Etableringsstopp för vinstdrivande friskolor
Interpellation 2023/24:748 av Linus Sköld (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-05-12
- Överlämnad
- 2024-05-13
- Anmäld
- 2024-05-14
- Sista svarsdatum
- 2024-05-28
- Svarsdatum
- 2024-06-11
- Besvarad
- 2024-06-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Lotta Edholm (L)
En skola som bygger på marknadens priciper med oreglerade vinstuttag är unikt i välden. Friskolesektorn håller på att i snabb takt samlas i ett fåtal stora koncerner som sätter vinst före skolans kvalitet och elevernas lärande. Koncernernas okontrollerade expansion sker både på bekostnad av de idéburna och mindre aktörerna och genom att högerstyrda kommuner ger hyresrabatter och gräddfiler åt skolkoncerner som etablerar sig hos dem. Utvecklingen håller på att helt hamna utanför samhällets kontroll, och flera koncerner är så stora att de har ett avgörande inflytande på en stor andel av det svenska skolsystemet. Staten måste dra i nödbromsen.
Vi socialdemokrater vill se ett vinstförbud för friskolorna så att skattebetalarnas pengar verkligen går till barnens utbildning. Men tills ett sånt kan komma på plats måste utvecklingen hejdas. Därför borde det införas ett etableringsstopp för vinstdrivande friskolor.
Lotta Edholm har kommenterat förslaget om ett etableringsstopp i medierna med att hon inte är säker på att det är rätt väg framåt.
Jag vill därför fråga statsrådet Lotta Edholm:
Avser statsrådet att agera för att hejda tillväxten av privata skolkoncerner, och i så fall hur och när?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:748
Webb-tv: Etableringsstopp för vinstdrivande friskolor
Dokument från debatten
- Tisdag den 11 juni 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:129
- Protokoll 2023/24:129 Tisdagen den 11 juniProtokoll 2023/24:129 Svar på interpellation 2023/24:748 om etableringsstopp för vinstdrivande friskolor
Protokoll från debatten
Anf. 29 Statsrådet Lotta Edholm (L)
Fru talman! Linus Sköld har frågat mig om jag avser att agera för att hejda tillväxten av privata skolkoncerner och i så fall hur och när.
Alla barn och elever ska få en bra start i livet. Att bedriva utbildning inom skolväsendet i Sverige innebär att förvalta samhällets förtroende för det uppdraget. Regeringen anser att oseriösa och olämpliga aktörer inte ska få förekomma inom skolväsendet. Därför startar vi nu en helrenovering av det svenska friskolesystemet.
Regeringen beslutade den 6 juli 2023 om tilläggsdirektiv till Utredningen om vinst i skolan. Utredaren ska bland annat föreslå en utvidgad ägar- och ledningsprövning, vissa vinstutdelningsförbud eller annan vinstutdelningsbegränsning och kraftigt skärpta sanktioner. Det handlar om ett paket med olika åtgärder som ett svar på alla de fall där barns och elevers rätt till en bra utbildning inte tillgodoses. Utredningen ska redovisa sina förslag senast den 28 februari 2025.
Vid ansökan om godkännande som huvudman för en fristående skola ska Skolinspektionen bland annat pröva om utbildningen innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Riksrevisionen, som granskat regelverket, anser dock att förarbetena inte ger tydlig vägledning om hur elevperspektivet ska vägas in på lång sikt och noterar att det förekommer att kommuner inte yttrar sig över ansökningar om att etablera nya skolor. Det är också vanligt att yttranden som inkommer inte kan användas av Skolinspektionen, då de exempelvis är alltför generellt hållna.
För att tillförsäkra Skolinspektionen ett gediget underlag för deras prövning av en ansökan om att etablera en skola har Utredningen om vinst i skolan även i uppdrag att lämna förslag som innebär att det ska vara obligatoriskt för kommuner att yttra sig över ansökan. Därtill ska utredningen analysera tillämpningen av regleringen om negativa konsekvenser vid prövning av en ansökan om att starta en fristående skola.
