära när justitieministern uttalar att rege- ringen tar ansvar för mötet i Göteborg. Jag är väldigt tacksam för detta. Rikspolisstyrelsen har genom sin ekonomichef angett att den enda möjligheten för Västra Götaland att få kompensation för de extra kostnaderna är ut- ökade statsanslag. Rikspolisstyrelsen behöver en viljeyttring från regeringen i denna fråga för att kunna fördela de anslag som regeringen kommer att över- lämna som förslag till riksdagen i vårbudgeten. Det är skönt att ministern kan lämna ett klart besked i dag om att regeringen kommer att anslå tillräckliga medel till Rikspolisstyrelsen som även kan inrymma kom- pensation för EU-toppmötet. Det är väldigt viktigt att vi i Västra Götaland får en kompensation för detta. Det gäller inte bara polis- myndigheten utan också alla medborgare i vårt län. Göteborg har en mycket utsatt situation, men man kan också gå utanför Göteborg till ställen som Inge- mar Vänerlöv och andra kolleger kommer ifrån. De bär ofta vittnesbörd om hur det fungerar ute i poli- sverksamheten där och om hur man kämpar mot allt- för stora krav. Detta är oerhört viktigt. Jag skulle gärna vilja att justitieministern preciserade hur han tar ansvar för mötet i Göteborg.

Ingemar Vänerlöv (Kd)

Anf. 99 Ingemar Vänerlöv (Kd)

Herr talman! Vi talar om Västra Götaland nu, och i Västra Götaland är faktiskt talet om de extra för- stärkningarna lite grann av en myt. Ute i närpolisom- rådena - ute i den vanliga, vardagliga polisverksam- heten - märks nämligen dessvärre inte förstärkning- arna. 600 miljoner kronor extra, sade justitieministern. Ja, det var det. Men det var inte så märkligt med tanke på bakgrunden. Man kan ju tycka att det var en konstig och aningslös regering som anslog 575 miljo- ner kronor och räknade med att det var den största satsningen någonsin när den ändå några månader senare måste öka på med lika mycket igen. Det var inte alls konstigt att man gjorde det. Då insåg nämli- gen regeringen att satsningen på 575 miljoner kronor inte bar tillräckligt med frukt ute i närpolisområdena. Dessutom fick man klart för sig att det fanns risk för att polisen kunde få ett underskott på uppemot 700 miljoner - oj då! Tacka för att man slängde in 600 miljoner kronor för att döva den värsta kritiken! Det var rena självbevarelsedriften för justitieministern, antar jag. Problemet är följande: Polisen ska vara i balans år 2004. Polisen i Västra Götaland har nu ett ganska stort underskott. Nu har man fått de slutliga siffrorna, så nu vet man exakt vad som gäller fram t.o.m. år 2004. Man fick siffrorna i går. Den sista december 2001 hade man 2 659 poliser. Om ingenting händer från justitieministerns sida eller om det på annat sätt inte händer någonting speciellt så riskerar Västra Götaland att ha 2 530 poliser vid utgången av år 2004. Det stämmer inte med de intentioner som finns. Enligt dem ska Västra Götaland egentligen ha 2 800 poliser, men det fungerar inte på grund av det rådande läget. Här är just EU-kompensationen en stor bov i dra- mat, så här måste justitieministern tänka till ganska snabbt. Jag hoppas att jag får svar den här gången.

Björn Leivik (M)

Anf. 100 Björn Leivik (M)

Herr talman! En myt, säger justitieministern. Vi försöker inte odla någon myt, och framför allt försö- ker vi inte jaga justitieministern. Det är inte det som det är frågan om, utan det viktiga är att vi på något sätt kan lösa de problem som vi har i framför allt Västra Götaland. Det är klart att det blir ett överskott när alla är så uppe i detta att man måste spara. Man sparar och sparar, och då blir det på det sätt som vi har redovisat här. Vi har under tre år i rad skrivit till Rikspolissty- relsen och regeringen. År 2000 var det minus 104 miljoner kronor, 2001 minus 108 miljoner, 2002 minus 145 miljoner, 2003 blir det minus 172 miljoner - om prognosen stämmer - och 2004 minus 228 mil- joner kronor. Det är ungefär vad ett regemente kostar per år! År 2005 blir det minus 309 miljoner. Samti- digt ska fler aspiranter anställas. Aftonbladet hade en artikel häromdagen där man redovisade närpolisverksamheten. Man skriver: Af- tonbladet kan i dag avslöja att 193 närpolisområden har lagts ned. Nedmonteringen av närpolisen är mest dramatisk i Västra Götalands län, där antalet närpoli- sområden har minskat från 76 till 24 på sex år. Bara förra året försvann 12 stationer. Med det ansvar som både myndigheten och styrel- sen känner försöker man förstås komma till rätta med de underskott som man har. Då kan man hantera det, men då blir också resultatet detta. Vi har inte möjlig- heter att tillgodose medborgarnas trygghet. Jag tror att vi har samma gemensamma intresse av att försöka verka för att det blir ändring på detta.

