Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Europaparlamentets och rådets förslag till förordning om säljfrämjande åtgärder

Interpellation 2002/03:37 av Söderqvist, Nils-Erik (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-11-14
Anmäld
2002-11-14
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2002-11-26
Sista svarsdatum
2002-11-28
Besvarad
2002-12-03

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 14 november

Interpellation 2002/03:37

 av Nils-Erik Söderqvist (s) till statsrådet Morgan Johansson om Europaparlamentets och rådets förslag till förordning om säljfrämjande åtgärder

Sverige har en nationell skyddslagstiftning mot marknadsföring och andra åtgärder som främjar ökad försäljning och konsumtion av alkoholdrycker. I lagstiftningen och i motiven till denna framhålls barn och ungdom som särskilt skyddsvärda grupper.

I ett förslag till fördrag om säljfrämjande åtgärder som EU-kommissionen lagt fram (KOM(2001) 546 @ C5-0475/2001 @ 2001/0227(COD)) och som behandlades av EU-parlamentet tidigare denna höst finns bestämmelser som @ om de blir verklighet @ inte endast kommer att inskränka utan också motverka möjligheterna för EU-länder att föra en restriktiv och folkhälsoinriktad alkoholpolitik.

Förslaget uppfyller inte de kriterier för skydd av folkhälsan som med stöd av artikel 152 i EG-fördraget kan och bör ställas. Artikel 152 i EG-fördraget anger att "en hög hälsoskyddsnivå för människor skall säkerställas vid utformning och genomförande av all gemenskapspolitik och alla gemenskapsåtgärder". Vid beslut om ett nytt fördrag bör enligt sitt innehåll denna artikel ha sin givna tillämpning, men någon djupare analys eller avstämning mot artikelns innehåll finns inte i förslaget.

I förslagets artikel 5 har ett visst skydd för barn och ungdomar skrivits in, men det är långt ifrån tillräckligt i beaktande av förslagets övriga bestämmelser. Som exempel kan nämnas att enligt definitionerna i artikel 2 omfattar inte ett "enkelt förmånserbjudande" rabatter som prisnedsättning, erbjudande att köpa en ytterligare mängd av en vara utan merkostnad för köparen eller förmånscheckar som berättigar till nedsatt pris vid senare köp. Det kommer därmed att bli fullt tillåtet att i säljfrämjande syfte till exempel erbjuda allmänheten inklusive ungdomar att köpa tre flaskor alkohol till priset av två. Detta exempel får representera alla tänkbara metoder som kan komma att användas för att främja ökad försäljning av alkohol till barn, ungdomar och vuxna. I detta perspektiv framstår artikel 5 som ett välmenande men tämligen verkningslöst inslag.

Alkohol kan inte betraktas som vilken vara som helst. Ingen annan produkt som säljs lagligt medför mer skador på europeiska ungdomars liv och hälsa. WHO har rapporterat att mer än 55 000 europeiska unga män per år i åldern 15@29 år, går en för tidig död till mötes som följd av alkoholrelaterade olyckor och skador. En rad internationella rekommendationer och överenskommelser uppmanar nationerna till en mer restriktiv alkoholpolitik. Det är därför oacceptabelt om möjligheterna till nationella åtgärder inskränks på det ingripande sätt som förslaget innebär.

Om fördraget får det innehåll som är föreslaget, är det uppenbart att det kan förhindra politiska åtgärder som syftar till att minska de alkoholrelaterade hälso- och sociala problemen i de europeiska länderna. Motiven för förslaget är att främja ökad försäljning av produkter av olika slag. Åtgärder som syftar till att stimulera ökad försäljning och konsumtion av alkohol kan emellertid inte vara förenliga med artikel 152 eller EU:s folkhälsoambitioner i övrigt. Alkohol bör därför, på samma sätt som parlamentet föreslagit (ändringsförslag 13 efter parlamentets behandling) beträffande läkemedel, kunna undantas från fördragets tillämpning när nationella begränsningar förekommer.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet vilka åtgärder den svenska regeringen avser att vidta med anledning av rubricerade förslag vad avser säljfrämjande åtgärder på alkoholområdet.