För att oseriösa och olämpliga aktörer inte ska få förekomma inom skolväsendet föreslogs i budgetpropositionen för 2024 ytterligare medel till Skolinspektionen för att den ska kunna stärka granskningen av huvudmän och skolor. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag. Budgeten för Skolinspektionens förvaltningsanslag ökar med 25 miljoner kronor 2024 och beräknas öka med 40 miljoner kronor 2025 och 60 miljoner kronor från och med 2026. Utbyggnaden av Skolinspektionens verksamhet innebär att myndigheten kan öka sin närvaro och göra fler inspektioner, bland annat fler oanmälda besök.
Anf. 30 Linus Sköld (S)
Fru talman! "Att friskolesektorn dras med stora problem kan inte ha undgått någon. Friskolor har fler obehöriga lärare, lägre lärartäthet, sämre ställt med skolbibliotek och större problem med fuskbetyg.
Vidare finns mängder av exempel där skolpengen gått till allt annat än till elevernas utbildning, så som sexklubbar i Thailand, till våffelstugor eller till friskolor som bedriver 'omvändelse'-terapi för homosexuella elever.
De konkurser vi sett visar också på att friskolesektorn bär på stora risker.
Dagens system för att finansiera friskolor har därtill en osund och kostnadsdrivande struktur för kommunerna. Allt detta går ut över både elever och skattebetalare på ett orimligt sätt. De drivkrafter som i dag finns i friskolesystemet gynnar varken elever eller skolsystemet i sin helhet."
Fru talman! Detta hade kunnat vara inledningen på mitt anförande i dag. Men det är det inte. Det är ett citat, signerat Lotta Edholm, ur Expressen den 11 april i år.
Utifrån vad Lotta Edholm själv skriver i Expressen är hon och jag i allt väsentligt överens om problembilden när det gäller friskolesektorn. Drivkraften att tjäna pengar prioriteras av vinstdrivande friskolor, i synnerhet skolkoncerner, högre än drivkraften att bedriva en bra utbildning för eleverna - det som skolan är till för.
Så kan vi inte ha det. Så som Lotta Edholm beskriver skolmarknaden kan vi inte ha det.
Som nämnts konsolideras skolmarknaden. Det blir alltså allt fler skolkoncerner som blir allt större. De senaste tre åren har antalet skolkoncerner ökat med över 20 procent. Och vid det här laget ägs var tionde skola i landet av en koncern, som har som överordnad drivkraft att ge vinst till ägaren. Det får de konsekvenser som Lotta Edholm själv beskriver i Expressen.
Detta var bakgrunden till att vi socialdemokrater för ett par månader sedan föreslog införande av ett etableringsstopp för skolkoncerner. När vi lade fram det förslaget för utbildningsutskottet fick Lotta Edholm tillfälle att kommentera det i medierna. Då uppgav hon i ett mejl till SVT att det finns stora problem i friskolesektorn men att hon inte visste om ett etableringsstöd är rätt väg framåt. Det är därför vi har den här interpellationsdebatten i dag. Jag tänkte att Lotta Edholm skulle få lov att ge besked om det är rätt väg framåt att omedelbart stoppa koncernernas expansion tills man kan få på plats ett vinstförbud som gör upp med de drivkrafter som Lotta Edholm själv säger är skadliga för det svenska skolsystemet.
Blir det ett etableringsstopp för skolkoncerner, Lotta Edholm - ja eller nej?
(Applåder)
Anf. 31 Statsrådet Lotta Edholm (L)
Fru talman! Jag tyckte väl att jag kände igen formuleringarna, men man blir ju alltid lite osäker när någon i oppositionen läser upp det man skrivit!
Det är klart att vi har stora problem i friskolesektorn. Det är regeringen helt medveten om. Regeringen har också gett direktiv till friskoleutredningen att lägga fram förslag för att komma till rätta med de problem som faktiskt finns. Ett av dem är att det finns osunda drivkrafter i friskolesystemet som leder till en del av de effekter som både Linus Sköld och jag har beskrivit på olika sätt.
När det gäller etableringsstopp vågar jag i kammaren i dag inte ge något svar på frågan. Den behöver analyseras. Det finns ingen lagstiftning i dag som skulle kunna göra det möjligt, såvitt jag kan se. Det måste i så fall utredas, och Linus Sköld vet ju lika väl som jag att det kan ta tid. Jag vågar därför inte ge besked. Däremot är det rent generellt så att vi måste göra någonting åt friskolesektorn eftersom det finns stora problem i den, inte minst på gymnasiesidan. Det är därför det pågår en utredning just nu. Den ska lämna besked någon gång i början av nästa år om vilka ändringar som kommer att föreslås för att göra systemet bättre.