Gunnel Wallin (C)

Anf. 101 Gunnel Wallin (C)

Herr talman! Det var jag som använde mig av or- det myt. Det gäller att kunna förklara situationen för medborgarna när man gör en stor satsning på polisen och de inte ser den i verkligheten. Det krävs en stor informationsinsats för att förklara hur detta hänger ihop. Var finns de 37 miljoner kronorna som var över- skottet från förra året? Jo, de finns på de ställen där man inte hade förmåga att locka till sig sökande till vakanta tjänster. Det beror på t.ex. att man har cent- raliserat verksamheten och att det därför kanske blir mindre intressant att sitta ute i ett närpolisområde. Det kan vara en hög andel äldre som besitter tjänster- na. Det innebär då en större beredskap för de yngre poliser som kommer dit. Det kan bero på arbetsmiljön och på ledarskapet - det finns många anledningar som man kan undersöka. Just där det har funnits sö- kande har man på många ställen inte haft möjlighet att anställa därför att man inte har haft resurserna. Då kan det hända att detta beror på fördelningsproble- matiken. Jag tycker att det är viktigt att göra djupare analy- ser och att även kanske fundera på om det inte behövs en extra pott att fördela vid sådana här speciella situ- ationer. Man kan också ta med detta i beräkningen. Man visste ju om att EU-mötet skulle äga rum. Man hade planering, och man borde därför ha haft detta med i planeringen.

Per Landgren (Kd)

Anf. 102 Per Landgren (Kd)

Herr talman! Herr justitieminister! Jag ska försöka spegla lite av de stämningar som finns i Västsverige och i Göteborg i denna fråga. Det har delvis redan gjorts. Strålglansen vid EU-mötet varade inte så länge. Det går ju an att sola sig i den, men någon ska också betala notan. Vad jag förstår när jag har hört både redogörelsen och diskussionen så blir det rättssäker- heten i Göteborg och i Västsverige som betalar notan. Det blir alltså medborgarna. De satsningar som rege- ringen talar om kommer inte Västsverige till del. Herr talman! Nu kan vi höra justitieministern tala om detta och visa en stor förståelse för både händel- serna och konsekvenserna. Han säger att man följer frågan, och sedan glider han över - och det är ju klokt i ministerns perspektiv - till de satsningar som görs. Men faktum kvarstår. Det är ett faktum att Västsverige har en medelsbrist och underskott som motsvarar 147 miljoner kronor. Vi kan ha lite finlir här - jag har fått höra att 3 miljoner kronor av dessa motsvaras av investeringskostnader. Men detta är ett omedelbart underskott på grund av en extraordinär händelse eller ett extraordinärt arrangemang, som Västsverige och Göteborg självfallet ställde upp på att ha och ville ha, men som urartade på detta sätt. Det saknar motstycke i svensk historia. Men då går regeringen inte in och försäkrar och täcker. Nu finns det i och för sig något som man skulle kunna kalla prejudikat för detta. I Göteborg har vi bl.a. haft VM i friidrott 1995. Jag har inga exakt siff- ror på detta, med då kom det ersättningar från staten på i runda slängar mellan 35 och 40 miljoner kronor. Inför valrörelsen kan vi alltså dra den slutsatsen - och det handlar om att läsa fakta och se hur det be- drivs - att medel som skulle gå till ökad rättssäkerhet i Västsverige ska täcka ett underskott för en extraor- dinär begivenhet, ett världsmöte på EU-nivå, som regeringen har initierat. Det är kontentan.

Justitieminister Thomas (S)

Anf. 103 Justitieminister Thomas (S)

Herr talman! Polisen har numera ca 13 miljarder per år i sin ekonomi. Under förra året var utgifterna för tre enskilda händelser mycket höga. Det var Gö- teborgsmötet med 145 miljoner. Det var kostnaderna efter den 11 september som man ännu inte vet vad de slutar på, men det har definitivt medfört ökade kost- nader. Vi har också beslutat om TETRA som också kommer att innebära särskilda kostnader. Alla dessa tre saker finns självklart med i regeringens fortsatta satsning på polisen. Kostnaden för Göteborgsmötet kommer ju att kompenseras i satsningar till polisen, men vi ska inte bryta det här systemet, inte för Göteborgsmötet, inte för TETRA-satsningen och inte för extrakostnader efter den 11 september. Om vi börjar bryta ned det här systemet, och särskilt om vi skulle göra det under den tid då polisen faktiskt går med plus, tycker jag att vi har tappat det demokratiska värdet i det hela. Men jag vill återigen försäkra att kostnaderna för Göteborgsmötet finns med i regeringens fortsatta satsning på polisen. Det får ni gärna föra med er till kamraterna i Göteborg. Regeringen är fullt medveten om detta, och det kommer att finnas med i regering- ens fortsatta satsning på polisen. Låt mig sedan säga något kort angående närpoli- sen. Jag tycker att det är viktigt att man understryker att polisen har fått spara under många år. Det är ingen tvekan om det. Det vill jag ärligt medge på samma sätt som jag tycker att man nu ärligt ska medge att det faktiskt tillförs stora resurser och att det faktiskt är ett överskott och 300 nya poliser. Det har används nu i diskussionen om närpolisen. Det är säkert riktigt att närpolisstationer har lagts samman av ekonomiska skäl, men det har också skett för att det blir bättre verksamhet. Jag var i Mölndal för ett år sedan. Då presenterade man att tre närpolis- stationer hade gått samman till en därför att det fun- gerade mycket bättre. Om man vill utnyttja den här situationen kan man ju säga: Titta, nu läggs det ned närpolisstationer överallt. Titta bara i Mölndal där det har minskat från tre till en. Men polisen själva säger att det blir bättre verk- samhet. Det sker ju överallt i landet. Det är ganska självklart att närpolisreformen inte blev perfekt från början. På vissa ställen lägger man nu samman statio- ner för att det blir bättre verksamhet. Så kommer det att fortsätta att vara. Man lägger samman några när- polisstationer och utökar andra. Det kommer att för- ändras hela tiden. Men närpolisen har en central roll och kommer också att kunna utvecklas med den sats- ning på polisen som alltså kommer att fortsätta. Men huvudfrågan har varit Göteborgsmötet, och det finns med i regeringens fortsatta satsning på poli- sen. Det råder ingen tvekan om den saken.

