Extra stöd till barn i samhällsvård
Interpellation 2023/24:316 av Marcus Wennerström (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2023-12-18
- Överlämnad
- 2023-12-19
- Anmäld
- 2023-12-20
- Sista svarsdatum
- 2024-01-23
- Svarsdatum
- 2024-02-08
- Besvarad
- 2024-02-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
I Sverige är det årligen cirka 30 000 barn som i olika form befinner sig i samhällets vård. Dessa barn kommer ofta från en utsatt situation och de behöver samhällets samlade stöd för att klara sig så gott som möjligt.
För många barn innebär en placering i samhällets vård också ett uppbrott från vardagen i skolan. Vare sig placeringen är i ett familjehem eller på ett HVB-hem är det viktigt att barnet eller ungdomen får en så obruten skolgång som möjligt, där den mottagande skolan också får del i den tillkommande elevens studieläge och förutsättningar.
Statistik visar att endast ungefär hälften av alla barn som placerats i samhällets vård når gymnasiebehörighet. Den siffran går att jämföra med att nära 90 procent av eleverna i allmänhet når gymnasiebehörighet. Siffran behöver också sättas i perspektivet att en lyckad skolgång är en oerhört viktig förutsättning för att barn och ungdomar ska få ett gott liv som vuxen.
I Uppsala har kommunens elevhälsa under en tid genomfört ett pilotprojekt där ett särskilt team arbetar med att ge stöd till mottagande skola, eleven och andra aktörer kring barnet i samband med placering och skolstart. Projektet har fokuserat på fyra skolor, men då det visat sig vara väldigt lyckat kommer det att utökas för att kunna breddinföras. Tanken är att kunna arbeta mot såväl fristående som kommunala skolor.
Med anledning av detta frågar jag statsrådet Camilla Waltersson Grönvall:
- På vilket sätt avser statsrådet, inom sitt ansvarsområde, att arbeta för att barn i samhällsvård ska få det stöd som behövs för att klara skolgången?
- Vilka åtgärder ser statsrådet, inom sitt ansvarsområde, att staten kan ge kommunerna för att stödja skolor som tar emot barn i samhällets vård?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:316
Webb-tv: Extra stöd till barn i samhällsvård
Dokument från debatten
- Torsdag den 8 februari 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:68
- Protokoll 2023/24:68 Torsdagen den 8 februariProtokoll 2023/24:68 Svar på interpellation 2023/24:316 om extra stöd till barn i samhällsvård
Protokoll från debatten
Anf. 1 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Herr talman! Marcus Wennerström har frågat mig på vilket sätt jag, inom mitt ansvarsområde, avser att arbeta för att barn i samhällsvård ska få det stöd som behövs för att klara skolgången. Marcus Wennerström har också frågat mig vilka åtgärder jag, inom mitt ansvarsområde, ser att staten kan ge kommunerna för att stödja skolor som tar emot barn i samhällets vård.
Det är sedan lång tid känt och dokumenterat att barn och unga i samhällets vård har låga utbildningsresultat. Forskning visar samtidigt att goda skolresultat är en mycket viktig skyddsfaktor för barn och unga i samhällets vård.
Att säkra en god utbildning för barn och unga i samhällets vård är en angelägen fråga som är nära sammanlänkad med kvaliteten i vården av barn i samhällets vård. Exempelvis visar studier att det finns ett tydligt samband mellan antal placeringstillfällen och placerade barns och ungas skolresultat samt utbildningsnivå. Ju fler placeringstillfällen, desto sämre skolresultat.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Utredningen om barn och unga i samhällets vård har haft i uppdrag att bland annat analysera vad som krävs för att placerade barn och unga ska få en väl fungerande skolgång. I november 2023 överlämnade utredningen sitt betänkande För barn och unga i samhällsvård. I betänkandet lämnas flera förslag som syftar till att tydliggöra ansvaret och öka förutsättningarna för en obruten skolgång. Betänkandet remissbehandlas för närvarande, och jag vill inte föregripa beredningen av utredningens förslag.
Regeringen genomför stora satsningar för att stötta skolorna i arbetet med att ge elever tillgång till effektiva stödinsatser i rätt tid. Det handlar bland annat om att ge skolorna bättre möjligheter att anställa fler speciallärare och inrätta fler särskilda undervisningsgrupper.
Av Tidöavtalet framgår att det ska göras en bred reform för att förbättra elevhälsan och att elevhälsans vårduppdrag bör återupprättas. En elevhälsogaranti införs med målet att öka tillgängligheten till elevhälsan.
