Försäkringskassans bedömningar
Interpellation 2017/18:354 av Rossana Dinamarca (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2018-02-01
- Överlämnad
- 2018-02-01
- Anmäld
- 2018-02-02
- Sista svarsdatum
- 2018-02-15
- Svarsdatum
- 2018-02-16
- Besvarad
- 2018-02-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Socialminister Annika Strandhäll (S)
Försäkringskassans avslag gällande sjukpenning har ökat de senaste åren. Det har nu framkommit att de tillämpar egna regler som styr bedömningen av rätten till sjukpenning.
Lagen säger ingenting om vad ett sjukintyg ska innehålla eller hur det ska vara utformat. Trots det avslås ansökningar där intygen inte är utformade enligt Försäkringskassans interna regler.
Försäkringskassan har ingen laglig befogenhet att besluta om föreskrifter när det gäller vaga begrepp som förekommer i lagtext, förarbeten och rättspraxis. Ändå är det i första hand Försäkringskassans egna internt bindande stöd- och styrdokument som styr bedömningarna.
Rättssäkerhet förutsätter transparens och förutsebarhet. Försäkringskassans egna regler sätter rättssäkerheten ur spel och får långtgående konsekvenser för sjuka som riskerar att gå miste om sjukpenning på oklara grunder. Det är i dag svårt att förutse besluten.
Regeringen och jag som minister kan inte ha synpunkter på hur myndigheten tillämpar lagen, har socialministern svarat angående detta. Försäkringskassan har inte klargjort var i lagen de finner stöd för sina krav på läkarintygens utformning.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:
- Hur tänker ministern komma till rätta med den rättsosäkerhet som uppstår när det inte går att fastslå var i lagen det finns stöd för Försäkringskassans krav på läkarintygens utformning?
- Kommer ministern att ta några lagstiftningsinitiativ eller vidta någon annan åtgärd för att säkerställa att det är lagen som tillämpas och inte något annat?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2017/18:354
Webb-tv: Försäkringskassans bedömningar
Dokument från debatten
- Fredag den 16 februari 2018Kammarens föredragningslistor 2017/18:74
- Protokoll 2017/18:74 Fredagen den 16 februariProtokoll 2017/18:74 Svar på interpellation 2017/18:354 om Försäkringskassans bedömningar
Protokoll från debatten
Anf. 8 Socialminister Annika Strandhäll (S)
Fru talman! Rossana Dinamarca har frågat mig hur jag tänker komma till rätta med den rättsosäkerhet som uppstår när det inte går att fastslå var i lagen det finns stöd för Försäkringskassans krav på läkarintygens utformning. Hon har också frågat om jag kommer att ta några lagstiftningsinitiativ eller vidta någon annan åtgärd för att säkerställa att det är lagen som tillämpas och inte något annat.
Det är först och främst viktigt att det finns rim och reson i debatten, särskilt när den förs i riksdagens talarstol.
Försäkringskassan hanterar årligen över 600 000 ärenden. De har en mycket stor uppgift, och de har ett mycket stort ansvar.
Vi politiker ska ha en levande diskussion om vilken sjukförsäkring vi ska ha i Sverige och hur regelverket för den ska se ut. Det välkomnar jag, och det har jag tagit initiativ till. Den här debatten drar dock åt ett annat håll, och det vill jag höja ett varningens finger för.
Försäkringskassan har enligt lag i uppgift att vid prövningen av en ansökan om sjukpenning bedöma arbetsförmågan. Utöver bestämmelserna i socialförsäkringsbalken finns det handläggningsbestämmelser både på förordningsnivå, som är beslutade av regeringen, och i föreskrifter, som är beslutade av myndigheten. Som andra tillämpande myndigheter får Försäkringskassan själv bestämma sina utredningsmetoder och hämta in de uppgifter som man anser sig behöva för detta. Det ska göras inom de ramar som ställs upp i förvaltningslagen och i socialförsäkringsbalken.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det gäller läkarintyg anges i lagen att den försäkrade ska styrka nedsättningen av arbetsförmågan genom att lämna in ett läkarintyg till Försäkringskassan. I Försäkringskassans föreskrifter är det reglerat att i ärenden om sjukpenning ska det formulär för läkarintyg som fastställts av Försäkringskassan i samråd med Socialstyrelsen användas.