Cecilia Magnusson (M)

Anf. 104 Cecilia Magnusson (M)

Herr talman! Trots att det är ett allvarligt forum får man kanske vara lite skämtsam och fråga justitie- ministern om man får skicka det även till andra. Kam- rater i Göteborg är IFK:are. Jag hoppas att även ÖIS:are och GAIS:are kan få del av detta. Jag är väldigt glad att justitieministern har gett den viljeyttring som han just nu gjorde. Det är bara synd att det satt så långt inne. Jag har under lång tid försökt att få detta besked från justitieministern. Jag tycker att det är lite onödigt att oroa hela verksamhe- ten inom Polismyndigheten i Göteborg med att inte kunna ge detta besked i ett tidigare läge. Angelägna satsningar som insatser mot det grasserande ung- domsknarket i Göteborg och satsningar på att bli mer synliga ute på gator och torg har försenats i nästan två månader på grund av att vi inte har kunnat få det här beskedet, men nu har vi äntligen fått det. Visserligen har jag inte fått svar på den andra frå- gan, men nu får vi väl tolka det som vi vill. Jag kan hålla med om att vi nog ska diskutera det här system- et med att Rikspolisstyrelsen ska fördela medel till polismyndigheterna. Det kan kanske finnas bättre sätt att fördela medel till polismyndigheterna. Nu har ju justitieministern gjort klart att det är regeringen som bestämmer hur stor den pott ska vara som sedan Rikspolisstyrelsen har att fördela runtom i landet. Jag är glad att vi har fått det klargjort i dagens debatt.

Per Landgren (Kd)

Anf. 105 Per Landgren (Kd)

Herr talman! Herr justitieminister! Extraordinära begivenheter på initiativ av regering och riksdag som inträffar ute i landet och i Stockholm, och i det här fallet i Göteborg, kräver också extraordinära insatser. Jag uppfattar att förfrågningar även från mitt parti i den här frågan har fått ett positivt svar från justitie- ministern trots att Rikspolisstyrelsen så här långt har sagt nej. Beskedet till kamraterna, till ÖIS:are, till hela Göteborgs befolkning och Västsveriges befolk- ning, är alltså att regeringen ska kompensera för des- sa extraordinära utgifterna. Det är ju fullständigt orimligt att göteborgares och västsvenskars rättssä- kerhet ska betala notan för det som i alla fall initialt var en fantastisk begivenhet som sedan slutade med förskräckelse som flera av oss tog del av när vi var där. Systemet ska ej brytas. Vi får hoppas att det är ett bra system. Om Rikspolisstyrelsen då gör sitt kom- mer 145 miljoner kronor att gå till västsvensk polis som ersättning för detta. Det tycker jag är ett bra svar från justitieministern.

Justitieminister Thomas (S)

Anf. 106 Justitieminister Thomas (S)

Herr talman! Jag tror inte att detta kan ha miss- uppfattats som något slags order till Rikspolisstyrel- sen. Då kommer jag nämligen att få svara på de här frågorna i konstitutionsutskottet och bör dessutom ställas till ansvar för det eftersom jag inte på något sätt kan ge sådana order. Det jag sade - och det har jag också sagt tidigare, bl.a. i en artikel i Göteborgsposten - är att händelser- na i Göteborg under EU-toppmötet givetvis kommer att beaktas i polisens budgetarbete. Det kommer ock- så att finnas med i bedömningen av den fortsatta satsningen på polisen. Jag kan självklart inte gå in och beordra Rikspolisstyrelsen, men det tror jag inte heller att någon av debattörerna har väntat sig.

Intressenter

Frågeställare

Magnusson, Cecilia (m) Moderaterna

Besvarad av

justitieminister Thomas Bodström Socialdemokraterna