Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

EU-regler vid utbyggnad av kommunala stadsnät

Interpellation 2004/05:646 av Gylling, Johnny (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-05-23
Anmäld
2005-05-24
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2005-06-01
Sista svarsdatum
2005-06-07
Besvarad
2005-06-08

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 23 maj

Interpellation 2004/05:646

 av Johnny Gylling (kd) till statsrådet Ulrica Messing om EU-regler vid utbyggnad av kommunala stadsnät

EU-kommissionen meddelade i november 2004 att man godkänt offentlig finansiering av bredbandsutbyggnad i Frankrike och Storbritannien som icke varande statsstöd. Kommissionen ansåg att viss utbyggnad av bredbandsnät är av sådan karaktär att offentlig finansiering kan anses berättigad. Det förutsätter dock att ett antal kriterier är uppfyllda för att inte snedvrida konkurrensen på området:

  • Utbyggnaden av bredbandsnätet får endast ske i glesbygdsområden.
  • Det offentliga stödet ska finansiera en öppen struktur och inte gå till att erbjuda slutkunderna olika former av tjänster.
  • Konkurrerande operatörer måste erbjudas möjlighet att hyra svartfiber för att kunna erbjuda slutkunderna alternativ.
  • Bredbandsnätet får inte favorisera en särskild teknologi framför en annan @ detta för att så många operatörer som möjligt ska kunna hyra svartfiber.

Jag konstaterar att kommissionen är förhållandevis tydlig i vad man anser vara "Service of General Economic Interest" och vad som därmed motiverar en offentlig finansiering av bredband.

Det finns tydliga paralleller mellan EU-kommissionens beslut och den pågående debatten i Sverige kring den subventionerade utbyggnaden av kommunala stadsnät. Dessa stadsnät byggs inte sällan parallellt med befintliga nät i tätorter. Man kan dessutom se en trend mot en ökad vilja hos stadsnätsbolagen att klättra längre upp i värdekedjan och erbjuda slutkunderna tjänster av olika slag. Stadsnätens val av teknik kan också få effekten att konkurrerande operatörer utestängs. Som exempel kan nämnas att det inte är tekniskt möjligt för flera operatörer att samtidigt distribuera så kallad IP-TV till ett och samma hushåll. Dessa förhållanden kan knappast anses stå i överensstämmelse med EU-kommissionens kriterier för godkännande av offentligt finansierad bredbandsutbyggnad.

Jag ser en risk i att olika kommuner aktivt tar plats på en marknad som redan är under utveckling och där ett antal kommersiella aktörer konkurrerar om att få leverera bredbandstjänster. Det finns också kommuner med kommunala elnätsbolag som använder dessa bolag för att också etablera televerksamhet med utgångspunkt i de monopol som finns inom elnätsområdet. Jag ifrågasätter om det verkligen ligger i det kommunala uppdraget att bygga parallella bredbandsnät och med hjälp av subventioner konkurrera med de kommersiella aktörerna.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor till statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att utbyggnaden av kommunala stadsnät i Sverige ska uppfylla EU-kommissionens kriterier om konkurrensregler enligt SGEI?

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att garantera en konkurrensneutral utbyggnad av bredbandsnätet i Sverige?

Debatt

(6 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2004/05:646, EU-regler vid utbyggnad av kommunala stadsnät