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2002/03:37, Europaparlamentets och rådets förslag till förordning om säljfrämjande åtgärder

Interpellationsdebatt 2002/03:37

Webb-tv: Europaparlamentets och rådets förslag till förordning om säljfrämjande åtgärder

Protokoll från debatten

Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 116 Ann-Christin Nykvist (S)
Fru talman! Nils-Erik Söderqvist har frågat stats- rådet Morgan Johansson om vilka åtgärder den svenska regeringen avser att vidta med anledning av förordningsförslaget vad avser säljfrämjande åtgärder på alkoholområdet. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. Förordningsförslaget innebär en harmonisering av bestämmelserna som rör användning och marknads- kommunikation av säljfrämjande åtgärder. Förslaget omfattar rabatter, kombinationserbjudanden, enkla förmånserbjudanden, säljfrämjande tävlingar och säljfrämjande spel. Syftet med förordningsförslaget är att garantera att den inre marknaden fungerar väl. Förslaget är just nu föremål för omfattande diskus- sioner inom ramen för rådets arbete. Även om för- ordningsförslaget är snävt till sin lydelse kommer det att ha betydande effekter på många olika områden. Regeringen är i princip positiv till att reglera den här typen av erbjudanden. Förslaget skulle gynna Sverige som ett litet, exportberoende land genom att underlätta för svenska företag att vara verksamma i andra länder. Å andra sidan måste förordningsförsla- gets konsekvenser för skyddet av konsumenterna analyseras ytterligare. Det är viktigt att se till att förordningsförslagets bestämmelser inte kommer att vara överordnade de regler som redan finns eller som kan komma att infö- ras på EU-nivå bland annat på folkhälsoområdet. Förslaget innehåller ett förbud mot att gratis dela ut alkoholdrycker till personer under 18 år (artikel 5.3). Förutom förslagets artikel 5, som gäller skydd av barn och unga, innehåller förslaget inte några artiklar som specifikt reglerar marknadsföring av alkoholdrycker. Om man ser endast till artikel 5 skulle den typ av följder som Nils-Erik Söderqvist beskriver i princip inte kunna uteslutas, så som för- slaget för närvarande är formulerat. Mot den bak- grunden kan jag ha förståelse för hans oro. Det finns emellertid också en allmän bestämmelse i förslaget som i sin nuvarande lydelse skulle kunna ha bäring på alkoholområdet i vidare mening. Enligt förordningsförslaget får medlemsstater eller icke- offentliga tillsynsorgan varken inskränka friheten att tillhandahålla tjänster eller hindra den fria rörligheten av sådana varor som är föremål för säljfrämjande åtgärder på grund av användningen av säljfrämjande åtgärder och hänvisningar till dem i marknadskom- munikation. Detta innebär att en åtgärd som är riktad från en viss medlemsstat till Sverige inte ska kunna hindras av svenska myndigheter om aktiviteten är tillåten i det landet. Den svenska uppfattningen är att en sådan bestämmelse endast kan gälla under förut- sättning att det även i framtiden går att vidta nödvän- diga skyddsåtgärder för att förhindra införsel av varor och tjänster från en annan medlemsstat, om sådana åtgärder kan motiveras av ett tvingande allmänintres- se och dessutom står i proportion till sitt syfte att skydda människor från alkoholens skadeverkningar. Förordningsförslaget är långt ifrån färdigberett. Sverige arbetar, precis som andra medlemsstater, för att förslaget inte ska påverka folkhälsan negativt. Den svenska regeringen vill därför att frågor relaterade till alkohol, tobak och läkemedel helt undantas från för- ordningsförslagets tillämpningsområde.
Nils-Erik Söderqvist (S)
Anf. 117 Nils-Erik Söderqvist (S)
