Färdtjänst
Interpellation 2017/18:491 av Emma Wallrup (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-04-12
- Överlämnad
- 2018-04-13
- Anmäld
- 2018-04-16
- Svarsdatum
- 2018-04-24
- Besvarad
- 2018-04-24
- Sista svarsdatum
- 2018-04-27
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Tomas Eneroth (S)
I dag görs enkätundersökningar av färdtjänsten ute i kommunerna. Det är ca 50 procent som är missnöjda, enligt företrädare för till exempel brukarorganisationen Funktionsrätt Uppsala, trots att enkätundersökningar ofta visar upp till 80 procents kundnöjdhet i kommunen. Detta beror på att enkäterna endast frågar efter den senaste resan och även missar dem som inte längre kan resa med färdtjänsten på grund av samåkningen.
Företrädare från Funktionsrätt menar att det är viktigt att fånga upp en bredare bild i enkäterna. Samhället ställer allt högre krav på rörlighet i arbetslivet, vid studier och andra åtaganden som enskilda medborgare engagerar sig i. För att följa utvecklingen i samhället med högre krav på rörlighet krävs att färdtjänsten utvecklas och blir mer flexibel. Kollektivtrafiken måste även fungera som ett alternativ.
Synskadades Riksförbund vill se en utveckling mot nationella färdtjänsttillstånd. Det skulle ge en mer jämlik färdtjänst och göra det möjlig att nyttja tjänsten där man för tillfället befinner sig. Lagen om färdtjänst måste förses med kvalitetskrav som möjliggör att en nationell norm för en likvärdig färdtjänst skapas.
Jag vill med anledning av detta fråga statsrådet Tomas Eneroth:
- Avser statsrådet och regeringen att göra en översyn av hur ökad tillförlitlighet samt stärkt resegaranti kan åstadkommas för resande inom färdtjänsten?
- Avser statsrådet och regeringen att ge ett uppdrag till ansvarig myndighet att tillgodose att krav på full tillgänglighet undersöks i de brukarenkäter som genomförs på ett mer tillförlitligt vis?
- Avser statsrådet och regeringen att verka för att kollektivtrafikmyndigheterna ger information om vilka busslinjer som är tillgänglighetsanpassade för personer med funktionsnedsättning?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2017/18:491
Webb-tv: Färdtjänst
Dokument från debatten
- Tisdag den 24 april 2018Kammarens föredragningslistor 2017/18:103
- Protokoll 2017/18:103 Tisdagen den 24 aprilProtokoll 2017/18:103 Svar på interpellation 2017/18:491 om färdtjänst
Protokoll från debatten
Anf. 10 Statsrådet Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Emma Wallrup har ställt tre frågor till mig med koppling till färdtjänst och tillgänglighet i kollektivtrafiken.
Frågor kring användbarheten och tillgängligheten till transportsystemet för personer med funktionsnedsättning har hög prioritet inom regeringen. I maj 2017 lämnades propositionen Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken. Utifrån inriktningen i propositionen har regeringen uppdragit åt Trafikanalys att kartlägga hinder för tillgänglighet inom kollektivtrafiksystemet för personer med funktionsnedsättning. Uppdraget ska redovisas senast den 29 mars 2019.
Regeringen har även uppdragit åt Myndigheten för delaktighet att kartlägga och analysera kvaliteten i utförandet av färdtjänstresor ur både ett användar- och utförarperspektiv. Detta uppdrag ska redovisas senast den 30 november 2018.
Färdtjänsten fyller ett viktigt behov för en stor grupp av människor som till följd av funktionshinder inte har möjlighet att använda den allmänna kollektivtrafiken. Ansvaret för att anordna färdtjänst åvilar kommunerna, eller den regionala kollektivtrafikmyndigheten i länet om kommunen överlåtit ansvaret till denne. Färdtjänstlagen föreskriver att varje kommun ansvarar för att färdtjänst av god kvalitet anordnas inom kommunen och, om det finns särskilda skäl, mellan kommunen och en annan kommun. Denna princip anser jag är riktig, eftersom den ger en lokal och regional förankring av ansvaret för att färdtjänsten upprätthåller en god kvalitet.
Svensk Kollektivtrafik genomför årligen en stor undersökning som mäter resenärernas upplevda kvalitet på den senaste färdtjänst- eller sjukresan som genomförts. Undersökningen omfattar ca 40 000 personer. I undersökningen avseende år 2017 redovisas att både färdtjänst- och sjukresenärer överlag är mycket nöjda med sina resor. 90 procent av såväl färdtjänstresenärerna som sjukresenärerna anger att de är nöjda med både beställningen och resan sammantaget.
