Folkbokföring och hemlöshet
Interpellation 2020/21:867 av Tony Haddou (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-08-18
- Överlämnad
- 2021-08-18
- Anmäld
- 2021-09-02
- Svarsdatum
- 2021-09-09
- Besvarad
- 2021-09-09
- Sista svarsdatum
- 2021-09-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
För snart tre år sedan skärptes folkbokföringslagen i syfte att komma åt bidragsfusk och organiserad brottslighet. Det blev då straffbart att folkbokföra sig på fel adress. Ända upp till två års fängelse kan brottet ge. Syftet med lagändringen angavs vara att man ville komma åt organiserad brottslighet, handeln med svartkontrakt och bidragsfusk.
När lagskärpningen genomfördes försäkrade regeringen via statsrådet Morgan Johansson att personer som saknar uppsåt inte skulle åtalas. I en intervju i Sveriges Radio sa han när det gäller ringa fall, där det inte finns syfte att utnyttja systemet till exempel, kommer man inte att åtala.
Så blev inte fallet. I våras presenterade tidningen Hem & Hyra en granskning av 123 åtal som väckts sedan lagändringen trädde i kraft. I motsats till vad Morgan Johansson sa är det främst personer vars syfte inte varit att utnyttja systemet som har åtalats och dömts. Granskningen visar helt enkelt att lagen saknar träffsäkerhet och slår snett. Hittills är det framför allt personer utan ett eget hem som dragits inför rätta, inte yrkeskriminella eller välfärdsfuskare.
Resultatet är upprörande då det visade sig att ytterst få kriminella åtalats, men däremot många personer utan uppsåt. I över 50 av de 123 fallen handlar det om människor som är hemlösa. Endast 11 av åtalen är relaterade till bidragsfusk. Resterande fall var antingen kopplat till hotbild mot personen i fråga, separation/skilsmässa samt några få fall knutet till andra typer av brottslighet. Men ytterst få av dem som hittills fällts för folkbokföringsbrott kan knytas till organiserad brottslighet, den typen av brottlighet som regeringen sa att man ville komma åt.
Med anledning av resultaten lade Vänsterpartiet i våras ett utskottsinitiativ i riksdagens skatteutskott med krav om att regeringen skyndsamt skulle återkomma till riksdagen med förslag så att hemlösa och personer som inte ägnar sig åt bidragsbrott inte ska omfattas av lagstiftningen. Initiativet föll dessvärre då en majoritet inte stod bakom förslaget. Sedan dess har problemen med den nya lagstiftningen fortsatt.
Mot bakgrund av vad som anförts ovan vill jag ställa följande fråga till finansminister Magdalena Andersson:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att inte fler ska drabbas av den skärpta folkbokföringslagen som enligt uppgift slår mot helt andra individer än vad som från början var tänkt?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:867
Webb-tv: Folkbokföring och hemlöshet
Dokument från debatten
- Torsdag den 9 september 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:157
- Protokoll 2020/21:157 Torsdagen den 9 septemberProtokoll 2020/21:157 Svar på interpellation 2020/21:867 om folkbokföring och hemlöshet
Protokoll från debatten
Anf. 43 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Tony Haddou har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att inte fler ska drabbas av den skärpta folkbokföringslagen, som enligt uppgift slår mot helt andra individer än vad som var tänkt från början.
Inledningsvis vill jag nämna att en person som är hemlös kan vara korrekt folkbokförd. Det är viktigt att personen informerar Skatteverket, som bedömer var han eller hon ska vara folkbokförd. Om det bedöms att personens bosättning kan hänföras till en kommun men inte till en viss fastighet inom denna ska han eller hon till exempel vara folkbokförd på kommunen. En person som är skriven på kommunen kan dessutom anmäla en särskild postadress till Skatteverket för att han eller hon ska kunna få sin post.
På regeringens initiativ återinfördes folkbokföringsbrottet den 1 juli 2018. Genom lagändringen infördes ett straffansvar när någon uppsåtligen lämnar oriktig uppgift till grund för beslut om folkbokföring eller inte fullgör sin anmälningsskyldighet och åtgärden innebär fara i bevishänseende. Det är i dag också möjligt att dömas för grovt folkbokföringsbrott. Ringa fall är dock undantagna från straffansvar.
