försäljning av JAS och jobbexport
Interpellation 2003/04:402 av Eriksson, Peter (mp)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-04-01
- Anmäld
- 2004-04-01
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2004-04-20
- Sista svarsdatum
- 2004-04-23
- Besvarad
- 2004-05-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 1 april
Interpellation 2003/04:402
av Peter Eriksson (mp) till statsrådet Hans Karlsson om försäljning av JAS och jobbexportFrågan om försäljningen av svenska JAS-plan utomlands är till största delen en fråga för den svenska försvars-, säkerhets- och utrikespolitiken. Nu har det emellertid visat sig att försäljningen drabbar den svenska arbetsmarknaden genom de motprestationer, så kallade motköp, som utlovas vid försäljningen. Dessa motprestationer gäller inte bara köp av varor utan kan uppenbarligen även innefatta att arbetstillfällen flyttas från Sverige till köparlandet.
Därmed blir affärerna även en fråga om arbetsmarknadspolitik där ett intresse, att bli av med överskottsplan, står mot ett annat intresse, när lönsam industri läggs ned i Sverige och flyttas utomlands.
Vi har fått ett exempel när Electrolux koncernchef Hans Stråberg nu bekräftar att en flyttning av fabriken i Västervik till Ungern, vilket skulle göra runt 500 människor i Västervik arbetslösa, skulle betraktas som en motköpsaffär i försäljningen av JAS-plan.
Detta skulle innebära att Sverige alltså betalar med arbetstillfällen för att få sälja krigsmateriel.
Det vore intressant att se en analys av hur detta sätt att göra affärer kommer att påverka svensk arbetsmarknad, framför allt i de små orter som likt Västervik kan drabbas av att en lönsam industri flyttas utomlands.
Sverige har hittills sålt eller leasat JAS-plan till Sydafrika, Tjeckien och Ungern. Även med Brasilien pågår förhandlingar.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknadsministern:
Vilka beräkningar och vilken analys har han gjort av hur många jobb, totalt sett, som de olika försäljningarna av JAS-plan kommer att kosta Sverige?
Vilken analys har han gjort av den totala samhällsekonomiska kostnaden av den typen av jobbexport, alltså om man räknar med både kostnaden av arbetslösheten och minskade skatteintäkter?
Vilken analys har han gjort av hur de små orter som kommer att drabbas av detta får sin arbetsmarknad påverkad av dessa motprestationer?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2003/04:402
Webb-tv: försäljning av JAS och jobbexport
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2003/04:113 Tisdagen den 11 majProtokoll 2003/04:113 5 § Svar på interpellation 2003/04:402 om försäljning av JAS och jobbexport
Protokoll från debatten
Anf. 1 Hans Karlsson (S)
Herr talman! Peter Eriksson har frågat mig om förlorade jobb, samhällsekonomiska kostnader och påverkan på små orter på grund av försäljning av JAS.
Jag delar Peter Erikssons oro för utvecklingen i Västervik orsakad av Electrolux numera spikade planer - man har meddelat beslut i dag - att flytta produktionen till Ungern. Jag har besökt företagsledningen och kommunen, och jag förutsätter att Electrolux vid omställningen tar sitt fulla ansvar för de arbetstagare som berörs.
Peter Erikssons interpellation tyder dock på att han har missuppfattat såväl orsaken bakom flyttningen som ansvarsfördelningen mellan regering och näringsliv.
Electrolux har både genom massmedierna och direkt till regeringen informerat om att orsaken bakom flyttningen är global konkurrens, prispress och ledig kapacitet vid företagets anläggningar i Ungern. Vidare är det så att det motköpsavtal som Peter Eriksson refererar till är en fråga helt mellan Gripen International och den ungerska staten.
När en flytt sker är den således, såvitt jag kan bedöma, en del av den strukturomvandling vi ständigt ser inom näringslivet. Vi politiker bör säkerställa att denna omvandling sker på ett bra sätt för både individ och samhälle. Vi strävar ständigt mot att människor som drabbas av strukturomvandlingar alltid ska känna tillförsikt och trygghet i att det finns hjälp att komma tillbaka på arbetsmarknaden.
Regeringen har mot denna bakgrund tillsatt en särskild kontaktperson för regionen med uppdrag att samordna insatser från samhälle och näringsliv.
Anf. 2 Peter Eriksson (Mp)
Herr talman! Tack för svaret! Man börjar så smått kunna räkna samman den ekonomiska katastrof som JAS-projektet som helhet är. Ser man till statens ekonomi ser det ut att komma att kosta ungefär 100 miljarder kronor. Det är för ett antal plan som vi egentligen inte behöver. Inte ens militären i Sverige säger att man behöver mer än en bråkdel av dem.
Men det är inte det vi ska diskutera i dag. Till i dag har jag skrivit en interpellation om utvecklingen när det gäller exporten av JAS-plan. Det finns klausuler och avtal som innebär att svenska jobb exporteras i samband med flygplansexporten. Jag tänker att Hans Karlsson som har ett förflutet inom fackföreningsrörelsen bör vara oroad över den här utvecklingen.
