Flyktingars rätt till garantipension
Interpellation 2006/07:532 av Ceballos, Bodil (mp)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-05-15
- Anmäld
- 2007-05-15
- Sista svarsdatum
- 2007-06-04
- Besvarad
- 2007-06-04
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 15 maj
Interpellation
2006/07:532 Flyktingars rätt till garantipension
av Bodil Ceballos (mp)
till statsrådet Cristina Husmark Pehrsson (m)
Kvotflyktingar borde enligt lagstiftningen tillerkännas garantipension i egenskap av just kvotflyktingar men nekas ändå detta. Vissa får den och vissa får den inte. Omständigheterna i det enskilda fallet verkar vara mest beroende av vem som är deras handläggare på Försäkringskassan eller vem på Migrationsverket som svarar på Försäkringskassans fråga om flyktingskap.
För dem som vid sin ankomst räknades som flyktingar och som därefter arbetat och betalat skatt här i landet i 15–16 år kommer beskedet att de inte är att räkna som flyktingar och därmed inte har rätt till garantipension som en kalldusch. I stället hänvisas de till att leva på äldreförsörjningsstöd som ger ungefär samma nivå som socialbidrag, men utan de förmåner som socialbidraget kan ge i form av hjälp med till exempel höga läkarkostnader eller nödvändiga tandläkarbehandlingar. Ofta hänvisas de till socialtjänsten men dit vill de, precis som de flesta andra invånare i landet, inte gå.
Många av de flyktingar som kom på 80-talet kom antingen innan den nya utlänningslagen från 1989 trädde i kraft eller kort därefter. Trots att lagen ännu inte gällde händer det att Migrationsverket i vissa svar till Försäkringskassan hänvisar till att personen i fråga kom enligt lagparagrafen i 1989 års lag om humanitära skäl (2 kap. 4 §), samtidigt som man i nästa mening skriver att de avräknas flyktingkvoten. På frågan varför man då inte räknas som kvotflykting i pensionsärendet är svaret att ingen flyktingförklaring sökts. Migrationsverket är dock medvetet om att flyktingarna inte får information om att de behöver söka flyktingförklaring vid ankomsten till landet. Att söka denna förklaring i efterhand är inte möjligt eftersom omständigheterna i hemlandet nu är annorlunda. För den som har blivit svensk medborgare är det ännu svårare eftersom det då inte, ens om förutsättningarna i hemlandet fortfarande är desamma, går att söka denna förklaring.
Det kan inte anses skäligt att myndigheternas underlåtelse att ge nyanlända kvotflyktingar information om vikten av att ansöka om flyktingstatus ska leda till dessa orimliga konsekvenser för den enskilda individen längre fram i livet.
I proposition 1992/93:7 finns ett kapitel om invandrare där det tydligt framgår att både konventionsflyktingar, krigsvägrare och de facto-flyktingar ska tillgodoräknas bosättningstid i hemlandet vid beräkning av pensionsrätt. Även i lagen om garantipensions övergångsregler finns bestämmelser angående detta.
Jag vill därför fråga statsrådet Cristina Husmark Pehrsson:
Avser statsrådet att ta initiativ till att utreda hur myndigheterna tolkar pensionsbestämmelserna?
Avser statsrådet att ta initiativ till att förändra regelverket i syfte att förtydliga vilka pensionsregler som gäller för flyktingar av olika slag?
Avser statsrådet att ta initiativ till att förändra regelverket i syfte att förtydliga Migrationsverkets skyldighet att informera kvotflyktingar om vikten av att ansöka om flyktingförklaring och vad en utebliven sådan kan leda till längre fram?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2006/07:532
Webb-tv: Flyktingars rätt till garantipension
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2006/07:119 Måndagen den 4 juniProtokoll 2006/07:119 9 § Svar på interpellation 2006/07:532 om flyktingars rätt till garantipension
Protokoll från debatten
Anf. 1 Cristina Husmark Pehrsso (M)
Herr talman! Bodil Ceballos har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förtydliga regelverket för flyktingars rätt till garantipension.