Anf. 32 Linus Sköld (S)
Fru talman! Vad gäller beredningsunderlag för att införa ett etableringsstopp för skolkoncerner finns det ett färdigberett underlag om att införa ett etableringsstopp för religiösa friskolor. Lotta Edholm kanske skulle kunna börja med att se vad man kan lära sig av det? Då kanske vägen till att stoppa rovdriften på det svenska skolsystemet skulle kunna bli något kortare.
Lotta Edholm sa i Dagens Nyheter för inte så länge sedan att svensk skola före reformerna - åsyftande de på 90-talet - ansågs vara bland världens bästa, men att den därefter dalade. Det påminner mig om ett uttalande som gjordes i Aftonbladet den 7 maj 2021: "Sverige har haft världens bästa och mest jämlika skola - dit ska vi igen." Det var signerat Anna Ekström.
Det finns alltså otroligt täta beröringspunkter mellan hur skolministern uttrycker sig i medierna och hur Socialdemokraterna och även andra partier i oppositionen har beskrivit situationen på den svenska skolmarknaden. Då är det förvånande att Lotta Edholm inte i större utsträckning tillstyrker förslag som Socialdemokraterna kommer med. Lotta Edholms partikamrat, som också hade skrivit under den där Expressenartikeln, Fredrik Malm, ordförande i utbildningsutskottet, röstade ned initiativet att utreda frågan om ett etableringsstopp, fastän Lotta Edholm säger att det skulle behöva analyseras. Man kan tycka att det är en märklig inkonsekvens i partiets hållning.
Man kan också notera att i artikeln i Dagens Nyheter som jag nämnde nyss står det att den förra regeringen försökte reglera skolmarknaden, men att förslaget stoppades av de borgerliga partierna och SD - inklusive Liberalerna. Lotta Edholm fick frågan om de ångrade det, och svarade "Ja, det skulle jag verkligen säga".
Förslagen handlade om att differentiera skolpengen mellan fristående och kommunala skolor, att införa krav på strukturkostnadsredovisning och att förbjuda kötid som urvalsgrund. De finns färdigberedda på ministerns bord. Om ministern ångrar att Liberalerna inte röstade för dem är det ju bara att lägga fram dem som ett alternativ, om man nu inte vet hur man vill ställa sig till vårt förslag om etableringsstopp.
När det kommer till frågan om planeringen av systemet, alltså kommunernas plikt att yttra sig som Lotta Edholm har tillsatt en utredning om, vill Socialdemokraterna gå ett steg längre. Vi vill ge kommunerna vetorätt över friskoleetableringar. Så långt är Lotta Edholm inte beredd att gå. Varför, om hon samtidigt konstaterar att skolpengen är ett ineffektivt sätt att nyttja de gemensamma resurser som är avsatta för utbildningen, som den är organiserad nu?
Det finns flera delar i detta där jag tycker att Lotta Edholm skulle behöva ge lite mer substans kring varför hon inte är beredd att gå längre och snabbare fram. Hon sitter på den yttersta maktpositionen över den svenska skolan, och här finns färdigberedda förslag och idéer som man skulle kunna gå vidare med för att reglera marknaden mycket snabbare än vad Lotta Edholm marscherar. Hur kan det komma sig?
Anf. 33 Statsrådet Lotta Edholm (L)
Fru talman! Det finns naturligtvis beröringspunkter mellan oppositionen och regeringen när det gäller synen på friskolesystemet och det som fungerar dåligt i det. Det är helt sant. Men det Linus Sköld glömmer att prata om är alla andra problem som också finns i ett illa fungerande skolsystem. De förändringar som skedde i början av 1990-talet när det gäller friskolorna var inte de enda förändringarna.
Den stora förändringen hade skett ett par år tidigare när Socialdemokraterna mot bättre vetande, skulle jag säga, kommunaliserade ansvaret för svensk skola. Många av problemen, framför allt när det gäller resurstilldelningen där det skiljer ungefär 70 000 kronor per elev och år i hur mycket kommunerna satsar mellan dem som satsar mest och de som satsar minst, är ju följder av att man inte längre såg skolsystemet som ett nationellt ansvar utan som ett kommunalt ansvar.
