Flygplatser i Norrland
Interpellation 2009/10:395 av Omanovic, Jasenko (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-05-20
- Anmäld
- 2010-05-20
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2010-06-02
- Sista svarsdatum
- 2010-06-03
- Besvarad
- 2010-06-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 20 maj
Interpellation
2009/10:395 Flygplatser i Norrland
av Jasenko Omanovic (s)
till statsrådet Åsa Torstensson (c)
Askmolnen från vulkanen på Island har under perioder förlamat flygtrafiken i Europa. Det innebar att situationen för samtliga flygplatser i Norrland blev extremt svår. Antingen var det flygförbud från dessa flygplatser eller var det största destinationsmålet, Arlanda, helt avstängt.
Detta orsakar enorma ekonomiska problem för flygplatser i Norrland. Det har förvärrat situationen för dem, eftersom många av flygplatserna redan tidigare har ansträngd ekonomi genom att regeringen har flyttat ansvaret för dessa till kommunerna och flera tvingas dela på det ekonomiska stödet som kommer från staten.
Läget är akut och regeringen måste reagera snabbt.
Därför vill jag fråga statsrådet vilka åtgärder hon avser att vidta för att underlätta för hårt drabbade flygplatser i Norrland.
Debatt
(8 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2009/10:395
Webb-tv: Flygplatser i Norrland
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2009/10:134 Tisdagen den 8 juniProtokoll 2009/10:134 6 § Svar på interpellation 2009/10:395 om flygplatser i Norrland
Protokoll från debatten
Anf. 13 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Jasenko Omanovic har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att underlätta för hårt drabbade flygplatser i Norrland.
Jag har svarat på denna fråga i ett frågesvar den 17 maj. Jasenko Omanovic ställer nu samma fråga i en interpellation, och jag ger honom samma svar i dag som jag gav den 17 maj.
I dagsläget är det för tidigt att avgöra i vilken form eller i vilken omfattning flygstoppet i anledning av askmolnet kommer att ha påverkat de regionala flygplatserna. Regeringen följer utvecklingen noga.
Anf. 14 Jasenko Omanovic (S)
Herr talman! Jag tackar ministern för svaret, det som jag fick den 17 maj, att det var för tidigt. Jag undrar: För tidigt för vadå, för tidigt för att ha en politisk viljeinriktning eller för tidigt att betala ut en summa? Min fråga var vilka åtgärder ministern tänker vidta. Finns det något slags idé om hur man ska stödja de här flygplatserna, om man över huvud taget vill göra det?
Askmoln från en vulkan förekommer inte ofta, inte varje vår, utan det förekommer väldigt sällan och är svårt att förutse liksom konsekvenserna av det. Därför är det viktigt att ha ett strategiskt tänkande i frågan.
Herr talman! Jag är lite orolig att svaret "för tidigt" döljer något helt annat. När det gäller flygplatser i norra Sverige har vi sett ett askmoln från Rosenbad utspritt över hela Norrland. Jag påpekade i min interpellation att regeringen flyttar ansvaret från staten till kommunerna. Det gäller flygplatserna i Skellefteå, Örnsköldsvik och Sundsvall-Härnösand. I Skellefteå är det redan gjort; där har kommunen tagit över. Vad gäller flygplatserna i Örnsköldsvik och Sundsvall-Härnösand håller man på att förhandla. Hur blir det med notan för den oförutsedda händelsen med det isländska askmolnet? Kommer det att bakas in så att kommunerna måste betala för det underskott som blir på grund av detta?
Svaret att det är för tidigt att uttala sig är politiskt mycket intressant med tanke på att ni förhandlar med en del kommuner om att de ska ta över flygplatserna. Här måste ni säga klart och tydligt vad staten kommer att ta ansvar för och om staten kommer att ta ansvar för det som nu hänt.
Regeringen har hittills fört en politik där man säljer det som är lönsamt för staten och flyttar över det som är olönsamt till kommunerna. Det som är lönsamt säljs, och Sverige AB blir privat. Det som är olönsamt får kommunerna ta hand om. Det är en linje som jag inte vill se mer av.
Anf. 15 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Interpellanten väljer att involvera flera olika ekonomiska faktorer. Det är bra eftersom det är av den anledningen jag också svarar interpellanten att det är för tidigt att avgöra vad askmolnet bär skulden till. Det finns andra orsaker än askmolnet till brister i ekonomin för flygplatser. Jag hänvisar därför till att det är för tidigt. Askmolnet handlar om en begränsad tid, och i den totala ekonomin för flygplatserna måste även annat vägas in.
