Förrehabilitering
Interpellation 2013/14:292 av Jansson, Eva-Lena (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-02-19
- Anmäld
- 2014-02-19
- Besvarad
- 2014-03-04
- Sista svarsdatum
- 2014-03-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
Interpellation
2013/14:292 Förrehabilitering
av Eva-Lena Jansson (S)
till statsrådet Ulf Kristersson (M)
För långtidssjukskrivna som står mycket långt från arbetsmarknaden kan förrehabilitering vara ett bra sätt att stärka individens möjligheter att klara en kommande arbetslivsinriktad rehabilitering. Det finns ett behov av att utveckla fler individuellt anpassade vägar tillbaka till arbetslivet för personer med komplexa behov av insatser. En utvärdering av ett förrehabiliteringsprojekt på tio folkhögskolor, i samverkan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har visat positiva resultat.
Den 15 mars 2013 skickade Arbetsförmedlingen in en begäran till regeringen om önskade förändringar av regleringsbrev och förordningar. Arbetsförmedlingens begäran kom efter att frågan beretts gemensamt med Försäkringskassan och Folkbildningsrådet.
Goda erfarenheter från Studiemotiverade folkhögskolekurser för arbetslösa ungdomar och folkhögskolans EU-finansierade projekt med förrehabilitering för långtidssjukskrivna gjorde att Arbetsförmedlingen ville erbjuda liknande insatser för en vidgad målgrupp. Den 19 december avslog regeringen Arbetsförmedlingens begäran.
Min fråga till statsrådet är följande:
Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att långtidssjukskrivna ska kunna erbjudas förrehabilitering på folkhögskolor?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2013/14:292
Webb-tv: Förrehabilitering
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2013/14:77 Tisdagen den 4 marsProtokoll 2013/14:77 9 § Svar på interpellation 2013/14:292 om förrehabilitering
Protokoll från debatten
Anf. 49 Statsrådet Ulf Kristersson (M)
Fru talman! Eva-Lena Jansson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att långtidssjukskrivna ska kunna erbjudas förrehabilitering på folkhögskola.
Jag delar Eva-Lena Janssons uppfattning att det är viktigt med individuellt anpassade rehabiliteringsinsatser. Regeringen har därför gett Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i uppdrag att erbjuda tidiga och aktiva rehabiliteringsinsatser. Dessa erbjuds efter det att myndigheterna tillsammans med individen kartlagt dennes behov av rehabilitering. Förrehabilitering är en åtgärd som kan erbjudas den som för närvarande står långt från arbetsmarknaden.
Sjukförsäkringens regelverk utgör inget hinder för den typ av förrehabilitering som Eva-Lena Jansson nämner. Det är även möjligt för Arbetsförmedlingen att upphandla sådana tjänster, och i den mån folkhögskolor anses som bäst lämpade för att erbjuda insatserna finns inget hinder mot att anta erbjudanden från dem.
Utöver myndighetssamverkan finns det också möjlighet att inom ramen för den finansiella samordningen mellan staten, landstingen och kommunerna erbjuda just förrehabilitering.
Anf. 50 Eva-Lena Jansson (S)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret.
Bakgrunden till min interpellation är att det har funnits ett EU-projekt om förrehabilitering. Det har utvärderats, och efter utvärderingen vände sig Arbetsförmedlingen tillsammans med Försäkringskassan och Folkbildningsrådet till arbetsmarknadsministern för att få ett ändrat regelverk om detta med förrehabilitering. Det behövde ändras i regleringsbrev.
För en långtidssjukskriven som står mycket långt från arbetsmarknaden kan förrehabilitering vara ett bra sätt att stärka individens möjligheter att klara en kommande arbetslivsinriktning. En utvärdering av detta förrehabiliteringsprojekt på tio folkhögskolor i samverkan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har visat positivt resultat.
Precis som jag beskrev det skickade Arbetsförmedlingen den 15 mars förra året in en begäran om önskade förändringar i regleringsbrev och förordningar. Arbetsförmedlingens begäran kom efter en fråga från Försäkringskassan och Folkbildningsrådet.
