Ersättningen för så kallad dold mervärdesskatt
Interpellation 2023/24:295 av Niklas Karlsson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-12-13
- Överlämnad
- 2023-12-13
- Anmäld
- 2023-12-14
- Svarsdatum
- 2024-01-19
- Sista svarsdatum
- 2024-01-19
- Besvarad
- 2024-01-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
I mars 2014 beslutade den dåvarande regeringen om direktiv till en utredning med uppdrag att se över ersättningen till kommuner och landsting för så kallad dold mervärdesskatt (SOU 2015:93). Utgångspunkten var att lämna förslag till ändringar syftande till konkurrensneutralitet vid valet att bedriva verksamhet i kommunal eller privat regi.
I november 2015 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande, där det bland annat konstaterades att ersättningsnivån till kommuner är högre än de faktiska kostnaderna. I praktiken finns det alltså ett visst mått av överkompensation. Utredningens beräkningar indikerar att andelen ingående skatt generellt är lägre än nuvarande schablonnivå. [] Mot bakgrund av att den genomsnittliga nivån beräknas till 4,7 procent finner utredningen att en lämplig nivå för ersättning enligt huvudregeln är 5 procent. Det innebär att nivån ska sänkas från 6 procent till 5 procent.
Att det finns en överkompensation bekräftas nu också av verkligheten. Ett system tänkt för att skapa konkurrensneutralitet mellan verksamhet i kommunal och privat regi utnyttjas nu av några av landets kommuner – Höganäs, Sollentuna, Bjuv – som valt att bolagisera den egna omsorgsverksamheten för att uppnå denna skattefördel. Och det är inte slut med det. Näst i tur är Landskrona som uttryckligen i sitt beslutsunderlag skriver att ett viktigt argument för en övergång av kommunens utförarverksamhet inom vård och omsorg till ett kommunalt bolag är att det möjliggör ekonomiska fördelar. [] Landskrona stad beräknas få ett budgettillskott på 15-20 miljoner kronor om året genom bildandet av ett kommunalt bolag.
Om utvecklingen fortsätter med fler kommuner som väljer denna typ av skatteplanering, genom att bolagisera sina omsorgsverksamheter, kommer det att underminera hela den offentliga ekonomin. Det är nämligen inga nya pengar som tillförs, enbart en omfördelning från staten till kommunerna.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att korrigera den överkompensation av mervärdesskatten som beskrivs ovan?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:295
Webb-tv: Ersättningen för så kallad dold mervärdesskatt
Dokument från debatten
- Fredag den 19 januari 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:58
- Protokoll 2023/24:58 Fredagen den 19 januariProtokoll 2023/24:58 Svar på interpellation 2023/24:295 om ersättningen för så kallad dold mervärdesskatt
Protokoll från debatten
Anf. 8 Statsrådet Erik Slottner (KD)
Fru talman! Den förra interpellationsdebatten gick något snabbare än vad jag hade räknat med, men jag hann precis in i kammaren i tid.
Fru talman! Niklas Karlsson har frågat finansministern vilka åtgärder hon avser att vidta för att korrigera den överkompensation av mervärdesskatt som beskrivs i interpellationen. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Kommuner och regioner får statlig ersättning för mervärdesskatt vid inköp inom vården, skolan och omsorgen i sin egen verksamhet. Privata utförare har samma kostnad för mervärdesskatt i dessa verksamheter men får ingen statlig ersättning. I stället får kommuner och regioner en schablonersättning, normalt 6 procent, för att kompensera för att privata utförares pris är högre. Syftet med schablonersättningen är alltså att förhindra att mervärdesskatten ska avgöra om kommuner och regioner väljer att bedriva verksamhet i egen eller extern regi. Utredningen för översyn av ersättning till kommuner och landsting för s.k. dold mervärdesskatt (SOU 2015:93) kom fram till att schablonersättningen var för hög och föreslog en sänkning till 5 procent. Jag kan konstatera att den föregående regeringen valde att inte gå vidare med förslaget.
