Falska kontons undergrävande av det demokratiska samtalet
Interpellation 2023/24:778 av Lawen Redar (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-05-21
- Överlämnad
- 2024-05-22
- Anmäld
- 2024-05-23
- Svarsdatum
- 2024-06-11
- Besvarad
- 2024-06-11
- Sista svarsdatum
- 2024-06-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Kulturminister Parisa Liljestrand (M)
Upprörande, farligt, uppviglar till hat och helt oacceptabelt var de övriga partiernas reaktion på TV4:s avslöjande om hur Sverigedemokraterna agerar på sociala medier. Mötet mellan Tidöstyrets partisekreterare därefter bekräftar dock att regeringen har gett upp inför SD:s desinformation.
En viktig grund för den sociala sammanhållningen och det demokratiska samtalet är frågan om tillit. Tilliten till att det demokratiska samtalet sker utan hat, hets och hot eller desinformation. Eroderas tilliten till myndigheter, medier eller den mellanmänskliga nivån föreligger risk för ökad polarisering och i förlängningen en kraftigt utmanad demokrati.
Därför vill jag ställa följande frågor till kulturminister Parisa Liljestrand:
- Vad avser ministern och regeringen att göra för att stärka det demokratiska samtalet och motverka hat, hets och hot samt desinformation?
- Avser ministern att, inom sitt ansvarsområde, agera mot partier som uppbär statligt partistöd och samtidigt motverkar demokratins värderingar?
- Vilken är ministern plan för att, inom sitt ansvarsområde, motverka desinformationskampanjer digitalt?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:778
Webb-tv: Falska kontons undergrävande av det demokratiska samtalet
Dokument från debatten
- Tisdag den 11 juni 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:129
- Protokoll 2023/24:129 Tisdagen den 11 juniProtokoll 2023/24:129 Svar på interpellation 2023/24:778 om falska kontons undergrävande av det demokratiska samtalet
Protokoll från debatten
Anf. 100 Kulturminister Parisa Liljestrand (M)
Fru talman! Lawen Redar har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att stärka det demokratiska samtalet och motverka hat, hets och hot samt desinformation. Hon har vidare frågat om jag, inom mitt ansvarsområde, avser att agera mot partier som uppbär statligt partistöd och samtidigt motverkar demokratins värderingar och vilken som är min plan för att motverka desinformationskampanjer digitalt.
En av regeringens kärnuppgifter är att försvara den svenska demokratin och säkerställa att vårt samhälle präglas av öppenhet och respekt för grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Alla som arbetar politiskt eller som på andra sätt deltar i opinionsbildning har ett stort ansvar att med utgångspunkt i vår vidsträckta och grundlagsskyddade yttrande- och informationsfrihet bidra till saklighet och tydlighet vad gäller budskap och avsändare.
Inom EU har flera initiativ på området tagits. Sedan flera år finns en uppförandekod avseende desinformation, och många plattformstjänster har anslutit sig till den. Genom förordningen om en inre marknad för digitala tjänster, DSA, införs nu också krav på de största plattformstjänsterna att riskvärdera och riskhantera vad gäller bland annat desinformation. Nyligen beslutades också om en ny förordning om transparens och inriktning när det gäller politisk reklam. Den syftar till att underlätta för väljare att känna igen politisk reklam, förstå vem som ligger bakom och veta om de har fått ett riktat reklammeddelande från en politisk aktör.
Medie- och informationskunnighet är en nyckelkunskap för att stärka allmänhetens förmåga att identifiera och värdera olika typer av budskap och avsändare och förstå hur informationsflödet fungerar och kan användas, även för dolda avsikter. Mediemyndigheten har därför fått i uppdrag att genomföra en bred och långsiktig satsning i Sverige för att stärka allmänhetens medie- och informationskunnighet. Avsikten är bland annat att långsiktigt öka samhällets motståndskraft mot desinformation.
För att bidra till det öppna samhället och den fria opinionsbildningen och bygga samhällets motståndskraft mot desinformation är det centralt med fria och oberoende medier. Därför är arbetet med att motverka hat och hot som riktas mot journalister viktigt. Regeringen beslutade den 2 maj att ge Mediemyndigheten i uppgift att följa frågan och kalla till dialog med berörda aktörer. Regeringen har också tilldelat Brottsofferjouren medel för att bygga upp en nationell kontaktpunkt för journalister som behöver stöd eller skydd.