Denna begäran avslogs av regeringen den 19 december. Min fråga var då: Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att långtidssjukskrivna ska kunna erbjudas förrehabilitering på folkhögskolor?
Herr ålderspresident! Jag måste säga att jag blev lite besviken över statsrådets svar. Statsrådet skriver: "Det är även möjligt för Arbetsförmedlingen att upphandla sådana tjänster, och i den mån folkhögskolor anses som bäst lämpade för att erbjuda insatserna finns inget hinder att anta erbjudanden från dem."
Poängen med att Arbetsförmedlingen vände sig till regeringen var att man ansåg att just det arbetssätt som man har på folkhögskolor var bra, men då kan man inte upphandla sådana tjänster. Den frågan har vi redan diskuterat med arbetsmarknadsministern, så jag blir jätteförvånad över svaret.
Sedan hänvisar statsrådet till finansiell samordning mellan stat, landsting och kommuner som skulle kunna erbjuda förrehabilitering, det så kallade Finsamprojektet. Då blir min fråga till statsrådet: Handlar det om nytt ekonomiskt utrymme? När det gäller budgeten för Finsam har det funnits en stark kritik från utskottet mot att man har tagit in pengar som ska gå till Finsamförbunden och lagt dem på administrativa göromål hos Försäkringskassan. Vilka regeländringar tänker i så fall regeringen göra, eftersom det krävs en ändring av regler i förordningen till Finsamförbunden?
Min fråga till ministern är: Har ministern läst utvärderingen om folkhögskolorna som två professorer har gjort? Det är två rehabforskare, specialister, som alltså har gjort en utvärdering. De har tittat på detta och konstaterar att det är en väldigt bra verksamhet.
Då blir frågan: Har ministern läst utvärderingen? När jag läser svaret känns det som att ministern inte riktigt har koll på vad förrehabilitering innebär.
Jag kan då påminna ministern om att det, utifrån den föredragning vi fick i socialutskottet, väcktes motioner från fem partier, varav tre var från regeringspartier som ville utvidga och fortsätta med förrehabilitering - man beskrev hur positivt det var. Utskottet uttalade att det skulle ankomma på regeringen att avgöra på vilket sätt förrehabilitering kan ges en mer permanent form.
Jag har inte fått något riktigt svar från ministern, inte utskottet heller, om hur detta ska kunna ske. Jag vill gärna ha svar på de frågorna, herr ålderspresident.
Anf. 51 Statsrådet Ulf Kristersson (M)
Herr ålderspresident! Det är klart att det är bra med utvärdering. Jag lägger inte så mycket synpunkter, allvarligt talat, på de exakta regelverken inom ramen för Arbetsförmedlingens upphandling. Den diskussionen vet jag att interpellanten har haft med min kollega arbetsmarknadsministern, och den får nog stanna där.
Jag lägger vikt vid att det finns ett utrymme för speciella rehabiliteringsinsatser för människor som behöver det vi kallar förrehabilitering. Min bild är att den sortens utrymme finns. Sedan kan man säkert diskutera vad som är den lämpligaste organisatoriska formen för detta. Upphandling är ett naturligt sätt att göra detta inom ramen för framför allt Arbetsförmedlingens arbete, och det kan säkert diskuteras. Jag har inte så mycket synpunkter på detta heller. När externa aktörer ska leverera tjänster till Arbetsförmedlingen är många sådana tjänster just upphandlade.
En annan diskussion som tas upp här gäller frågan om kostnader vid finansiell samordning. Även där har det framförts synpunkter på att Försäkringskassan inte får ha egna kostnader för att hantera detta. Jag tror att jag har besvarat sådana frågor tidigare också. Där planerar regeringen inga förändringar just nu.
Jag tar fullt ansvar för det vi gör inom ramen för sjukförsäkringen. Samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är viktigt. Det fungerar väldigt bra på många ställen, både den direkta samverkan inom stora ekonomiska resurser och den samverkan som sker inom ramen för finansiell samordning. Jag träffar dem regelbundet och diskuterar vad som funkar bra och mindre bra.
