Etablering av kiropraktorutbildning i Sverige
Interpellation 2006/07:460 av Zander, Solveig (c)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-03-30
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Anmäld
- 2007-04-04
- Svar fördröjt anmält
- 2007-04-04
- Sista svarsdatum
- 2007-04-23
- Besvarad
- 2007-04-24
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 30 mars
Interpellation
2006/07:460 Etablering av kiropraktorutbildning i Sverige
av Solveig Zander (c)
till utbildningsminister Lars Leijonborg (fp)
Symtom från nerv‑, muskel- och skelettsystemet är det som den svenska befolkningen oftast klagar över. Det är också den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro och förtidspension. Patienter med dessa besvär står för ca 20 procent av besöken hos allmänpraktiserande läkare.
Mot denna bakgrund har man i flera länder utarbetat tvärvetenskapliga riktlinjer för hantering av ryggbesvär. Man har samtidigt betonat betydelsen av en grundlig undersökning av ryggpatienter på ett tidigt stadium. Kiropraktorer är väl kvalificerade att sköta bägge dessa aspekter.
Enligt Högskoleverket (2004) uppfyller inte den svenska kiropraktorutbildningen de krav som högskolor med statligt huvudmannaskap ställer. Enligt Legitimerade Kiropraktorers Riksorganisation (LKR), de kiropraktorer som har erhållit utbildning utomlands och har en internationellt godkänd akademisk examen, kan man med enkla medel skapa en svensk kiropraktorutbildning som uppfyller alla de krav Högskoleverket ställer.
Alla kunskaper som olika yrkeskategorier besitter är viktiga för att medverka till att sjukskrivningstalet minskar och fler kommer i arbete.
Min fråga till utbildningsministern är:
Vad avser utbildningsministern att göra för att vi ska få en godkänd högskoleutbildning för kiropraktorer?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2006/07:460
Webb-tv: Etablering av kiropraktorutbildning i Sverige
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2006/07:97 Tisdagen den 24 aprilProtokoll 2006/07:97 4 § Svar på interpellation 2006/07:460 om etablering av kiropraktorutbildning i Sverige
Protokoll från debatten
Anf. 8 Lars Leijonborg (Fp)
Herr talman! Solveig Zander har frågat mig vad jag avser att göra för att vi ska få en godkänd högskoleutbildning för kiropraktorer.
Universitet och högskolor i Sverige har i uppdrag att bedriva utbildning utifrån såväl studenternas efterfrågan som arbetsmarknadens behov. Det innebär bland annat att det ankommer på lärosätena att anordna nya utbildningar när en sådan efterfrågan finns och lärosätena bedömer att utbildningen kan uppfylla uppställda kvalitetskrav. Högskoleverket är ansvarig myndighet när det gäller examenstillstånd och utvärdering av utbildningens kvalitet.
Legitimerade Kiropraktorers Riksorganisation, LKR, har i underhandskontakter med Utbildningsdepartementet tagit upp frågan om kiropraktorutbildning i högskolan. LKR har då uppmanats att själva kontakta universitet och högskolor för att undersöka förutsättningarna för att starta en sådan utbildning.
Frågan om en kiropraktorutbildning inom högskolan är således en fråga för universitet och högskolor att ta ställning till.
Anf. 9 Solveig Zander (C)
Herr talman! Jag vill tacka utbildningsministern för svaret, och jag konstaterar att utbildningsministern inte tänker göra något speciellt för att komma till rätta med det jag anför. Jag håller naturligtvis med utbildningsministern om att det ska ankomma på högskolorna och universiteten att själva bestämma - helt rätt.
Bakgrunden i det här sammanhanget är att det inte finns någon godkänd högskoleutbildning för kiropraktorer i Sverige. Den utbildning som finns för kiropraktorer är inte på högskolenivå. Man konstaterar i en rapport år 2004 från Högskoleverket att det är mycket stora brister i utbildningen för kiropraktorer i Sverige. Det är det som är problemet. Av någon underlig anledning gav den förra regeringen legitimationsrätt till dem som utbildas i Sverige. De kiropraktorer som alltså har en högskoleutbildning och verkar i Sverige har utbildat sig utomlands.
Det är detta som gav upphov till min interpellation. När man har en utbildning i Sverige som ger legitimationsrätt får man verka i hela Norden. Det har nu inneburit att man i de nordiska länderna tycker att det här är ett problem. Därför har man i Finland förberett en lagstiftning för att få titelskydd till så att säga riktiga kiropraktorer, om jag får uttrycka mig på det sättet, utifrån WHO:s riktlinjer för vad som ska ingå i en kiropraktors utbildning och kunskaper.