Interpellationsdebatt 2004/05:646

Webb-tv: EU-regler vid utbyggnad av kommunala stadsnät

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Ulrica Messing (S)
Anf. 54 Ulrica Messing (S)
Herr talman! Johnny Gylling har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att utbyggnaden av kommunala stadsnät i Sverige ska uppfylla Europeiska kommissionens kriterier om konkurrensregler. Johnny Gylling har även frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att garantera en konkurrensneutral utbyggnad av bredbandsnätet i Sverige. Svaret på Johnny Gyllings frågor är att det svenska regelverket står i överensstämmelse med de regler som finns inom EU. Regelverket om bredbandsstöden innehåller en rad villkor som ser till att de statliga medlen inte snedvrider konkurrensen samt att de används på ett kostnadseffektivt sätt. För det första får stöden endast användas för utbyggnad av bredband i glest bebyggda områden där det inte finns intresse för en kommersiell utbyggnad. För det andra ska marknadens aktörer involveras genom en affärsmässig konkurrensutsättning. För det tredje är det endast nät som är öppna och operatörsneutrala som har rätt att få del av stöden. När den svenska bredbandssatsningen presenterades i mars 2000 var konkurrensneutralitet och mångfald en av grundpelarna. Regeringen har beslutat att stöden till ortssammanbindande nät och områdesnät ska vara teknikneutrala och att de endast får användas till öppna nät. I dag ser vi att en mångfald av tekniker används i utbyggnaden i landet, alltifrån radiolänk till fiberoptisk kabel. Jag ser mycket positivt på denna utveckling, då jag tror att det kommer att innebära en effektiv konkurrens som gynnar oss alla som konsumenter. Inom bredbandssatsningen löper två stödprojekt, ett på Sveriges Kommuner och Landsting, Samverkan kring IT-infrastruktur, och ett på länsnivå, Länssamverkan bredband. Samverkan kring IT-infrastruktur stöder kommunerna i deras arbete med bredbandsstöden vad gäller allt från juridiska frågor till dokumentation. Länssamverkan bredband stöder i sin tur länen i deras arbete med hantering av bredbandsstöden. Dessa projekt har också i uppgift att kontinuerligt följa utbyggnaden som sker med statligt stöd och rapportera om den. Också Post- och telestyrelsen följer utbyggnaden av IT-infrastruktur och rapporterar framstegen årligen. Båda dessa rapporteringar ger ett utförligt underlag för att kunna följa bredbandsutbyggnaden i Sverige. Kommunerna har visat ett stort engagemang i den statliga bredbandssatsningen. I glest befolkade områden, där det saknas förutsättningar för en marknadsmässig utbyggnad, är just engagemanget mycket viktigt för att bredbandsutbyggnaden ska komma till stånd. Det finns många olika aktörer och samverkansformer mellan aktörer när det gäller etableringen av bredband i gles- och landsbygd. Eftersom både statliga aktörer och kommuner sedan länge engagerat sig i bredbandsutbyggnaden, är det inte förvånande att det också avspeglas i den utbyggnad som sker med statligt stöd.
Johnny Gylling (Kd)
Anf. 55 Johnny Gylling (Kd)
Herr talman! Jag får tacka statsrådet Messing för svaret på min interpellation. Frågan om bredband debatteras ganska ofta i dag i samhället. Just nu kan till exempel människor sitta framför sina datorer och titta på vår debatt här i riksdagen tack vare att de har bredband. Nu vet jag inte om just dessa tittare blir så mycket lyckligare av det. Men det kan ju vara ett ämne som någon är intresserad av som man vet ska komma upp i riksdagen. Man kan då följa debatten via datorn och sedan skicka ett mejl till ministern eller riksdagsledamoten och komma med sina synpunkter. Jag tror att bredband i förlängningen kan påverka vår demokrati och göra att vi får en öppnare demokrati i samhället, och det är ju positivt. Det som jag vill debattera i dag är konkurrensen på det här området. Jag tror nämligen att med en bra konkurrens får vi snabbare utbyggt bredband. Där är vi ganska överens i de politiska partierna. Den stora tvistefrågan är inte om vi ska ha konkurrens utan hur den ska fungera. Nu har EU-kommissionen lagt fram regler som vi alla ska rätta oss efter. Det innebär att om det offentliga ska stödja en bredbandsutbyggnad ska det huvudsakligen handla om glesbygden, och det ska handla om sådana nät som många operatörer kan komma in i och använda, så att det inte blir monopol. Jag ifrågasätter om detta fungerar i verkligheten. Ministern säger i sitt svar att det svenska regelverket står i överensstämmelse med de regler som finns inom EU. Det kan jag också acceptera och hålla med om. Detta gäller ju regelverket, men frågan är hur verkligheten ser ut. Jag har samlat på