Hot och våld mot förtroendevalda är systemhotande och riskerar i förlängningen att underlätta för kriminell verksamhet, tysta det demokratiska samtalet och undergräva demokratin. Sveriges kommuner och regioner har därför ända sedan 2016 fått bidrag från regeringen för att stärka kommuners och regioners systematiska arbete med hot och hat som riktas mot förtroendevalda. En departementspromemoria (Ds 2024:10) med förslag för att stärka skyddet mot hot och våld för kommunal- och regionråd har också remitterats nyligen.
Anf. 101 Lawen Redar (S)
Herr talman! TV4:s granskning av Sverigedemokraterna i programmet Kalla Fakta avslöjar att partiet driver en så kallad trollfabrik. Det betyder att man har som politisk metod att genom anonyma konton på sociala medier sprida desinformation och attackera politiska motståndare.
Sverigedemokraterna har tidigare förnekat förekomsten av trollfabriker, men granskningen har klart visat nära samband mellan partiet och fabrikens aktiviteter
Syftet, herr talman, med att ha anonyma konton som politisk metod handlar om att påverka opinionsbildningen, möjliggöra desinformation och propaganda och i förlängningen missleda medborgare när det gäller deras uppfattning av verkligheten. Över tid kan det leda till att tilliten till myndigheter och medier eller den mellanmänskliga kontakten försvagas, och då får vi en kraftigt utmanad demokrati.
Opålitlig information och politisk propaganda har ökat de senaste åren. Det har bidragit till en försvagning av demokratiska institutioner i många länder. Utvecklingen är som tydligast på andra sidan Atlanten men har redan fått följder på vår kontinent. Det visar även dessvärre valresultatet i det senaste Europaparlamentsvalet.
Sociala medier spelar en stor roll eftersom inläggen där sprids snabbare än traditionella medier. Uppgifterna förhåller sig inte till någon form av pressetiskt system, och förmågan till spridning är obegränsad. Algoritmernas logik premierar dessutom högt tonläge och konfrontation. Detta utnyttjas såklart av populistiska och extremistiska rörelser som använder anonyma konton för att sprida sin agenda och underminera demokratiska processer.
Herr talman! När avslöjandet publicerades möttes det av kraftfulla uttalanden från regeringsföreträdare och opposition. Partiledare och inte minst statsministern uttryckte att uppgifterna var upprörande och att det var farligt. Företrädare sa att anonyma konton uppviglar till hat och att det är helt oacceptabelt.
Regeringens reaktion hade kunnat mötas av kraftfulla insatser. En stark demokrati måste ju rannsaka sig själv. Vilka spelregler ska den ha? Hur uppnår vi en demokratisk debatt och ökat deltagande? Vilka möts av hat, hets och hot, och vad gör det i förlängningen med bredden i samtalet, yttrandefriheten och delaktigheten i demokratin?
Dessvärre kan regeringens agerande summeras: försiktighet. Det är uppenbart att man har väldigt svårt att klara balansgången mellan att upprätthålla sitt koalitionssamarbete och att agera mot antidemokratiska metoder. Jag kan inte tolka det på något annat sätt när jag nu hör en demokratiskt sinnad kulturminister besvara frågorna som hon gör.
Jag vet att frågor som rör det demokratiska deltagandet, yttrandefriheten och debatt på lika villkor är frågor som kulturministern bryr sig om, men då gäller det också att gå från ord till handling.
Jag undrar vad ministern avser att göra inom sitt ansvarsområde mot partier som uppbär statligt partistöd och samtidigt motverkar demokratins värderingar. Denna fråga har ännu inte besvarats, och därför överlämnar jag återigen frågan till statsrådet.
Anf. 102 Kulturminister Parisa Liljestrand (M)
Herr talman! Demokratin i Sverige står trots allt på en stark grund med högt valdeltagande och hög mellanmänsklig tillit. Vi har också ett stort intresse för politik i befolkningen. Vi har väl fungerande och rättssäkra institutioner, och vi har starka och oberoende medier. I Sverige har vi också starka lagar till förmån för yttrandefriheten och mediefriheten liksom en över hundra år gammal tradition av publicistisk självreglering.
