Folkräkning

Interpellation 2022/23:273 av Sofie Eriksson (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2023-03-17
Överlämnad
2023-03-20
Anmäld
2023-03-21
Sista svarsdatum
2023-04-11
Svarsdatum
2023-05-26
Besvarad
2023-05-26

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

 

Det ska vara ordning och reda när det gäller vilka som bor i Sverige. Vårt välfärdssystem kräver att det finns korrekta uppgifter om de människor som lever i Sverige. Det är dessutom en förutsättning för att bekämpa brott, såsom arbetslivskriminalitet. Viktiga verktyg för att motverka utnyttjande av människor eller vår välfärd är en korrekt folkbokföring och pålitliga uppgifter som lämnas till våra myndigheter.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen genomförde en lång rad åtgärder för att stärka kontrollen och förbättra kvaliteten i folkbokföringen. Exempelvis fick Skatteverket ökat anslag och fler verktyg för att kunna upptäcka, utreda och åtgärda fler fel i folkbokföringen. Myndigheten fick möjlighet att avregistrera falska identiteter från folkbokföringen och göra besök för att kontrollera en persons bosättning. Skatteverket genomförde också, på uppdrag av den socialdemokratiskt ledda regeringen, pilotprojekt för att motverka felaktig folkbokföring tillsammans med ett antal kommuner. Folkbokföringsbrottet återinfördes. 

Den 27 januari i år debatterades frågan om folkräkning i riksdagens kammare. Detta med anledning av en interpellation från Peder Björk (S) ställd till finansministern. Frågorna som ställdes var när och hur en folkräkning ska genomföras i Sverige. Inför och under valrörelsen 2022 drev samtliga partier i högerregeringen och Sverigedemokraterna att en så kallad folkräkning ska genomföras. Det blev dock aldrig tydligt hur en sådan ska gå till rent praktiskt.

Under debatten den 27 januari skapades nya frågetecken. Finansministern sa bland annat att folkräkningen inte kan vara genomförd till ett särskilt datum utan handlar om en process.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:

 

  1. Hur definierar regeringen begreppet folkräkning?
  2. När startar folkräkningen, och när ska den vara genomförd?
  3. Hur ska folkräkningen genomföras?
  4. Vad beräknas folkräkningen att kosta?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2022/23:273, Folkräkning

Interpellationsdebatt 2022/23:273

Webb-tv: Folkräkning

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Herr talman! Sofie Eriksson har frågat mig hur regeringen definierar begreppet folkräkning, när folkräkningen startar och ska vara genomförd, hur folkräkningen ska genomföras och vad den beräknas kosta.

En hög kvalitet i folkbokföringen är en förutsättning för ett välfungerande samhälle, och informationen om vilka som är bosatta i Sverige behöver vara korrekt. Därför är det viktigt att staten stärker kontrollen över folkbokföringen.

I budgetpropositionen 2023 presenterades regeringens satsning på en förbättrad folkbokföring genom folkräkning, och Skatteverkets anslag ökades med sammanlagt 500 miljoner kronor till och med 2026.

Regeringen agerar brett i frågan om att förbättra folkbokföringen genom folkräkning. Satsningen består av flera åtgärder som tillsammans bidrar till att vi får bättre kunskap om företeelser och risker samt vilka personkretsar som finns och verkar i Sverige med eller utan tillstånd.

Skatteverkets riktade kontroller i områden där risken för felaktig folkbokföring bedöms vara stor är en viktig del av denna storskaliga satsning. Skatteverket har redan påbörjat genomförandet genom att öka såväl antalet kontrollbesök som de förebyggande och kunskapshöjande insatserna. Nya regler och verktyg innebär också att Skatteverket ändrar sitt arbetssätt.

Den 30 mars 2023 beslutade regeringen dessutom att ge Skatteverket i uppdrag att föreslå metoder för att ta fram en nationell lägesbild och lämna förslag på vilka ytterligare åtgärder som kan ingå i satsningen. Skatteverket ska beskriva hur kontrollen av samordningsnummer kan öka och belysa förutsättningarna för att till exempel införa någon form av folkbokföringsdeklaration.