Som Rossana Dinamarca känner till kan regeringen och jag som minister inte ha synpunkter på hur myndigheten tillämpar lagen. Om det är på det sättet att Försäkringskassan nekar sjukpenning får frågan om rätten till sjukpenning prövas av domstol efter överklagande. Dessutom kan Försäkringskassans handläggning bli föremål för Justitieombudsmannens granskning, antingen efter en anmälan avseende ett enskilt ärende eller inom ramen för JO:s egeninitierade myndighetsinspektioner.
Vår uppgift som förtroendevalda är att se till att vi har en ändamålsenlig lagstiftning och att försäkringen genom lagstiftningen fungerar enligt våra intentioner. Det handlar om en trygg och rättssäker sjukförsäkring och snabbt stöd tillbaka till bra hälsa och jobb. Individen ska förstå vad som händer och hur man kommer tillbaka.
Jag har tagit del av berättelser där jag känner att så inte alltid är fallet. Det är berättelser om att människor inte förstår Försäkringskassans beslut, och att de upplever att de inte får det stöd som behövs. Därför gör vi förändringar för en trygg och välfungerande sjukförsäkring. Regeringen har presenterat elva åtgärder för en trygg och välfungerande sjukförsäkring med människan i centrum. I detta arbete ingår också en bättre dialog mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården.
Den här regeringen har gjort flera insatser för att vi ska ha en sjukförsäkring som ger trygghet och stöd åter till hälsa och arbete. Vi är beredda att göra mer, och jag bjuder in Rossana Dinamarca att vara en del av det arbetet.
Anf. 9 Rossana Dinamarca (V)
Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Socialministern menar att det är viktigt med rim och reson i debatten, och jag kan inte annat än att hålla med om det. Det är viktigt att en debatt är kunskapsorienterad och hålls på en rimlig nivå. Tyvärr lämnar socialministerns svar mycket övrigt att önska i dessa avseenden.
Man skulle kunna tro att jag själv har hittat på att Försäkringskassan saknar lagstöd för de krav som man ställer. Även socialministerns svar synes göra gällande detta. Socialministern har dock missat att kritik mot frånvaron av lagstöd har anförts av flera kunniga aktörer.
Min uppfattning i den här delen bygger på de analyser som professor Ruth Mannelqvist, professor Rune Lavin och professor emeritus Lotta Vahlne Westerhäll har gjort. Deras uppfattning är att lagstöd saknas för de krav som Försäkringskassan ställer. Denna bedömning delas även av jurister på LO-TCO Rättsskydd.
Det som har hänt är att Försäkringskassan har valt att ersätta rekvisiten sjukdom och arbetsoförmåga i socialförsäkringsbalken med andra begrepp än dem som räknas upp i lagen. Dessa är medicinska förutsättningar för arbete och begreppet aktivitetsbegränsning och DFA-kedja. Begreppen är hämtade från SOU 2009:89 Gränslandet mellan sjukdom och arbete, och de utgjorde förslag till hur lagstiftningen skulle förändras. Men förslaget blev aldrig verklighet. Det hindrade dock inte Försäkringskassan från att i sina egna riktlinjer införa dessa begrepp.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I praktiken innebär Försäkringskassans ordning att det numera uppställs helt andra krav för sjukpenning än vad som tidigare ställdes. En rimlig ordning i Sverige är att det är riksdagen som stiftar lagar och att en myndighet inte har rätt att åsidosätta dessa lagar genom egna regler.
Försäkringskassans nyordning har fått till följd att läkarna saknar möjlighet att fylla i det som krävs i intygen och att Försäkringskassan underkänner läkarnas bedömningar av patientens arbetsoförmåga. Allt detta är något helt annat än att en myndighet avgör vilken information denna behöver för att närmare utreda förutsättningarna för en viss förmån.
Jag anser att socialministern inte har tagit sitt uppdrag på allvar när ministern hänvisar till att det inte är möjligt för ministern att ha synpunkter på hur en myndighet tillämpar lagen. En socialminister måste naturligtvis kunna ha en åsikt om hur rätten till sjukpenning bör se ut. Tycker socialministern till exempel att det är rimligt att en person med svår depression, som enligt Socialstyrelsen är en allvarlig sjukdom, har mycket svårt att få sjukpenning efter dag 180 med hänvisning till Försäkringskassans egenhändigt uppfunna krav på så kallade objektiva undersökningsfynd? Inte kan det vara ministerns mening att människor med diagnoser, där sådana undersökningsfynd saknas, inte ska ha rätt till sjukpenning?