Allt detta är en grundbult i det demokratiska samhälle som vi tillsammans under århundraden har försökt bygga upp här i Sverige. Det ger förutsättningar för en kombination av att kunna ha både oberoende och fria medier och ett starkt public service. Vi behöver livskraftighet i allting som bevakar makten, och därför är det så viktigt att se till att möjligheten för fria medier inte begränsas.
Det är också utifrån det perspektivet som jag och regeringen har presenterat olika typer av insatser under den senaste tiden. Det handlar om insatser som riktar sig mot hat och hot mot journalister och mot den fria journalistiken, och Mediemyndigheten har fått uppdraget att samla aktörer som jobbar med dessa frågor för att få ett kunskapsunderlag kring hur det faktiskt ser ut i dag. Det handlar också om medel till Brottsofferjouren för att möjliggöra för en kontaktpunkt specifikt för journalister, vilket också är någonting som har efterfrågats av branschen.
Det är också därför som vi inom mediepolitiken har jobbat för ett starkt public service. Jag har precis mottagit utredningen och ser fram emot att jobba vidare med att få fram en proposition kring det. Vi ska även kunna ha fria kommersiella medier, vilket är vad det förändrade mediestöd som vi instiftat från och med den 1 januari syftar till.
Ledamoten menar att jag inte har svarat på frågan som gäller statligt partistöd. Det är alldeles riktigt; jag berörde inte det i mitt inledande inlägg, för det är inte någonting som ligger under mitt ansvarsområde. Det är justitieministern som har hand om partistödet, och därför är det inte heller ett område som jag ska beröra i mitt svar. Det är också så att den statliga partifinansieringen hör även till detta hus. Detta ligger under riksdagens område, och det är myndigheter under riksdagen som ansvarar för det.
Inom ramen för mitt ansvarsområde genomför regeringen en lång rad insatser som framför allt handlar om att kunna verka för ett högt och mer jämlikt valdeltagande. Bland annat tilldelas partierna medel för särskilda informationsinsatser, och dessa medel delades även ut i år. Sammantaget 11,9 miljoner kronor delades ut utifrån partiernas storlek. Användningen av dessa medel har partierna tidigare redovisat för Kammarkollegiet. Det har inte funnits anledning att titta på detta eller se om det behövs någon ytterligare uppföljning för att granska på vilka sätt medlen har använts.
Det kan vara så att det behovet har uppstått; det är för tidigt att säga. Men jag utesluter inte att det som ligger inom ramen för mitt område kan behöva granskas vidare.
Anf. 103 Lawen Redar (S)
Herr talman! Tack, kulturministern, för svaret!
Det är av högsta vikt att man inte tar demokratin för given. Valresultatet i det europeiska parlamentsvalet här i Sverige visar en väldigt oroväckande trend, och det är att valdeltagandet faktiskt har sjunkit. Många skyller detta på en lång helg som föranleddes av vår nationaldag, som är en röd dag. Det kan dock inte vara den enda förklaringsmodellen, utan vi ser också en tydlig klassdimension i valdeltagandet. Socioekonomi har bäring på delaktigheten och kanske känslan av marginalisering.
Det finns även andra oroväckande trender som man behöver belysa i sammanhanget. Precis som kulturministern här redogör för har jag deltagit i den parlamentariska public service-kommitténs arbete. Jag är oroad över att det nu föreligger ett förslag som dessvärre kommer att försvaga de finansiella förutsättningarna för bolagen framöver, vilket i sig kan bidra till att den gemensamma grunden för samhällsinformation och granskning kan komma att försvagas. Den plattform som svenskarna står på för kunskapsinhämtning, granskning, förståelse för samhället och det svenska språket kan komma att försvagas.
En annan oroväckande tendens är givetvis hot mot journalister. Där har några åtgärder vidtagits av nuvarande regering, vilket är väldigt bra, men det är alldeles uppenbart så att om man som journalist granskar vissa ämnesområden eller ett visst politiskt parti får man möta ett motstånd som är rätt anmärkningsvärt.