Schablonersättningen på 6 procent är gemensam för alla verksamheter. Den faktiska nivån på mervärdesskatten skiljer sig dock åt, bland annat beroende på personalintensiteten. För verksamheter med stor andel personalkostnad blir ersättningen för dold mervärdesskatt för hög i förhållande till schablonersättningen. Utredningen konstaterade att så var fallet men ansåg att en schabloniserad ersättning var att föredra framför andra utformningar av ersättningen. Det är också inom personalintensiva områden som kommunerna valt att bolagisera sin verksamhet. Jag vill i det sammanhanget betona att ersättningen syftar till just konkurrensneutralitet, inte till att kommunerna ska bolagisera sin verksamhet.
Beräkningarna som låg till grund för förslaget utgick från kostnader 2013. En hel del tid har passerat sedan dess, och det går inte att utesluta att utvecklingen sedan dess har medfört förändringar, till exempel till följd av ökad andel användning av inhyrd personal eller tekniska hjälpmedel och utrustning. Schablonersättningen bör så långt som möjligt motsvara de faktiska kostnaderna, och en diskussion om ändrad ersättningsnivå skulle därför behöva utgå från ett mer aktuellt underlag.
För närvarande bereds inga förslag om ändring av schablonersättningen, men regeringen följer utvecklingen i denna fråga.
Anf. 9 Niklas Karlsson (S)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag kan väl konstatera att det som statsrådet och regeringen framför i frågan är svagt positivt om än lite luddigt och intetsägande.
Det här med dold mervärdesskatt kan te sig ganska tekniskt och komplicerat. Det handlar om att när kommuner väljer att bedriva en del av sin verksamhet i privat regi, upphandlad eller egen, ska det vara samma villkor om den bedrivs i bolag eller i kommunal regi. Det är en i grunden rimlig hållning, om man nu tycker att marknadslogiken ska styra välfärdsproduktionen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta är en interpellation ställd av mig inte i första hand för att ha en debatt om de ideologiska principerna utan i akt och mening att verkligen hitta ett system där just den neutralitet som såväl jag som statsrådet och regeringen efterlyser ska föreligga i verkligheten. Det är klart att vi har olika syn på privatiseringar, när det gäller både förtjänster och konsekvenser. Men när de väl finns, när vi väl har det här systemet, måste vi ha den neutralitet som vi båda talar om.
Det som statsrådet framför i sitt svar uppfattar jag som sagt som svagt positivt. Statsrådet ska få möjlighet att kommentera det. Men samtidigt väljer statsrådet att i sitt svar säga att man följer frågan men att den i övrigt inte bereds i regeringen. Då funderar jag på vad det här svaret egentligen är värt. Det är lite positivt, men man är inte beredd att göra någonting.
Om statsrådet menar det han säger i sitt svar, att syftet med ersättningen i grunden är konkurrensneutralitet och inte att kommunerna ska bolagisera sin verksamhet, menar jag att det vore rimligt att regeringen inte bara följer frågan utan också gör någonting åt det. Om de uppgifter som har legat till grund för det förslag som tidigare regeringar har arbetat fram inte längre är adekvata, om de är gamla och behöver uppdateras, blir det ytterligare ett argument för att man ska inte bara följa frågan utan faktiskt också bereda den.
Med tanke på statsrådets svar undrar jag om statsrådet verkligen ser och förstår problemet. Instämmer regeringen i den bedömning som jag gör i min interpellation om att det system vi har i dag snarare blir ett incitament för just den bolagisering som vi båda ger uttryck för i den här debatten att det inte ska vara? Om så inte är fallet, vad bör vi göra? Bör vi inte i så fall vara tydliga och ärliga med vilken uppfattning vi egentligen har?
Anf. 10 Statsrådet Erik Slottner (KD)
Fru talman! Det finns många frågor som regeringen följer utan att konkreta åtgärder föreligger här och nu. Vi följer många frågor för att sedan eventuellt vidta konkreta åtgärder. Jag tycker alltså inte att det är märkligt att jag svarar på interpellationen att vi följer frågan men att det just nu inte ligger några konkreta förslag eller initiativ på bordet. Det är inget konstigt. Det gäller många frågor.
