Försäkringskassans resurser
Interpellation 2022/23:66 av Åsa Eriksson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-11-30
- Överlämnad
- 2022-11-30
- Anmäld
- 2022-12-01
- Svarsdatum
- 2022-12-13
- Besvarad
- 2022-12-13
- Sista svarsdatum
- 2022-12-15
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anna Tenje (M)
Försäkringskassans främsta uppdrag är att administrera den oerhört viktiga socialförsäkringen. Den omfattar i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige.
Försäkringen är en viktig del av de offentliga trygghetssystemen och har stor betydelse, inte bara för enskilda, hushåll och företag utan för hela samhällsekonomin. För många människor är ersättningen helt livsavgörande.
Försäkringskassans ska besluta om och betala ut en stor del av de förmåner som ingår i socialförsäkringen. Utbetalningarna 2021 omfattade cirka 252 miljarder kronor, vilket motsvarar 5 procent av Sveriges bnp, enligt Försäkringskassans årsredovisning 2021. Ungefär hälften går till personer som inte har arbetsförmåga och personer med funktionsnedsättning. En tredjedel betalas ut till barnfamiljer. Resterande del består främst av ersättningar inom arbetsmarknadsområdet.
När Försäkringskassans generaldirektör besökte socialförsäkringsutskottet den 22 november 2022 berättade han att kassan saknar ekonomi för att anställa den personal som behövs för att hantera det ökande inflödet av framför allt tillfällig föräldrapenning, att det är ett konstant högt tryck på enheten som handlägger den typen av ärenden och att sjukfallen på enheten därför ökar.
Generaldirektören framförde också att myndigheten inte förbrukar tilldelade anslag på grund av underbemanning. Det är mycket oroväckande. De försäkrade har rätt att snabbt och korrekt få sina ärenden handlagda.
Med anledning av det anförda vill jag ställa en fråga till statsrådet Anna Tenje:
Vad tänker statsrådet göra för att Försäkringskassan ska få förutsättningar att genomföra sitt uppdrag så att alla människor som är beroende av ersättningar också kan få dem i tid?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2022/23:66
Webb-tv: Försäkringskassans resurser
Dokument från debatten
- Tisdag den 13 december 2022Kammarens föredragningslistor 2022/23:37
- Protokoll 2022/23:37 Tisdagen den 13 decemberProtokoll 2022/23:37 Svar på interpellation 2022/23:66 om Försäkringskassans resurser
Protokoll från debatten
Anf. 128 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka interpellanten för interpellationen som hon har ställt till mig.
Det är Åsa Eriksson som har frågat mig vad jag tänker göra för att Försäkringskassan ska få förutsättningar att genomföra sitt uppdrag så att alla människor som är beroende av ersättningar också kan få dem i tid.
Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel.
För 2022 uppgår Försäkringskassans förvaltningsanslag till över 9 miljarder kronor. Socialdepartementet följer utvecklingen av myndighetens effektivitet och handläggningstider, och åtgärder vidtas vid behov. Försäkringskassan lämnar också utgiftsprognoser för sin verksamhet vid fyra tillfällen per år. Enligt den senaste prognosen från november 2022 uppskattar myndigheten att den vid slutet av verksamhetsåret 2022 har ett ackumulerat överskott som uppgår till 106 miljoner kronor. Det tyder på att myndigheten har utrymme att öka sin bemanning.
Det är av stor vikt att de medel som tilldelas myndigheten används på ett effektivt sätt för att fullgöra kravet på en effektiv verksamhet. Jag avser att följa denna fråga mycket noga.
Anf. 129 Åsa Eriksson (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Det är trevligt att vara här tillsammans en tisdagskväll igen och skönt att vi är överens om hur viktig Försäkringskassan och dess utbetalning av ersättning till människor är. Det är jag glad över, för det har faktiskt väldigt stor betydelse för enskilda människor, för hela hushåll, för företag och för hela samhällsekonomin. För många människor är ersättningen från Försäkringskassan helt livsavgörande. Därför är det så viktigt att statsrådet ser till att kassan verkligen har de resurser man behöver för att fullgöra sitt uppdrag.
Precis som jag skrev i min interpellation var Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg hos socialförsäkringsutskottet den 22 november. Då berättade han att kassan saknar ekonomi för att anställa den personal som behövs för att hantera det ökade inflödet av framför allt anmälningar om tillfällig föräldrapenning, alltså vab, att det är ett konstant högt tryck på enheten som handlägger den typen av ärenden och att sjukfallen bland enhetens handläggare därför ökar. Generaldirektören framförde också till utskottet att myndigheten inte kan förbruka de tilldelade medlen från regeringen, eftersom man inte hinner med. Man är helt enkelt underbemannad.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Det här är mycket oroväckande. Att antalet ärenden gällande tillfällig föräldrapenning ökar är inget nytt fenomen. I det budgetunderlag som Försäkringskassan lämnade in till regeringen inför 2023 skriver Försäkringskassan att ökat nyttjande av föräldraförsäkringen kräver fler handläggare. Antalet ansökningar om tillfällig föräldrapenning bedöms öka på grund av att föräldrarna använder försäkringen i större omfattning. För att klara kommande volymökningar utan väsentligt ökade handläggningstider och därmed säkerställa att utbetalningarna görs i tid behöver antalet medarbetare som handlägger förmånerna inom föräldraförsäkringen öka med 32 årsarbetare.
