Forskning i högskolorna
Interpellation 2007/08:460 av Astudillo, Luciano (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-03-05
- Anmäld
- 2008-03-05
- Besvarad
- 2008-03-14
- Sista svarsdatum
- 2008-03-27
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 5 mars
Interpellation
2007/08:460 Forskning i högskolorna
av Luciano Astudillo (s)
till statsrådet Lars Leijonborg (fp)
I utredningen Resurser för kvalitet, SOU 2007:81, kan man läsa att lärosätena än tydligare ska delas in i de två kategorierna universitet och högskolor. Med argumentet att stärka forskningen vill utredaren kraftigt begränsa högskolornas möjlighet att ta del av de statliga forskningsmedlen på drygt 10 miljarder kronor, detta trots att 93 procent av pengarna redan i dag går till universiteten. Vidare föreslås att högskolor som vill bedriva forskning i framtiden ska behöva ansöka om att få en eller flera forskningsprofiler. Trots att utredningens ambition är att skapa en avpolitiserad forskningsvärld sätts högskolorna under en hårdare politisk styrning.
Om Resursutredningens förslag skulle gå igenom förlorar odontologiska fakulteten vid Malmö högskola sin rätt att utbilda och examinera doktorander. Denna rätt har fakulteten haft sedan den bildades för 60 år sedan. Det är inte rimligt att dra tillbaka denna rättighet bara för att fakulteten finns vid en högskola i stället för vid ett universitet.
Mina frågor till statsrådet är:
Hur avser statsrådet att hävda forskningen i landets högskolor när högskolornas möjlighet att ta del av de statliga forskningsmedlen riskerar att kraftigt begränsas?
Är statsrådet verkligen beredd att driva igenom ett förslag som innebär att ett flertal instanser för forskning riskerar att försvinna?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:460
Webb-tv: Forskning i högskolorna
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:79 Fredagen den 14 marsProtokoll 2007/08:79 9 § Svar på interpellation 2007/08:460 om forskning i högskolorna
Protokoll från debatten
Anf. 59 Lars Leijonborg (Fp)
Herr talman! Luciano Astudillo har frågat mig hur jag avser att hävda forskningen vid landets högskolor när högskolornas möjlighet att ta del av de statliga forskningsmedlen riskerar att kraftigt begränsas och om jag verkligen är beredd att driva igenom ett förslag som innebär att ett flertal instanser för forskning riskerar att försvinna.
Det är viktigt att staten tar ett ökat ansvar för forskningsfinansieringen. Just därför har anslagen till universitet och högskolor ökats med sammanlagt 500 miljoner kronor under 2007 och 2008.
EU:s medlemsstater är överens om målsättningen att investeringar i FoU 2010 ska utgöra 3 procent av varje medlemsstats bnp, varav 2 procent bör komma från den privata sektorn och 1 procent från den offentliga sektorn. I den forskningspolitiska propositionen kommer regeringen att lämna förslag om hur Sverige ska uppnå detta mål. Jag räknar också med att redovisa regeringens ställningstagande till Resursutredningens förslag om fördelning av forskningsresurser till lärosäten.
Min ambition är att forskningen i Sverige ska hålla högsta internationella kvalitet. Därför är det viktigt att forskningen granskas och att kvaliteten utvärderas. Detta gäller såväl forskning finansierad med direkta anslag till lärosätena som annan statligt finansierad forskning. Det finns ingen anledning att tro annat än att forskning av hög kvalitet vid Malmö högskola, liksom forskning av hög kvalitet vid andra lärosäten, även i fortsättningen kommer att hävda sig väl i konkurrensen om forskningsmedel, inte minst när forskningsresurserna ökar.
Anf. 60 Luciano Astudillo (S)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet. Det hör ju till. Jag med många Malmöbor hade hoppats på lite tydligare besked här i dag. Men det har aldrig varit Leijonborgs starka sida, så det hade varit att hoppas för mycket.
