Ett polariserande debattklimat

Interpellation 2020/21:605 av Markus Wiechel (SD)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-03-24
Överlämnad
2021-03-30
Anmäld
2021-04-06
Svarsdatum
2021-04-16
Besvarad
2021-04-16
Sista svarsdatum
2021-04-19

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

 

I många år har Sverige haft ett förhållandevis anständigt politiskt debattklimat. Riksdagskollegor från olika partier har kunnat samtala, debattera, umgås och roa sig – trots rejäla politiska motsättningar. Debattklimatet har stundtals varit hätskt, men ändå sakligt och långt ifrån de fysiska sammandrabbningar och skrik som vi sett i många andra parlament. Det har helt enkelt funnits en heder i att skilja mellan sak och person, men även tala sanning, agera korrekt och artigt samt vara ödmjuk – inte minst gentemot dem som tycker annorlunda än man själv.

Det är därför inte konstigt att många chockades när Donald Trump, som personifierat motsatsen till allt detta, blev vald till USA:s president 2016 eller att han under hela sin mandatperiod fortsatte med sitt agerande. I och med Donald Trumps tillträde som president kom begreppet negative campaigning att få en helt ny innebörd i USA. I Sverige har dock hans taktik också kommit att få liv, och vi ser en banbrytande trend. I takt med att regeringen i allmänhet, och Socialdemokraterna i synnerhet, känner en allt starkare desperation till följd av sina politiska misslyckanden och sviktande stöd i opinionen ser vi hur tongången blivit alltmer oseriös. Socialdemokraterna, den politiska kraft i Sverige som kanske främst av alla kritiserat Trumps språk och missbruk, har nu kommit att kopiera vederbörandes taktik med en oförskämd skrämselretorik innehållande såväl halvsanningar som rena lögner om politiska motståndare. Statsministern gick så långt att han i SVT:s program 30 minuter varnade för att demokratin kunde stå på spel ifall Socialdemokraterna förlorade valet – ett häpnadsväckande påstående. Att på detta sätt misskreditera den demokratiska och legitima politiska oppositionen hör hemma i renodlade diktaturer.

Med statsministern i spetsen har med andra ord en lång rad regeringsföreträdare och andra högt uppsatta socialdemokrater gjort trumpismen till ett vanligt inslag i den svenska debatten. Det har orsakat, och riskerar att orsaka, ytterligare polarisering som riskerar skapa långtgående konsekvenser vi inte ens vill drömma om. Mot bakgrund av att valrörelsen inte ens börjat än finns det skäl till oro.

Jag önskar därför ställa följande frågor till kultur- och demokratiminister Amanda Lind:

 

  1. Vilka åtgärder vidtar ministern för att stärka demokratin och minska polariseringen med efterföljande konsekvenser?
  2. Vilka åtgärder vidtar ministern och regeringen för ett bidra till ett sakligt debattklimat i Sverige?
  3. Hur verkar ministern och regeringen för att regeringens företrädare i sina respektive roller ska svara på frågor eller kritik från journalister eller folkvalda?​

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2020/21:605, Ett polariserande debattklimat

Interpellationsdebatt 2020/21:605

Webb-tv: Ett polariserande debattklimat

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 71 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Fru talman! Markus Wiechel har frågat mig vilka åtgärder jag vidtar för att stärka demokratin och minska polariseringen med efterföljande konsekvenser, vilka åtgärder jag och regeringen vidtar för att bidra till ett sakligt debattklimat i Sverige samt hur jag och regeringen verkar för att regeringens företrädare i sina respektive roller ska svara på frågor eller kritik från journalister eller folkvalda.

Under 2020-2021, i samband med att demokratins genombrott i Sverige firar 100 år, genomför regeringen en satsning som innehåller flera insatser för att möta demokratins utmaningar i dag och rusta den för framtiden. Flera av dem handlar om att stärka människors förmåga och förutsättningar att delta i demokratiska processer. Bland annat har 14 statliga myndigheter fått i uppdrag att genomföra kunskapshöjande och folkbildande insatser.

Regeringens åtgärder för att värna det demokratiska samtalet mot hot och hat beskrivs i handlingsplanen Till det fria ordets försvar. Det handlar om ökad kunskap, stöd till dem som utsätts och ett stärkt rättsväsen. Under 2018-2020 har också kommittén Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet haft i uppdrag att arbeta med utåtriktade insatser som ökar människors motståndskraft mot desinformation, propaganda och näthat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har på senare år även genomfört ett stort antal åtgärder för att motverka och bekämpa våldsbejakande extremism och terrorism som rör bland annat Säkerhetspolisens och Polismyndighetens arbete, insatser av Skolinspektionen och Center mot våldsbejakande extremism samt flera olika lagstiftningsinitiativ.