Reglerna om rätt till garantipension är tydliga på så sätt att de beskriver den enskildes rätt till förmånen samt beräkningen av försäkringstiden som grundar rätten. Garantipensionen är bosättningsbaserad, vilket innebär att alla som är folkbokförda i Sverige har rätt till förmånen. För att få full garantipension krävs att man har bott i Sverige i sammanlagt 40 år från det år man fyller 25. För personer som har fyllt 65 år och som inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom andra förmåner inom det allmänna pensionssystemet finns ett skyddsnät i form av äldreförsörjningsstöd. Det garanterar en rimlig levnadsnivå för den som på grund av till exempel låg garantipension annars får en otillräcklig levnadsnivå.
Man har dock gjort undantag i pensionsreglerna för grupper som har haft starka skäl att lämna sitt hemland och som genom flykten har gått miste om intjänade pensionsrätter. Undantaget gäller för dem som kommit till Sverige och konstaterats vara flyktingar eller skyddsbehövande i övrigt.
Enbart det förhållandet att man kommit till Sverige genom vidarebosättning och är så kallad kvotflykting innebär emellertid inte en rätt att tillgodoräkna sig tid i det tidigare hemlandet. Personen i fråga kan ha tagits emot i Sverige av andra skäl än skyddsskäl. Det kan också handla om en person som av något skäl underlåtit att efter ankomsten till Sverige begära beslut av Migrationsverket som visar att han eller hon är flykting eller skyddsbehövande i övrigt.
För att Migrationsverket ska pröva om en person har rätt till flyktingförklaring eller är att betrakta som skyddsbehövande i övrigt måste personen ansöka vid Migrationsverket. Enligt regeringsbeslut från december 2006 är Migrationsverket instruerat att vidarebosätta personer som har rätt till flyktingförklaring eller som är att betrakta som skyddsbehövande i övrigt.
En person som har beviljats uppehållstillstånd på andra grunder har rätt att begära att Migrationsverket prövar om grund föreligger för att erhålla status som flykting alternativt skyddsbehövande i övrigt även senare i livet, men då prövas ärendet utifrån omständigheterna som råder i hemlandet vid den aktuella beslutstidpunkten. Det är dock inte möjligt att erhålla en flyktingförklaring efter att man erhållit svenskt medborgarskap.
Pensionsreglerna är utformade för att ge ett extra ekonomiskt stöd till personer som har lämnat svåra situationer bakom sig i sina hemländer. Även om det finns ett personligt ansvar även här delar jag naturligtvis Bodil Ceballos uppfattning om att det självfallet är viktigt att den som kommer till Sverige får all den information som krävs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt i detta avseende.
Vad jag har erfarit är det emellertid så att Integrationsverket och Migrationsverket regelmässigt uppmanar de mottagande kommunerna att informera de nyanlända om att de bör ansöka om att få frågan om flyktingstatus prövad snarast möjligt efter ankomst till Sverige. Ytterst är det dock de mottagande kommunerna som ansvarar för att de nyanlända erhåller denna information.
Anf. 2 Bodil Ceballos (Mp)
Herr talman! Detta är en fråga där jag har ägnat ett antal år åt att försöka reda ut vad det egentligen är som gäller. Första gången jag kom i kontakt med den var när den drabbade en vän till mig från Colombia som kom hit 1989 innan den då nya utlänningslagen trädde i kraft. Han hade inte blivit tillerkänd garantipension i egenskap av flykting.
Min bakgrund när det gäller flyktingar är att jag har varit tolk i över 20 år i Gävle kommun. I de sammanhangen har jag varit med vid många mottaganden av flyktingar. Aldrig någonsin har de flyktingar som tagits emot fått information om att de ska söka flyktingförklaring för att sedan erkännas som flyktingar!