Frågan om Arbetsförmedlingens regelverk och regleringsbrev, exakt var de upphandlar och exakt var de får finansiering på annat sätt, får interpellanten ta med Arbetsmarknadsdepartementet.
Anf. 52 Eva-Lena Jansson (S)
Herr ålderspresident! Det verkar som att statsrådet inte förstår frågeställningen. Jag har fått lära mig att oavsett vilket statsråd som besvarar frågan svarar statsrådet för hela regeringen.
Statsrådet Elisabeth Svantesson har sagt att hon inte har för avsikt att ändra regleringsbrevet. Arbetsförmedlingen förklarar för regeringen att om de ska kunna bedriva denna typ av verksamhet - som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Folkbildningsrådet tycker är väldigt bra - krävs det att man ändrar i regleringsbrevet. Eftersom statsrådet nu har varit med om att avslå en sådan begäran vet statsrådet också att det inte blir en sådan ändring.
Min fråga var: Tänker statsrådet ändra reglerna för samordningsförbunden? Tänker statsrådet utöka budgeten för samordningsförbunden om man hänvisar till det?
Frågan handlade om att erbjuda förrehabilitering på folkhögskolor, hela poängen med projektet och sättet att jobba. Det var därför jag ställde frågan till statsrådet: Har statsrådet läst utvärderingen från de två forskarna? De två forskarna har jobbat med rehabilitering under många år och beskriver vad som är vinnarkonceptet i detta sätt att jobba. Då kan man inte bara svara att det kan skötas genom upphandling, och blir det folkhögskolor blir det folkhögskolor.
Poängen med förrehabiliteringen var ju att den ligger på folkhögskolor, där man har en speciell pedagogik, där hela gruppdynamiken kommer in och där man också har visat att den har haft en väldigt positiv effekt.
Jag vet inte om statsrådet inte förstår vilka frågor jag ställer, och därför upprepar jag dem.
Nytt ekonomiskt utrymme: Blir det ändrade regler för Finsamförbunden, det vill säga samordningsförbunden? Man måste alltså ändra vissa regelverk för dem. Har statsrådet fullföljt det socialförsäkringsutskottet sade, som var att man skulle återkomma och tala om hur förrehabilitering kunde ges en mer permanent form, som tillämpas på nationell nivå? När tänker statsrådet ta itu med den frågan?
Anf. 53 Statsrådet Ulf Kristersson (M)
Herr ålderspresident! Jag har läst rätt många utvärderingar, men inte just denna utvärdering. Jag har däremot följt den diskussion som interpellanten har haft med arbetsmarknadsministern tidigare, och jag noterar naturligtvis att jag inte har någon annan uppfattning än den hon har levererat i kammaren. Jag uppfattar dessutom att huvuddelen av denna fråga ligger under hennes ansvarsområde. Det var väl det enkla skälet till att jag sade att diskussionen lämpligast tas med det statsråd som är ansvarigt.
Det är också svaret om regleringsbreven. Vi har inga planer på att ändra några regleringsbrev just nu - allra minst har jag planer på att ändra några regleringsbrev på ett område som inte faller under mitt ansvarsområde.
Den viktiga sakfrågan är dock att det finns både ett behov av och ett stort utrymme för förrehabilitering. Jag tycker att den frågan har besvarats tidigare, och den besvaras även i interpellationssvaret. Detta utrymme finns. Sådan verksamhet pågår. Folkhögskolor är inte på något sätt undantagna från detta. Om det dessutom ligger inom ramen för Arbetsmarknadsdepartementets och Arbetsförmedlingens funktioner kommer jag inte att ge några andra svar än de jag har givit hittills.
Därutöver finns det en pågående diskussion om hur vi ständigt kan förbättra den finansiella samordningens olika funktioner och resultat. Där pratar man inte minst om vad det finns för utvärderingsbar verksamhet. Den diskussionen tar jag del av, och jag träffar ofta de olika samordningsförbunden i olika delar av Sverige och diskuterar vad som fungerar bra och fungerar mindre bra.