Det är nu upp till bevis för socialministern då departementet snart ska utfärda utredningsdirektiven till den utredning som ska se över arbetsmarknadsprövning inom sjukförsäkringen. Här krävs tydliga och skarpa utredningsdirektiv för att säkerställa att samhället verkligen ska vara som starkast när människor är som svagast.
Det jag ställer mig undrande inför är dock om socialministern verkligen har förstått vilka brister som dagens sjukförsäkring har.
Anf. 10 Socialminister Annika Strandhäll (S)
Fru talman! Tack, Rossana Dinamarca, för den här interpellationen!
Jag måste ändå säga att jag blir lite häpen. Rossana Dinamarca har suttit väldigt länge i Sveriges riksdag och torde ha en god bild av hur myndighetsstyrning fungerar.
Varken regeringsformen eller jag, för den delen, tycker att ministerstyre är ett bra sätt att bedriva verksamhet på. En regering kan inte heller säga till en myndighet att bryta mot lagen. Detta vet Rossana Dinamarca.
Rossana Dinamarca vet också att vi under den här mandatperioden har vidtagit över 50 olika åtgärder för att skapa en trygg och välfungerande sjukförsäkring. Många av de åtgärder som har vidtagits har också diskuterats med Vänsterpartiet.
Vi har vidtagit flertalet åtgärder för att förebygga att människor blir sjuka. Vi har vidtagit flertalet åtgärder för att se till att människor tidigt vid ett sjukfall ska få stöd och hjälp för att komma tillbaka till arbete igen. Vi har vidtagit flertalet olika åtgärder för att öka kvaliteten och skapa en mer rättssäker prövning i försäkringen. Människor ska få sin arbetsförmåga prövad och inte bara trilla igenom försäkringen in i en lång sjukskrivning. Vi har tagit bort stupstocken eller den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Så sent som för några veckor sedan presenterade jag en räcka med åtgärder för att ytterligare stärka tryggheten för individen i sjukförsäkringen. Detta vet Rossana Dinamarca.
Vi tillsätter till exempel en nationell samordnare som ska ta ett helhetsgrepp om sjukförsäkringen för att stötta individen. Nyligen beslutade vi om två regeringsuppdrag när det gäller samarbetet mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården och för att ytterligare stärka Försäkringskassans arbete med att samordna olika aktörer inom sjukskrivningen.
Vi har lämnat ett nolltoleransuppdrag för att människor inte ska falla mellan stolarna. Vi kommer att tillsätta en utredning som ska se över normalt förekommande arbete och särskilda skäl. Det är åtgärder som en minister kan vidta för att öka tryggheten i sjukförsäkringen.
Det som Rossana Dinamarca nu pratar om är något helt annat som inte det minsta kommer att gynna de som är sjukskrivna. Jag tror också att den här diskussionen måste få lite proportioner, Rossana Dinamarca. Människor ska inte behöva hamna i kläm eller falla mellan genom stolarna. Människor ska få hjälp att komma tillbaka till hälsa och arbete igen. Det är där som vi ska ha fokuset.
Försäkringskassan handlägger årligen 600 000 ärenden. I 10 procent av dessa ärenden begär man komplettering när det gäller läkarintygen - detta för att kunna göra en sjyst bedömning av rätten till försäkring för den enskilde. Det här är inget nytt system. Det systemet har vi haft under väldigt lång tid i Sverige, och det har en stark uppbackning också från arbetsmarknadens parter.
I dag är det några procent som får avslag på sin sjukpenning. För dem ska naturligtvis tryggheten öka så att de känner att de förstår dessa beslut och så att det är rättssäkert. För att åstadkomma det har vi system med domstolar, med justitieombudsman och med andra.
Anf. 11 Rossana Dinamarca (V)
Fru talman! Flera av de förslag i raden av förslag som ministern lyfter fram tycker jag är bra. Vänsterpartiet var också med om att avskaffa stupstocken.
Det är inte ministerstyre som jag efterfrågar. Men Försäkringskassan följer inte lagen utan man gör sina egna bedömningar av rätten till sjukpenning. Man har upprättat egna regelsystem utan att ha befogenheter för det. Det är detta som jag vill att socialminister Annika Strandhäll ska agera emot. Det är inte ministerstyre.