Fru talman! De försäkrade barnfamiljerna som kämpar med vabbande, med RS-virus, med magsjukor, med höga elpriser, med stigande räntor och annat elände har rätt att snabbt få de pengar de har rätt till. Vi har en dubbel kris här, både när det gäller barnfamiljerna som saknar pengar när de har varit hemma och vabbat och när det gäller personalen som inte hinner med sitt jobb och som sjukskrivs på grund av stress och riskerar att gå in i väggen.
Detta, fru talman, vet jag att både statsrådet och jag är väldigt oroade över. Ingen av oss vill ha fler sjukfall, vare sig för individens skull, för samhällets skull eller för sjukförsäkringens skull.
Jag frågar igen, fru talman, vad statsrådet och regeringen tänker göra för att Försäkringskassans handläggare ska få en rimlig arbetssituation och för att barnfamiljerna ska få den ersättning som de har rätt till i tid.
Anf. 130 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Min bedömning är att Försäkringskassan är en mycket väl fungerande myndighet, och regeringen för en nära dialog om utvecklingen i verksamheten.
Det finns alltid säsongsvariationer i ärendeinflödet, och det är något som myndigheten i fråga är van vid att hantera. Men det är också av vikt att myndighetens verksamhet är effektiv och att ledningen tar sitt arbetsgivaransvar att säkerställa en god arbetsmiljö. Jag kommer att ha en nära dialog med myndigheten i fråga.
När ett stort antal anställda vabbar eller är sjukskrivna och det sammanfaller med att sjukskrivningarna bland befolkningen i sin helhet ökar är det givetvis otroligt jobbigt. Personalen är ju myndighetens viktigaste resurs. Att personalen mår bra och har en god arbetsmiljö är en angelägen fråga, framför allt för de enskilda medarbetarna men givetvis också för att verksamheten ska fungera på ett bra sätt.
I årsredovisningen för 2021 framgår det att Försäkringskassan jobbar aktivt och har vidtagit åtgärder för att minska sjukfrånvaron vid myndigheten. De bedömer också själva att åtgärderna har haft en positiv effekt på sjukfrånvaron.
Det är myndighetens ledning som primärt ansvarar för att se till att personalen har en god arbetsmiljö, och Försäkringskassans ledning har inte signalerat till vare sig mig eller departementet att sjukfrånvaron ökar i de dialoger som vi hitintills har haft. Men jag avser givetvis att följa upp denna fråga noga framöver.
Anf. 131 Åsa Eriksson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Statsrådet menar att det inte är ovanligt med säsongsvariationer, fick vi höra här, och det är ju helt rätt. Men redan i budgetprognosen, som lämnades i november och som statsrådet själv citerar ur i sitt svar på min interpellation, skriver Försäkringskassan att antalet vabbdagar första pandemiåret, 2020, ökade med 1,6 miljoner. Det är en ökning med 24 procent. Det kallar inte jag en säsongsvariation.
I samma budgetprognos skriver Försäkringskassan: "VAB-uttaget har sedan dess fortsatt ligga på en förhöjd nivå som ungefärligen motsvarar den höga nivån 2020. Detta ser även ut att stämma i år", 2022. Kassan bedömer alltså att man för nästa år behöver anställa ungefär 32 årsarbetare för att klara att hantera det ökande vabbandet.
Fru talman! Om detta tar regeringen tyvärr inte någon notis i sin budgetproposition. Det enda man gör är att tillföra en ny uppgift för Försäkringskassan: utbetalning av elprisstödet, som ingen ännu vet när det kommer eller hur det ska betalas ut.
Fru talman! Många skolor och förskolor har på grund av pandemin skärpt sina regler för barns hälsotillstånd. Det innebär att barn hålls hemma under längre perioder och med mildare symtom än tidigare, vilket medför ett högre uttag av tillfällig föräldrapenning. Det är bra för att förhindra spridande av allehanda smittor, men det innebär mer jobb för kassans personal.
Statsrådet säger i sitt svar till mig på interpellationen att Försäkringskassan bedömer att man i år gör ett överskott på 106 miljoner kronor. Det stämmer. Men generaldirektören var i utskottet tydlig med att kassan inte kan anställa mer personal därför att kassan i precis samma budgetprognos också skriver att man bedömer att man nästa år kommer att ha ett underskott på 278 miljoner kronor i sitt anslag. Då kan man inte anställa mer personal.