Tyvärr måste jag upplysa om att fallet är så även i dag. I dag kommer många nya kvotflyktingar från Colombia. Den man som jag pratar om är också kvotflykting. Min sambo som är tolk har varit med och tagit emot många av dem som kommer i dag. Jag har frågat honom om de har fått upplysning om att de behöver söka flyktingförklaring och om kommunerna talar om der. Nej, säger han.
Det fungerar alltså inte. Jag tror att man har hamnat i ett moment 22. De personer det handlar om borde enligt lagen om allmän pension - när man läser den korsvis med en massa andra tidigare lagregler om den allmänna pensionen som tidigare var folkpension - ha rätt till garantipension.
Sedan ska dock Försäkringskassan begära in upplysningar från Migrationsverket om de är att räkna som kvotflyktingar, flyktingar eller ej. Då kan man få väldigt konstiga svar. Vissa får till svar de är kvotflyktingar, och då betalar Försäkringskassan ut pengar. Väldigt många får alltså sin garantipension. Andra får den dock inte. Skillnaden blir att man får ungefär hälften så mycket att leva på som om man skulle få garantipension.
Den som får äldreförsörjningsstöd, som det kallas i stället, ska leva på ca 3 200 eller 3 500 kronor i månaden. Det är ungefär samma som socialbidrag men utan möjligheten att få hjälp om man har höjda kostnader för sjukdomar, tandvård etcetera. De flesta vill ju inte gå till socialtjänsten för att söka socialbidrag. Det innebär också att om de skulle gå till socialtjänsten och söka socialbidraget så måste de också sälja bilen om de har en sådan, skaffa en mindre lägenhet etcetera. Det är alltså väldigt mycket som gör att människor avhåller sig från att ta den hjälp som de skulle kunna få via socialtjänsten.
Det enda sättet är att försöka se till så att man löser den här situationen för de människor det handlar om. Det kan inte vara så väldigt många i och med att tillämpningen verkar vara så olika. Många får ju sin garantipension, men väldigt många får det inte.
När jag har varit i kontakt med Migrationsverket så har de ibland sagt: Jo, vi brukar säga till Försäkringskassan att de är att betrakta som flyktingar.
Så säger vissa handläggare. Andra handläggare säger: Ja, men på den tiden var vi ju så himla generösa med flyktingmottagandet här i landet, så det kan vi inte räkna med.
Det finns alltså väldigt olika uppfattningar bland de olika handläggarna.
Jag förstår att det är svårt för dig, Cristina Husmark Pehrsson, att sätta dig in i den här frågan just nu. Jag har hållit på i flera år med att ta reda på vad det är som verkligen gäller. Jag ser ju att det finns lite felaktigheter i svaret.
Anf. 3 Cristina Husmark Pehrsso (M)
Herr talman! Jag tycker att interpellationen är både givande och intressant. Nu är det bara det att mycket av det som gäller bedömning av flyktingstatus inte är på mitt ansvar. Oavsett om jag kan frågan eller inte så är det en fråga för migrationsminister Tobias Billström. Jag kan uppmana interpellanten att ta de frågeställningarna direkt med honom. Eftersom det blev en fråga också om pensionen så är det jag som står här. Det är dock på grund av detta som jag inte kommer att komma in på bedömning av flyktingstatus eller inte. Vad jag vet är dock att det inte är Försäkringskassans ansvar att bedöma flyktingstatus, utan det ska ha gjorts tidigare med den information som då tydligen inte är tillräcklig, enligt interpellanten.
Garantipension - det har förts en diskussion om det här - är en pension på 7 400 kronor som man får men som avtrappas i proportion till att man har tjänat in sin egen inkomstpension. Det är ju också väldigt många av dem som har varit länge i Sverige i dag som har arbetat och har rätt så mycket intjänat till sin inkomstpension. Det gör att man kanske inte alls får någon garantipension. Gränsen går vid drygt 10 000 kronor. Därefter har man alls ingen garantipension, varhelst man än kommer ifrån.
Samtidigt kan jag också beklaga att det finns personer som lever under knappa omständigheter som inte vill gå och söka kommunens försörjningsstöd. Det är ju faktiskt det skyddsnät vi har i dag för att hjälpa och stödja människor i ekonomiskt utsatta situationer. Vi har ju också äldreförsörjningsstödet.