Jag menar att det inte finns utrymme att relativisera den antidemokratiska metod som Sverigedemokraterna använder sig av. Inte ens när de blir granskade och avslöjade har partiet backat. De har inte tagit konsekvenserna eller omformulerat en väg framåt. Inget annat svenskt parti hade kunnat avslöjas med denna arbetsmetod och komma undan utan konsekvenser. Det val Sverigedemokraterna - regeringens samarbetsparti - gör är att gå till verbal attack mot svenska medier med formuleringen att man är utsatt för en "gigantisk, inhemsk påverkansoperation från det samlade vänsterliberala etablissemanget".
Kulturministern, som är ytterst ansvarig för mediepolitiska frågor och journalisters villkor, behöver agera, menar jag. Om det är fullt acceptabelt att påstå osanningar om medier och journalistiskt arbete och att angripa enskilda journalister kan konsekvensen bli att journalister upphör att granska partier eller politiska frågor, eftersom priset för det blir för högt.
Frågan är betydligt större än kulturministerns samarbetsparti. Det handlar om vilket Sverige vi vill ha, hur den politiska debatten ska se ut och under vilka villkor den ska få utvecklas. Här är journalisternas granskande arbete av oerhörd vikt.
Därför undrar jag om kulturministern avser att agera ytterligare för att stärka det journalistiska uppdraget för att skapa den trygghet i arbetet som journalister måste få utveckla i Sverige om de ska klara av uppgiften. Som journalist i dag kan man nog räkna med att mötas av hat, hets och hot på sociala medier om man granskar vissa ämnesområden eller Sverigedemokraterna som parti. Som vi alla vet sitter sociala medier många gånger i telefonen i byxfickan, och det kommer väldigt nära inpå när dreven går.
Min sista fråga till kulturministern är om hon avser att betrygga svenska journalister att deras granskande arbete är av yttersta vikt för att demokratin ska kunna fortleva.
Anf. 104 Kulturminister Parisa Liljestrand (M)
Herr talman! Jag delar helt och fullt ledamotens bild av vikten av att upprätthålla våra demokratiska rättigheter och att de hänger tätt ihop med möjligheten att också kunna beröra, granska och uttrycka sig om alla ämnen, även de obekväma.
Journalister är en oerhört viktig yrkesgrupp men inte den enda yrkesgruppen som utsätts för den typen av drev eller hot och hat som gör att man riskera att självcensurera eller hamna i tystnad. Det är dock klart att hot och brott mot journalister inte utgör ett angrepp endast på den enskilda personen, utan det är ett angrepp på samhället, på helheten, på demokratin om man så vill, och risken är att det leder till olika typer av självcensur.
Att journalister fritt ska kunna granska makten och rapportera om alla ämnen är en förutsättning för att demokratin ska fungera, för att vi som medborgare ska kunna utkräva ansvar och för att vi som innehar makten ska kunna ställas till svars.
Här är det också viktigt, tycker jag, att se att vi behöver göra flera olika saker. Vi behöver prata om de värderingsburna delarna av samhället, vilket Sverige vi vill vara i framtiden och hur vi bygger in de värderingarna i ett land som i dag är ganska polariserat och sargat.
Det handlar också om riktiga, praktiska och genomförbara insatser. För den här regeringen är det bland annat att möjliggöra kontaktpunkten för journalister inom ramen för Brottsofferjouren. Det är en praktisk sak som har blivit möjlig med hjälp av tilldelade medel, och det har efterfrågats av branschen - kanske inte av de stora mediehusen. Men för de enskilda journalisterna som kan känna sig mycket ensamma i sina uppdrag har detta varit viktigt.
Branschen har bjudits in till ett rundabordssamtal om ett par veckor med mig och justitieministern. Tanken är att vi ska få sitta ned en längre stund tillsammans och prata om hur hat och hot präglar tillvaron just nu, vilka insatser från branschen själv som har fungerat och vad som behövs framåt. Jag ser mycket fram emot det samtalet, och jag hoppas att det kommer att ge oss verktyg för att hitta vidare vägar framåt i det mycket viktiga arbetet.
Sedan var det frågan om mediepolitiken. Den här regeringens samlade insatser i fråga om mediepolitiken under de senaste ett och ett halvt åren är en tydlig signal om vikten av att vi också ska upprätthålla våra fria och oberoende medier samt vikten av att ha ett balanserat, starkt och oberoende public service. Men det ska också finnas fria kommersiella medier som fungerar på en marknad tillsammans. Det är utifrån detta perspektiv som vi har byggt mediepolitiken de senaste åren.