Med andra ord är det alltså en viktig angelägenhet för oss i Sverige att få till stånd en kiropraktorutbildning som uppfyller högskole- och universitetskrav.
Det är regeringens uppgift att ange målet med utbildningen och också bestämma om en yrkesexamen. Det är därför som jag vänder mig till utbildningsministern. I det här sammanhanget måste man ta ett initiativ från regeringens sida för att det ska bli någonting utav detta. Det finns en högskola som är intresserad, och det är Linköpings högskola. Men det måste komma någon form av initiativ från regeringen som gör att det också verkställs och kommer till stånd så att man ska kunna starta den här utbildningen. Det handlar också om pengar för universitetet eller högskolan för att kunna driva en sådan utbildning.
Jag ställer samma fråga som jag ställde i interpellationen: Vad kan ministern tänkas göra för att medverka till att vi ska få en högskoleutbildning för kiropraktorer i Sverige?
Anf. 10 Lars Leijonborg (Fp)
Herr talman! Det här är en mycket gammal fråga; den har återkommit år efter år. Ett problem i sammanhanget är att den utbildning som nu finns av kiropraktorer inte anses hålla tillräcklig kvalitet, trots att den är ganska lång.
Om utvärderingen hade lett fram till att den höll hög kvalitet, skulle naturligtvis en möjlighet ha varit att statsmakterna hade bedömt att den var så viktig att offentliga medel i ännu högre grad borde föras dit och att den skulle ha högskolestatus. Men det steget var alltså inte möjligt eftersom man ansåg att den inte håller tillräckligt hög kvalitet.
Då finns en annan möjlighet, nämligen att en högskola bestämmer sig för att starta en kiropraktorutbildning och se till att den håller tillräckligt hög kvalitet. Det steget har ännu ingen högskola velat ta.
Med det system vi har i Sverige är beslutsrätten i den typen av frågor decentraliserad till respektive högskola. Jag kan därför inte lämna något besked om att regeringen avser att införa en statlig kiropraktorutbildning. De som är närmast denna verksamhet måste jobba med kvalitetsfrågorna och i dialog med arbetsmarknaden om dess behov fundera över hur en sådan här utbildning kan utvecklas, och sedan i sedvanliga former se till att en sådan utbildning eventuellt uppstår.
Den här frågan liknar lite grann den i den förra interpellationen. Jag tycker dock att det finns en del andra dimensioner när det gäller en minoritetsreligion. Frågan här om kiropraktorutbildningen är en fråga av mer medicinsk karaktär. Jag utgår från att frågan kan lösas inom systemets ram, och det är det vi har sagt gång på gång, bland annat till intresseorganisationen på området.
Anf. 11 Solveig Zander (C)
Herr talman! Problemet är att det har blivit ett moment 22 i det här sammanhanget. Kiropraktorförbundet har uppvaktat olika organ inom Regeringskansliet, bland annat Socialdepartementet och Utbildningsdepartementet, och fått sig mycket positiva ordalag till del. Man har sedan vänt sig till Linköpings högskola, som är mycket intresserad av att starta utbildningen. Men man går hela tiden runt frågan och kommer aldrig till skott. Det är därför jag menar att utbildningsministern och regeringen måste ta ett initiativ, för det är ändå regeringen som är huvudman och ansvarig för högskolor och universitet.
När startade vi en utbildning senast i Sverige? Vi har kompletterat utbildningar som redan fanns, vilket ministern också sade. Hade det varit så att den utbildning som finns i Sverige hade uppfyllt kraven, hade det inte varit lika stora problem. Men det är inte så, utan man måste börja från början, börja från scratch.
Både jag och ministern är angelägna om att vi bland annat ska få ned sjuktalen i Sverige och att vi ska satsa mer på rehabilitering, och en högskoleutbildning för kiropraktorer skulle innebära att vi fick en yrkeskår till som kunde hjälpa till att få ned sjuktalen och öka rehabiliteringsmöjligheterna.
Nu blir det som någon form av stuprör. Socialdepartementet säger en sak, Utbildningsdepartementet säger en sak och Högskolan i Linköping säger en annan sak. Men vem är det som har hand om hängrännorna? Vem är det som tar ansvar för att samla ihop allt det här? Det menar jag att man måste göra från Utbildningsdepartementet, för det är ändå där som utbildningsfrågorna ligger.