mig ett antal tidningsartiklar som handlar om det här. Man kan till exempel läsa om en kommun som har bestämt sig för att bygga ett stadsnät. De människor som bor en bit utanför centrum missar denna utbyggnad eftersom det blir för dyrt för de andra operatörerna att bygga ut. De får inte vara med på kommunens nät. Det här förutsätter att kommuner som bygger ut egna stadsnät öppnar upp dem för andra operatörer så att det blir fritt att använda dem. Jag är orolig för att så inte sker i dag. Som exempel kan jag nämna att man i Södertälje nyligen har överklagat beslutet att bygga ett eget stadsnät. Jag har också haft kontakt med ett antal operatörer som vill satsa på bredband, men som anser att de blir motarbetade av speciellt kommuner. Kommunerna har kommunala bolag som svarar för bredbandsnäten. Det finns nu en trend att de också säljer tjänster på dessa nät. De hyr inte bara ut fibern - man brukar kalla det för svartfiber om man hyr ut det till andra - utan de säljer också systemtjänster. Jag anser att detta är fel. Min fråga till ministern blir fortfarande: Regelverket i Sverige kanske stämmer, men hur ser det ut i verkligheten? Är ministern verkligen nöjd med utvecklingen?
Ulrica Messing (S)
Anf. 56 Ulrica Messing (S)
Herr talman! Jag tror att Johnny Gylling och jag är överens om vad man kan använda bredband till och hur viktig utbyggnaden av bredband som infrastruktur är för att komplettera annan infrastruktur. Johnny Gylling nämnde som exempel att kunna påverka demokratin. Ett annat viktigt exempel är att bredband, när man arbetar med regional utveckling, kan knyta ihop stora delar av vårt land och underlätta för privat och offentlig service. Vi har i dag debatter om väldigt många olika typer av infrastrukturer som byggs ut i ett högt tempo. Bredband är ett av dem och 3 G är ett annat. Tanken med alla dessa infrastrukturer är att de ska komplettera varandra, men att de delvis har helt olika syften. Sedan är konkurrensen också oerhört viktig för att vi som konsumenter ska vara säkra på att vi får de bästa produkterna till det lägsta priset. Det är också viktigt för företagen sinsemellan att det finns en konkurrens och därmed en positiv tävling om att alltid ligga bäst till. Jag tror att konkurrensen är avgörande för möjligheterna till fortsatt tillväxt och utveckling, inte bara inom IT- och telekomsektorn utan generellt. I de krav som regeringen har ställt för utbetalning av bredbandspengarna ingår att näten ska vara öppna och operatörsneutrala. Vi vill inte bidra till en utbyggnad med hjälp av statliga medel som bygger in delar av kommuner eller hela kommuner i system som efter ett tag visar sig vara omoderna och svåra att samverka kring. Det ska alltså vara öppna nät. Merparten av de stöd som vi hittills har betalat ut i bredbandssatsningen har gått till privata aktörer. Vi följer väldigt noga hur kommunerna hanterar de stöd och villkor som också ingår i bredbandssatsningen om att det ska ske en upphandling. I de fall som det finns en oro för att kommunen på något sätt har genat i den frågan kan man som enskild aktör luta sig mot kommunallagen som är väldigt tydlig på den punkten. I de fall som det rör sig om ett kommunalt bolag finns det också möjlighet att överklaga ärendet. Ett kommunalt bolag är ju också med och konkurrerar på en marknad och ska då leva upp till samma konkurrenskriterier som andra aktörer. Jag följer med stort och seriöst intresse den debatt som förs runtom i landet eftersom jag tycker att bredbandsutbyggnaden i sig är oerhört viktig. Jag vill att den ska fortsätta med högt tempo därför att jag ser vad den betyder för kommuninnevånare och också för näringslivet runtom i landet. Därför är jag naturligtvis mån om att utbyggnaden sker på rätt sätt. Om man känner en oro för att allt inte har gått rätt till tycker jag att det är bra att man överklagar. Jag är också mån om att de myndigheter som ska agera och hantera rapporteringen till regeringen bevakar den här frågan med stort intresse.
Johnny Gylling (Kd)
Anf. 57 Johnny Gylling (Kd)
