Förändrade betygskrav i svenska
Interpellation 2021/22:188 av Arin Karapet (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-12-09
- Överlämnad
- 2021-12-10
- Anmäld
- 2021-12-13
- Svarsdatum
- 2022-01-14
- Sista svarsdatum
- 2022-01-14
- Besvarad
- 2022-01-14
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Den 6 september släppte Skolinspektionen en rapport där de granskat 28 utvalda grundskolor som under tio års tid haft en hög andel elever som inte fått godkänt betyg. I rapporten framkommer det – vilket för många är känt – att vi har väldigt många elever med utländsk bakgrund som har bristande kunskaper i svenska eller saknar kunskaper från grundskolans tidigare år.
I stället för att täppa igen de stora kunskapsluckorna och kraven med undervisning i svenska språket öppnade utbildningsministern upp för att sänka kraven för att få godkänt betyg och behörighet till gymnasiet.
Mot denna bakgrund önskar jag ställa en fråga till utbildningsminister Anna Ekström:
Vad låg till grund för det ställningstagande som ministern gjorde om sänkta krav för godkänt betyg i svenska och därtill gymnasiebehörighet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2021/22:188
Webb-tv: Förändrade betygskrav i svenska
Dokument från debatten
- Fredag den 14 januari 2022Kammarens föredragningslistor 2021/22:53
- Protokoll 2021/22:53 Fredagen den 14 januariProtokoll 2021/22:53 Svar på interpellation 2021/22:188 om förändrade betygskrav i svenska
Protokoll från debatten
Anf. 62 Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
Fru talman! Arin Karapet har frågat utbildningsminister Anna Ekström vad som låg till grund för hennes ställningstagande om att sänka kraven för godkänt betyg i svenska och därtill gymnasiebehörighet. Frågan har överlämnats till mig.
Jag vill börja med att tydliggöra att det inte finns några förslag på bordet om att sänka kraven för godkänt betyg i svenska eller för behörighet till gymnasieskolans nationella program.
Jag tolkar Arin Karapets fråga som att den handlar om den avisering som görs i propositionen Ämnesbetyg - betygen ska bättre spegla elevers kunskaper (prop. 2021/22:36) om att en utredning ska se över godkäntgränsen och behörighetskraven till nationella program i gymnasieskolan. I propositionen föreslås en ändrad princip för betygsättning som innebär att lärare ska göra en sammantagen bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till betygskriterierna, det vill säga att till exempel en högre kunskapsnivå i någon del kan väga upp för en lägre kunskapsnivå i en annan del, så att betyget mer rättvisande kan spegla elevernas kunskaper i ämnet.
Detta föreslås för betygen A-D men inte för godkäntnivån, det vill säga betyget E. För att eleven ska kunna få ett godkänt betyg ska samtliga krav för betyget E vara uppfyllda. Betygsutredningen övervägde om den ändrade principen även skulle kunna gälla för betyget E. Regeringen anser dock att eventuella konsekvenser av en sådan ändring först behöver utredas noggrant.
Att utreda frågor om den så kallade skarpa godkäntgränsen och behörighetskraven till gymnasieskolan handlar i första hand om att få mer kunskap om hur utbildningssystemet ska fungera för att alla barn och ungdomar ska få en möjlighet att lära sig så mycket som möjligt och som vuxna få ett jobb, kunna försörja sig och skapa ett gott liv.
Jag vill ha en skola där kunskap och bildning står i fokus och där varje elev möts av höga förväntningar och tydliga krav. Jag vill också ha en skola där utslagningen är betydligt mindre än i dag och där utbildning leder till sysselsättning. Det självklara målet är att varje elev ska utvecklas så långt som möjligt och att kunskapsresultaten i den svenska skolan ska fortsätta att förbättras.
Eftersom Arin Karapet särskilt lyfter fram svenskämnet i sin fråga vill jag betona att kunskaper i svenska språket är en nyckel till utbildning, jobb och att vara en del av det svenska samhället. Av den anledningen har regeringen gett Skolverket i uppdrag att göra en bred översyn av ämnena svenska och svenska som andraspråk. Uppdraget ska redovisas i vår.
Slutligen vill jag understryka att jag ser att gränsen för godkänt betyg i grundskolan och kraven för behörighet till gymnasieskolan är ett område som är förenat med svåra avvägningar och att för- och nackdelar med olika alternativ behöver analyseras noggrant. Det är just därför det behövs en utredning.
Anf. 63 Arin Karapet (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag vill välkomna statsrådet Lina Axelsson Kihlblom till den första debatten med mig och som nytt statsråd.
Jag lyssnade på inslaget och hörde utbildningsminister Anna Ekström öppna upp för eller resonera om - jag är ju från oppositionen och vill vrida och vända för att få till en debatt; det ska jag vara uppriktig med - att sänka kraven för att få godkänt och för att få behörighet till gymnasiet.