Hur ska statsrådet och regeringen agera för att Försäkringskassans handläggare ska få en dräglig situation och för att barnfamiljer ska få pengar i tid?
Anf. 132 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Utgifterna har varit på en mycket hög nivå under pandemin. Det stämmer mycket väl med vad interpellanten lyfter upp i kväll. Föräldrar har utnyttjat fler dagar per barn än tidigare och använt tillfällig föräldrapenning för fler barn än tidigare.
Folkhälsomyndighetens rekommendation om att stanna hemma när man är sjuk med symtom som kan bero på covid-19 har också bidragit till högre nyttjande än vad som var fallet före pandemin. En sänkt tröskel i förskola och skola för förkylningssymtom kan också ha bidragit till högre utnyttjande. Där är vi helt överens.
Enligt Försäkringskassans senaste prognos har nyttjandet under 2022 ändå ändrats delvis jämfört med tidigare under pandemin. Vårdperioderna är nu kortare men fler, det vill säga att föräldrar nu håller sina barn hemma kortare tid men oftare. Det är mycket angeläget att följa just den här frågan.
Det är givetvis av största vikt, fru talman, att Försäkringskassan har de resurser som krävs för att kunna fullgöra sina uppgifter. Det är i sammanhanget också viktigt att komma ihåg att det finns andra faktorer än eventuellt bara brist på pengar. Det är personalen som är den största resursen och kanske inte pengar i alla delar. Exempelvis har hög personalomsättning eller att man har svårare att rekrytera personal också stor betydelse.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Som vi alla är fullt medvetna om är budgetprocessen årlig, vilket innebär att en prövning av myndighetens resurser sker varje år i samband med budgetarbetet. Vi har alltså all anledning att följa frågan och återkomma till våren.
Anf. 133 Åsa Eriksson (S)
Fru talman! Jag tror inte att jag uppfattade några besked från statsrådet, varken till Försäkringskassans personal eller till svenska föräldrar som vabbar. Men det kanske kommer i det sista anförandet.
Att höginkomsttagare som har sitt på det torra inte bryr sig särskilt mycket ifall Försäkringskassans utbetalningar blir försenade med en månad eller två är kanske inte konstigt. Men jag vill upplysa statsrådet om att det i Sverige finns mängder med föräldrar som just nu vänder på vartenda öre för att försöka ge sina barn en jul värd att minnas.
I Arboga i min valkrets Västmanland var den sammanvägda inkomsten för kvinnor 241 000 kronor per år. Det är 20 000 kronor i månaden. Matpriserna stiger; julkassen är i år 14 procent dyrare än förra året, enligt Swedbank. Bränslet är dyrare, elen är dyrare och så vidare. För den som har den summan i inkomst varje månad och tvingas vänta en månad eller två på ersättning för de dagar man har varit hemma och vabbat kan det vara skillnaden mellan en jul som är värd att minnas eller en jul utan julklappar.
Vi socialdemokrater föreslår ett extra barnbidrag till barnfamiljer i vinter, så att man ska klara vintern på ett bra sätt. Vi föreslår också en elprisakut, för alla människor har rätt till en god jul.
Är statsrådet beredd att göra upp med Socialdemokraterna för att kunna ge Sveriges barnfamiljer besked? Och har statsrådet några besked att ge till Försäkringskassans personal?
Anf. 134 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Jag vill återkomma till att Försäkringskassan gör ett fantastiskt bra jobb och är en i grunden väldigt väl fungerande myndighet, men givetvis kan säsongsvariationer, svårighet att rekrytera personal men också stor personalomsättning ha stor betydelse. Jag kommer att följa frågan noga och fortsätta den pågående dialog som jag har med inte minst Nils Öberg, generaldirektören, om frågorna.
När det gäller handläggningstiderna är jag fullt medveten om att detta har stor påverkan på människors liv och ekonomi. Jag kommer att ha en interpellationsdebatt senare i kväll om just robustheten och säkerheten i fråga om utbetalningarna från våra myndigheter, framför allt Försäkringskassan som många människor är så beroende av.
Fler föräldrar använder nu tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn och ansöker även om ersättning under fler tillfällen än de har gjort tidigare. Som jag var inne på tidigare kommer jag att följa frågan, och eftersom budgetprocessen är årlig har vi all anledning att diskutera frågan framöver i dialog med ansvarig myndighet och återkomma.
Jag kan bara konstatera att handläggningstiderna i många fall är väldigt korta. Den tillfälliga föräldrapenningen betalas i många fall, 70,8 procent, ut mycket snabbt efter ansökan då dessa är automatiserade. Myndigheten har jobbat mycket effektivt med digitalisering. Det har inte minst gjort att föräldrarna och familjerna får pengar i god tid.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sedan finns det brister som behöver åtgärdas. Ibland går det inte lika snabbt. Av flera anledningar - vi är ju inte intresserade av att få felaktiga utbetalningar - behöver det ta lite längre tid. Men i allt väsentligt är det en väl fungerande myndighet.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.