Under genomförandet ska Skatteverket samverka med de statliga myndigheter och övriga aktörer som Skatteverket anser nödvändigt. Exempelvis kan Skatteverket inte utföra arbetet med att ta fram en nationell lägesbild enskilt, utan det måste göras i samarbete med andra. Erfarenhet och informationskällor avseende relevanta personkretsar kan till exempel finnas hos Migrationsverket, som ansvarar för frågor som rör bland annat uppehållstillstånd, arbetstillstånd och återvandring samt hos Polismyndigheten, som bland annat utför inre utlänningskontroll och verkställer beslut om avvisning eller utvisning. Även Statistiska centralbyrån, som ansvarar för befolkningsstatistiken, kan behöva bidra i arbetet.

Jag ser fram emot redovisningen av uppdraget som lämnas senast den 4 september 2023. Det blir ett viktigt underlag för planering och genomförande under mandatperioden.


Anf. 2 Sofie Eriksson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tackar finansministern för svaret.

Det ska vara ordning och reda när det gäller vilka som bor i Sverige. Vi måste ha koll på var folk bor när vi ska planera våra samhällen. Det handlar också om säkerhet för vårt välfärdssystem.

Man ska i sammanhanget komma ihåg att Sverige har ett av de bästa och starkaste folkbokföringssystemen i världen, men även vi har som sagt problem. Det förekommer att människor skriver sig på fel ställe för att komma åt utbetalningar de inte har rätt till, och kriminella kommer undan och begår brott genom att använda felaktig folkbokföring.

Vi är överens om denna problembeskrivning. Därför genomförde den socialdemokratiskt ledda regeringen en kursändring för att stärka kontrollen och förbättra kvaliteten i folkbokföringen. En lång rad åtgärder kom på plats. Bland annat fick Skatteverket ökat anslag och fler verktyg för att kunna upptäcka, utreda och åtgärda fel i folkbokföringen. Man fick möjlighet att avregistrera falska identiteter, göra hembesök och kontrollera personers bosättning. Systemet med samordningsnummer har kraftigt förstärkts, och flera hundra tusen felaktiga sådana har tagits bort. Folkbokföringsbrottet, som alliansregeringen avskaffade, har vi återinfört.

Dessa åtgärder möttes av ganska svala reaktioner från högern. Man sa nästan att om det inte genomfördes en folkräkning skulle samhället kollapsa. En folkräkning är enkelt beskrivet en ögonblicksbild. Tidigare har man skickat hem blanketter som hushållen fått fylla i, men under 90-talet rörde man sig bort från den metoden och fokuserade på att i stället ha bättre löpande folkbokföringsregister. En ögonblicksbild riskerar nämligen att bli irrelevant dagen efter att den har publicerats. En registerbaserad folkräkning gjordes också så sent som 2021.

Ändå hör vi dessa brösttoner från högern: Om det inte görs en storskalig, nationell folkräkning kommer samhället förmodligen att implodera.

Därför var det intressant att lyssna till regeringens och SD:s pressträff om folkräkningen. Vad skulle de komma med? Det var prat om paradigmskifte - ett ord det har börjat gå lite inflation i. Demografiprofessor Gunnar Andersson sa så här efter regeringens pressträff: "Det är ingen folkräkning även om man kallar det för det. Möjligen kan man säga att det är en uppsträckning av systemet med folkbokföringen och ett försök hitta personer som inte ingår i den folkbokförda befolkningen genom stickprovskontroller."

Hembesök kan Skatteverket redan göra. Finansministern var ju själv med på ett sådant. Att man vill göra fler sådana har vi absolut inga problem med. Men vi har problem med att man i en valrörelse lovar en massa saker och sedan fifflar lite med begreppen och låtsas att man levererar.

Så vad är det man pratar om? Jo, det är att fortsätta med den socialdemokratiska regeringens politik för att stärka kontrollen och förbättra kvaliteten i folkbokföringsregistren. Det är bra. Men frågan är hur regeringen definierar begreppet folkräkning.

(Applåder)


Anf. 3 Peder Björk (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det tycks finnas en bred enighet i politiken om att vi behöver ha ordning och reda i den svenska folkbokföringen. Det var också en av anledningarna till att den socialdemokratiska regeringen tog en rad initiativ och, till skillnad från tidigare borgerliga regeringar, även återinförde folkbokföringsbrottet.