Genom satsningen på så kallade skolsociala team förbättrar regeringen huvudmännens möjligheter att stärka samverkan mellan skola och socialtjänst och öka skolnärvaron för eleverna.
Anf. 2 Marcus Wennerström (S)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Den ljusnande framtid är vår. Så heter det i Studentsången, och precis som statsrådet är inne på är en fullgången skola en av de bästa investeringarna en ungdom kan ha för att framtiden ska bli ljus. Samtidigt ser vi att möjligheterna till en fullt genomförd skolgång ser väldigt olika ut.
Tittar vi mer specifikt på gruppen barn och ungdomar som placeras i samhällets vård ser vi väldigt oroande siffror. Jag tog del av statistik gällande ungdomar födda 1995-1997. Där visade det sig att av barn och unga som varit placerade i minst fem år i familjehem är det bara 60 procent av flickorna som uppnår behörighet till gymnasiet. För pojkarna är siffran 52 procent. Tittar vi i stället på HVB-placerade ser vi att det är 40 procent av flickorna och 33 procent av pojkarna. I populationen som helhet var motsvarande siffror för dem som gick ut grundskolan 2015 i stället 88 procent respektive 79 procent.
Skillnaden är enorm, vilket är djupt problematiskt. Statistiken innebär dock att vi har en specifik och avgränsad grupp som det går att arbeta med. Det betyder att vi kan ta tag i och försöka att bekämpa problemet.
I Uppsala kommun har det under ett par år bedrivits ett pilotprojekt för att skapa extra stöd till just barn i samhällets vård när de introduceras till kommunens skolor. Projektet har varit lyckat, och sedan årsskiftet håller det på att breddinföras i Uppsala kommun.
Kärnan i det handlar just om skolstarten, alltså när ett barn, utifrån en ny placering, kommer in i skolan. Genom kommunens elevhälsa sätter man ihop ett speciellt team kring eleven, där läraren får stöd i att samla in information om elevens skolbakgrund. Man möter eleven, man ordnar med praktiska göromål, man observerar och om eleven har extra stora behov skjuter man till ytterligare resurser.
Men det som fastnade extra vid just det verksamhetsmötet var det relationsskapande arbetet som de också sätter fokus på. I teamet som jobbar med eleven ingår också en utbildad lärare som kommer till klassen och först har möten med eleven som placeras. Denna lärare är också i klassen för att kunna avlasta den mottagande läraren så att läraren, som ska bygga den långsiktiga relationen med eleven, har möjlighet att kliva åt sidan och skapa de viktiga förutsättningarna för att eleven ska kunna komma in i klassen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tycker att det var ett väldigt fint exempel på hur man kan ta initiativ och arbeta för att med ganska små medel stärka kretsen kring de här barnen som placeras i samhällets vård. Med anledning av det skulle jag vilja höra om regeringen, via statsrådet, ser att det finns ytterligare behov av att stärka arbetet kring de barn och ungdomar som placeras i samhällets vård.
Anf. 3 Mona Olin (SD)
Herr talman! Alla barn och ungdomar ska ha en trygg uppväxt. Det är främst föräldrarnas ansvar. Men det vilar även ett stort ansvar på skolan och på samhället.
Den statliga barn- och ungdomsvården ska vara utformad så att också de ungdomar som av någon anledning inte har eller har haft en trygg uppväxt genom vård, trygghet och utbildning ska ges en ljus framtid och framtidshopp.
Sverigedemokraterna och regeringen har nu tagit stora kliv för att säkerställa detta. Det är positivt att en utredning för att reformera den statliga barn- och ungdomsvården tillsätts av regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna.
Det är ett välkänt faktum att den statliga barn- och ungdomsvården inte har hängt med i samhällsutvecklingen. År 1999, när den slutna ungdomsvården infördes, fanns det ingen rimlig möjlighet för någon att förutspå hur verkligheten skulle se ut 25 år senare. Kanske borde man ha agerat tidigare - kanske skulle man ha tagit hänsyn till förändringar i samhället och reformerat Sis verksamhet tidigare. Det vi har framför oss nu är bland annat ett ökat vårdbehov hos barn och unga inom samhällsvården, en grov brottslighet som kryper allt längre ned i åldrarna och allvarliga brister inom Sis verksamhet.
Som det ser ut i dag täcker Sis verksamhet upp för psykiatrins brister. Sis har ett brett uppdrag att möta barn och unga med olika behov, men vi ser att just dessa barn och unga oftast har ett tyngre vårdbehov och att gruppen unga med allvarliga psykosociala och psykiska tillstånd i dag placeras inom Sis verksamhet.