Jag kan tycka att kritiken är något märklig. Regeringen har nu suttit i drygt ett år. Den förra regeringen tog emot en utredning som hade förslag på en korrigering av schablonersättningen. Den gick ut på remiss. Sedan valde den förra regeringen att inte göra någonting åt detta. Det gick sju år från att utredningen togs emot, gick ut på remiss och det blev ett regeringsskifte och regeringen fick avgå - den fick i och för sig avgå ett par gånger under de åren. Under de sju åren valde Socialdemokraterna att inte göra någonting åt frågan.
Om den här regeringen skulle komma fram till att en korrigering av schablonersättningen behöver göras måste det föregås av en ny utredning eller åtminstone någon form av uppskattning. Siffrorna som ligger till grund för den förra utredningen, som togs emot 2015 av den socialdemokratiska regeringen, är i dag för gamla. Vi ska också komma ihåg att det fanns kritik mot de siffrorna från en del aktörer, som tyckte att siffrorna inte riktigt stämde. Och en del remissinstanser kritiserade att underlaget var bristfälligt. Vi kan alltså inte gå rakt av på den utredningen. Det har runnit för mycket vatten under broarna sedan dess.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det kan finnas många olika skäl till att en kommun väljer att bolagisera exempelvis sin äldreomsorgsverksamhet. Jag har också läst artiklar om att en del kommuner använder det här som ett argument. Men det finns också andra argument för att man väljer att bolagisera. Det ska dessutom sägas att det rör ett fåtal kommuner. Man kan välja att bolagisera, att lägga ut på entreprenad och tillämpa valfrihetssystem enligt LOV. Det finns många olika sätt att bedriva olika typer av sociala verksamheter på. Men ett fåtal kommuner använder absolut det här som ett argument. Det är klart att det ger en signal om någonting.
Jag stänger absolut inte dörren för att se över systemet och schablonersättningen eftersom den finns där för att skapa konkurrensneutralitet. Sedan vet vi att det finns för- och nackdelar med en schablonersättning. Nackdelen är att den inte blir så precis som den skulle behöva vara, vilket gör att en del verksamheter tenderar att gynnas av en schablonersättning medan andra verksamheter tenderar att missgynnas. Det kan vi se i det här fallet också. Samtidigt skapar en schablonersättning ett enkelt system. Och administrationen minskar. Det finns alltså både för- och nackdelar med schablonsystem.
Jag konstaterar ändå att både den förra regeringen och den här regeringen har valt att ha kvar systemet. Om vi ska göra en förändring behöver en ny översyn göras.
Anf. 11 Niklas Karlsson (S)
Fru talman! Jag är inte i första hand ute efter att vara polemisk i denna interpellationsdebatt. Jag ska därför inte uttrycka det som att jag blir besviken, men jag hade ändå hoppats på lite bättre svar från statsrådet. Jag ägnar mig nämligen inte åt kritik utan försöker ägna mig åt en problembeskrivning, som vi enligt statsrådets interpellationssvar är överens om.
Jag blir då fundersam över och begriper inte riktigt varför statsrådet och regeringen inte väljer att göra någonting. Jag är inte ute efter att vara polemisk. Jag tycker att vi borde göra någonting åt detta.
När den konkurrensneutralitet, att villkoren ska vara lika, som vi båda omhuldar - jag i min interpellation, och statsrådet i sitt svar - inte föreligger borde vi göra något åt det. Då tycker jag inte att ansvarigt statsråd kan säga bara att man följer frågan och är beredd att eventuellt vidta konkreta åtgärder.
Statsrådet påstår att de uppgifter som tidigare låg till grund för att göra en förändring inte längre är aktuella. Bara det är skäl för att uppdatera de uppgifterna, att titta på hur verkligheten ser ut i dag för att sedan eventuellt justera så att den konkurrensneutralitet vi båda säger oss vilja ha kan uppstå igen.