Jag tycker att det är fullt rimligt att de människor som drabbas av avslag förtjänar transparens och rättssäkerhet. I lagen står det att sjukdom ska styrkas med läkarintyg. Men i övrigt står det ingenting annat. Trots det avslås ansökningar där intygen inte är utformade enligt Försäkringskassans interna regler. I alldeles för många fall visar Försäkringskassans bedömningar av de sjukas arbetsförmåga dessutom att de saknar förankring i verkligheten.
Regeringen kan och bör sätta ned foten och tydliggöra att sjukförsäkringen är en försäkring och att läkarintyget endast behöver styrka arbetsoförmåga, ingenting annat.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
De avslag som ges i dag är inte rimliga. Låt mig ta några exempel på Försäkringskassans tillämpning av begreppet "normalt förekommande arbete"!
En 57-årig kvinna som är undersköterska använder rollator och rullstol, har svår vilovärk och stelopererad hand och är väldigt handikappad. Efter 180 dagar jämförs hon mot normalt förekommande arbete. Försäkringskassan skriver: Försäkringskassans uppfattning är att du trots dina olika besvär kan klara ett för dig lämpligt lättare icke koncentrationskrävande arbete där du har möjlighet att sitta ned i ditt arbete och där din fotled inte utsätts för belastning. Exakt vilken typ av arbete som Försäkringskassan avser konkretiseras inte.
En annan kvinna, 47 år gammal och regionchef, har utmattningssyndrom, bedömd mot ordinarie arbete av husläkare och specialist i psykiatrin. Försäkringskassan bedömer att det inte framgår några objektiva undersökningsfynd eller begränsningar som bekräftar en uttalad psykisk nedsättning och talar för att hon inte skulle kunna utföra sina arbetsuppgifter som regionchef. Sjukpenning nekas för hela sjukperioden på drygt fem månader. Handläggaren underkänner läkarens bedömning.
Det här är hårresande. Detta innebär att det är extremt svårt att få sjukpenning om man lider av psykisk ohälsa. Läkare kan inte vara hemma hos en och mäta hur dåligt man sover, hur mycket man gråter, hur ofta man känner tryck över bröstet eller hur ofta man ligger på golvet och känner panik, vilket är innebörden av "objektiva undersökningsfynd".
Är det något som saknar rim och reson är det att handläggare på Försäkringskassan kan ogiltigförklara en eller ibland flera läkares bedömningar. Det här är konsekvensen av att regeringen sätter mål om sänkt sjukpenningtal utan att förändra lagstiftningen. Regeringen skulle kunna sätta upp ett annat mål, till exempel att de som bedöms sjuka av en läkare ska ha rätt till sjukpenning.
Anf. 12 Socialminister Annika Strandhäll (S)
Fru talman! Den här regeringen vill skapa en trygghet för människor, både genom sjukförsäkringen och genom att man om man blir sjuk ska få rätt stöd för att komma tillbaka igen till hälsa och arbete. Har du någon annan bild av vad vi har försökt genomföra, Rossana Dinamarca? Vi har vidtagit över 50 åtgärder under den här mandatperioden för att åstadkomma detta.
När jag hör dig läsa upp dessa exempel, Rossana Dinamarca, håller jag med dig. Håret reser sig på mitt huvud. Jag beskrev också i mitt svar till dig att jag har fått berättelser om fall där jag inte alltid känner att individen fått det stöd som man behöver för att kunna känna sig trygg och ta sig tillbaka till hälsa och arbete igen.
Men, Rossana Dinamarca, det är ju inte så att jag ska sitta på Socialdepartementet och tycka till i magen om huruvida Försäkringskassan följer lagstiftningen eller inte. Då vore det fråga om ministerstyre. Vi har i Sverige en ordning för att göra de prövningarna. Denna ordning innebär att man får sin rätt till sjukpenning prövad av domstol. Menar Rossana Dinamarca att det är socialministern som ska sitta på departementet och känna i magen i stället? Försäkringskassans handläggning kan för den delen också bli föremål för granskningar av Justitieombudsmannen. Vi har modeller för hur vi ska hantera detta. Med utgångspunkt från sådana domar ska Försäkringskassan tillämpa lagen, precis som andra myndigheter som har motsvarande ansvar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag ska inte stå och läsa upp hela det papper jag har här, men det handlar om den lagstiftning, de förordningar - som regeringen har beslutat om - och de föreskrifter som Försäkringskassan lutar sig mot för att göra bedömningar av arbetsförmågan. Vi får ha lite ordning och reda i debatten. Det måste vara rim och reson, Rossana Dinamarca.