Fru talman! Först vill jag tacka statsrådet för sva- ret där det sägs att den svenska regeringen vill att frågor relaterade till alkohol, tobak och läkemedel helt undantas från förordningsförslagets tillämp- ningsområde. Min följdfråga blir då: Innebär detta att det statsrådet och den svenska regeringen inte godtar att förslaget antas av ministerrådet i det skick som det nu är? Man kan ju tänka sig att det efter en vända och en genomgång ändå är i princip samma förslag som läggs på bordet. Som EU-anhängare vill jag för tydlighetens skull markera att lika positivt som det är att vi nu får ett förordningsförslag om säljfrämjande åtgärder som underlättar att den inre marknaden fungerar för bland annat kläder och mat, lika illa tycker jag om att för- slaget tillämpas på en så skadlig produkt som alkohol. Ingen annan produkt som säljs lagligt medför mer skador på europeiska människors liv och hälsa. Världshälsoorganisationen talar om en alkoholrelate- rad dödlighet om 16 000 döda per dygn. Ur detta perspektiv bör kommissionen, EU-parlamentet och ministerrådet föra debatten om alkoholpolitiken. På svenskt initiativ har så också skett vid flera till- fällen, bland annat i anslutning till Världshälsoorga- nisationens konferens i februari 2001 då Sverige i ministerrådet föreslog att det skulle uppdras åt EU- kommissionen att utarbeta förslag till en EU-strategi för att minska alkoholskadorna. Förslaget antogs och blev ministerrådets beslut. Nu är frågan vad som händer. Jag är rädd för att ingenting händer eller för att det som händer går i snigelfart. Jag vill därför uppmana regeringen att verka för att arbetet påskyn- das. Förslaget till förordning om säljfrämjande åtgär- der bygger till stor del på ett förtroende för berörda branschers självreglering av marknadsföringen. Al- koholkapitalets oförmåga att följa sina egna regler är dock väldokumenterad. Vinstmaximering - att sälja så mycket alkohol som möjligt - är överordnat etiska och moraliska överväganden. Om fördragsförslaget skulle gå igenom i nuvarande skick har EU-fördraget om skydd av folkhälsan - artikel 152 - därmed fått en underordnad betydelse, om någon betydelse alls. Den totala konsumtionen måste pressas tillbaka om skadorna ska minska. Detta klarar inte en profit- hungrig bransch.
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 118 Ann-Christin Nykvist (S)
Fru talman! Också jag är en EU-vän, och jag delar Nils-Erik Söderqvists synpunkt att det här förslaget har vällovliga syften. Det handlar bland annat om att företag - och då särskilt små och medelstora företag - ska kunna öka sina gränsöverskridande aktiviteter och sina sälj- främjande åtgärder. Det kan leda till en ökad konkur- rens, och vi känner till konkurrensens mekanismer. En ökad konkurrens kan leda till många goda effek- ter, bland annat ökad tillväxt och också en ökad kon- sumentnytta. Men vi måste få garantier för att det blir en för- ordning med en hög konsumentskyddsprofil. Här har förslaget mött ett stort motstånd. Det kom för ett år sedan, och i parlamentets behandling under hösten kunde man notera 57 ändringsförslag. Nu har kommissionen tagit fram ett förslag där man hanterar huvuddelen av ändringsförslagen, men då har medlemsstaternas synpunkter inte beaktats. Dessutom kommer förslaget i en tid då också andra förslag förändringar på konsumentområdet bereds, bland annat en grönbok om konsumentskydd där man vill införa en princip om en god sed på marknaden. Här krävs en samordning. Som jag sade inledningsvis är formuleringarna i förordningen ganska snäva, men den kan få omfat- tande verkningar på medlemsstaternas marknads- rättsliga lagstiftning. Kommissionen har efter parlamentets behandling lagt fram ett nytt förslag som innehåller förbättringar. Bland annat behandlas frågan om säljfrämjande åt- gärder för läkemedel, och kommissionen förefaller beredd att lämna detta utanför förslaget. Men efter- som det inte finns med i bestämmelserna är det en ganska svag markering. Vi har i Sverige under många år begränsat mark- nadsföringen av alkohol bara för att vi vet att det är en produkt som