Herr talman! Det vittnas om att flera av dessa ungdomar egentligen borde ha placerats inom barn- och ungdomspsykiatrin men att kommunerna i sitt arbete inte får in ungdomarna på bup och då väljer att i andra hand placera dem på Sis. Det är till och med tveksamt om Sis egentligen har ett lagstadgat uppdrag att möta unga med ett så starkt behov av psykiatri.
I utredningsuppdraget ingår att analysera orsakerna till bristerna i vårdkvaliteten och att föreslå vilka kärnuppdrag verksamheten ska ha. Hur ser ministern på att ungdomar i brist på tillgänglighet på bup i stället placeras på Sis, och vilka åtgärder kommer att vidtas för att detta inte ska fortsätta?
Anf. 4 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Herr talman! Jag tackar ledamöterna för frågorna. Jag tycker att detta är en oerhört angelägen interpellation, för vi vet att barn och unga utsätts för stora risker när de hamnar i samhällets vård. Vi vet också att de barn och unga som finns i samhällets vård har sämre utbildningsresultat än andra. Detta är problematiskt och fullständigt oacceptabelt - om det är några barn som ska ha extra stöd och hjälp genom sin uppväxt är det just dessa barn.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi vet att det finns många preventionsfaktorer, men det finns två som är särskilt tydliga.
Det gäller att stödja familjen. Samhället behöver stötta familjen. Redan när barnet placeras finns det ökade riskfaktorer, trots att det är motsatsen till vad vi skulle vilja se. Satsningen på föräldraskapsstöd är mycket viktig. Det är ett forsknings- och evidensbaserat sätt att möta detta.
Det handlar också om skolan. Jag önskar att vi hade kunnat vaccinera alla barn mot att till exempel ha föräldrar med missbruksproblematik eller psykisk ohälsa, men tyvärr tror jag inte att detta är möjligt. Det gör att vi måste förbereda oss och vässa oss inför en framtid där vi ska ha en helt annan barn- och ungdomsvård än vad vi har i dag. Dagens barn- och ungdomsvård håller inte måttet.
Skolan är alltså den andra stora preventionsfaktorn; det visas tydligt i forskningen. Det handlar också om sunt förnuft. Har man klarat sin skola har man möjligheter att fatta beslut som för en vidare i livet och tar en bort från den situation man kanske just då befinner sig i. Därför är skolan otroligt central i regeringens arbete för att stärka olika preventionsfaktorer.
Det finns flera delar i detta. En av de absolut viktigaste, som jag vill lyfta upp i det här inlägget, är de skolsociala teamen. För första gången kommer vi att få se en breddutbyggd samverkan mellan socialtjänsten och lärarna. Detta är delvis en ny arena för våra socialsekreterare, som ska finnas inne på skolorna, men jag har väldigt stora förhoppningar. När jag reser runt och träffar socialtjänster och skolor runt om i landet försöker jag uppmana dem att våga vara modiga och utforma detta så att resurserna används för att verkligen möta de barn som är placerade i skolan.
Jag är gammal lärare och har befunnit mig i situationen att jag får ett samtal på morgonen där det meddelas att det kommer en ny elev till klassen. Det kommer unga människor som inte sällan har blivit ganska svikna av vuxenvärlden många gånger tidigare. De kan vara ganska tuffa och kanske burdusa, för de har gått igenom den här processen så många gånger förut.
Jag vill säga något om alla omplaceringar som sker i dag, bland annat när det gäller familjehem. Ju fler omplaceringar det blir, desto större är risken att man misslyckas. Därför är detta så mångfasetterat. De skolsociala teamen och en ökad satsning på elevhälsan är viktiga saker, liksom att vi får en bättre matchning av familjehemmen.
Jag återkommer gärna ytterligare till Mona Olins fråga. Det är dock så att denna utredning tar fasta på ökat stöd bland annat när det gäller psykisk hälsa och även tar väldigt viktiga utgångspunkter i att utveckla skolan.
Anf. 5 Marcus Wennerström (S)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för hennes andra inlägg.