Så fort det faller inom ramen för de delar som jag ansvarar för tar jag stort ansvar för just detta.
Anf. 54 Eva-Lena Jansson (S)
Herr ålderspresident! Jag måste säga att jag är oerhört besviken på statsrådet. Han har tagit del av ett brev, som både arbetsmarknadsministern och folkbildningsministern har tagit del av, som handlar om begäran om förrehabilitering på folkhögskolor, där man också hänvisar till denna utvärdering. Då har alltså statsrådet låtit bli att läsa utvärderingen.
Dessutom försöker han komma runt frågeställningen genom att säga att det är möjligt för Arbetsförmedlingen att upphandla en tjänst som är specifik för folkhögskolor. Då kan man inte upphandla den om man ska peka ut att det är folkhögskolor som ska göra det. Det faller liksom på sin orimlighet.
Jag har då frågat om han tänker ge Finsamförbunden nytt ekonomiskt utrymme för att ta del av detta. Det handlar naturligtvis om att göra mer saker, och då kostar det pengar. Jag har också ställt frågan om han tänker ändra regelverket för Finsamförbunden. Jag har inte frågat om han tänker ändra Arbetsförmedlingens regleringsbrev, för det har han redan sagt nej till. Däremot har jag två gånger ställt frågan om han tänker ändra reglerna för Finsamförbunden.
Herr ålderspresident! Det känns faktiskt som att statsrådet försöker komma undan en viktig fråga genom att inte ens svara på frågor. Dessutom har han inte tagit till sig informationen om detta projekt som visar att personer som har varit långtidssjukskrivna, som inte klarar av en vanlig rehabilitering men som däremot klarar av en förrehabilitering kommer så mycket närmare arbetsmarknaden. Hela socialförsäkringsutskottet har tyckt att det är en väldigt positiv verksamhet, och den tidigare arbetsmarknadsministern, Hillevi Engström, har mer eller mindre utlovat att detta skulle komma på plats.
Nu har vi bytt arbetsmarknadsminister. Vi har fortfarande samma socialförsäkringsminister. Uppenbarligen är kunskapen om förrehabilitering väldigt begränsad i regeringen, och det kan jag bara beklaga, herr ålderspresident.
Anf. 55 Statsrådet Ulf Kristersson (M)
Herr ålderspresident! Jag har försökt säga några gånger nu att det bedrivs omfattande förrehabilitering och att den är viktig. Det finns flera olika former för detta. Allt detta kan säkert utvecklas på många olika sätt. Vi pratar ofta om människor som har mycket stort avstånd till arbetsmarknaden men där det antagligen finns förutsättningar att förbättra förutsättningarna.
Jag har träffat unga människor som ofta ligger nära det som kallas aktivitetsersättning, alltså i praktiken förtidspension för unga människor, som har ett mått av förmåga som man vill använda men som kanske inte har erfarenhet från någon arbetsplats över huvud taget. Det krävs mycket handfast stöd för att över huvud taget kunna komma i fråga för någonting som kan leda fram till en anställning. Jag har stor respekt för själva grundfrågan.
Däremot kan jag inte ge något annat svar än det svar som interpellanten redan har fått av arbetsmarknadsministern. Det som efterfrågas är uttryckligen en specifik form av förrehabilitering inom ramen för Arbetsförmedlingens arbete. Då har jag inget annat svar än det som har givits tidigare. Det finns former för detta, och jag avser inte att ta initiativ till några förändringar som ändrar på dagens upphandlingsregler inom ramen för en myndighet som jag inte ens bär ansvar för. Däremot är jag alltid intresserad av att diskutera vilka förbättringar det finns för samarbete mellan olika myndigheter och hur regelverken kan förbättras.
Jag tänker naturligtvis inte ge något annat svar än det som arbetsmarknadsministern har givit på i praktiken samma interpellation en gång tidigare.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.