Jag tycker naturligtvis att det här är en minst lika viktig fråga, kanske ännu viktigare utifrån min horisont, som den som togs upp i den förra interpellationen. Men likheten är som sagt att det handlar om att starta en ny utbildning, och det måste vi få till stånd. Därför hoppas jag att ministern vill ta till sig frågan och titta mer på vad man kan göra från Regeringskansliets sida.
Anf. 12 Lars Leijonborg (Fp)
Herr talman! Vi ska naturligtvis följa också denna fråga.
Det finns ju kiropraktorer i Sverige, och det finns också en kiropraktorutbildning. Frågan nu är väl om staten ska ta ett större ansvar för den. Statens attityd hittills har varit att vi har ett stort antal vårdutbildningar som vi tar ansvar för.
Just i dag har det kommit en utvärdering från Högskoleverket som visar att det finns mycket stora problem på en rad utbildningar inom den statliga vårdutbildningen. Också en statushögskola som Karolinska Institutet får mycket allvarliga anmärkningar. Till att börja med kanske staten får fokusera på att få ordning och kvalitet på de vårdutbildningar man redan har i stället för att starta nya.
Vi är medvetna om att det finns människor som vill bli kiropraktorer, att det finns en hel del människor som vill gå som patienter till kiropraktorer och att det därmed finns en efterfrågan. Hittills har den täckts genom de utbildningar som finns i Sverige och utomlands.
Grundproblemet när det gäller att staten ska ta ett större ansvar är att kvaliteten i de utbildningar som finns inte är tillräcklig. Därför har det varit vår uppfattning att man antingen får höja kvaliteten inom den befintliga organisationen eller övertyga en högskola om att inom sina ramar utveckla kvaliteten. Det är det besked som regeringen har givit, och jag hoppas att det är den väg som är framkomlig. Men som sagt har den här frågan levt i många år redan, och vi ska naturligtvis följa den också framöver.
Anf. 13 Solveig Zander (C)
Herr talman! Jag hoppas verkligen att man följer den här frågan. Men problemet är som sagt att den utbildning som finns i Sverige inte är tillräckligt bra.
Problemet är att den förra regeringen gav utbildningen legitimationsrätt innan Högskoleverkets rapport kom som avstyrkte denna. Socialstyrelsen avstyrkte också, med emfas, att utbildningen gavs legitimationsrätt. Ändå beslutade den förra regeringen att så skulle ske. Det är det som är problemet i sig, för om man inte hade haft legitimationsrätt hade man inte heller kunnat verka över Norden. Det hade alltså inte blivit ett nordiskt problem och ett arbetsmarknadsproblem av större dignitet om man bara hade fått till stånd en högskoleutbildning.
Det finns en skyldighet från vår sida i Sverige att rätta till det misstag som den förra regeringen gjorde. Jag har stor tillit till den nuvarande regeringens ambitioner om en forskningsanknytning när det gäller kiropraktorer, lärare som har rätt kompetens och att utbildningen ska inkludera teori och praktik. Det är frågor som är oerhört viktiga.
Alla andra legitimerade yrkesgrupper i vårt land har en högskoleutbildning bakom sig, dock inte de som har den svenska kiropraktorutbildningen. De måste då söka sig utomlands. Det kan väl ändå inte vara rimligt att vi ska ha det så.
Anf. 14 Lars Leijonborg (Fp)
Herr talman! Jag håller med Solveig Zander om att det finns en svårighet på det här området genom att de ansvariga myndigheterna inte ansåg att utbildningen höll tillräcklig kvalitet, medan statsmaktens främsta verkställande företrädare, nämligen regeringen, ändå beslutade att den skulle ha legitimationsrätt. Där har vi onekligen hamnat i en egendomlighet. För att fylla det gap som därmed har uppstått hoppas jag fortfarande att antingen den nuvarande utbildningen i enskild regi eller någon högskola ser till att vi får en utbildning som uppfyller de inspekterande myndigheternas krav på kvalitet. Då kommer detta in i en mer naturlig process.
Just för att vi har hamnat i klyftan mellan att det finns legitimationsrätt och att ansvariga myndigheter inte anser att befintlig utbildning uppfyller kvalitetskraven ska vi naturligtvis följa detta, för jag håller med om att i längden blir det här en olycklig situation.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.