Jag tror att ledamoten håller med mig när jag säger att vi kanske inte alltid håller med varandra om hur mediepolitiken ska snickras fram och hur åtgärderna ska se ut, men jag tror att vi inte skiljer oss speciellt mycket åt när vi pratar om att det har skett mycket de senaste ett och ett halvt åren när det gäller att utveckla mediepolitiken.
Anf. 105 Lawen Redar (S)
Herr talman! Mina frågor i den interpellation jag skickade in till kulturministern handlar såklart om TV4:s granskning av Sverigedemokraterna i programmet Kalla fakta.
Jag är djupt oroad över att en granskning av ett så stort riksdagsparti tydligt har klarlagt att deras metod för politiskt arbete är att ägna sig åt anonyma konton på sociala medier. I den digitala samtid vi i dag lever i är just sociala medier den plattform där inte minst unga människor samtalar om sin samtid, om den politiska tillvaron och möten mellan olika grupper. Det är därmed den plattform där också politiska partier behöver vara för att möta sina väljare och kunna svara på politiska frågor.
Om dessa plattformar genomsyras av desinformation, om de genomsyras av operativa kampanjer från stater som vill Sverige illa och den svenska sammanhållningen illa, är det ytterst allvarligt. Men jag bedömer läget vara ännu allvarligare när det är så tydligt klarlagt att ett svenskt politiskt parti ägnar sig åt metoder som innebär att skapa anonyma konton för att främja ett polariserat budskap.
När dessa frågor har granskats har det inte lett till några större konsekvenser. Det har varit starka uttalanden från regeringsföreträdare, inte minst statsministern själv, som har uttryckt att detta är mycket farligt för den svenska demokratin. Men utan konsekvenser kommer vi inte runt frågan att inte minst unga människor möter desinformationskampanjer, hat och uppvigling på sociala medier. Det är ett parti som regeringen just nu samverkar med i budgetnära frågor och lagstiftningsarbete.
Många av de initiativ som kulturministern lyfter upp här i dag är mycket bra, men en konsekvens har inte förekommit gentemot samarbetspartiet. Inte ens i talarstolen i dag har man uttryckt ett avståndstagande mot den typen av metodik för politiskt arbete.
Jag menar att inget annat demokratiskt parti genomför den typen av metoder, agerar på det sättet eller hade klarat en sådan granskning utan allvarliga konsekvenser. Mot bakgrund av detta hade jag önskat ett starkare uttalande från kulturministern i dag. Tack för debatten!
Anf. 106 Kulturminister Parisa Liljestrand (M)
Herr talman! Om det är ett avståndstagande som ledamoten efterfrågar trodde jag att det framgick tydligt inte minst i de uttalanden som ledamoten hänvisar till, det vill säga uttalanden från samtliga regeringspartier de veckor då frågan debatterades mycket och inte minst när programmen visades.
Mitt parti Moderaterna och min partiledare, tillika statsministern, har tydligt lagt fram var vi står i denna fråga. Vi är mycket oroade över att den typen av kampanjer kan föras på det sättet. Det är svårt när det redan finns så mycket desinformation i samhället att också politiska partier använder sig av den typen av metoder. Det är inget som vi förespråkar, och det är inte något som jag eller mitt parti står för.
Sverige har en vidsträckt yttrandefrihet, och den ska vi vara rädda om. I dag finns inget krav på att den som engagerar sig för att bilda opinion, som deltar i en manifestation eller på andra sätt publicerar olika typer av inlägg behöver vara öppen med sin identitet. Det finns ju en poäng med det, och det tror jag att ledamoten vet. Det ser ut så för att stärka yttrandefriheten.
Men vi som arbetar politiskt har ett särskilt ansvar att stå för saklighet och tydlighet och att visa var vi står politiskt. Det ska vara tydligt när ett budskap sprids som syftar till att påverka opinionen, inte minst när det kommer från ett politiskt parti. Den ökade transparensen är en bärande tanke bakom de åtgärder som både sker på EU-nivå och som den här regeringen arbetar med just nu.
Jag är för en ordning som innebär att de politiska partierna kan vara öppna med sin kommunikation mot väljarna. Det tycker jag är viktigt.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.