Jag är den första att känna att man ska vidta åtgärder när människor kommer i kläm. Det har också regeringen gjort. Vi håller just nu på att tillsätta en utredning som ska titta på begreppen "normalt förekommande arbete" och "särskilda skäl" för att se om vi behöver göra lagstiftningsförändringar. Men från regeringens sida väntar vi inte på den utredningen, utan vi presenterade för mindre än en månad sedan en räcka andra åtgärder från hela regeringens verktygslåda. Redan nu ökar vi tryggheten för den enskilde genom regeringsuppdrag, genom förändringar i regleringsbreven och genom att vi tillsätter en nationell samordnare för sjukförsäkringen.
Försäkringskassan har utöver bestämmelserna i socialförsäkringsbalken också att förhålla sig till handläggningsbestämmelser på förordningsnivå beslutade av regeringen samt föreskrifter beslutade av myndigheten. Är det så att Försäkringskassan inte följer lagstiftningen ska det bedömas av domstol, Rossana Dinamarca, inte av socialministern på Socialdepartementet.
Anf. 13 Rossana Dinamarca (V)
Fru talman! Sedan regeringen gav uppdraget till Försäkringskassan om sänkt sjukpenningtal har avslagen ökat markant, men inte för att människor har blivit friskare. Nivån på avslagen är faktiskt högre nu än under borgarnas tid vid makten. Det borde ändå säga någonting.
Återigen: Det står i lagen att sjukdom ska styrkas med läkarintyg. I övrigt står det ingenting om utformningen. Men Försäkringskassan följer inte lagen när den gör sina bedömningar av rätten till sjukpenning. Myndigheten har skapat ett eget regelsystem utan att ha befogenheter för det. Man har grundat det på en utredning som kunde ha varit grund för en lagändring. Den lagändringen skedde aldrig, men man har använt utredningen som grund för sina interna regler. Det gör att det blir rättsosäkert, och det är inte transparent. Den som är sjuk bör veta vad som gäller. Handläggare ska inte kunna överpröva läkares bedömningar. Det är läkarna som har kompetensen, inte handläggarna på Försäkringskassan.
Jag känner inte att jag har fått svar på min fråga. Även om Annika Strandhäll inte verkar så pigg på att svara ställer jag den igen: Tycker Annika Strandhäll att det är rimligt eller inte att Försäkringskassan sätter upp interna regelsystem? Om inte, vad tänker hon göra för att stoppa detta?
Anf. 14 Socialminister Annika Strandhäll (S)
Fru talman! Jag tycker att det är anmärkningsvärt att en ledamot av Sveriges riksdag, den lagstiftande församlingen i det här landet, står i kammaren och egentligen utan något som helst stöd - hon lutar sig mot ett antal artiklar - på ett mycket generaliserande sätt och utan några som helst nyanser talar om för socialministern att Försäkringskassan inte följer lagen och att ministern borde sitta på departementet och styra Försäkringskassan genom ministerstyre, vilket inte är tillåtet enligt regeringsformen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag har under den här debatten vid ett flertal tillfällen svarat Rossana Dinamarca hur Försäkringskassan styrs och vad Försäkringskassan lutar sina bedömningar mot. Utöver socialförsäkringsbalken gäller förordningar beslutade av regeringen. Precis som alla andra myndigheter har Försäkringskassan dessutom regelverk som man beslutar om på myndigheten för att kunna tillämpa lagen på det sätt som avses. Om myndigheten inte gör detta är det inte Rossana Dinamarca eller jag som ska ta upp det i riksdagen på det här sättet, utan det ska prövas av domstol. Det är en grundläggande rättsprincip i det här landet.
Sedan ska människor ha en trygg sjukförsäkring. Det är jag beredd att göra vad som helst för att uppnå, och jag ska använda de medel som står mig till buds för att åstadkomma detta. Jag har under den här interpellationsdebatten berättat för dig hur jag avser att göra. Människor ska kunna känna sig trygga. Jag kommer att arbeta vidare för det. Men den här debatten är inte värdig.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.