Nu vill den nuvarande regeringen gå vidare med ytterligare åtgärder. Inte minst vill man ge Skatteverket upp till en halv miljard mer för att stärka detta arbete. Gott så. Men folkbokföringens felaktigheter lever inte i ett vakuum, utan problemen med folkbokföringen är ett symtom på något. De är ett symtom på att det finns människor som lever i utsatthet, på att det finns för få bostäder i vårt land och på att människor utnyttjas på arbetsmarknaden.

Herr talman! Vi har hört väldigt mycket från regeringen om att man vill göra en folkräkning. Men min fråga till finansministern är om regeringen också är beredd att ta tag i och satsa på att åtgärda de symtom som leder fram till att vi har problem med folkbokföringen i Sverige.


Anf. 4 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Herr talman! Det verkar som om interpellanten menar att vi definierar begreppet folkbokföring på olika sätt. Jag tror verkligen det. Självklart är en folkräkning inte en ögonblicksbild. Hur ska det kunna vara en ögonblicksbild när vi inte vet vilka som är här i landet?

Det vi har upptäckt och har drivit under flera år, och som har varit mycket viktigt för mig, är att vi måste få en riktig bild av vilka som är i Sverige och hur många vi är. Under de här veckorna är det ju många turister här, men det är inte det vi pratar om. Hur många är det som bor i Sverige? Var bor man? Bor man på den adress där man är skriven? Är man över huvud taget registrerad? Vi måste ha kontroll över vilka som finns här och veta det, för det vet vi dessvärre inte.

Det kan hända att interpellanten och jag inte delar syn på begreppet folkräkning, men för oss och regeringen handlar det alltså om att veta vilka som är här och om man bor på den adress man är skriven på eller bor i ett annat land. Interpellanten hänvisar till ett besök som jag gjorde tillsammans med Skatteverkets medarbetare i Skåne där det just var ett sådant fall där två personer som var skrivna här var i ett annat land. Hur ska man få reda på det om man inte har en förstärkning av till exempel kontrollbesök?

Det handlar också om att Skatteverket tillsammans med Migrationsverket och andra parter ska få en bättre bild. Det är därför vi ger ytterligare resurser och uppdrag till Skatteverket - för att få bättre kontroll. Den kontrollen har vi inte haft i Sverige, herr talman.

Jag tror i grund och botten att interpellanten och andra debattörer här - vi har ju debatterat detta förut - håller med om det. Om vår syn på begreppet folkräkning skiljer sig åt må det vara hänt. För mig är folkräkning en ram av olika insatser som ska göras under en tid. Det är en process. Det kommer att behöva fortsätta att göras så att vi alltid vet hur många som vid olika tillfällen som bor och är i Sverige. Men vi kan inte få en ögonblicksbild om vi inte först vet vad problemen är.

Herr talman! Vi ser att problemen är mycket av det som interpellanten redan har räknat upp. Det finns de som bor och verkar i Sverige som inte ska vara här, men just nu vet vi inte ens hur många de är. Totalt sett behöver vi få kontroll på läget, få en bra bild, och sedan utifrån det sätta in rätt insatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett kort svar på ledamoten Peder Björks fråga är att det handlar om att vi ser att invandringen har varit väldigt stor under många år, särskilt sedan 2015 och några år framåt. Det skapade också problem vad gäller folkräkningen: Vilka är i Sverige, är man folkbokförd, får man vara här? Migrationsverket, Skatteverket och andra myndigheter måste jobba tillsammans för att få en bra bild så att vi verkligen vet och kan göra den här folkräkningen i en process - så att vi får en bättre bild under den här mandatperioden än vad vi har haft på väldigt många år. Detta är hela syftet med att satsa pengar och se till att Skatteverket anställer fler personer och samverkar med andra myndigheter om detta på ett sätt som inte har gjorts tidigare.

Folkräkning är inte bara en ögonblicksbild, men för att få en ögonblicksbild måste man först veta. Hur kan vi få en ögonblicksbild om våra data och våra register är felaktiga?


Anf. 5 Sofie Eriksson (S)

Herr talman! Jag tackar finansministern för detta andra inlägg.

Det är ju intressant att det här med begrepp alltså inte spelar någon roll. Man kan gå ut i ett val och lova lite olika saker, och sedan kan man efteråt berätta att "jag menar så här", medan alla andra menar att det finns en vedertagen etablerad definition, till exempel att en folkräkning är en ögonblicksbild.