Apropå inlägget från Sverigedemokraterna vill jag säga att det är viktigt att vi pratar om samma saker. Jag uppfattade det som att inlägget från Sverigedemokraterna handlade om den vård som bedrivs på Statens institutionsstyrelses boenden. Det är nog så angeläget att tala om Sis, men det som jag försöker att lyfta fram här handlar om barn som är placerade på HVB-hem och i familjehem. Det är två lite olika frågor i relation till grundtemat, det vill säga hur man säkerställer en bra skolgång för dessa ungdomar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Precis som statsrådet var inne på är det i många kommuner till viss del oprövad mark att försöka få till ett nära, välfungerande och välsmort arbetssätt mellan skola och socialtjänst. I Uppsalaexemplet kan vi tydligt se att man lyfter in boendet, det vill säga familjehemmet eller HVB-hemmet, i samverkansarbetet så att det blir en trojka för att få ihop helheten. Man gav exempel på att man har kunnat hjälpa till med att komma ut till ett HVB-hem eller familjehem för att bedriva undervisning där som en tröskelsänkare för att eleven sedan ska kunna komma till skolan.
Resultatet blir att elever som aldrig har varit i skolan helt plötsligt börjar dyka upp och att elever som inte har haft några betyg får betyg. Det är en enorm resa för dessa barn, som så många gånger har blivit svikna av hela vuxenvärlden. De har aldrig känt något stöd, men helt plötsligt kan vi institutionalisera att det finns en kraft i samhället som ser barnen och ger dem en möjlighet att växa som individer.
Statsrådet nämnde att skolstödet är en otroligt viktig faktor. Jag tycker att detta är viktigt. Jag vill också göra en poäng av det man har gjort i Uppsala med att identifiera placeringstillfället som ett gyllene ögonblick.
Ibland händer det, precis som statsrådet var inne på, att det kommer ett samtal på morgonen där det meddelas att någon har akutplacerats. Vi behöver ta ansvar för att få till en så obruten skolgång som möjligt. Ganska ofta har man dock en viss framförhållning, och då blir det ett arbete där man ser både veckan före och de initiala veckorna som gyllene ögonblick för att skapa en positiv relation mellan eleven och den skola som kommer att vara en stor och viktig del av ungdomens vardag.
Statsrådet får gärna utveckla hur skolsociala team eventuellt passar in i ett sådant arbetssätt, hur styrd idén är med skolsociala team och vad man skulle kunna utveckla framåt. Jag tror att vi kan lära något av Uppsala som kan användas även i andra delar av landet.
Jag kan inte låta bli att fundera på exemplet statsrådet nämnde när det gäller den korta framförhållningen och den ostyrsel vi har på HVB-marknaden, även kopplat till familjehem. I veckan meddelade statsrådet att det kommer förändringar vad gäller både Sis och HVB-hem. Statsrådet får gärna utveckla vilka delar av HVB-hemsproblematiken det gäller. Kan vi få en bättre och tydligare struktur som också gör att det inte alltid är samma skolor som får ta emot dessa ofta väldigt resurskrävande elever?
Anf. 6 Mona Olin (SD)
Herr talman! Den statliga barn- och ungdomsvården ska garantera en trygg och ändamålsenlig vård för placerade barn och unga. Så ser det tyvärr inte ut, och det är en av anledningarna till att utredningen har tillsatts. Inga barn och unga i samhällets vård i familjehem, HVB-hem eller inom Sis ska riskera att utsättas för fysiskt eller psykiskt våld, missbruk eller sexuellt utnyttjande av andra placerade eller den personal som ska skydda dem. De som har blivit utsatta för något av detta och de som fortfarande blir det kommer att bära med sig övergreppen under lång tid framöver, kanske hela livet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vad anser ministern behöver göras för att säkerställa att dessa barn och ungdomar i högre grad erbjuds stöd och eftervård?
Anf. 7 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Herr talman! Låt mig än en gång understryka att när samhället tar på sig det stora ansvaret att bland annat fatta beslut om LVU och omhänderta ett barn, något av det mest ingripande samhället kan göra, åtar sig samhället sig också en omfattande skyldighet att ha en kvalitativ vård.
I mitt uppdrag önskar jag dagligen att väldigt mycket mer hade gjorts tidigare, för det är en skam för Sverige att dagens barn- och ungdomsvård fungerar så illa. Det spelar nästan ingen roll vilken sten regeringen och jag lyfter på, för just nu fungerar ingen del i kedjan. Därför är det viktigt att understryka att vi nu tar ett samlat grepp om hela vårdkedjan och lägger ett stort och tydligt fokus på tidigt och förebyggande arbete, för man kan tidigt identifiera dessa barn och familjer. Man ska sedan följa dem hela vägen, från en stark förskola och framåt. Förskolan är oerhört betydelsefull för att barn ska få en bra start inför grundskolan.