har skadliga effekter på folkhälsan, och dessa skadliga effekter vill vi begränsa. Regeringens ståndpunkt i det här ärendet är alltså klar. Vi vill att det klart och tydligt ska framgå att förordningen ska undanta alkohol, tobak och läkeme- del. För närvarande väntar vi på ett kompromissförs- lag. Det är den så kallade trojkan - alltså ordförande- skapet, Danmark, Grekland och Italien - som arbetar med detta. Men jag utgår ifrån att förordningsförslaget i dess nuvarande lydelse inte har förutsättningar att vinna framgång, utan vi måste få förändringar till stånd. Sverige kommer att ha en hög profil i det arbetet.
Nils-Erik Söderqvist (S)
Anf. 119 Nils-Erik Söderqvist (S)
Fru talman! Såvitt jag har förstått av den informa- tion som har kommit i olika omgångar från debatten i EU har just alkoholfrågan svårt att vinna gehör. Det verkar som att det är lättare med tobak på samma sätt som det är med medicin, vilket också statsrådet tog upp. Ett av grundproblemen är förstås att EU:s beslut i första hand tar sikte på reglerna för den fria rörlighe- ten för varor, medan Sveriges alkoholpolitiska beslut utgår från ett hälosperspektiv. Detta är viktigare för oss när vi nu får alarmerande rapporter från alkohol- forskare, bland annat från Håkan Leifman. Hans studier visar på en kraftig ökning av alkoholkonsum- tionen. Vi är nu på väg att passera tio liter ren alkohol per person och år. Många hävdar att vi har den högsta alkoholkonsumtionen på över hundra år. Den redan oacceptabla nivån på 300 000 alkoholmissbrukare riskerar nu att höjas. Över 200 000 barn lever i miss- bruksmiljöer. 70 % av alla våldsbrott sker under al- koholpåverkan. Det är bara några siffror som visar hur det ser ut. Förutom att människor far illa, slås ut ur samhäl- let, blir sjuka och många gånger möter en alltför tidig död orsakar alkoholkonsumtionen kostnader för sam- hället på ca 120 miljarder svenska kronor om året. I ett europeiskt perspektiv ska vi vara klara över att alkoholkonsumtionen och därmed alkoholskador- na är betydligt högre och större än i Sverige. Nu vak- nar också flera av EU-länderna inför de sociala och ekonomiska konsekvenserna. De börjar nu en resa med lagstiftning - om än fortfarande en blygsam sådan - för att steg för steg försöka sänka alkohol- konsumtionen. De har redan nått viss framgång. I Sverige går vi nu tyvärr den motsatta utvecklingen till mötes och måste skyndsamt vidta åtgärder som vän- der utvecklingen. Mot denna bakgrund skulle jag vilja fråga minis- tern vilka övriga länder som i likhet med Sverige har uppmärksammat frågan om säljfrämjande åtgärder och alkoholförsäljning i ett folkhälsoperspektiv. Det är intressant att vi får det noterat till protokollet, så att vi vet ungefär hur det ser ut. Jag skulle också vilja ha svar om ministern har en känsla av det jag inledde med att säga: Är det just alkoholfrågan som är stötestenen? Jag upplever inte att det är på samma sätt med tobaksfrågorna. Slutligen: När bedömer statsrådet att ministerrådet kommer att fatta ett eventuellt beslut i frågan? Kan vi gissa någonting om det?
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 120 Ann-Christin Nykvist (S)
Fru talman! Jag delar Nils-Erik Söderqvists bild av alkoholens skadliga verkningar. Vi har, som sagt, under många år arbetat på olika sätt för att motverka de negativa effekterna. En åtgärd har varit att begrän- sa de säljfrämjande åtgärderna, marknadsföringen av alkohol. Jag var själv med i mitten på 90-talet och arbetade i Handelsdepartementet just med de här reglerna mot marknadsföring av alkohol och tobak. Man kan konstatera att det finns en annan syn på alkohol i Europa. Alkohol betraktas ofta som ett livsmedel. Det finns också en bild av detta i det för- slag som nu ligger på bordet när det gäller förord- ningen om säljfrämjande åtgärder. Det gäller hur man ser på barn och hur man definierar gränsen för barn. Vi