En allmän reflexion som man kan göra om det ökade statliga engagemanget för forskning är att politik handlar om att prioritera och göra vägval. Man kan konstatera att den borgerliga reformen att skattesubventionera höginkomsttagares städning i hemmen i pengar räknat motsvarar lika mycket som Malmö högskola, Chalmers och KTH får tillsammans till forskningsresurser. Det är inte direkt att investera för framtiden.
Herr talman! Jag ska återgå till frågan. Leijonborg måste förstå att alla Sveriges högskolor blir oroliga efter resursfördelningen. Av den statliga satsningen går redan i dag så mycket som 93 procent till landets universitet.
När det resoneras om att samla resurser för att hävda oss internationellt är det många som undrar: Vad betyder det? Är det inte det som redan sker? Det kan inte vara så att ta från de fattiga och ge till de rika innebär att samla resurser och satsa på framtiden. Vi vet att i andra delar av politiken är det i de borgerliga leden rätt vanligt att tro det.
Utbyggnaden av Sveriges högskolor, den stora satsning som Socialdemokraterna ändå genomförde, och därmed också satsningen på forskningen i högskolorna har varit viktig för att hävda svensk internationell konkurrenskraft. Den har varit viktig av flera skäl.
För det första har flera kunnat skaffa sig en högre utbildning.
För det andra har vi också kunnat förse landets alla olika regioner med välutbildad arbetskraft för att kunna ta plats i de företag som sedan kan rekrytera kompetent personal. Det har varit oerhört viktigt och strategiskt.
Forskningen har varit viktig för att se till att högskolorna också har en hög kvalitet. Det är klart att man blir orolig när man talar om att samla kraft i det här fallet innebär att ge mer till dem som har mycket.
Svaret Leijonborg ger gör mig inte trygg. Jag tror inte heller att landets högskolor kan känna sig trygga i dag.
Anf. 61 Lars Leijonborg (Fp)
Herr talman! Det finns ett och annat vi behöver reda ut här. Sverige har lärosäten för högre utbildning och forskning. Det är dels universitet, dels högskolor. Det finns en bred enighet i Sveriges riksdag om att vi ska ha den struktur som jag redogjort för här i kammaren för andra interpellanter.
Jag var själv verksam i Utbildningsdepartementet på 70-talet när den stora reformen om fler högskolor lades fram av den dåvarande borgerliga regeringen och den dåvarande utbildningsministern Jan-Erik Wikström.
Det har i debatten på sistone förekommit förslag att antalet lärosäten ska minska. Där har jag mycket klart deklarerat att regeringen inte har någon ambition att föreslå nedläggning av några högskolor utöver Lärarhögskolan i Stockholm som redan har gått ihop med Stockholms universitet.
Luciano Astudillo refererar till en utredning som heter Resursutredningen och har genomförts av Dan Brännström. Den tillsattes av förra regeringen, och han har arbetat enligt direktiv från den förra regeringen.
Hans förslag är nu ute på remiss. Remisstiden har ännu inte gått ut. Jag bör alltså inte kommentera det förslaget. Det vore oförskämt mot de remissinstanser som nu förväntas jobba med väl genomarbetade förslag. Om jag redan har dömt av den frågan blir det ointressant för remissinstanserna.
Luciano Astudillo har hittat ett inslag i Brännströms utredning som han hävdar skulle missgynna Malmö högskola. Sanningen är att det finns flera andra inslag i Brännströms utredning som just gynnar högskolor och forskningsanknytning i högskolorna.
Summan av kardemumman är att i själva huvudfrågan om fördelning av forskningsresurser vill jag inte föregripa remissbehandlingen av Resursutredningen. Men jag vill hävda att inte ens Brännströms förslag får de konsekvenser som Luciano Astudillo påstår.
Jag vill påstå att allt tyder på att även om Resursutredningens förslag kommer att genomföras kommer Malmö högskola att ha kvar såväl odontologisk forskning som möjlighet att utfärda doktorsexamen. Jag menar att den oro som interpellanten här väcker är ogrundad.