Uppgifterna i folkbokföringen ska spegla befolkningens bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden så att olika samhällsfunktioner får ett korrekt underlag för beslut och åtgärder. Återinförandet av folkbokföringsbrottet är en bland flera åtgärder som regeringen vidtagit för att öka kvaliteten i folkbokföringen. Bakgrunden till detta är den centrala funktion i samhället som folkbokföringen har. Den stora betydelse som folkbokföringen har för flera olika samhällsfunktioner ställer särskilda krav på att de uppgifter som läggs till grund för registreringen är riktiga.
Återinförandet av folkbokföringsbrottet utgör en tydlig markering till befolkningen att var och en ska vara folkbokförd där han eller hon är bosatt. Det är sedan ansvariga myndigheter och ytterst domstolarna som ska tillämpa de aktuella bestämmelserna. Straffbestämmelserna har varit i kraft endast i ett par år, och domstolsavgörandena är ännu få. Någon etablerad rättspraxis har därför inte hunnit utvecklas. Det är mot den bakgrunden för tidigt att uttala sig om lagändringens effekt eller utvärdera tillämpningen av den.
Anf. 44 Tony Haddou (V)
Fru talman! Precis som finansministern är inne på återinfördes folkbokföringsbrottet för några år sedan, då det blev straffbart att folkbokföra sig på fel adress. Brottet kan ge upp till två års fängelse eller böter. Själva syftet med lagändringen var enligt regeringen att man bättre skulle komma åt den organiserade brottsligheten, handeln med svartkontrakt och människor som fuskar med bidrag.
När lagskärpningen genomfördes försäkrade den ansvarige ministern Morgan Johansson oss om att personer som saknar uppsåt inte skulle åtalas. I en intervju i Sveriges Radio sa han att "när det gäller ringa fall, där det inte finns syfte att utnyttja systemet till exempel, där kommer man inte att åtala". I dag hör vi även finansministern säga att ringa fall är undantagna från straffansvar.
Nu har det dock visat sig att det inte var sant då och att det inte är sant nu heller, och därför har Vänsterpartiet väckt den här interpellationen.
Hem & Hyra har med sin grävande journalistik kunnat granska 123 åtal som väckts sedan lagändringen trätt i kraft. Den visar, svart på och vitt, att det främst är personer vars syfte inte har varit att utnyttja systemet som har åtalats och dömts. Faktum är att resultaten visar att ytterst få kriminella har åtalats, däremot många oskyldiga. I över 50 av de 123 fallen handlar det om hemlösa människor vars enda brott är att de saknar någonstans att bo. Det är upprörande siffror, måste jag säga.
Bara så få som elva av åtalen är relaterade till bidragsfusk. Resterande fall var antingen kopplade till hotbild, separation eller skilsmässa. Några fall var knutna till andra typer av brottslighet. Ytterst få av dem som hittills fällts för folkbokföringsbrott kan dock knytas till organiserad brottslighet eller välfärdsbrott, alltså den typ av brottslighet som regeringen sa att de ville komma åt.
Den enskilt största grupp som har drabbats av kriminaliseringen är alltså hemlösa, utsatta personer som nu görs till kriminella och riskerar att få sina liv förstörda. De är de som hamnar i kläm av den här lagstiftningen.
Min fråga är därför: Hur tänker finansministern rätta till felet som uppstått? Det har jag inte fått något svar på. Vad tänker finansministern göra för att inte fler oskyldiga ska drabbas? Den skärpta folkbokföringslagen har ju slagit mot helt andra individer än vad som var tänkt från början.
Finansministern säger i sitt svar att hon vill öka kvaliteten i folkbokföringen. Det vill vi också. I den meningen är vi helt överens. Men det ska ett statsråd kunna göra utan att offra hemlösa.
Anf. 45 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Tack så mycket, Tony Haddou, för att du lyfter den här viktiga frågan! Det är viktigt att vi har ordning och reda i folkbokföringen, eftersom registret ligger till grund för en lång rad utbetalningar från våra välfärdssystem bland annat. Mot den bakgrunden har regeringen arbetat hårt med att höja kvaliteten i folkbokföringen genom att tillföra ytterligare resurser till Skatteverket, som också har fått utvidgade befogenheter. Vi har därutöver återinfört folkbokföringsbrottet som togs bort av alliansregeringen.
Självklart är syftet med det här inte att hemlösa ska hamna i kläm. Därför tycker jag att det är väldigt bra att Tony Haddou lyfter frågan. Det är viktigt att fler kan hjälpa till att informera de hemlösa om vad det finns för möjligheter att i stället för att vara felaktigt folkbokförd kunna folkbokföra sig hos kommunen. Det finns alltså en lösning för personer som inte har en fast adress, och det är viktigt att kommuner tar ett ansvar för att informera om det liksom organisationer som arbetar med hemlösa och självklart även Skatteverket. Det här handlar om en informationsinsats som behöver göras, och därför är det bra att vi debatterar frågan här i dag. Dock behövs naturligtvis hjälp även från andra aktörer i samhället för att nå fram med informationen.