Jasenko Omanovic vill bredda debatten genom att påtala att regeringen väljer att så småningom överföra flygplatserna till ett regionalt ansvar. Låt mig då vidga debatten och säga: Ja, vi väljer att mycket tydligt sätta den regionala nivån i samband med hur man bäst skapar transportslagsövergripande planering. Därmed kan man möta resemönster som ofta är mycket beroende av alla olika transportslag. Detta tror jag att Jasenko Omanovic vet utifrån sin geografiska hemvist.
Ur det perspektivet är det naturligt att regionen och den regionala nivån har flygplatser i den samlade planeringen - allt i syfte att stärka möjligheten att kunna bo på ett ställe och ha en bra och rimlig rörelse där också flyget finns med. Det pågår förhandlingar på olika platser runt om i landet, och det är svårt att i dag uttala sig om vad det kommer att innebära i förändring.
Vi har driftsbidrag till icke-statliga flygplatser i dag. Vi kommer att överföra dessa resurser till den regionala nivån så att man kan ta ansvar för om man fortsatt vill lägga pengar på flyget och flygplatsen eller på något annat.
Anf. 16 Jasenko Omanovic (S)
Herr talman! När statsrådet utvecklar sina svar börjar det bli intressant. Runt Skellefteå, Örnsköldsvik och Sundsvall-Härnösand finns en ganska betydande basindustri. Denna basindustri, och övrig industri i dessa kommuner, måste kunna konkurrera på den globala marknaden och är därför beroende av goda kommunikationer och av att snabbt kunna komma ut i världen. Kommunerna ska bistå med den kommunikationen.
Om man går vidare på linjen att föra över ansvaret för infrastrukturen på regioner och kommuner, blir då nästa steg att dela upp ansvaret för E4:an eller järnvägsrälsen norr om Dalälven mellan olika regioner?
I dag är den första statliga flygplatsen längs kusten norr om Dalälven Umeå flygplats. Det är en ganska lång sträcka från Stockholm. Åker man lika långt söderut hamnar man i Skåne.
Statsrådets svar om att regionerna ska ansvara för infrastrukturen gör mig ännu oroligare. Redan i dag tvingar regeringen en del kommuner att medfinansiera lösningar när det gäller annan infrastruktur, till exempel E4:an. I Sundsvall och Umeå tvingas kommunen medfinansiera för att få lösningar på de problem man har. Det är ett nationellt problem att en Europaväg går rakt genom Sundsvall, men kommunen tvingas vara med och finansiera för att få bort flaskhalsen.
I framtiden kommer alltså barnomsorg, äldreomsorg, skola, flygplats och allmänna lekplatser konkurrera om resurserna i den kommunala budgeten.
Det besked statsrådet lämnar i dag är att regionerna ska ta ansvar för infrastrukturen. Det är skrämmande. Vad får vi då för infrastruktur i landet?
Anf. 17 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Jag ska kommentera det sista felaktiga utspel som interpellanten gjorde när han beskriver att regeringen tvingar kommuner att finansiera till exempel E4:an. Sundsvall får äntligen en förbifart som Socialdemokraterna har prioriterat bort i årtionden. Det är inte barnomsorgen i Sundsvall som betalar den. Sundsvallsborna har varit mycket aktiva när det gäller att hitta en medfinansiär. Vi har begränsade resurser. Det fanns ett stort hål att fylla. Jag har ambitionen att förstärka infrastrukturen i hela landet. Jag vet att det finns oerhört stora behov. Undan för undan har vi skapat möjligheter för att på ett kreativt sätt få mer infrastruktur för varje skattekrona.
Förbifarten i Sundsvall betalas av dig och mig om vi använder bron. Det är poängen. Det har man bestämt lokalt. Nu är vi beredda att gå vidare med det. Lokalt har man fått med sig näringslivet som utifrån sina egna utvärderingar och analyser ser att de tjänar på bron även om de betalar eftersom det kostar så mycket att fastna i trafiken inne i Sundsvall. Därför är det viktigt att den lokala och regionala nivån finns med i infrastrukturplaneringen.
Jag säger inte att infrastruktur ska överföras till kommunerna. När det gäller de riktiga regionerna är en poäng med att skapa en tydlig regional nivå att tillväxten ligger där. Infrastruktur är en del av att skapa bra tillväxtförutsättningar. Därför är infrastruktur en del i att kommuner och regioner är aktiva.
De regionala flygplatserna bör också vara en del av den sammanhållna planeringen när det gäller att skapar bra infrastruktur för regionen. Det klarar man bäst om man identifierar på plats. I Örnsköldsvik har man flera diskussioner kopplade till flygplatsen. En ny järnväg kommer att invigas i slutet av augusti. Det påverkar oerhört mycket. En ny modern järnväg ändrar rörelsemönstret och underlaget för flyget. Det blir ett bättre underlag för att bedöma vad man ska lägga pengar på om man har en relation till näringslivet och känner till rörelsemönstret i kommunen.