Anf. 62 Luciano Astudillo (S)
Herr talman! Låt oss först reda ut en annan grej. När vi genomförde den stora satsningen på högskolor var det ett parti som hela tiden motarbetade det här i riksdagen. Det var Folkpartiet. Vi ska vara på det klara med att ni röstade emot till exempel Malmö högskola när det blev en högskola för tio år sedan. Vi firar ju tioårsjubileum. Så var det med det.
Det är skönt att höra att den onödiga och ogrundade oro som jag råkar ha inte bara är min oro. Det är en oro som jag i det här fallet delar med högskolans rektor och många andra rektorer runt om i Sveriges högskolor.
Jag ska åtminstone ta Leijonborg på orden i det här fallet. Här lovar Lars Leijonborg att odontologen i Malmö ska få fortsätta att bedriva den högkvalitativa forskning som man har bedrivit sedan lång tid tillbaka.
Låt mig bli lite lokalpatriotisk ett tag och berätta om Malmö högskola. Vi firar som sagt tioårsjubileum. Vi har numera 20 000 studenter. För Malmö stad har högskolan varit oerhört viktig i resan från att vara en klassisk industristad till att vara något annat.
Det som framför allt växer i vår stad är kunskapsdriven tjänstesektor och inte minst besöksnäringen. Förutom odontologi bedriver högskolan i dag högkvalitativ forskning i viktiga frågor som migration, idrottsvetenskap och folkhälsovetenskap. Allt det äventyras i och med de förslag som finns i utredningen.
All denna forskning ska prövas på nytt enligt det nya systemet som föreslås i utredningen. Jag reagerar kanske mest när det gäller odontologen. Vi har fyra lärosäten i Sverige där man kan utbilda sig till tandläkare och tandhygienist och där det finns forskning om odontologi. Vi har Malmö högskola, som är en högskola, Karolinska och Göteborgs och Umeås universitet.
Fram till år 1999 tillhörde odontologin ett universitet. När Malmö högskola bildades gick odontologin in i Malmö högskola och lämnade Lunds universitet. Den bara förflyttades. På grund av utredningen riskerar odontologin i Malmö att tappa fart för att den ska underställas en ny prövning.
Vi beslutade år 1946 att den utbildningen skulle finnas i Malmö. I de utvärderingar som görs nu i dag konstaterar Högskoleverket att det är en av landets främsta utbildningsmiljöer alla kategorier. Nu måste vi söka om forskningsprofil. Därigenom måste man testas igen, och det krävs ett nytt riksdagsbeslut för att kunna bedriva forskning. Det tycker jag är allvarligt.
Men jag tar Lars Leijonborg på orden. Han har här i dag lovat att odontologen i Malmö inte ska behöva behandlas olikt de tre andra lärosäten som bedriver forskning och har tandläkarutbildning.
Anf. 63 Lars Leijonborg (Fp)
Herr talman! Det blir en lite märklig diskussion när interpellanten egentligen skulle ha skrivit ett brev till en utredare eller en debattartikel där han kritiserar en statlig utredning. Vi vet ju ännu inte huruvida Resursutredningens förslag kommer att bli regeringens ståndpunkt. Jag är förhindrad att svara i den huvudfrågan.
För att fylla tiden här med något vettigt innehåll har jag argumenterat för att jag menar att interpellanten delvis vantolkar utredningsförslaget. Inte ens av utredningen behöver man dra de negativa slutsatser som Astudillo drar.
Huvudsvaret är att regeringen kommer, sannolikt i samband med forskningspropositionen, att klargöra hur vi ser på Resursutredningens förslag. Då blir det uppenbart.
På ett mer allmänt plan bestrider jag att det har varit kontroversiellt att Sverige förutom våra universitet ska ha ett antal högskolor. Det finns nu också en bred enighet om att verksamheten på högskolorna ska vara tydligt forskningsanknuten och att högskolor som har en speciell fokusering där de är mycket fördjupade ska kunna ha rätt att utfärda doktorsexamen. Brännström förändrar inte den strukturen enligt sitt förslag. Han gör en del detaljförändringar, men själva grundstrukturen - att även högskolor ska kunna bedriva kvalificerad forskning och ha rätt att utfärda doktorsexamen - består.