Vi har en garantipension i Sverige som är bosättningsbaserad, och det är väl antagligen där interpellantens frågeställning ligger. Vi menar att efter 40 år i Sverige - om man börjar vid 25 år - så ska man ha rätt till garantipension. I vissa lägen, om man har kommit som flykting och får den statusen, kan man få tillgodoräkna sig de pensionsrätter som man har fått i det tidigare hemlandet.
Men frågorna om flyktingstatus får jag också be interpellanten att ställa till Tobias Billström.
Anf. 4 Bodil Ceballos (Mp)
Herr talman! Flyktingstatus är självklart Tobias Billströms ansvar.
Det som jag är ute efter lite grann är hur man tolkar lagen om allmän försäkring, det som tidigare var lagen om folkpension - jag vet inte exakt vad den hette. När det gäller den lagen finns det en proposition från 1992/93 där departementschefen menar att alla konventionsflyktingar, krigsvägrare och också de facto-flyktingar borde få folkpension.
Visst är det så som du säger: Detta trappas ju ned. Men väldigt många av dem som har kommit sent finns ju inte med i det tidigare pensionssystemet, utan de finns i det nya.
Jag har en god vän som har ca 2 800 kronor i pension inklusive tillläggspension, och det kan man naturligtvis inte leva på. Då ska det täckas upp med resten, som är äldreförsörjningsstöd. Men det går inte heller, därför att då slår man ihop hans inkomst med hans frus, och hon har fått garantipension i egenskap av anhörig till flykting, alltså anhörig till honom. Hon har fått garantipension för att hon är anhörig till en flykting. Han, som då är den flykting som hon är anhörig till, har inte fått garantipension. Någonstans är det fel.
Jag menar att det här borde ligga hos Försäkringskassan. De ska ju begära in ett yttrande från Migrationsverket. Migrationsverket skickar det här yttrandet, och där står det oftast, mycket riktigt: Avräknas flyktingkvoten.
Men ändå: I och med att man inte har begärt den här flyktingförklaringen, som ingen berättar för dem att de ska begära, säger handläggaren på Försäkringskassan att man inte kan få garantipension.
Jag vill då komma tillbaka till att ingen har talat om att man ska begära flyktingförklaring. I svaret står det om att man av något skäl underlåtit att begära en sådan, men det är ju inte flyktingen som har underlåtit att begära en flyktingförklaring, utan det är myndigheterna som har underlåtit att upplysa om behovet av flyktingförklaring.
Jag skulle vara väldigt tacksam om vi kunde reda ut den här situationen på något sätt så att de människor som nu faktiskt drabbas av detta moment 22 så småningom kan få sin pension, eller att man löser det på något annat sätt - det kan gälla garantipension eller att lagstifta på något nytt sätt - för att se till att man slipper leva i dessa väldigt knappa omständigheter.
När man i en familj, där två personer har arbetat i Sverige under 15-20 år, sedan får en pension på 3 000 kronor i månaden är det inte rimligt, även om de inte har bott i Sverige i 40 år. Knappt 3 000 kronor i månaden kan man inte leva på. Dessutom ska man känna att man tar emot allmosor. Det är så som de upplever det. De känner sig kränkta många gånger av detta. De tänker: Jaha, nu får jag äldreförsörjningsstöd. Jag har arbetat i så många år och betalat in till skattesystemet, och ändå får jag bara denna lilla summa.
Jag vet inte riktigt hur man ska lösa ekvationen, men jag vill i alla fall lyfta fram frågan så att den kommer upp på bordet och så att ni som nu är i regeringen har möjlighet att se över den. Eventuellt kan ni lagstifta. Eventuellt kan ni genom ett enkelt direktiv till Försäkringskassan eller Migrationsverket hitta en lösning på det här problemet.