Vi har haft en ganska stor invandring till Sverige de senaste 30 åren, fru talman, och det blir alltmer tydligt hur det ser ut i den svenska skolan. Vi har skolor där varannan elev går ut med ofullständiga betyg. Vi skulle kunna sänka kraven så att de får behörighet, men vad händer då med gymnasieskolan? Vad är det för utbildning dessa individer kommer att få? Det kommer att bli en utbildningsinflation som kommer att leda till att arbetsgivare inte anställer dem.
Vi måste ställa högre krav och ha höga förväntningar från dag ett. Kraven för godkänt handlar också om att få en hög lägstanivå. Alla kommer inte att få A. Jag var inte heller en elev som fick A i allting. Jag hade A i några ämnen - eller MVG, som det hette då, och VG. Jag var mitt emellan. Men det handlar också om att ha en hög lägstanivå.
De problem vi ser i svensk skola handlar om brist på ordning och reda. Det är stökigt. Kraven är lågt ställda. De som slås ur är de som inte har rätt förutsättningar hemifrån och de som kanske inte besitter talangen att ta in teoretiska kunskaper. Det finns personer som är duktiga när det gäller teoretiska ämnen men mindre bra när det handlar om praktiska ämnen och tvärtom.
När det gäller det svenska språket har vi i Sverige inte förstått hur komplext det är att lära sig att prata korrekt svenska och att skriva på svenska. Är man född i Sverige ska man vara duktig i svenska språket. Jag har själv ett annat modersmål från hemmet, men det språk jag ska vara bäst på är faktiskt svenska. Det är faktiskt på det svenska språket som jag ska kommunicera med mina vänner. Det är på svenska jag ska ta in kunskaper i skolan, och sannolikt är svenska det arbetsspråk jag kommer att använda mig mest av. Nu pratar jag om samhället generellt.
Har man inte fullständiga kunskaper i det svenska språket kommer man inte heller att ta in de kunskaper man kan få på matematiklektionerna, på kemin, på fysiken, på bildlektionerna eller i vilket annat ämne som helst.
Statsrådet är ny, så jag tänker inte vara hård. Jag får vara lite ödmjuk, och det kommer en valrörelse. Men kan jag få någon försäkran från statsrådet om att kraven inte kommer att sänkas utan höjas? Det handlar ju om att möjliggöra en klassresa - den svenska jämlikhetsresan - för de barn och ungdomar som inte har svenska som modersmål och som bor, lever och verkar i vårt samhälle för att de ska kunna uppfylla sina drömmar och visioner och vara goda samhällsmedborgare. På vilket sätt kommer man att se till att svenska språket kommer mer till gagn för dem än vad det gör i dagens svenska skola?
Anf. 64 Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Arin Karapet och jag skulle kunna ta i hand på att vi inte ska sänka några krav; det kan jag lova.
Däremot finns det en skillnad mellan Arin Karapet och mig, och den kanske har med ideologi och grundsyn att göra. Att bara höja ribban utan att ge ökade möjligheter skapar utslagning och sortering. Det har vi sett sedan 2011, då Alliansen införde en läroplan som knappt ens lärarna förstod. Många akademiker har kämpat med att förstå den, och framför allt är det de som inte har akademiker till föräldrar som har farit illa av den.
Samtidigt höjdes kraven för att skaffa sig en yrkesutbildning, varför det finns diskussioner om hur man får unga - oavsett om det är svenska, matematik, engelska eller andra ämnen som de inte har godkänt i - att skaffa sig en yrkesutbildning och komma i arbete och egen försörjning.
Etablering är alltså den stora frågan. Jag vill fråga dig, Arin Karapet, om det då är så viktigt att vi är stenhårda med alla krav för alla yrken.
Den andra fråga jag vill ställa är: När expertorganisationer som IFAU, OECD och Skolverket och även experter inom suicidforskning som Sven Bremberg och Elisabeth Fernell beskriver den utveckling vi har sett sedan 2011 och utslagningen från betygssystem, skulle det då inte vara okej att utreda frågan?
Är det för en moderat orättvist om någon som är väldigt intresserad av matlagning får bli kock utan att ha godkänt i engelska? Får man bli plåtslagare även om man inte har godkänt i svenska? Är det orättvist? Eller kan vi tänka oss att man när man utbildar sig till kock eller plåtslagare får extra undervisning i just de ämnen man inte hade behörighet i?