I oktober 2016 tillsattes en utredning med uppdrag att analysera nuvarande regelverk och föreslå förändrade eller nya regler för att undanröja hinder för en effektiv samordning och organisering av de särskilda persontransporterna, det vill säga färdtjänst, sjukresor och skolresor. I uppdraget ingår även att se över behovet av att en statlig myndighet gör en regelbunden statistisk uppföljning på nationell nivå. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2018.
Enligt lagen om kollektivtrafik ska de regionala trafikförsörjningsprogrammen innehålla en redovisning av de bytespunkter och linjer som ska vara fullt tillgängliga för alla resenärer. Regeringen utgår från att denna information även lämnas till resenärerna på ett ändamålsenligt sätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Utifrån regeringens beslutade inriktning för funktionshinderspolitiken pågår således flera analyser och utredningar med olika perspektiv på färdtjänsten och tillgängligheten till kollektivtrafiksystemet. Dessa frågor har hög prioritet, och jag kommer att noga följa resultatet av dessa utredningar.
Anf. 11 Emma Wallrup (V)
Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.
Jag ställde denna interpellation efter att ha anordnat en närdemokrativecka under förra Almedalsveckan, då jag i stället träffade en rad aktörer hemma i Uppsala. Bland annat träffade jag Funktionsrätt som berättade att de enkäter som görs över hela landet inte stämmer. Vi har stoltserat med att 80 procent är nöjda i Uppsala kommun. Men det stämmer inte. Enligt Funktionsrätt är det ungefär 50 procent som är nöjda. I Uppsala är det en rödgrön majoritet och Vänsterpartiet sitter med. De har börjat diskutera detta och tagit tag i frågan. Politikerna har tittat på detta även innan jag anordnade denna närdemokrativecka. Nu kommer man att ställa högre krav vid upphandlingar och se till att dessa dialoger blir bättre. Men det är mycket viktigt att vi lyssnar på brukarna.
Det som hände var att man i dessa enkäter frågade om bara vissa saker. Man frågade hur den senaste resan hade varit. Man tog inte heller med dem som inte kan resa över huvud taget på grund av att det är samåkning. Det ställer till väldigt stora problem.
Tidigare har färdtjänsten funnits under socialtjänstlagen. Då hade man ett bättre helhetsperspektiv och kunde på ett bättre sätt ta hand om situationen för varje individ. När färdtjänsten nu har flyttats över till kollektivtrafiklagen ses den mer som kollektivtrafik.
Det har kommit en lång rad historier till mig från olika delar av landet. De handlar om autistiska barn som regelbundet får stå utanför sin skola och vänta en till två timmar utan att det kommer någon bil, och det finns ingen vuxen i närheten. Detta är barn som är i behov av trygghet.
Jag talade i förrgår med en äldre kvinna. Hon kan inte resa med färdtjänsten eftersom man har samåkning. Hon har missat två avgångar med tåget på grund av att hon inte kom fram i tid med färdtjänsten till tågstationen. Det är en helt orimlig situation att funktionshindrade ska leva på ett sådant sätt i Sverige. Det är inte bra.
Jag tror att vi behöver titta lite grann i backspegeln för att se hur vi tidigare byggde landet så att alla kunde delta i samhället på lika villkor.
Visst är det så att 50 procent enligt Funktionsrätt ändå är nöjda med färdtjänsten. Det är alltså inte så att den absolut inte fungerar. Men de stora problem som finns är mycket allvarliga. Det ska inte vara så bökigt för någon person i Sverige när man ska ta sig till och från skola eller fritidsaktiviteter. Därför tycker jag att detta är en fråga som vi verkligen skulle behöva se över, och det är bra att det är utredningar på gång.
Men det är mycket vanskligt med dessa enkäter. Vi ser också i ministerns svar att Svensk Kollektivtrafiks enkäter visar på mycket stor kundnöjdhet - 90 procent. Det är ännu mer än i Uppsala kommun. Men det finns väldigt många historier från hela landet som säger tvärtom. Därför tror jag att vi också behöver ta en titt på hur dialogen förs, så att vi verkligen kan följa upp och styra upp det som inte fungerar och hitta bättre arbetsformer för att få det att fungera.