Fru talman! Jag anser att alla framträdande politiker och opinionsbildare har ett särskilt ansvar att hålla en god och saklig ton i den allmänna debatten. Det är ett ansvar som jag vet att hela regeringen tar på stort allvar. Det är också viktigt att de politiska partierna kontinuerligt för en intern diskussion om dessa frågor och odlar en kultur som utgår från att politiska samtal ska föras med respekt, lyhördhet och i god och saklig ton.

Samtidigt är det viktigt att skilja på en kränkande och respektlös ton i debatten och på skarp kritik som har sin utgångspunkt i ideologiska åsiktsskillnader. Att exempelvis kritiseras för vilken politik man för och vilket parti man samarbetar med är inte detsamma som att inte bli respektfullt bemött.

Avslutningsvis är det min uppfattning att såväl jag själv som övriga statsråd generellt har en hög tillgänglighet när det gäller frågor från journalister och att vi även självklart gärna tar en politisk debatt med oppositionen eller svarar på frågor.


Anf. 72 Markus Wiechel (SD)

Fru talman! Jag vill inledningsvis tacka statsrådet Amanda Lind för att hon deltar i debatten och för svaret på interpellationen. Jag vill också vara tydlig med att jag beklagar att det är Amanda Lind som måste stå här i dag. Mina skäl till att jag har lyft upp dessa frågor angår egentligen inte henne. Jag menar att vi återkommande har sett hur flera av statsrådets ministerkollegor agerar på ett sätt som jag kallar för djupt klandervärt. De agerar på ett ohederligt sätt inte värdigt en minister.

Varför lyfter jag upp frågorna i dag? Som bekant har Sverige under många år haft ett gott debattklimat. Vi har sluppit mycket av de oanständiga angreppen som vi har sett i andra länder - inte minst nyligen i USA.

Riksdagskollegor från olika partier har samtalat, debatterat, umgåtts och roat sig trots rejäla politiska motsättningar. Det är vackert och fint, vilket alla demokratier mår bra av.

Fru talman! Det börjar bli mer tydligt att det har kommit att bli mindre viktigt att skilja mellan sak och person i Sverige samt att tala sanning. Vi ser lögner efter lögner i debatterna. Vi ser hur politiska företrädare ljuger om andra politiker och partier. Det är oanständigt.

Statsrådet sa följande i sitt svar: "Jag anser att alla framträdande politiker och opinionsbildare har ett särskilt ansvar att hålla en god och saklig ton i den allmänna debatten. Det är ett ansvar som jag vet att hela regeringen tar på stort allvar. Det är också viktigt att de politiska partierna kontinuerligt för en intern diskussion om dessa frågor och odlar en kultur som utgår från att politiska samtal ska föras med respekt, lyhördhet och i god och saklig ton."

Det här låter jättebra, och jag skriver under på vartenda ord. Jag kan inte annat än hålla med om andemeningen. Men varför är det samtidigt flera av regeringens företrädare - inte kulturministern - som främst av alla klagar på polariseringen i samhället som ändå råkar bidra mest till denna? Jag talar om statsministern, minister Morgan Johansson och minister Anders Ygeman med flera. Regeringens företrädare säger sig vara oroliga för bristen på respekt för demokratin men är samtidigt de som gör allt de kan för att bidra till detta fenomen - troligtvis för att de tror att de tjänar på det politiskt. Det är djupt beklagligt, fru talman.


Anf. 73 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag stod här i talarstolen och svarade på en snarlik fråga från Sverigedemokraterna så sent som i tisdags. Precis som Markus Wiechel själv säger ska denna interpellationsdebatt handla om mitt tjänsteutövande som demokratiminister, och jag kommer inte här i talarstolen att recensera eller uttala mig om enskilda företrädare, oavsett om det handlar om ministrar, partiledare eller andra politiska företrädare.

Det jag har försökt att beskriva i mitt svar, fru talman, och som jag som demokratiminister tar på allra största allvar, är de hot som vi ser mot det demokratiska samtalet i dag. Det är något som finns väl beskrivet i regeringens demokratistrategi, och det är något som jag och mina företrädare har tagit flera initiativ till att jobba med. Det handlar om att motverka hot och hat. Vi ser hur de ökar på olika sätt, inte minst hur framväxten av sociala medier påverkar. Det handlar om de stora globala techjättarna, hur vi kan hitta en klok reglering som värnar transparens och yttrandefrihet - där finns högt ställda krav och en högt ställd kultur i Sverige - och samtidigt minimera riskerna för att bli utsatt för rena olagligheter. Vi vet hur algoritmerna som ligger bakom dessa bolags affärsmodeller tenderar att främja extremt material.