Det jag egentligen har frågat Hans Karlsson om är om det finns någon analys på Regeringskansliet över hur många jobb JAS-exporten innebär att vi exporterar utomlands. I det här fallet är det faktiskt 500 jobb i en lönsam fabrik i Sverige som flyttas ut. Vad innebär totalt sett bara den här Ungernexporten samhällsekonomiskt för Sverige? Är det 1 000, 2 000 eller ännu fler jobb som vi förlorar på grund av de här avtalen?
Jag tycker att det vore intressant att få höra om det finns någon närmare analys över läget. Vilka samhällsekonomiska kostnader handlar det om? Hur många jobb handlar det om? Vad förlorar Sverige? Vad finns i den vågskålen eftersom också regeringen medverkar väldigt aktivt till den här exporten?
Anf. 3 Hans Karlsson (S)
Herr talman! Vapenexporten tycker jag inte att det finns något som helst skäl att debattera i anledning av nedläggningen i Västervik. Vad man tycker om vapenexport beror naturligtvis på individuell värdegrund och politiska ställningstaganden i varje enskilt parti. Men faktum är att varje exportaffär prövas på det sätt som riksdagens majoritet har bestämt. Därför finns det ingen anledning att debattera vapenexporten som sådan.
Nu frågar Peter Eriksson om det finns några särskilda analyser vad gäller förlorade jobb på grund av JAS-export. Det finns varken fler eller färre analyser när det gäller export av flygplan än det finns när det gäller export av telefoner, bilar eller vad det kan vara. Regeringen och regeringsföreträdare drar ju alltid för svensk export i olika sammanhang för att helt enkelt gynna svensk export.
Jag har ingen anledning att tro att den nedläggning som nu sker i Västervik är en följd av svensk export av JAS. Företaget har redovisat för mig och för regeringen på vilka grunder man fattar sitt beslut. Såvitt jag kan bedöma är beslutet affärsmässigt grundat från företagsledningens sida.
Det får de naturligtvis sist och slutligen själva på Electrolux redovisa för både anställda och medborgare i Västervik för att försöka vinna människors förtroende för de beslutsunderlag och de grunder man fattar sina beslut på. Då är det naturligtvis särskilt angeläget att Electrolux självt redogör för de misstänkta samband som finns mellan Electrolux nedläggning i Västervik och exporten av JAS. Men såvitt jag kan bedöma är detta beslut som fattas på affärsmässiga grunder, både om nedläggningen och om exporten liksom eventuella motköp som sker.
Det är ingen skillnad vad gäller risken för förlorade jobb till följd av export av JAS och export av telefoner, som vi verkligen har sett effekter av. Vi gör ständigt analyser av riskerna för förlorade jobb i Sverige på grund av strukturomvandling på arbetsmarknaden. Den strukturomvandlingen kan vi egentligen inte förutse och förutsäga i varje särskilt fall. Det är klart att det är bra att ha så bra framförhållning som möjligt, men när den sker blir samhällets insats egentligen två. Den ena är att säkerställa att människor får så mycket hjälp som möjligt i sin privata omställning till följd av ett förlorat jobb, och den andra är att orter som drabbas får det stöd som de kan behöva för omställning totalt sett.
Anf. 4 Peter Eriksson (Mp)
Herr talman! Statsrådet hävdar att det inte är någon skillnad mellan att sälja telefoner och JAS-plan. Jag tycker att man måste ifrågasätta den saken.
Projektet med JAS-planet hade över huvud taget inte existerat om inte svenska regeringen och riksdagen hade backat upp detta genom att förbinda sig att köpa långt mer än vad vi egentligen behöver i Sverige. Svenska regeringen har också bidragit aktivt i försäljningen och i arbetet med att exportera planen. Det är bara att gå in på Gripens hemsida och titta på hur företaget skryter med att ha stark support från svenska regeringen när det gäller exportsatsningarna.
Den 31 mars sade Electrolux koncernchef Hans Stråberg att flyttningen av 500 jobb från Västervik var en del av JAS-affären med Ungern. Det här bekräftas just i dag när det fattas beslut om att jobben ska flyttas till Ungern. Det är bara en del av de motprestationer i form av jobb från Sverige till Ungern som företagen har förbundit sig att genomföra på grund av affären. Det är att frånsäga sig ansvaret lite väl mycket när det gäller kommunen Västervik och de regioner som drabbas. Det är inte bara Västervik det handlar om. Har inte regeringen något ansvar särskilt för de områden som drabbas av att man exporterar JAS-plan och att svenska jobb också exporteras i detta?