Det handlar om att skattepengar ska gå till ett utbildningssystem som ger människor förutsättningar att skapa riktiga vuxna liv. Vi måste förstå att vissa når målen vid 12 års ålder men andra först vid 17 års ålder. Det system Alliansen skapade ledde till väldigt mycket utslagning. Ni får ingen yrkesutbildning, sa man. Det är därför vi nu ser en möjlighet för kriminella att lätt rekrytera unga utan yrkesutbildning.
Skolkommissionen, som jag var ledamot av, har lagt fram väldigt många förslag. Vi kommer under våren att presentera flera förslag som handlar om hur vi kan stötta de elever som inte har lyckats men också om hur vi kan ge fler elever möjlighet till yrkesutbildning, så att de kan få jobb i tidig ålder.
Anf. 65 Arin Karapet (M)
Fru talman! Jag är uppvuxen i en av våra förorter där situationen tyvärr har blivit värre. Jag har inte svenska som modersmål, och jag lärde mig svenska före min egna föräldrar. Varje gång min språkutveckling gick framåt utvecklades även språket i hemmet.
Jag skulle säga att problemen inte börjar i den övre delen av grundskolan. Vi kan ta en elev som är född i Sverige eller kommer till Sverige i väldigt låg ålder. Det börjar redan i förskolan. För de elever som har utländsk bakgrund handlar det om att komma i kontakt med det svenska samhället och det svenska språket. Visst - de går i svensk skola och kanske har en lärare som har svensk bakgrund och pratar svenska. Men det är under ett fåtal av dygnets timmar som de kommer i kontakt med någon som är svensk. I övrigt kommer de i kontakt med människor med andra nationaliteter eller sin egen nationalitet, det vill säga den de har från hemlandet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det handlar om att få in det svenska språket i förskolan. Det handlar om obligatorisk språkförskola. Det handlar om att få in de svenska språkkunskaperna, som man inte får i hemmet. Det är där skon klämmer. Vi pratar om integration, men oftast integreras man med andra kulturer än den svenska kulturen. Oftast integreras man i andra språk än det svenska språket.
Därför är det viktigare att ha tydliga och höga krav på svenska språket från dag ett i förskolan och i grundskolan. Det handlar om att rusta eleverna med rätt verktyg. Då kommer vi att lösa många av de problem som ministern lyfter fram, till exempel detta med att man kommer upp i gymnasieåldern och vill bli kock eller plåtslagare. Kommer man upp i en högre ålder kanske man inte kan ta igen det. Då kanske det finns andra utbildningsformer som kan tas fram. Men det handlar ju om att det svenska utbildningssystemet slår ut elever med utländsk bakgrund för att man inte ger rätt verktyg vid rätt tillfälle.
Man ska oftast inte ta personliga exempel, men ibland är det bra att göra det. Politiker ska inte bara befinna sig i den här kammaren och på partimöten utan också i andra delar av samhället. Jag kan ta ekvationer som exempel. I Sverige börjar man med ekvationer i matematiken i sjätte, sjunde eller åttonde klass - jag vet inte riktigt. Men när jag pratar med släktingar från andra länder får jag höra att deras barn börjar med det långt mycket tidigare. I Sverige har vi haft någon form av idé om att det skapar stress om barnen lär sig för tidigt. Jag skulle säga att barn lär sig väldigt mycket under väldigt kort tid. Det handlar om att det är förutsägbart, att man är tydlig från vuxenvärlden och att vi inte har en lekskola, som det är i dag.
I den svenska förskolan är det i dag mest hopp och lek. Det är väldigt lite pedagogik. Så är det. Regeringen kanske kan tillsätta en utredning. Många av barnen är inte vältaliga. Men i andra länder kan barnen vara väldigt vältaliga. Det handlar om att arbeta med ungdomarna och barnen. Då handlar det också om att ha en tydlig inställning. Vad vill vi som land och som samhälle, och vilken skola vill vi ha?
Vilka åtgärder kommer statsrådet att vidta så att fler barn och ungdomar som har utländsk bakgrund och inte har svenska som modersmål kan tillgodogöra sig mer svenska? Vi behöver komma ifrån den situation vi i dag befinner oss i, där elever blir utslagna för att de inte fått rätt verktyg vid rätt tillfälle. Detta är byggt på snällism och inte på att man vill deras bästa.
Anf. 66 Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
Fru talman! Jag blir glad när jag hör Arin Karapet. Jag lägger ju nu fram flera propositioner som helt är i hans linje och som han kommer att kunna rösta på. Det handlar bland annat om högre krav på uppsökande verksamhet för att få alla barn till förskolan.
Arin Karapet beskriver den segregerade skolan. Vi har ett enormt orättvist skolval i dag. Arin Karapet vet lika väl som jag att fristående skolor väljer sina elever. Det är inte pojkarna från förorten som får plats där. Nej, det är helt andra elever.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
En annan sak som vi kommer att lägga fram förslag om är att alla huvudmän, kommuner, ska sträva mot en allsidig elevsammansättning, så att det faktiskt möjligen blir så att alla elever möter olikhet. Därmed kan de också få lära sig svenska språket och den svenska kulturen. Vi har ett skolsystem som spär på bostadssegregationen, och vi har en passivitet från de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna i frågan.