Anf. 12 Statsrådet Tomas Eneroth (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tackar Emma Wallrup för engagemanget. Detta är, som sagt, ett område där det pågår ett ganska omfattande utredningsarbete. Skälen är precis de som Emma Wallrup nämnde. Det finns förbättringspotential. Även om ungefär 90 procent är nöjda enligt Svensk Kollektivtrafiks enkät finns det naturligtvis alltid skäl att se över om det är rätt ansvarsfördelning och om det finns rätt insatser. Det är ett av skälen till att regeringen tillsatte den utredning som tittar på både färdtjänst, sjukresor och skolresor.
När detta väl är sagt ska vi ändå komma ihåg att det är viktigt att upprätthålla ansvarsfördelningen. Det är ett kommunalt ansvar att säkerställa att färdtjänsten har en god kvalitet.
Om vi på statlig nivå skulle börja införa regler kring resegaranti och liknande tror jag att vi är lite farligt ute. Färdtjänst ska ju vara en rättighet och inte en kundtjänst. Vi måste därför tänka oss för vad vi gör när vi föreslår olika förbättringar. Det är ett av skälen till att jag själv vill invänta den utredning som pågår. Den kommer att vara färdig till sommaren - den 30 juni. Utredaren och sekretariatet har fört en ordentlig dialog med funktionshindersrörelsen men naturligtvis också med aktörerna och operatörerna på ett bra sätt för att se om man kan hitta bättre samordningsvinster, men inte minst använda ett resenärsperspektiv.
Sedan tror jag att det finns mer att göra när det gäller upphandling. Det är ingen tvekan om, inte minst med de nya upphandlingsregler som nu gäller, att man inte alltid måste gå på lägsta pris. Man har möjlighet att lokalt och regionalt när man upphandlar ställa krav på att man ska utgå från sjysta villkor och att lägsta pris inte ska vara vägledande. I stället måste naturligtvis nöjda kunder och ett bra bemötande vara helt avgörande och att man tar detta ansvar på lokal och regional nivå. Och man vet att det görs på väldigt många ställen.
När det gäller hur enkäterna är utformade är det naturligtvis inte regeringen som utformar dem. Hur de utformas får Svensk Kollektivtrafik eller andra som gör enkäter ansvara för. Jag tyckte ändå att det var bra att i interpellationssvaret nämna att enligt Svensk Kollektivtrafiks studie, som ändå omfattar 40 000 resenärer, säger 90 procent att de faktiskt är nöjda med både beställningen och med resan sammantaget. Jag säger det också lite grann för att vi i ett läge då man ofta vill hitta brister i offentligt utförd verksamhet ska komma ihåg att det ändå är en fantastisk utväxling från välfärdsstaten med möjligheter till färdtjänstresor och sjukresor som görs i denna utsträckning och att man faktiskt är nöjd med att detta görs på ett effektivt och gemensamt organiserat sätt.
Det finns naturligtvis förutsättningar att göra detta bättre, och det är ett av skälen till att vi också har en omfattande utredningsverksamhet.
Jag hoppas också att Emma Wallrup tar del av detta utredningsresultat när det kommer lagom till sommaren - den 30 juni. Då kan vi säkert gemensamt se till, tillsammans med många andra goda krafter, att vi får en än bättre utväxling av sjukresorna, färdtjänstresorna och för den delen skolresorna framöver.
Anf. 13 Emma Wallrup (V)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Det är mycket lovvärt att upphandlingsreglerna har blivit bättre så att vi kan ställa sociala krav. I Uppsala kommun har man sagt att man uppskattar det och kommer att se över och jobba i enlighet med det. Det är viktigt.
Vi har också en pengapåse som ska räcka, och då kanske man ändå tar det lägsta priset i många kommuner. Därför kommer vi långsiktigt att behöva jobba för mer resurser till välfärden. Det är en prioriteringsfråga om vi ska ha nöjen, stora arenor och så vidare eller om vi ska satsa på de mest grundläggande behoven för alla. Här tror jag att vi alla behöver tänka om och använda hjärtat mer i politiken.
När det gäller enkäterna oroar det mig faktiskt väldigt mycket att ministern kan stå här så lugnt och hänvisa till de 90 procent som är nöjda. Vi har ju precis fått höra från Funktionsrätt att 50 procent inte är nöjda och att till exempel frågorna i enkäten i Uppsala kommun är felställda. Det är vanligt inom politiken att man har en lojalitet uppåt - mot sina arbetsgivare, mot den som sätter budgeten och mot politikerna ovanför en - därför att man i ett samhälle med ganska undermålig respekt för varje medborgares kompetens att bidra blir mer en klättrare än en demokrat. Det skulle jag ärligt se som ett problem i dag, om jag får vara lite skarp.