Jag kommer tillbaka till min grundfråga. Den handlar om en ödmjuk och enkel sak. Borde det inte finnas en analys någonstans av de totala konsekvenserna för Sverige när det gäller jobb och ekonomi på grund av exportaffärerna med JAS? Om Hans Karlsson inte har kunnat få fram en analys tills i dag kanske det går att begära att han försöker ta på sig att få fram en analys längre fram?
Anf. 5 Hans Karlsson (S)
Herr talman! Jag ska ge ett par raka svar.
Nej, regeringen har inget som helst ansvar och därför inget särskilt ansvar för nedläggningen i Västervik till följd av att det finns export av JAS till bland annat Ungern. Det är beslut fattade på affärsmässig grund. Det är beslut som regeringen varken har inflytande över eller har någon insyn i. Det sker helt och hållet på affärsmässig grund.
Vad jag förstår räknas flyttningen av dammsugarfabriken i Västervik till Ungern i efterhand som en motköpsaffär. Företaget Electrolux har bekräftat att så kommer att ske. Att beslutet att lägga ned därmed skulle vara föranlett av en motköpsaffär har jag ingen som helst anledning att tro. Jag har inget annat val än att lita på de svar som näringslivet självt ger. Regeringen har varken insyn i eller varit med i några sådana förhandlingar.
Det är sant och riktigt att svensk export får starkt stöd av regeringen. Självklart. Det är en del av uppgiften för svenska statens företrädare att backa upp företag i Sverige som vill exportera och komma in på andra marknader. Det gör vi när det gäller både bilar och andra exportvaror, och vi har också gjort det när det gäller flygplanet.
Peter Eriksson ställer frågor om nedläggningen i Västervik och JAS-affären därför att Miljöpartiet och Peter Eriksson inte gillar svensk vapenexport och vill göra ett nummer av det. Det kan vara begripligt. Jag har respekt för politisk debatt utifrån egna utgångspunkter. Men det finns inget skäl för regeringen att göra några särskilda analyser till följd av just flygplansexport. Om man går på Peter Erikssons tankeslinga kan man likaväl säga att den tillverkning och den utveckling som sker i Linköping, tio mil från Västervik, är en viktig del av en arbetsmarknadsregion som Västervik tillhör och tillför västerviksbor, östgötar och nordsmålänningar arbetstillfällen. Vad som är plus och minus kan man verkligen diskutera. Utvecklingen av flygplanet i Linköping har skapat en stark arbetsmarknad i Östergötland och i norra Småland. Det kan tillgodoräknas om man använder sig av den matematik som Peter Eriksson är inne på.
Anf. 6 Peter Eriksson (Mp)
Herr talman! Det är helt okej. Man kan tillgodoräkna sig plussidan när det gäller jobb i Linköpingsregionen, men man bör då se den minussida som finns. Då är det inte bara Västervik utan det finns sannolikt också andra exempel i dessa avtal på vilka motköp som måste göras och vilka prestationer som företagen förbinder sig för genom att flytta ut industrier och jobb i andra branscher, varor, produkter, kommuner och regioner.
Det vore intressant att se både plus- och minussidan, det vill säga de totala tecknen. I dag vet vi bara att det kostar enormt mycket för statskassan och att det är en affär utan motstycke för statens ekonomi och kostnader. Vad gäller jobb och samhällsekonomi i övrigt vet vi inte. Vi vet plussidan i Linköping, och vi vet att här finns en liten pusselbit i fråga om vad export av 500 jobb från Västervik handlar om, till exempel samhällsekonomi och skatteintäkter. Men vi vet inte helheten.
Det är tråkigt att höra att Hans Karlsson inte är mer intresserad av att försöka reda ut sambanden och kunna göra en vettig analys över totalläget.
Jag får ändå tacka för svaret. Jag hoppas att statsrådet funderar över frågan ytterligare. Nästa gång en industri måste flyttas på grund av JAS vore det bättre om vi kunde få en mer genomarbetad analys.
Anf. 7 Hans Karlsson (S)
Herr talman! Jag tänkte använda bara en del av mina sista minuter till en kommentar om det som nu sker.
Vi har facit i dag. Anläggningen i Västervik kommer att läggas ned. Nu vidtar förhandlingar mellan företaget och de fackliga organisationerna för att gå igenom och säkerställa de eventuella program och stödinsatser som ska till för de anställda.
När det gäller statens engagemang i det första skedet finns förutsättningar att gå in med arbetsmarknadspolitiska åtgärder genom dels den fördelning som reguljärt sker mellan länen, dels de omprioriteringar som AMS kan göra för att säkerställa en bra service från arbetsförmedlingens sida i Västervik.
Sedan har vi tillsatt Ulf Lönnqvist som en särskild kontaktperson mellan regionen, orten, företaget och regeringen. Där pågår dagligen diskussioner och överläggningar, som nu kommer att intensifieras med sikte på att åstadkomma resultat som kan vara till gagn både för de anställda och för orten.
Min förhoppning är att också den här omställningen i Västervik ska kunna ske på ett godtagbart sätt för de anställda och för kommande generationer i Västervik.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.