På andra sidan finns det många som tjänar väldigt mycket pengar på det här. Att kunna välja sina elever är väldigt lönsamt. Ingen strävar mot en allsidig elevsammansättning. Det är borttaget från läroplanen. Vi kommer att lägga väldigt många förslag för att minska segregationen. Det som händer i vissa skolor är att alla de med utbildning söker sig bort. Kvar blir elevgrupper som det är väldigt svårt att hantera för lärarna, och det bildas andra kulturer. Därför utökar vi också möjligheten för Skolinspektionen att stänga skolor. Det är väldigt viktiga reformer för att vi ska komma till rätta med det här.
Jag håller med Arin Karapet om att det här är ett problem, men jag har lösningar på problemen. Från Moderaternas håll har jag inte sett några förslag, förutom sådana som handlar om mer privatiseringar, mer segregation och utslagning och höjda krav. Det finns inga förslag om möjligheter till yrkesutbildning eller etablering i samhället.
När till och med moderata politiker tycker att marknadsskolan har gjort sitt och när även Svenskt Näringsliv tycker att det är dags för reformer på området kanske vi ska ta i hand nu under våren och göra någonting åt saken. Jag kommer att ha väldigt många förslag i den här kammaren för att hantera den frågan.
Anf. 67 Arin Karapet (M)
Fru talman! Orsaken till att min skolgång inte gick åt skogen och att jag började komma i kontakt med svenska elever, det vill säga elever som hade en eller två föräldrar med svensk bakgrund, var att min mor kunde byta skola åt mig. Jag behövde inte gå kvar i skolan i Hässelby. Hon insåg att jag inte hade tillräckligt goda svenskkunskaper och inte hängde med i klassrummet. Jag satt som ett frågetecken. Jag gick i en kommunal skola och bytte till en annan kommunal skola, som fanns i innerstaden.
Om statsrådet är intresserad kan vi gärna åka ut till Engelska Skolan i Kista. Där kommer ungefär 90 procent av eleverna från just detta område i västerort och har utländsk bakgrund. De säger själva när lärarna lämnat klassrummet att de tack vare att de fått börja på denna skola inte bara blivit bättre på engelska utan även på svenska.
Eleverna säger: "Här är ordning och reda, vi tuggar inte tuggummi i klassrummet, vi kommer inte in med ytterkläder, det är mobilförbud, lärarna kan namnet på varenda elev och vi måste hälsa på varandra. Vi blir sedda, och vi kommer bort från kaoset i de områden vi bor i. Här är det lugn och ro och förutsägbart. Här vägleder de vuxna oss."
Ibland är det jobbigt, men barn föredrar trygghet och förutsägbarhet. Det finns commitment mellan lärare och elever. Om det är höga krav och förväntningar och eleverna får växa i denna miljö kommer de att nå sin fulla potential.
Vi i vuxenvärlden måste sluta vara slappa, och jag hoppas att skolministern kommer med högre krav i svenska språket, bland annat obligatorisk språkförskola från tre års ålder.
Anf. 68 Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Det är intressant att höra dig prata om möjligheten att byta skola, Arin Karapet. För de flesta är det i dag svårt att byta skola eftersom många skolor redan är fulla på grund av sitt kösystem.
Jag vill ha ett skolvalssystem där alla väljer samtidigt så att alla har samma chans och inte bara vissa, med lite tur eller förtur. Detta vill jag ta bort, och jag lägger fram ett sådant förslag under våren som du gärna får stödja.
Det var lite slarv med statistiken. Efter sex år i svensk grundskola är det i årskurs 9 ingen skillnad mellan födda i Sverige och födda i annat land - detta enligt SCB och alla experter. Utbildningsbakgrund och fattigdom är dock viktiga faktorer. Det handlar inte om svart eller ljust hår, utländsk eller svensk bakgrund.
Det handlar också om att vissa fristående skolor i hemlighet gör förtester på elever, har hemliga kölistor och väljer ut sina elever. Detta är djupt orättvist. Får man skattepengar för att bedriva skola ska man göra det för alla och inte välja ut vissa. Framför allt ska man inte kunna skicka iväg pengar i vinst eller skicka dem utomlands för att bygga nya skolor som man kan tjäna ännu mer pengar på. Det handlar om hederlighet, moral och rättvisa.
Därför vill jag ha mer skolval men ett rättvist skolval. Och jag ser gärna fler fristående skolor som använder pengarna till undervisning.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.