I utredningen som handlar om en nationell skolpengsnorm kommer frågan om friskolornas finansiering också upp. Förslaget är att det ska utredas hur man kan dela upp finansieringen mellan kommunala skolor och fristående skolor för att slippa att alltid vara tvungen att betala ut exakt lika mycket till de fristående som till de kommunala skolorna oavsett om de har haft samma kostnader eller inte. Den frågan har Socialdemokraterna inget som helst svar på. Ni tycker ju att kommunaliseringen av skolan var en toppenidé. Vi kan alltså inte söka några svar hos Socialdemokraterna i just den frågan.
Anf. 34 Linus Sköld (S)
Fru talman! Jag kan påminna Lotta Edholm om att när Liberalerna utgjorde regeringsunderlag till Socialdemokraterna tillsattes en utredning om potentiellt förstatligande av skolan, och ett kunskapsunderlag togs fram. Men när Liberalerna bildade regering ihop med Tidögänget fanns inte förstatligande av skolan omnämnt med ens en stavelse i överenskommelsen.
Jag tänker mig att Lotta Edholm hade kunnat komma mycket längre i problembeskrivningarna som hon nu ger om hon hade bjudit in partierna till att brett diskutera huvudmannaskapet, finansieringen och kunskapssynen i den svenska skolan. Då hade vi kanske fått ett system som bar över tid. Men Lotta Edholm väljer att hoppa ned i konflikttunnan, och då blir det som det blir. Det är ju inte den frågan vi diskuterar nu.
Den fråga som den här debatten gäller är specifikt skolmarknadssystemet och vad Lotta Edholm tänker göra åt det. Något etableringsstopp lär det inte bli fråga om, utifrån det svar jag får nu. Anledningen till detta är uppenbar.
De gånger det låter som om Lotta Edholm och jag är överens är när Lotta Edholm undertecknar med "ledamot i partistyrelsen, Liberalerna" på Expressens debattsida. Men när hon är företrädare för regeringen, som fattar kollektiva beslut, kommer hon för de andra partierna i regeringen aldrig att få lov att utreda så långtgående åtgärder som krävs för att komma till rätta med det här systemet.
Lotta Edholm har slagit sig i slang med partier som inte tycker som hon när det gäller skolfrågan. Det är därför det inte finns något förstatligande omnämnt i Tidöavtalet, och det är därför det inte blir någon reglering av skolmarknaden som kommer att göra någon skillnad på riktigt.
Lotta Edholm, om jag glömde att tala om förstatligandet glömde Lotta Edholm att tala om sina partikamrater.
(Applåder)
Anf. 35 Statsrådet Lotta Edholm (L)
Fru talman! De här frågorna hänger ju ihop i väldigt hög utsträckning, alltså dels friskolesystemet och de brister som finns där, dels hur skolan finansieras.
Den utredning som Liberalerna tvingade fram i januariavtalet är ett väldigt viktigt underlag för den utredning som nu pågår, som handlar om nationell skolpengsnorm, det vill säga hur vi ska få ett system som blir jämlikt, så att det inte ska spela någon roll i vilken kommun man bor och i vilken kommun barnen går i skolan. Vi behöver skapa ett mer jämlikt system. Det rör friskolesektorn, men det rör också finansieringen av de kommunala skolorna. Det fungerar uppenbarligen inte särskilt väl i dag när det är sådana enorma skillnader vad gäller hur mycket pengar kommunerna faktiskt är beredda att satsa på sin skola.
Jag tycker att skolan är ett nationellt ansvar. Ett skolväsen bör vara nationellt. Så är det i de flesta länder i världen. I Sverige är det inte så, utan vi överlåter till 290 kommuner att göra lite som de själva vill. Särskilt när det gäller finansieringen är detta ett stort problem. En del kommuner väljer att satsa mycket mindre på sina skolor än vad andra kommuner gör. En del kommuner har helt enkelt inte råd att satsa mer för att systemet är väldigt ojämlikt. Det är bland annat detta som vi hoppas kunna komma till rätta med.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.