Jag undrar helt enkelt om statsrådet inte ser allvaret i problemet. Om statsrådet och regeringen gör det kan man nämligen inte uttrycka att man absolut inte stänger några dörrar. Man borde uttrycka att vi borde titta på det här, bland annat därför att vi ska uppdatera oss efter verkligheten och uppdatera de uppgifter som inte längre är aktuella.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi borde dessutom fundera på de konsekvenser detta får. Jag ska ta ett räkneexempel. Kommunerna får med den dolda mervärdesskatten en överkompensation i mervärdesskattesystemet. Vi vet att det föreligger, och det skulle förmodligen visa sig även om vi uppdaterar siffrorna. Vi får alltså en gökunge i det offentliga systemet. Man skor sig genom skatteplanering på statens kassa. Det är inte rimligt att ha det på det sättet. Det skapar dessutom incitament till just den bolagisering vi säger inte ska förekomma på grund av de här skälen.
Min hemkommun Landskrona har valt att bolagisera sin omsorgsverksamhet, just för att kunna stärka kommunkassan. Bedömningen är att om man bolagiserar verksamheten i ett kommunalt bolag frigör man 15-20 miljoner kronor i kommunens kassa. Man säger att man behöver de pengarna. Men det är staten som skickar dem i överkompensation.
Om man räknar baklänges innebär de där 15-20 miljonerna i en stad med ungefär 45 000 invånare mellan 350 och 450 kronor per invånare. Fyra kommuner i vårt land har inlett den här processen. Om den resan fortsätter och alla 290 kommuner vill göra detta handlar det om 10 miljoner invånare gånger 350-450 kronor. Det blir enorma summor - miljarder - som staten ska skicka till kommunerna.
Om man vill stärka kommunkassan med ytterligare miljardsatsningar, vilket jag tycker är rimligt, ska de ingå i det generella statsbidragssystemet och inte komma genom att kommunerna skatteplanerar för att få pengar av staten. Samtidigt blir det då ett incitament för att styra en utveckling där man privatiserar och bolagiserar kärnan i välfärdsverksamheten. Det här borde vi göra någonting åt om vi nu har en gemensam uppfattning om att neutralitet inte föreligger.
Anf. 12 Statsrådet Erik Slottner (KD)
Fru talman! Det är relativt vanligt att interpellanten och oppositionen önskar bättre svar från regeringen. Det är en kritik vi ofta får ta emot i interpellationsdebatterna, så den tar jag ganska lätt på.
Niklas Karlsson har ställt en fråga till mig om när - om jag minns rätt - regeringen ska göra något åt detta. Då måste jag ändå få ställa en motfråga. Om Socialdemokraterna nu är så ivriga när det gäller detta - varför gjorde de ingenting under de åtta år de hade regeringsmakten? En utredning blev ju färdig sju år innan regeringsskiftet. Varför hetsar ni om att detta måste ske nu? Ni hade möjligheten att göra något ända fram till oktober 2022. Det tycker jag är märkligt. Jag tar mig rätten att ställa den motfrågan. Var kommer denna plötsliga iver ifrån när man var helt passiv i sju år?
Schablonersättningen på 6 procent som finns nu tycks överkompensera viss verksamhet och underkompensera annan verksamhet, enligt vad utredningen visar. I ivern att inte överkompensera får vi vara försiktiga och inte dra ned schablonersättningen så mycket att det blir en nackdel för privata utförare och en konkurrensfördel att bedriva verksamhet i kommunal regi.
Skulle man sänka schablonersättningen från 6 till 5 procent är min minnesbild att det motsvarar 1,3 miljarder kronor som då rycks undan från kommunsektorn. Det är klart att 1,3 miljarder kronor inte är några jättesummor om man tittar på hur mycket kommuner och regioner omsätter totalt. Men det skulle ändå innebära en minskning på 1,3 miljarder kronor till kommunsektorn, vilket såklart kan riskera att få konsekvenser för välfärden. Därför tycker jag att man inte får ivra fram i detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag säger återigen att jag inte stänger någon dörr för att se över denna fråga igen. Vi har ju en gemensam uppfattning om att konkurrensneutralitet ska råda mellan privat och offentlig regi. Jag välkomnar att Socialdemokraterna nu också står bakom detta. Det har varit lite si och så runt om i landet och funnits tendenser i många vänsterstyrda kommuner att snarare överkompensera kommunal verksamhet i förhållande till privat. Det tycker jag är olyckligt. Om vi kan ha en gemensam syn på att man ska ha konkurrensneutralitet mellan privat och kommunal sektor välkomnar jag det beskedet.