Man ska komma ihåg hur tonerna har låtit. Exakt det som finansministern beskriver nu om stärkt kontroll, förbättrad kvalitet i registren och möjlighet att göra hembesök är ett arbete som vår socialdemokratiska regering inledde och som inledde kursändringen - men det arbetet sa man ju var helt kasst! Det enda som var värt något var en storskalig nationell folkräkning. Då tänker man sig att det skulle vara något annat än det arbete vi inledde. Men nu efter valet visar det sig att det där nog inte var så dumt ändå. Det är ju positivt att man har kommit till sans.

Jag skulle förresten vilja gratulera finansministern till en väl genomförd förhandling. Sverigedemokraterna har i åratal pratat om en storskalig nationell folkräkning där i princip varenda dörr i Sverige skulle knackas på av en fysisk person. Man skulle räkna tandborstar och reda ut. Man pratade om att nollställa systemet, att börja om och rensa ut. På detta sätt trodde man att skuggsamhället helt och hållet skulle utrotas. Experterna är eniga - vi fick en rapport från ESO - om att detta inte vore en särskilt framgångsrik metod.

Det regeringen och SD presenterade under våren, under rubriken Folkräkning, är som sagt i själva verket en fortsättning på Socialdemokraternas politik. Det är bra. Det är positivt att regeringen nu har lämnat sina luftslott och kommit till sans. Men vad tycker egentligen Sverigedemokraterna om det här? De såg ju framför sig en dörrknackningskampanj som Jehovas vittnen eller Socialdemokratiska arbetarepartiet bara kan drömma om. Det är verkligen skickligt av finansministern att ro hem detta. Hur lyckades hon lura Sverigedemokraterna att tro att detta skulle bli ett paradigmskifte?


Anf. 6 Peder Björk (S)

Herr talman! Jag uppskattar att finansministern är rak och tydlig i sitt svar på min fråga om man är beredd att åtgärda orsakerna till att vi har problem med folkbokföringen. Nu fick vi ju ett tydligt besked här i kammaren: För den sverigedemokratiskt ledda regeringen är det invandringen man vill åt med en korrekt folkbokföring. Det är invandringen man vill åtgärda med en korrekt folkbokföring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men det är ju inte den som är det stora problemet i det här sammanhanget, herr talman. Det är ju inte därför vi har problem med att människor lever i social utsatthet eller att människor utnyttjas på arbetsmarknaden eller att vi har ett för lågt bostadsbyggande. Om regeringen på riktigt ville ta tag i anledningar till att vi får problem med folkbokföringen borde man se till att satsa på bostadsbyggande och utbildningsinsatser, på allvar ta sig an frågan om arbetslivskriminalitet och framför allt se till att satsa på välfärden i våra regioner och kommuner.

Men den sverigedemokratiskt ledda regeringen gör precis tvärtom. Man drar tillbaka investeringsstödet för bostäder, och nu ser vi hur bostadsbyggandet tvärdyker. Man skjuter inte till pengar till välfärden. Nu skriker kommuner och regioner runt om i landet efter mer resurser eftersom man helt enkelt inte har råd att satsa på välfärden. Det är dessa saker som regeringen borde ta tag i, men för den här regeringen är det invandringen man ska hantera med bättre folkbokföring i stället för att satsa på välfärden.


Anf. 7 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Herr talman! Det är intressant att när argumenten tar slut vill man förvränga och antagligen medvetet missuppfatta. Jag har inga problem med det. Det jag har problem med är att vi inte har kontroll på vilka som är i Sverige, att vi inte vet hur många som är här och att det är så många som bor på fel ställe. Man kanske till och med har flyttat till Irak och tar ut bostadsbidrag eller annat från Sverige. Det har jag problem med.

Vi kan gärna ha den här debatten flera gånger. Jag tycker att mycket av det som Socialdemokraterna gjorde på det här området var bra. Jag har aldrig sagt något annat. Men jag tycker inte att det var tillräckligt. Jag konstaterade att man fick igenom en katträkning här i slutet av förra mandatperioden. Det är okej; vi behöver veta vilka katter som är här, och de ska registreras. Men en folkräkning, det vill Socialdemokraterna inte ha.