tycker att det är en alldeles för låg gräns. När man definierar begränsningar i säljfrämjande åtgärder för vissa produkter, bland annat alkohol, sätter man en gräns på 18 år. Vi har en gräns när det gäller försälj- ning av alkohol på 20 år. Dessutom kan vi inte tänka oss att använda säljfrämjande åtgärder när alkoholen är det som är kombinationserbjudandet. Det finns alltså en annan attityd, en annan kultur. Men med det inte sagt att vi inte ska jobba väldigt kraftfullt med de här frågorna inom ramen för unio- nen. När det gäller vilka länder som står på samma sida är det de nordiska länderna och Irland.
Nils-Erik Söderqvist (S)
Anf. 121 Nils-Erik Söderqvist (S)
Fru talman! Det finns olika bilder för att beskriva det som vi pratar om, hur EU-länderna ser på frågan. Jag har framför mig någonting som rådet nyligen har antagit, och det är en rekommendation. Där framgår det väldigt klart när man exempelvis på några rader konstaterar följande: Regelbunden berusningskon- sumtion och intensivkonsumtion som påverkar den fysiska och mentala hälsan negativt för barn och ungdomar ska motarbetas. Det visar oerhört tydligt vad det är frågan om. I Sverige säger vi att barn- och ungdomstiden ska vara alkoholfri - punkt slut. Det är, precis som när statsrådet tar upp åldersgränserna och synen på dem, oerhört belysande. Det visar vilken uppförsbacke vi har i debatten. Rent konstitutionellt har frågan bäring på mark- nadsföring och på svenska förhållanden, men natur- ligtvis även internationellt. I mitt sista inlägg i denna interpellationsdebatt vill jag något bredda frågan. Marknadsföringen av alkoholdrycker borde av- skaffas helt. Det är min bestämda uppfattning. Än värre vore det om vårt svenska förbud mot alkohol- reklam skulle falla - då kommer den kommersiella alkoholreklamen att sätta krokben för alla ansträng- ningar att hejda den negativa utvecklingen på alko- hol- och drogområdet. Den dom i Stockholms tings- rätt som öppnar upp för annonsering och reklam för alkoholprodukter, som har överklagats och nu prövas av Marknadsdomstolen, kommer om domslutet ligger fast inte att leda mot de mål som riksdagen ställt upp och som syftar till att minska alkoholkonsumtion och skador. Färska nederländska rapporter visar att alko- holreklam har en höjande inverkan på konsumtionen och alkoholskadorna. Alkoholkapitalets marknadsföring har avsatt gi- gantiska summor för den internationella marknadsfö- ring som sker varje timme och minut runtom i värl- den i handel, press, radio, TV och via Internet. All denna marknadsföring är startberedd att än mer häm- ningslöst nå den svenska marknaden och dess kon- sumenter. Låt oss förhindra att detta sker! Än en gång tack till statsrådet för svaret och för dagens interpellationsdebatt!
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 122 Ann-Christin Nykvist (S)
Fru talman! Som jag sade inledningsvis är ju för- slagets mål att undanröja nationella handelshinder vid användandet av säljfrämjande åtgärder. Syftet är att skapa en fungerande inre marknad, och detta är väl- lovligt. Det här är alltså en regel som bygger på artikel 95 i fördraget. Det innebär att den utgår från den funge- rande inre marknaden. Men det innebär också att man inom ramen för den här förordningen ska beakta en hög konsumentskyddsnivå och en god folkhälsa. Jag tror att det är väldigt viktigt för att konsumenterna ska känna förtroende för den inre marknaden. Jag menar därför att den här höga konsumentskyddsnivån också borde vara i näringslivets intresse. När det gäller det specifika fallet med det mark- nadsföringsmål som nu behandlas i Marknadsdom- stolen har jag inga kommentarer, utan gör bara det generella ställningstagandet att vi givetvis på bred front måste arbeta för att motverka alkoholens skadli- ga verkningar. Ett sätt är att begränsa säljfrämjande åtgärder.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.