Herr talman! Det som ministern säger kan låta bra, att hon precis som jag vill att detta med bredband ska växa och byggas ut och att denna utbyggnad och även tjänsterna ska ske i konkurrens. Men verkligheten verkar inte vara så ljus. Det finns operatörer som mer eller mindre ger upp i en del kommuner där kommunala bostadsbolag själva tar hand om det hela och bygger nätet. När det gäller tv-sändningar kan man säga att man skriver kontrakt med ett tv-bolag som använder bredbandsnätet, och sedan kan ingen annan komma in där. Då har man låst konsumenterna till en operatör. Jag är rädd för att vi är på väg in i ett slags kommunalt monopol när det gäller bredbandsutbyggnaden i kommunerna. Det är något som vi verkligen vill undvika. Jag vill ställa en konkret fråga till ministern: Är ministern beredd att ge Post- och telestyrelsen ett konkret uppdrag att se över konkurrensen vid utbyggnaden av stadsnät? Jag vet att Post- och telestyrelsen har ett allmänt uppdrag att övervaka bredbandsutbyggnaden. Men eftersom det finns en stor oro - operatörer hör av sig, enskilda människor överklagar beslut - skulle jag vilja fråga ministern om hon är beredd att ge Post- och telestyrelsen ett konkret uppdrag att följa upp stadsnäten och konkurrenssituationen och sedan rapportera till regeringen och riksdagen.
Ulrica Messing (S)
Anf. 58 Ulrica Messing (S)
Herr talman! Låt mig ta med mig den frågan, Johnny Gylling. Vi träffar regelbundet Post- och telestyrelsen, och vi har också en myndighetsdialog där vi får återrapporteringar om de uppdrag som ligger hos myndigheten. Jag ska ställa en konkret fråga till Post- och telestyrelsen om man utifrån de uppdrag och det underlag som man i dag har kan ge mig en försäkran - och jag i min tur kan förmedla den till riksdagen - om att man har tittat på de överklaganden som har gjorts och om att man följer de pengar som har fördelats och ser efter om de har fördelats på ett rättvist och konkurrensneutralt sätt. Om man på Post- och telestyrelsen själv upplever att man inte har de svaren är jag beredd att komplettera deras uppdrag. Men låt mig först ha den dialogen med myndigheten så att jag inte bara staplar uppdragen på varandra. Jag vill också vara säker på att de ger ett mervärde. Vi har vidtagit en rad olika åtgärder för att underlätta utbyggnaden. Johnny Gylling nämnde de överklaganden som har gjorts, och det är ett bekymmer att många överklaganden blir liggande under lång tid. Det tittar vi nu på i vårt arbete med en IT-politisk proposition. Alldeles nyss har vi överlämnat en lagrådsremiss som rör ändringar i ledningsrättslagen som också ska underlätta möjligheterna till utbyggnad. Man ska till exempel kunna gå fram med bredband i tunnlar, rör och flera andra liknande anordningar för att hela tiden öka tempot. För att kunna få en bred uppslutning från alla aktörer kring att använda dessa möjligheter är det naturligtvis viktigt att man litar på systemet och att man upplever att upphandlingen går rätt till. Så jag ska ta med mig den frågan. Samtidigt vill jag säga att vi naturligtvis ska ha en diskussion med de kommuner som inte har skött det här på ett riktigt sätt. Där utgår jag också från att min myndighet agerar på det sätt som den ska agera. Men utbyggnaden skulle aldrig gå så fort om inte kommunerna hade ett engagemang i frågan. Så det är fråga om en balansgång här. Vi behöver ett politiskt engagemang i kommunerna där man har en idé och en vilja när det gäller utbyggnaden. Man måste på politisk nivå kunna se värdet av en utbyggnad. Kommunernas engagemang för bredbandsutbyggnaden har varit oerhört viktigt, och det kommer att fortsätta att vara viktigt. Vi får naturligtvis vara noga med att de pengar vi fördelar verkligen används så att man lever upp till de lagar, regler och förordningar som finns. Där är jag beredd att lyssna på myndigheten för att se om det behövs ytterligare kontrollåtgärder. Vi riktar in oss på och är glada för det fortsatta engagemanget.
Johnny Gylling (Kd)
Anf. 59 Johnny Gylling (Kd)
Herr talman! Man kan på ett sätt jämföra detta med att bygga ut bredband med utbyggnaden av fjärrvärme i Sverige. Kommunerna har byggt ut fjärrvärmenät under ganska kort tid och fått många hushåll anslutna till detta. Men sedan har det uppstått ett slags inlåsningseffekt så att när man väl har anslutit sig för dyra pengar är man bunden att betala det pris som värmebolagen begär. Trots löften om att de ska följa konsumentprisindex på det området har det visat sig att de generellt sett har tagit ut för mycket. Det kom en rapport om det för inte så länge sedan. Risken är likadan på det här området. Man bygger snabbt ut bredband i kommunerna, och det är jättebra. Jag håller med om att det är bra att kommunerna engagerar sig. Men om man inte gör det på rätt sätt kan det bli en inlåsningseffekt så att medborgarna sedan sitter där med väldigt höga kostnader och inte kan välja att byta operatör eller byta till en ny tjänst. Det är det vi måste undvika. Jag tycker att det är bra att ministern tar med sig frågan och resonerar med Post- och telestyrelsen. Budskapet till de privata aktörerna måste ju vara att de också ska vara med och bygga ut bredband i Sverige. Det ska inte finnas något monopol här från den offentliga sidan.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.