Det handlar om hur vi ger människor redskap att kunna delta i debatten. Vi vet att alldeles för många invånare i Sverige står för långt från den politiska debatten. Därför har man haft ett arbete inom kommittén för att främja det demokratiska samtalet och pekat ut ett antal saker som vi jobbar vidare med framöver.

Sedan, fru talman, har jag sagt - också i mitt interpellationssvar, och det är något som jag fört samtal med bland andra riksdagens talman om i ljuset av att vi firar demokratijubileum i år - att partierna också har ett ansvar att fundera på de här frågorna. Men då vill jag vara tydlig med att det gäller att vi skiljer på begreppen i den här debatten.

Att det finns åsiktsskillnader i Sverige, åsiktsskillnader mellan partier och mellan ideologier, är ingen hemlighet. Så har det varit tidigare också i Sverige. Polarisering som sådan kan ju vara något som skapar ett mer oförsonligt debattklimat, men det handlar också om att vi inte ska sticka under stol med att det finns stora åsiktsskillnader i Sverige. Det är också en del av det demokratiska samtalet. Man ska kunna debattera hårt i sakfrågor, ha ideologiska åsiktsskillnader och tycka olika i olika frågor utan att för den skull bli anklagad för att underblåsa en negativ polarisering. Det vänder jag mig mot.

Med det sagt: Hot och hat hör inte hemma i det offentliga samtalet. Det hoppas jag att vi tillsammans kan göra vad vi kan för att stävja när det gäller både vilka kommentarer man släpper fram i sina Youtubekanalers kommentarsfält och hur vi själva beter oss och vad vi triggar igång och uppmuntrar i våra sociala kanaler.

Jag vill också understryka det jag sa i mitt svar till riksdagsledamoten - att vi också måste skilja på kritik mot vilka partier man samarbetar med och mot ideologier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi måste också kunna titta på demokratifrågan på ett nyktert sätt. Det är naturligtvis stor skillnad på det och att tro att demokratin ska omstörtas över en natt, men vi måste kunna se och acceptera att det finns olika typer av utmaningar för vår demokrati.

Flera av de förslag och åsikter som Sverigedemokraterna ger uttryck för riskerar om de får genomslag att på sikt försvaga vår demokrati. Det menar jag och regeringen, och det fortsätter jag gärna att föra samtal om i saklig och respektfull ton.


Anf. 74 Markus Wiechel (SD)

Fru talman! Återigen vill jag poängtera att jag inte har kritiserat demokratiministern för att själv ha agerat polariserande på något sätt. Min kritik rör främst flera av hennes ministerkollegor, med statsministern i spetsen.

Jag återkommer till en av frågorna jag ställer i interpellationen, som rör vad man gör för att företrädare för regeringen såsom statsministern ska svara på frågor som är aktuella.

Det finns flera exempel där jag men även andra ledamöter har ställt interpellationer eller skriftliga frågor riktade till statsministern som rör statsministerns tjänsteutövning men där statsministern helt enkelt inte svarar. Han bollar över det till en annan minister, som får svara på de frågorna. Det här skulle jag säga är ett demokratiskt problem med tanke på att det finns flera tillfällen då frågorna är aktuella för just statsministern, som är den som leder regeringens arbete.

Den fråga som vi debatterar här i dag skulle jag gärna ha ställt till statsministern om det hade varit möjligt med tanke på att den i stor utsträckning rör ministrarna i den svenska regeringen och hur ministrarna agerar.

Återigen: Jag kritiserar inte att det finns åsiktsskillnader i Sverige, rejäla åsiktsskillnader, eller att man kritiserar andra partiers åsikter. Det är något väldigt sunt och något som är bra i en demokrati, och det är något vi alltid har haft.

Mot bakgrund av det vill jag också betona vikten av att man skiljer på sak och person. Man ska kunna ha tuffa debatter men utan lögner och utan att hetsa och så vidare. Det här är något som jag vet att också ministern har lyft fram tidigare.

Sist men inte minst: Så sent som i höstas prickades en av regeringens ministrar för just lögner. Ändå ser vi nu samma tendenser. Man ljuger fritt. Även om det här inte direkt rör det som kulturministern arbetar med till vardags rör det ändå regeringen, och med tanke på att statsministern sällan kommer hit för att själv svara på frågor landar det tyvärr på kulturministern att göra det.


Anf. 75 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Fru talman! Markus Wiechel pratar om hur viktigt det är att hålla sig till sanningen, att inte använda överdrifter och överord och liknande. Jag kan väl göra en allmän reflektion och tänka att för den som tittar på den politiska debatten blir det väldigt märkligt att Sverigedemokraterna använder sig av den retoriken.