Vi behöver se över hela vårt politiska system, där vi gynnar att medborgarens talan kommer fram. Sverige är ett väldigt demokratiskt land och har kommit långt, men det finns mycket att göra. Ju mer jag jobbar i det politiska systemet ser jag att det finns en lång rad proppar i systemet för att behoven inom socialtjänst och behoven för färdtjänstresenärer ska nå fram till politikerna. Det visar inte minst det här exemplet, där Funktionsrätt alltså har en helt annan uppfattning även om brukarna i den organisationen har svarat på enkäterna.
Detta är jätteallvarligt. Det handlar om autistiska barn som regelbundet får stå och vänta i kanske två timmar efter skolan för att bilen inte kommer. Det är inte okej; jag tror inte att någon av oss kan acceptera detta egentligen. Men den informationen måste ju nå fram till beslutsfattarna, och uppenbarligen finns det brister i detta. Jag vill skarpt poängtera att vi behöver ha bättre uppföljningssystem i hela välfärden, och även inom färdtjänsten, som vi kan lita på. Vi behöver ställa rätt frågor och ha en kontinuerlig dialog med föreningen Funktionsrätt om vilka frågor man bör ställa för att verkligen få ett tillförlitligt resultat. De pekar till exempel på detta att man bara frågar efter senaste resan.
Jag ser alltså detta som en stor utmaning, och det är ett exempel på hur hela vårt representativa politiska system behöver bli bättre. Det här med att vi ska bli omvalda gynnar kanske snarare en karriärväg, tyvärr, än det gynnar att vara riktiga demokrater - att jobba med demokrati och med ett starkt intresse för hur vi kan förbättra för folket. Många av oss har ändå med oss det också, men att den andra sidan tar över för mycket ser jag som ett stort problem som vi behöver se över och tänka över. Det här är ett exempel på precis hur fel det kan bli.
Anf. 14 Statsrådet Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Jag ska ärligt säga att jag inte riktigt förstår Emma Wallrups argumentation. Jag tror faktiskt att alla i Sveriges riksdag engagerar sig utifrån det som är deras väljares och deras partiers preferenser. Min erfarenhet är faktiskt att alla, oavsett politisk färg, är djupt engagerade. Sedan tar man naturligtvis olika lokala exempel för att driva sina idéer och tankar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringens utgångspunkt när det gäller detta måste naturligtvis vara den nationella statistik som finns till förfogande. Skulle det vara så att man i Uppsala inte känner sig lyssnad på när det gäller hur färdtjänsten utförs, vilket är ett kommunalt ansvar, är det naturligtvis ett ansvar som ska ligga lokalt - kommunalt i Uppsala eller regionalt inom Uppsala region. Tecken på att det kan finnas brister, vare sig det är i Uppsala eller någon annanstans, är dock ett av skälen till att regeringen tar ett helhetsansvar. Det kan vi inte göra utifrån hörsägen, utan då måste vi ha ett ordentligt underlag - och det är det vi tar fram. Det är därför vi nu har tre stora utredningar och en som tar ett samlat grepp även om strukturfrågorna.
Jag har själv jobbat mycket med frågor som rör funktionsrätt och är djupt engagerad i alla människors möjligheter att vara fria och starka individer och få plats och utrymme i det här samhället på lika villkor. Då måste också samhället anpassa sig och skapa de förutsättningar som krävs för att en person som har funktionshinder eller inte har tillgång till alla möjligheter ska få den chansen, och det handlar om hur vi utformar samhället - vilka regler vi har för hur kollektivtrafiken är utformad, vilka upphandlingsregler vi har och vilket ansvar vi ger åt dem som upphandlar att också utforma transporterna på rätt sätt.
Det är ett av skälen till att vi nu har den här utredningen. Den ska titta ordentligt på detta, och den ska samråda med organisationerna på nationell nivå för att ta till sig den kunskapen. Jag vet också att det ibland kan vara så att man lokalt och regionalt, med pressade budgetar, kanske inte alltid ser att man har förutsättningar att tillgodose alla behov. Därför måste vi också på nationell nivå uppmärksamma detta, och det är ett av skälen till att vi nu har den här statliga utredningen.
Jag är, återigen, övertygad om att även Emma Wallrup och många andra kommer att känna det ansvaret när vi får resultatet den 30 juni, då utredningen ska presentera sitt resultat. Jag hoppas också att alla remissinstanser och andra då engagerar sig djupt i hur vi kan förbättra såväl färdtjänst och skolresor som sjukresor. I grunden handlar det om vilka resurser vi har i samhället och hur vi väljer att prioritera.
