Försvarsvilja i Sverige
Interpellation 2023/24:488 av Markus Selin (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-02-13
- Överlämnad
- 2024-02-14
- Anmäld
- 2024-02-15
- Svarsdatum
- 2024-03-05
- Sista svarsdatum
- 2024-03-05
- Besvarad
- 2024-03-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Försvarsminister Pål Jonson (M)
En befolknings försvarsvilja prövas ytterst i kris och krig. Enligt Försvarsmakten handlar försvarsvilja ytterst om insikten att alla vi som lever i Sverige är en del av det här landet, och att vi också måste vara beredda att göra vårt för att upprätthålla demokratin och friheten för oss själva och varandra. Då denna kritiska resurs i ett samhälle ytterst handlar om individers och kollektivets motivation måste Sverige ha strategier för att stärka grunderna härom. Fler rörelser i samhället kan undergräva försvarsviljan liksom att stärka den samma. Härtill kan denna även undergrävas av extern påverkan och antagonism.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till försvarsminister Pål Jonson:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att upprätthålla och långsiktigt stärka Sveriges försvarsvilja?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:488
Webb-tv: Försvarsvilja i Sverige
Dokument från debatten
- Tisdag den 5 mars 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:79
- Protokoll 2023/24:79 Tisdagen den 5 marsProtokoll 2023/24:79 Svar på interpellation 2023/24:488 om försvarsvilja i Sverige
Protokoll från debatten
Anf. 36 Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
Fru talman! Markus Selin har frågat försvarsminister Pål Jonson vilka åtgärder ministern avser att vidta för att upprätthålla och långsiktigt stärka Sveriges försvarsvilja.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som svarar på interpellationen.
Försvarsvilja handlar, precis som frågeställaren framhåller, om insikten och beslutsamheten att försvara och skydda vårt land och våra grundläggande värden, såsom demokrati och mänskliga rättigheter.
Försvarsviljan bygger på en rad olika faktorer, exempelvis hur staten tar ansvar för att skydda civilbefolkningen, att det finns en fungerande energi- och livsmedelsförsörjning samt att vård och omsorg upprätthålls även under mycket svåra förhållanden och ytterst i krig.
Sverige utmärker sig internationellt som ett öppet och demokratiskt land med ett högt förtroende för statliga institutioner och en hög tillit mellan människor. Erfarenheter från kriser såsom till exempel skogsbränder och pandemin visar också att det finns en stor vilja hos allmänheten att hjälpa till samt att vi är beredda att frivilligt följa rekommendationer utifrån den information vi får.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Våra frivilliga försvarsorganisationer samt hemvärnet har också upplevt en stor tillströmning av nya medlemmar efter Rysslands brutala och fullskaliga invasion av Ukraina. Allmänhetens vilja att bidra med tid och kunskap för att öka samhällets motståndskraft är en styrka i vårt samhälle som är viktig att värna.
Regeringen har vidtagit en rad åtgärder på området. Regeringen har gett Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i uppdrag att förbereda en informationsinsats för att öka svenskarnas kunskaper om Nato. Ett annat exempel är att kunskaper om totalförsvaret och Nato kommer att ingå i ämnesplanen för samhällskunskap på gymnasieskolan och komvux från och med höstterminen 2025. Dessutom planeras ett beslut om uppdrag till MSB att ta fram en ny version av den broschyr som tidigare gick under namnet Om krisen eller kriget kommer.
Även på myndighetsnivå vidtas åtgärder. Sedan 2017 genomförs årligen en beredskapsvecka där ett stort antal aktörer, bland annat många kommuner och skolor, deltar. MSB gjorde en uppmärksammad kampanj 2022 då myndigheten skickade brev till 16-åringar för att informera om deras roll i totalförsvaret.
Försvarsvilja grundläggs i fredstid för att kunna upprätthållas och ge effekt i krig. Jag delar frågeställarens oro gällande rörelser i samhället som undergräver försvarsviljan och risken för extern antagonistisk påverkan. Befolkningen behöver kunna stå emot desinformation och angrepp i informationsmiljön, och det psykologiska försvaret är därför en viktig del av totalförsvaret.