Jag ser ju själv vad som står på Sverigedemokraternas hemsida och i Sverigedemokraternas sociala medier och hur man paketerar budskap. Jag skulle ha mycket att invända om jag skulle gå in och exemplifiera flera av de uttalandena.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker också att det är anmärkningsvärt att Markus Wiechel i sin interpellation drar paralleller mellan regeringens, statsministerns och andra statsråds retorik och Donald Trumps. Det om något är väl en sanslös överdrift och en jämförelse som jag ser som närmast oförskämd.

Med det sagt, fru talman, ser vi ju att demokratin i Sverige står stark. Den påverkas av en mängd olika saker. Det finns många delar av Sverigedemokraternas politik som jag menar riskerar att i förlängningen försvaga vår demokrati. Det är en debatt som jag menar att vi måste kunna ta utan att få tillmälen kastade mot oss. Vi måste skilja på åsiktsskillnader och att underblåsa en skadlig polarisering.

Jag har stått här flera gånger, fru talman, och pratat om frågor om hot och hat på nätet. Här tycker jag också att det är slående att samtliga av de interpellationerna från Sverigedemokraternas sida har handlat om att man ska ha rätt att uttrycka sig och säga vad man vill snarare än att peka på de hot som faktiskt finns mot vår demokrati kopplat till hot och hat och att människor tystas. Det tycker jag är anmärkningsvärt.


Anf. 76 Markus Wiechel (SD)

Fru talman! Jag är den första att beklaga alla de fullkomligt oacceptabla kommentarer som förekommit inte minst i sociala medier. Jag vet att kulturministern har varit utsatt för grova, oacceptabla påhopp från diverse personer. Men det är egentligen en annan debatt som jag gärna tar vid ett annat tillfälle. Det här rör främst regeringens roll i det alltmer polariserade politiska klimat som jag och många andra upplever.

Det är inte särskilt konstigt att jag drar paralleller till USA, där vi har sett hur man har använt sig av lögner i det offentliga samtalet för att sparka mot politiska motståndare. Inte bara lögner - ibland har man dessutom uppviglat personer, vilket kan få förödande konsekvenser. Det här är inget som jag eller mitt parti över huvud taget står bakom.

Statsministern gick ju faktiskt så långt att han i SVT:s program 30 minuter varnade för att demokratin kan stå på spel om Socialdemokraterna förlorar valet. Det var så jag och många andra tolkade hans uttalande. Det är ett häpnadsväckande påstående.

Att på det här sättet misskreditera sina politiska motståndare och den demokratiska och legitima oppositionen i ett land, det hör hemma i renodlade diktaturer. Jag säger inte att Sverige är en renodlad diktatur eller ens i närheten av det, men jag säger att den typen av uttalanden hör hemma i sådana länder.

Att man återkommande, då och då, gör referenser till exempelvis Sverigedemokraterna och fruktansvärda ideologier som fanns förr är också något som jag i alla år har beklagat och tycker är djupt ovärdigt.

Jag skulle kunna rada upp fler exempel, men jag har inte mycket tid. Jag vill avslutningsvis tacka ministern för den här debatten och säga att jag hoppas att hennes ministerkollegor tänker efter framöver.


Anf. 77 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Fru talman! Jag konstaterar återigen att Markus Wiechel i sitt avslutande inlägg gör precis det som han anklagar regeringen och mina ministerkollegor för att göra.

Det finns ingen som har förklarat oppositionen som illegitim. Det är något som upprepas av Sverigedemokraternas företrädare. Det finns ingenstans där statsministern har uttalat att vår demokrati är i fara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Däremot har statsministern, och det har också jag och flera av mina kollegor, påtalat att det finns delar av Sverigedemokraternas politik som vore negativa för vår demokratiska utveckling om de får genomslag. Det är något som jag tycker att vi måste kunna diskutera utan att få den typen av påhopp.

Med det sagt, fru talman, är vår demokrati i Sverige väl värd att både värna och stärka för framtiden. Många delar ingår i detta. I år firar demokratin i Sverige 100 år, och regeringen har gett en mängd olika myndigheter uppdrag att genomföra demokratistärkande insatser under året. Delar av detta handlar om det demokratiska samtalet, men det handlar också om hur vi stärker demokratin och får fler människor att känna sig delaktiga i detta.

Jag menar att vi som framträdande politiker har ett särskilt ansvar att föra ett sakligt och respektfullt samtal. Det blir i slutändan allas våra små handlingar och vägval som avgör tonen och klimatet i det demokratiska samtalet.

Med detta sagt ska vi inte sticka under stol med att det finns åsiktsskillnader och stora ideologiska skillnader. Jag kommer att fortsätta att debattera mot Sverigedemokraterna om de sätt på vilka jag finner deras politik skadlig för vårt land.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.