Jag vet att interpellanten tycker att ordet här är viktigast. Men folkräkning är ju en ögonblicksbild när man vet, när man först har gjort den här processen så att man verkligen vet att man har rätt data och vet vilka som är här. Det är detta det handlar om.

Vi kan ha en diskussion om begrepp hela dagen denna fredag, men för mig är det viktigaste att regeringen handlar. Både Sverigedemokraterna och regeringen är överens om att vi ska göra många olika saker, men vi ska också knacka på många fler dörrar.

På tal om tandborstar är det något som Skatteverket själva bedömer när de kommer till en lägenhet. Det kan vara en person som är skriven där fast det finns tio tandborstar. Det är ett av många verktyg, bara för att ta ett exempel.

Vi vill ha ordning och reda. Då behövs resurser, då behövs samverkan mellan myndigheter och då behövs fler verktyg. Vi ska under denna mandatperiod veta vilka som är här och hur många vi är. Det är en storskalig folkräkning, men den sker inte på en dag.


Anf. 8 Sofie Eriksson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman och finansministern! Jag kan bara kort föra fram att detta självklart är en viktig fråga. Det var därför jag ställde interpellationen.

Jag tycker att det är viktigt med begrepp. Vi har pratat fram och tillbaka om detta nu, men jag känner att jag inte riktigt når fram. Det är ingen folkräkning man har beslutat om, utan man fortsätter med Socialdemokraternas politik. Det är positivt. Det är bra att stärka kontrollen och kvaliteten i registren så att vi får bättre löpande koll på var folk bor.

Det är viktigt att det i en valrörelse inte verkar som att man lovar saker och sedan inte håller dem. Folkräkning verkar ha varit ett ord som man har knåpat fram på kontoren och som man har tyckt passar fint på delningsbilder och i pamfletter - en symbolfråga.

Nu står jag här och funderar på dessa dörrar, dessa människor och detta skuggsamhälle som vi pratar om. Frågan är vad regeringen avser att göra med den information man får när man har öppnat en dörr och sett orättvisorna i vitögat. Regeringen har tagit bort bostadspolitiken. Regeringen står och ser på medan kommuner tvingas skära ned på socialtjänst och skola. Regeringen har avskaffat investeringsstödet och lagt ned utredningarna om ett statligt fastighetsbolag och om social dumpning.

Hur ska man lösa trångboddhet, segregation, arbetslivskriminalitet, utsatthet och fattigdom, som är de saker som kommer att möta oss? Det enda vi hör från högerhåll om dessa saker är att fattiga mammor ska veta hut och köpa havregryn. Det är bra att man får fram mer information genom stärkt folkbokföring och uppsökande verksamhet, men frågan är vad regeringen ska göra med det klassamhälle som visar sig.

(Applåder)


Anf. 9 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Herr talman! Jag tackar interpellanten för en viktig diskussion och debatt. Jag har gärna en debatt vid ett annat tillfälle med fler minuter om vad vi ska göra för att människor som har hamnat i utanförskap ska få jobb igen och för att barn ska få se sina föräldrar gå till jobbet.

Folkbokföring handlar inte bara om vissa utsatta områden, utan folkräkning kommer att ske där det finns risk för felaktigheter, också i välbeställda områden. Man kanske inte längre bor där, eller så säger man att man bor i ett annat land under många år. Bara så att jag får detta sagt. Alla typer av folkbokföringsfel ska självfallet rättas till och bestraffas, om brott har begåtts.

Men det handlar om mer. Det handlar också, som jag har nämnt tidigare, om att vi behöver få kontroll och veta vilka som är här. Det är en viktig grund för ett välfärdssamhälle.

Och nej, jag tycker inte att den socialdemokratiska regeringen gjorde tillräckligt. Därför vill vi fyra partier nu göra betydligt mer. Folkräkningen kommer att vara viktig för att fånga upp personer som är i utsatthet och som kanske är i Sverige på grund av att andra har tvingat dem och som missbrukas och utnyttjas på den svenska arbetsmarknaden. Det är ett bra verktyg för att få en bättre bild och för att kunna hjälpa och stötta och få ordning på det som inte fungerar.

Tack för interpellationen och debatten!

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.