Jag tycker att detta är en grundläggande både moralisk och demokratisk fråga om alla människors rätt att kunna delta i samhället fullt ut. Därför är det viktigt att vi inte bara ger ett bra beslutsunderlag för de besluten utan också tar den politiska debatt som kommer att krävas för att få resurser så att vi kan säkerställa att vi har transporter av god kvalitet till alla medborgare.
Anf. 15 Emma Wallrup (V)
Fru talman! Tack, ministern! Jag är glad om ministern tar detta på allvar och kanske framför allt i dialogen med brukarorganisationerna lyssnar noga på hur man ska kunna utforma underlaget så att det är tillförlitligt. Det är nämligen väldigt allvarligt om vi tror att vi gör en kvalitativt bra satsning när vi inte gör det och om vi tror att vi har regelverk som gynnar dessa grupper men inte gör det.
Det är alltså otroligt viktigt att man i utredningen verkligen är noggrann med att lyssna. Jag vet att Funktionsrätt påtalade att de har försökt ha en dialog med tjänstemän och politiker om att få en bättre enkät och att de har försökt visa bristerna men att det har varit jättesvårt för dem att få gehör. Därför vill jag verkligen belysa detta. Jag tror att ministern har ett äkta engagemang här, och jag hoppas att det är på riktigt och inte i slutändan budgetkramande på det sättet att man inte vågar ta fram rätt underlag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror att fegheten i att inte ens våga göra en kartläggning av behoven i välfärden, för att man är rädd att pengarna inte ska räcka, är livsfarlig. Då är det bättre att veta hur stora luckor och brister som finns och lägga upp en karta för hur vi ska komma till rätta med dem långsiktigt. Det är bättre att veta att vi inte kommer hela vägen nu men kanske kan vidta några justerande åtgärder som är korrekta - för att vi har rätt underlag. Sedan kan vi långsiktigt fördela resurserna så att de kommer dit de ska i samhället.
Om vi inte ens vågar ta fram tillförlitliga underlag kommer vi dock aldrig att nå fram, och det kommer bara att gynna ett visst parti - Sverigedemokraterna - och missnöjesröster, för att de ser igenom hela systemet. Det har vi inte råd med. Vi har inte råd att efter nästa val ha fler sverigedemokrater i riksdagen som undergräver det politiska systemet.
Anf. 16 Statsrådet Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Jag tror inte att det i sak finns några stora skillnader mellan Emma Wallrups uppfattning och min uppfattning. Vi är båda engagerade i att vi ska ha färdtjänst av bra kvalitet.
Från nationell nivå säkerställer vi, genom de utredningar jag har presenterat här, att det ska ske en saklig och ordentlig genomgång. Man ska ha en dialog med berörda aktörer och kunna redovisa det, så att vi kan föra en saklig diskussion om hur nöjdheten är, hur insatserna har varit och hur kostnadsfördelningen ser ut. Det kan säkert skilja sig åt i olika delar i landet; vi har hört exempel från Uppsala, och hemma i mitt Småland är situationen något annorlunda. När regeringen uttalar sig ska vi dock göra det utifrån vilken vetskap vi har om hur nöjdheten ser ut på nationell nivå, vilka insatser och resurser som finns till förfogande och vilket ansvar de olika kommunerna och regionerna tar.
Till syvende och sist tror jag att det är där frågan så småningom kommer att landa: Finns det rätt förutsättningar för kommuner och regioner att ta ansvaret? Gör man rätt prioriteringar? I grunden handlar det naturligtvis både om politisk vilja och om vilka resurser som finns till förfogande, och där är min bestämda uppfattning att vi måste ha ett starkt samhälle för att kunna ha en färdtjänst av bra kvalitet och kunna erbjuda personer med funktionshinder rätt möjligheter i samhället. Vi måste ha ett starkt samhälle som har bra resurser.
Det är därför jag inte tror på stora skattesänkningar, och det är därför jag inte tror på avreglering och privatisering. Det är därför jag tror på gemensam finansiering och en tydlig demokratisk kontroll som säkerställer att vi ger stödet där det faktiskt behövs. Det är en viktig del i demokratin, och det blir en viktig fråga inte minst i denna valrörelse. Jag antar därför att detta kommer att bli en viktig fråga att diskutera även de närmaste månaderna.
Tack för debatten!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.