Högskola i Malmö, nämligen tandläkarhögskolan, har funnits i årtionden. Behovet av tandläkare är stort. Det är ett bristyrke i Sverige för närvarande. Det finns inget skäl att dra ned på tandläkarutbildningen. Forskningen i odontologi är väl etablerad i Malmö. Jag ser ingen anledning för dem som är verksamma där att oroas inför framtiden.
Till sist vill jag säga något om det här att de skulle behöva vara oroliga för att de måste söka på nytt. Det är ett synsätt. Jag vet att Socialdemokraternas talesmän på utbildningsområdet delar det. Det synsättet bygger på att för att svensk forskning och högre utbildning ska hålla världsklass ska resurser i högre grad sökas i konkurrens och efter kvalitetsutvärdering. Den forskare som är verksam och tror att han eller hon kan slå sig till ro och lita på att det faktum att man har haft anslag gör att man är garanterad det fram till sin pension måste tänka om.
Både forskargrupper och institutioner kommer att kontinuerligt utvärderas framöver. Det ligger i det system som Brännström föreslår, som alliansregeringen tror på och som vad jag förstår även Socialdemokraterna är positiva till. Det genomförs nu i många länder. Men jag menar att det inte finns någon specifik anledning för odontologen i Malmö att vara orolig inför framtiden.
Anf. 64 Luciano Astudillo (S)
Herr talman! Jag tackar Leijonborg för svaret. Nej, det är inte märkligt att jag interpellerar herr högskole- och forskningsminister i den här angelägna frågan. Ni är ansvarig för frågan i slutändan. Ni kan i och för sig välja att gömma er bakom en utredning. Men det är också viktigt att landets högskole- och forskningsminister kan peka och säga vart vi är på väg. Hur ser en borgerlig regering på de här viktiga frågorna? Hur ska landets högskolor och universitet hävda sin forskning? Det gäller både att vi ska hävda oss internationellt och att vi ska se den tillväxtmotor som högskolornas forskning har inneburit för vårt land. Det är alltså inte alls märkligt att vi har fört den här diskussionen och det här samtalet.
Förutom att vara socialdemokrat är jag Malmöbo. Jag värnar den högskola vi har i vår stad. Jag värnar inte minst odontologen. Den låg tidigare under Lunds universitet och hade universitetet som beskyddare, så att säga. Men bara för att det råkade bli en högskola i Malmö och odontologen av en slump hamnade där ska den nu underställas en prövning. Jag tycker att det är högst märkligt. Detta sker trots att man enligt Lars Leijonborg själv bedriver så högklassig forskning och trots att det kommer att behövas tandläkare också i framtiden - och det är vi ju helt överens om.
Jag tar Leijonborg på orden, och jag hoppas att vi kan känna oss trygga. Men vi hade nog ändå hoppats på lite mer tydlighet i diskussionen, inte minst för odontologens räkning.
Anf. 65 Lars Leijonborg (Fp)
Herr talman! Jag är mycket för trygghet. Vi ska ha en grad av trygghet i vårt forsknings- och utbildningssystem. Men den trend som nu finns i världen är att för att verkligen vässa institutionerna och forskargrupperna och få forskning av högsta klass ska verksamheten kontinuerligt utvärderas, ställas mot andra och konkurrera och på det sättet få en större excellens, som man brukar säga i de här sammanhangen.
Det jag har att invända mot Astudillos senaste inlägg är att det låter som om ifall man är ett universitet är man trygg, för då har man något slags garanti. Men otryggheten är jämnt fördelad. Även universitetsinstitutioner kommer i det system som jag ser framför mig att hela tiden stå inför detta: Om vi inte har en forskningsmiljö som håller hög klass kommer resurstilldelningen till oss att vika av nedåt. Det där är ett "hot" som alla forskningsinstitutioner kommer att leva med framöver. I någon mån gör de det redan, men med Brännströms förslag kommer det att bli starkare. En framgångsrik forskningsmiljö på en högskola kommer inte att leva mer osäkert än någon motsvarande institution på ett universitet. I den meningen kan de odontologiska forskarna i Malmö sova mycket lugnt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.