Det här en ganska ny lagstiftning. Skatteverket har precis börjat att arbeta med den. Jag känner ju Skatteverket som organisation och vet att det är en lärande organisation. De kommer naturligtvis kontinuerligt att förfina och förbättra sitt urvalsmaterial för att få en mer korrekt folkbokföring och vilka fall som man kommer att arbeta närmare med.
Anf. 46 Tony Haddou (V)
Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Jag får väl ställa frågan så här: Har inte lagen slagit snett när det är så många hemlösa som åtalas? Jag håller med om att det ska vara en hög kvalitet i folkbokföringen, men fakta ser ut så här. Man sa ju vid lagens utformning att de inte skulle åtalas, men nu blir de det. Det kan ju inte vara avsikten med lagstiftningen, och det håller säkert finansministern med om. Men så ser verkligheten ut. Det är framför allt hemlösa som ställs inför rätta.
Det handlar om hemlösa personer som emellanåt kanske måste flytta mellan tillfälliga bostäder och som dessutom har haft det särskilt tufft den senaste tiden. Coronapandemin har försvårat för de redan hemlösa, och fler än vanligt har blivit av med sina bostäder till följd av minskade inkomster. Att i detta läge förvärra situationen för en utsatt grupp är för mig helt oförståeligt. Det här måste finansministern rätta till.
I stället för att de ska riskera att dras inför rätta för att de inte har ordnat med adressen borde man i första hand förebygga och lindra konsekvenserna av bostadslösheten. Det här handlar också många gånger om hemlösa föräldrar med barn, med väldigt osäkra boendesituationer som får långtgående, negativa konsekvenser.
Finansministern nämner informationsinsatser som en lösning. Om nu en hemlös barnfamilj får stöd av socialtjänsten blir de ofta placerade på tillfälliga boenden. Det kan vara vandrarhem, hotell, campingplatser, någon lägenhet och så vidare. Det kan även handla om den sekundära bostadsmarknaden eller släkt och vänner om det är möjligt. Jag kan lova finansministern att om man är hemlös med sina barn är inte folkbokföringen det första man har koll på. Man gör allt för att skydda och trygga sina barn. Man gör allt för att de ska få tak över huvudet och mat på bordet. En informationsinsats tar inte bort att detta slår snett. Man gör allt för familjens tillvaro och trygghet. Man saknar helt enkelt en fast adress för att man är tvungen att flytta mycket. Så ser verkligheten ut, och det är den värsta av livssituationer för hemlösa, i synnerhet med barn.
Därför kan vi inte acceptera att statsrådet gör livet ännu svårare för dem som har det svårt och vill lägga in en informationsinsats från kommunen som säger att de måste folkbokföra sig rätt. Det kanske de får berättat för sig, men i stunden, i situationen, handlar det om att få trygghet för barnen och se till att de får mat på bordet och tak över huvudet. De åker ofta över hela staden för att barnen ska ta sig till skolan. Då räcker det inte att säga att vet ni vad, ni ska folkbokföra er rätt. Här behöver man i stället hjälpa dem och se till att de inte får ännu en tröskel i livet.
Det går helt enkelt att lindra konsekvenserna av bostadslösheten. Det är det vi efterfrågar här, och då får man ta bort en sådan här tröskel och se till att de inte åtalas. Jag håller med om folkbokföringsbrottet. Det är ett brott, men när det handlar om att så många hemlösa, vars enda brott är att de är hemlösa, åker dit utan att ha gjort något behöver man se över lagen.
Det går naturligtvis att skyndsamt lösa den här frågan så att hemlösa och personer som inte ägnar sig åt bidragsbrott inte ska behöva åtalas. Det går exempelvis att tillsätta en snabbutredning för att se över hur man ser till att de inte åtalas. Majoriteten av de fall som jag tog upp här är inte ens avslutade, utan här åtalas människor vars enda brott är att de är hemlösa. Det är helt oacceptabelt.