Anf. 13 Niklas Karlsson (S)
Fru talman! Det är naturligtvis så att när vi nu har systemet med marknadslogik och tillåter bolagisering och privatisering även i offentlig välfärdsproduktion måste neutralitet föreligga. Det är klart att vi har en gemensam syn, men det ska vara neutralt på båda håll. Det ska inte finnas fördelar för vare sig det privata eller det offentliga. Det finns det i dag, och det är ett bekymmer därför att man får en överkompensation som vi behöver rätta till.
Fru talman! Jag tycker att statsrådet ska läsa interpellationen igen, för minnet är uppenbarligen kort och fel. Jag frågade inte om när man avser att vidta åtgärder, utan om vilka. Det enda svar jag får är att man följer frågan men i övrigt inte är beredd att göra någonting trots att man inser att uppgifterna som finns är gamla och behöver uppdateras innan man kan ta nästa steg.
Att den socialdemokratiska regeringen inte gjorde någonting är en sanning med modifikation. Man hade ju en utredning som blev en lagrådsremiss men som aldrig blev en proposition utan bara en förordningsförändring. Det skedde alltså någonting. I efterhand kan jag konstatera att man borde ha gjort mer av det.
Jag är inte ute efter att nita den borgerliga regeringen - åtminstone inte i den här frågan eftersom vi har en gemensam uppfattning. Statsrådet borde alltså vara mer ödmjuk och säga att vi kan göra någonting gemensamt. Jag sträcker ut en hand. Jag tycker att statsrådet och regeringen borde ta den, inte ägna sig åt anfall som bästa försvar och höja tonläget när man står rätt naken i den politiska debatten.
Här kan vi göra gemensamma saker, och vi kan göra dem bättre. Låt oss göra det! Statsrådet kan svara med ett kort "naturligtvis" i sitt inlägg.
Anf. 14 Statsrådet Erik Slottner (KD)
Fru talman! Jag uppskattar att oppositionen föreslår vad jag ska säga i mitt sista inlägg, men jag kommer att vara lite mer mångordig än så. Jag ber om ursäkt - det är mycket i mitt huvud. Det frågades inte om när utan om vilka åtgärder ministern avser att vidta.
Jag tar gärna emot en utsträckt hand. Jag ber om ursäkt om jag är för polemisk i den här debatten. Det var inte riktigt meningen, men någon gång kan man få ha lite stuns också i den här talarstolen.
Jag vill inte bygga upp någon onödig polemik i den här frågan. Det är jättebra om vi är överens om grundförutsättningarna att det ska vara konkurrensneutralitet mellan privat och offentligt driven verksamhet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vad jag vet har ingenting hänt det senaste året, alltså under den tid jag har suttit som statsråd med ansvar för de här frågorna, som skulle motivera att vi gör en förändring nu som inte lika gärna kunde ha gjorts under förra mandatperioden. Jag var bara ute efter att få svar på en seriös motfråga om varför man inte gjorde någonting med utredningen som kom fram. Det var bara en fråga mot bakgrund av att man hade så många år på sig att göra detta.
Jag kan lova att vi ska fortsätta följa frågan. Bedömer vi att det behöver vidtas åtgärder kan vi ta kontakt med Socialdemokraterna och komma överens om detta tillsammans. Det ska råda konkurrensneutralitet mellan privata och kommunala utförare.
Det här är också en uppmaning till kommunpolitikerna i de 290 kommunerna, oavsett styre, att behandla egen och privat regi på samma sätt. Där haltar det faktiskt lite då och då. Det kan jag säga av egen erfarenhet.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.