Herr talman! Jag väntade genom hela Marcus Wennerströms anförande på att det skulle komma en inbjudan till Uppsala. Men jag är fräck nog att bjuda in mig själv, och jag hoppas att ledamoten kan tänka sig att leda denna studieresa. Jag tycker att det låter oerhört intressant och precis i linje med vad regeringen skulle vilja se hända runt om i landet.
Jag hoppas att varje rektor, socialchef och utbildningschef ser de skolsociala teamen som den tillgång de kan komma att bli. Icke att förglömma ska man också föra ihop olika kulturer från socialtjänst och skola. Jag tror att ett plus ett kommer att bli betydligt mer än två i detta fall, för förutsättningarna finns om det görs på rätt sätt.
För barn och unga i familjehem, HVB-hem eller Sis-hem är skolan ofta särskilt jobbig, och de har sällan positiva erfarenheter av den. Därför är jag stolt och glad över att de utredningar som presenterats nu påbörjar sitt arbete och att HVB-utredningen ska titta specifikt på en högre grad av differentiering och bättre stöd, där skolan är en viktig del. Den framtida myndighet vi nu känner som Sis kommer att ha ett starkt fokus på skolan, vilket framgår tydligt av direktiven. Här är också ett tydligt fokus på att ingen del av vårdkedjan fungerar, och när det gäller den viktiga eftervården ser regeringen att den hör ihop med en stark framväxt av fler och förstärkta familjehem och fler behandlingsfamiljer.
För första gången på hur många årtionden som helst finns det en röd linje genom hela regeringens arbete. Det handlar om tidigt, förebyggande arbete men också om att stödja med evidensbaserade metoder hela vägen för att de barn och unga som även i framtiden behöver samhällets vård ska kunna tas om hand.
Anf. 8 Marcus Wennerström (S)
Herr talman! Det var inte min mening att vara oförskämd, utan jag kan här i talarstolen nu publikt och dokumenterat bjuda in statsrådet. Jag ska försöka arrangera en resa till Uppsala där vi tillsammans kan träffa dem som har startat detta fantastiska projekt och se vad vi kan lära för att få en bättre och välfungerande skolgång för samhällsplacerade barn framöver.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Statsrådet tog upp eftervården. Jag vet att jag tjatar om mitt exempel, men barnen i Uppsala kanske inte har sin sluthållplats där utan placeras av olika skäl om gång på gång. En viktig del i arbetet är då att när ett barn placeras om eller när socialtjänstinsatsen upphör finns teamet med vid överlämningen till den som ska ta över. Här tar Uppsala alltså ett ansvar för det som kommer efteråt.
Jag vill tro att vi går mot en reform. Utredningen som ligger till grund för regeringens arbete initierades under förra mandatperioden, och det är jättebra att arbetet tas vidare och fortsätter. Det kommer säkert att finnas politiska skiljelinjer som vi vill fokusera på, men eftersom det handlar om barn och unga måste vi se bortom politiken. Jag har försökt att fokusera på det positiva och lyfta upp positiva exempel, för jag tror att genom att fokusera på det positiva kan vi som beslutsfattare och makthavare skapa en ljusare framtid.
Anf. 9 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Herr talman! Det är jag också helt övertygad om. Det finns mycket vi kan vara oense om, men när det gäller de långsiktiga förutsättningarna för att stötta och hjälpa samhällets mest utsatta barn och ge dem en framtid bör vi visa politisk mognad och respekt för både dessa barn och alla de yrkesgrupper som arbetar runt dessa barn. Låt oss visa dem att vi nu försöker bygga en långsiktigt alltmer hållbar katedral av trygghet och säkerhet för utsatta barn.
Jag ser därför fram emot att åter styra kosan mot Uppsala. Jag har varit där en hel del de senaste månaderna, och det finns mycket att ta del av där, inte minst när det gäller situationen i de stadsdelar i Uppsala där man dessvärre har mångårig erfarenhet av långtgående gängkriminalitet. Detta tar vi också utgångspunkt i när vi utformar den politik och de förslag vi arbetar med.
Överlag är det viktigt att lyfta de positiva exemplen. Jag vill återigen understryka ledamotens ord om detta. För mig är det nästan ofattbart att det, i det här förhållandevis lilla landet, är så svårt att sprida de goda exemplen på ett sådant sätt att de används och får effekt i fler kommuner eller områden.
Det är nu viktigt att jobba med både långsiktighet och framförhållning, något vi i dag inte ser finns, för att kunna stärka dessa barn och unga. Där kommer regeringen att ha ett mycket starkt fokus på skolan för att säkerställa att den viktiga preventionsfaktorn finns med.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.