Anf. 47 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Det är bra att Tony Haddou också tar upp det som är det grundläggande problemet, nämligen att människor är hemlösa. Där driver regeringen sedan flera år tillbaka en väldigt aktiv politik för att få fram fler bostäder med rimliga hyror. Det finns ett investeringsstöd som vi har tagit fram i samarbete med Vänsterpartiet och som vi också har kunnat bygga ut rejält de senaste åren. Att få fram fler bostäder till priser som är rimliga för vanliga hushåll är alltså en ambition som jag delar med Tony Haddou och Vänsterpartiet. Det är viktigt att lyfta den frågan.
Med detta sagt är det viktigt att människor som inte har en fast adress ska få information så att de kan få hjälp att folkbokföra sig på kommunen. Det är fel väg att gå att ta bort brottet att vara felaktigt folkbokförd. Det skickar en viktig signal till medborgarna, och det kan vara ett viktigt instrument för att se till att de 18 miljarder om året som nu bedöms gå ut i felaktiga utbetalningar - alldeles för mycket - till människor som medvetet försöker fuska med våra försäkrings- och trygghetssystem ska hamna hos dem som verkligen behöver pengarna, inte i felaktiga fickor.
Jag delar Tony Haddous oro för personer som är hemlösa. Därför är det viktigt att när socialtjänsten hjälper en familj med barn som befinner sig i en desperat situation, som bor i temporära lösningar, ser till att de får information om och blir korrekt folkbokförda på kommunen. Det finns numera ett utbrett nät av servicekontor runt om i landet där det går att få hjälp med olika myndighetsärenden. Skatteverket som ansvarar för folkbokföringen är en av de myndigheter som ingår i det samarbetet. Där går det även att få hjälp på olika språk.
Anf. 48 Tony Haddou (V)
Fru talman! Man märker att det snart är valrörelse, och Socialdemokraterna pratar om rättvis och social bostadspolitik. Det var inte i går man hörde Socialdemokraterna prata om sådant. Men verkligheten är en annan.
Var gör samhällets resurser bäst nytta, finansministern? Är det verkligen att hemlösa dras inför rätta? Folkbokföringen blir inte bättre. Verkligheten är att de dras inför rätta. Så ska vi inte använda våra resurser.
Exemplen jag tar upp och Hem & Hyra har tagit upp i sina granskningar handlar om personer vars enda brott är att de är hemlösa. Verkligheten är inte informationskampanjer. Jo, det är jättebra att man ger information om att var och en ska vara rätt folkbokförd och så vidare. Men det är inte det första en hemlös med barn prioriterar. Det första är att få tak över huvudet, ge mat till sina barn, att barnen får ett drägligt liv och att de kan ta sig till skolan. De hemlösa är oftast arbetslösa. Om de går till de kontor som finansminister tog upp är det oftast för att söka jobb och få hjälp med tillvaron. Då är inte folkbokföring det första de tänker på.
Det handlar här om personer som aldrig har varit inne i en rättsprocess. Helt plötsligt är de det. Konsekvenserna är att de hamnar i polisens brottsregister och får det ännu tuffare i en utsatt situation. Böter utdöms i flera fall. De blir stämplade, och det blir ännu svårare att hitta en lägenhet och ett jobb. Därför måste regeringen låta utvärdera frågan skyndsamt eftersom problemet har slagit helt snett. Då behöver inte dessa personer försättas i en ännu mer utsatt situation.
Anf. 49 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Jag kan konstatera för Tony Haddou att vi socialdemokrater pratar social bostadspolitik varje år under mandatperioden, varje dag i veckan. Jag är mycket stolt över att vi under de år jag har varit finansminister har infört det investeringsstöd som gör att det har varit möjligt att bygga tiotusentals lägenheter runt om i landet. Människor kan där bo med betydligt rimligare hyror än utan investeringsstöden. Är det något som är roligt är det att gå runt och knacka dörr till dessa lägenheter, få höra om hyran eller vilken hyra det hade blivit om inte stödet hade utformats. Stödet har också utformats i samarbete med Vänsterpartiet. Här kunde vi vara stolta tillsammans i stället för att hacka på varandra - ett alternativt förhållningssätt.
Att införa folkbokföringsbrottet var och är en viktig signal till medborgarna i Sverige att det är viktigt att vara korrekt folkbokförd. Det handlar om många miljarder som felaktigt går ut i olika former av stöd och bidrag på grund av att det är fel i folkbokföringen. Jag tycker att det var rätt att återinföra brottet.
Syftet är självklart inte att människor i en utsatt position eller som är hemlösa ska hamna i kläm. Därför finns också möjligheten att folkbokföra sig hos en kommun. Här är det uppenbart att det behövs bättre insatser för att stödja människor i en utsatt situation att få information om och hjälp med att bli korrekt folkbokförd.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.