Anf. 18 Jasenko Omanovic (S)
Herr talman! Jag blir inte klokare av det svaret. Nu ska infrastrukturen plötsligt bekostas av staten, men ändå går kommunerna in i detta och det ska finnas flygplatser där kommunerna bestämmer om man ska lägga om landningsbanan. När kommunen äger flygplatsen kommer ju kommunen att betala det. Då står det mellan barnomsorgen eller en omläggning av banan.
Flygplatserna är väldigt viktiga för kommunerna. När jag besökte handelskammaren i Sundsvall sade flera av företagsledarna att de inte kan ha kontor där längre om de inte har bra kommunikationer med omvärlden. De kan inte finansiera flygplatserna. Ska de i priset till sina kunder lägga in kostnaderna för en flygplats som egentligen ska bekostas av staten? Det är nödvändigt med infrastruktur för näringslivet. Detta blir ett slag mot kommunerna. Det blir ett slag mot skolan, barnomsorgen och den allmänna lekplatsen om man måste ta ansvar för och bekosta flygplatsen. Oavsett hur man räknar blir det en kostnad för kommunerna.
I början var det för tidigt att svara. Jag tror att det är för tidigt för en ännu större börda på kommunerna.
Anf. 19 Hans Stenberg (S)
Herr talman! Jag hade inte tänkt lägga mig i den här debatten eftersom jag tycker att Jasenko Omanovic sköter det bra. Men jag blir lite bekymrad när jag hör infrastrukturministern säga att E4 Syd i Sundsvall inte inkräktar på resurserna när det gäller skolan och vården. Då är ministern väldigt illa informerad. Jag är glad att E4 Syd byggs. Jag tycker att kommunen har fattat ett klokt beslut när man medfinansierar det. Om man inte hade gjort det hade inte regeringen tagit upp det på investeringslistan. Det var ett besked som man fick.
Det är också riktigt, som ministern säger, att man har gjort ett bra jobb, att man har fört en dialog med näringslivet och andra och att en stor del av bygget bekostas av vägavgifter. Vägavgifterna kommer att bli en extra kostnad för näringslivet norr om Sundsvall som behöver transportera på vägen. Förutom vägavgifterna krävs det att kommunen lägger in 250 miljoner av skattemedel i projektet. Det är pengar som annars skulle ha använts till skola, omsorg, barnomsorg och annan kommunal verksamhet och andra kommunala gator och vägar. Att påstå att detta inte påverkar det kommunala utrymmet i övrigt är direkt felaktigt. Jag förstår inte hur ministern kan påstå en sådan sak.
Vi får samma effekt på flygområdet. När man lägger över kostnader från staten till kommunerna inverkar det självklart på den övriga kommunala verksamheten. Något annat ska vi inte låtsas. I vissa lägen kan det finnas skäl för att kommunerna är med och finansierar, men att göra det till en allmän princip att kommunerna ska gå in med skattemedel för att få investeringar gjorda i den statliga infrastrukturen är helt fel. Det är definitivt fel av ministern att påstå att det inte drabbar övriga kommunala verksamheter. Det är självklart att det gör det. Kommunerna försätts i sådana situationer att de inte har något val. Vem som helst i kommunstyrelsen i Sundsvall skulle självklart ha gått in och medfinansierat eftersom alternativet var att ingenting skulle byggas.
Anf. 20 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Jag uppskattar att Hans Stenberg nu berömmer regeringen för att man äntligen har prioriterat förbifart Sundsvall. Jag tackar för det, Hans Stenberg. Jag förstår att du ler åt kommentaren.
Jag förstår att vi har olika syn när det gäller det lokala och regionala. Vi har olika syn på hur stark en region ska vara. Jag återkommer till att infrastruktur är en viktig del av ansvaret på regional nivå för att skapa möjlighet för tillväxt. Annars skulle inte kommuner och regioner vara så engagerade som de har varit i den åtgärdsplan som läggs fram.
När det gäller Sundsvall har näringslivet räknat ut att man, trots att man betalar för en broöverfart, tjänar på det eftersom man slipper att bli stillastående i trafiken.
Sundsvalls kommunledning är intresserad av att få mark som i dag inte är speciellt attraktiv på grund av en genomfart, en dålig miljö och långa köer. Man vill kunna använda sig av mark på ett mer attraktivt sätt. Det är naturligtvis där som kommunens delaktighet kommer in, alltså genom att mark kan frigöras och nyttjas lokalt eller avseende kommunens centrala möjligheter att utvecklas. Då finns här en win-win-situation som också många andra valt att ta del av.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.