Anf. 5 Cristina Husmark Pehrsso (M)
Herr talman! Jag hade samtal vid lunchtid i dag med statsrådet Billström, då jag upplyste om att jag skulle ha den här interpellationsdebatten i dag. Det finns ju många frågor som går på tvärs emellan departementen, och det kan hända att det här är en sådan fråga.
Men jag vidhåller nog ändå att problemet inte är Försäkringskassans. Snarare är det detta, att kommer man hit som flykting kan man få flyktingstatus därför att man har skyddsbehov eller skyddsbehov i övrigt. Då finns det ett undantag i garantipensionen som säger att man kan få tillgodoräkna sig pensionsrätter i tidigare hemland. Om man inte får det utan så att säga är flykting så kan man också i efterhand ansöka om detta, men jag vet också om att situationen då är sådan att man gör en bedömning av hur situationen är i hemlandet i dag. Är den då god så har man inte samma möjligheter till skyddsbehov.
Har man då varit i Sverige och arbetat i 15-20 år - jag går naturligtvis inte in på enskilda fall - skulle jag utgå ifrån att man har en inkomstpension som gör att garantipensionen skulle vara väldigt liten eftersom gränsen går vid 10 000 kronor. Inkomstpension måste man ju ha möjlighet till, och den får man dessutom ta med sig ut i hela världen, till skillnad mot en garantipension, som är bosättningsbaserad. Den får man ha i Sverige eller Europa. Det är det som gäller med bosättningsbaserad pension.
Jag uppmanar interpellanten att ställa de här vidare frågorna. Jag ser att det handlar om en informationsfråga, och det handlar också om hur man bedömer en flyktings status, så att säga. Det är det som i så fall är grunden till den gränsdragningsproblematik vi har här nu. Jag ska också titta på detta och sätta mig in i det.
Roten till de fel som kanske har begåtts tidigare tror jag har varit ett informationsproblem, och där kan jag ge interpellanten fullständigt rätt. Jag tror också att det är så.
Anf. 6 Bodil Ceballos (Mp)
Herr talman! Jag tackar för att statsrådet tar frågan på allvar.
Jag tror också att det till stor del är Migrationsverkets information till Försäkringskassan som brister i väldigt många av de här fallen. Sedan har vi den problematik som du tog upp: Har man blivit svensk medborgare så kan man inte heller i efterhand tillerkännas flyktingskap. Den situationen har vi för den man jag talade om som kommer från Colombia. Vem skulle i dag säga att situationen i Colombia är sådan att man inte borde få flyktingstatus om man kommer därifrån? Det är ett inbördeskrig sedan 40 år tillbaka där människor flyr från antingen den ena eller den andra sidan. Lika illa behandlade blir de av allihop.
Jag återkommer till inkomstpensionen. Även om man har bott här i landet i 15 år och jobbat i 15 år är inkomstpensionen väldigt låg. Det är dessutom två delar. Det är en inkomstpension och sedan är det en tillläggspension. Där är frågan också hur det blir om människor skulle åka tillbaka till sitt hemland, därför att de inte klarar sig på sin pension här, och kanske skulle vilja ta med sig inkomstpensionen dit, där läget nu är stabilt. Men de kan inte göra det heller. Det har de inte råd med, därför att det handlar om så lite pengar. De har alltså ingen möjlighet att vare sig leva här eller leva där under drägliga villkor. Det är verkligen ett jättestort problem.
Jag ska ta frågan med Billström också. Men sedan hoppas jag att ni, nu när frågan har lyfts fram, funderar över socialförsäkringsfrågan men också naturligtvis över flyktingstatusen och den information som ska ges till flyktingarna men som alltså inte ges, och att ni är mycket tydliga med det, för kommunerna vet inte om att de ska informera om det.
Anf. 7 Cristina Husmark Pehrsso (M)
Herr talman! Jag har ingenting mer att tillägga. Jag tror att det interpellanten ville ha sagt är sagt. Jag har haft en diskussion med Tobias Billström i dag, och sedan får vi se var frågan hamnar. Men nu har den lyfts fram.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.