För att öka förmågan inom det psykologiska försvaret har regeringen till exempel ökat Myndigheten för psykologiskt försvars förvaltningsanslag med 8 miljoner kronor under åren 2024-2026. Regeringen stöder också de frivilliga försvarsorganisationerna och andra ideella organisationer genom finansiellt stöd via MSB och Försvarsmakten.
Jag är tacksam för att människor väljer att engagera sig i olika frivilligorganisationer och stå till samhällets tjänst i vårt viktiga, gemensamma arbete. På så sätt bygger vi upp totalförsvaret och försvarsviljan tillsammans.
Anf. 37 Markus Selin (S)
Fru talman! Förmodligen står vi här just i dag och debatterar försvarsvilja lite extra på grund av Rysslands orättfärdiga krig mot det tappra folket i Ukraina. Våra tankar går till dem.
Det finns många olika definitioner av vad försvarsvilja skulle kunna tänkas vara, definitionsmässigt. Försvarsmakten har en, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har en annan och så vidare, men om det är något som går som en röd tråd genom alla dessa definitioner är det vackra ord som "vi", "alla", "vårt", "oss" och "varandra".
Precis som statsrådet Bohlin framförde är det en uppdatering på gång av broschyren Om krisen eller kriget kommer. I dagens version står det: "En av våra viktigaste tillgångar när något hotar oss är vår vilja att hjälpa varandra."
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tackar statsrådet Bohlin för bra svar. Det finns säkert sex bra argument som tilltalar mig och som jag inte har något emot. Det gäller allt från informationsinsatser till ämnesplan, uppdaterad broschyr, beredskapsvecka, brev till 16-åringar och mer stöd till frivilligorganisationer. Detta stöder jag som socialdemokrat starkt.
Jag ser gärna detta, och jag vet att det kommer att ske: Vi måste utveckla vårt totalförsvar, även den civila delen, och där kommer försvarsviljan förr eller senare in.
Det finns även en aspekt här och nu, nämligen att vi förhoppningsvis är på randen till att gå med i Nato. När vi går in i Nato är det inte bara historiskt, utan det är ett nytt skede för våra kvinnor och män - för hen som ska försvara inte bara våra nationsgränser utan också ingå i ett kollektivt, gemensamt försvar långt utanför nationens gränser.
Apropå definitioner av försvarsvilja i Sverige skulle vi kunna lyfta fram begrepp och definitioner såsom att det är ett bra land att leva i och att vi har tillit till varandra och till myndigheter samt inställningen att bidra till totalförsvaret. Men här finns några saker som skaver, och det är ytterligare ett argument för att jag står här i dag och vill debattera försvarsvilja. Det gäller synen på den gemensamma hotbilden och även hur vi i statsledningen - vi alla här, även i riksdagen - kommunicerar försvarsviljan.
Jag har funderat på vad som hände i Sälen i januari 2024. Jag har vridit och vänt på hur statsrådet och även överbefälhavaren presenterade sina bilder av krigshotet. Det blev nog för mycket och för starkt. Jag tror nämligen att det uppstår en frustration och ett motivationsgap bland befolkningen om, låt oss säga, statsledningen springer i väg och är på en annan nivå och har en annan tonalitet när vi pratar om risken för kris och krig. Med andra ord, fru talman: Jag anser att det inte blev bra i januari.
Anf. 38 Alexandra Anstrell (M)
Fru talman! Direkt efter krigsutbrottet då Ryssland invaderade Ukraina var jag på en del skolbesök. En del elever i grundskolan var rätt arga då de inte tidigare hade fått information om att vi faktiskt ska ha beredskap att klara oss själva i upp till sju dagar utan stöd från samhället. De ville gärna men hade inte kunskaperna.
Vi behöver tidigt skapa kunskap kring och väcka intresse för den beredskap och det försvar som utgör en central förutsättning för Sverige och vårt sätt att leva. Ministern meddelade i sitt svar att kunskapen om totalförsvaret och Nato kommer att ingå i ämnesplanen för samhällskunskap i gymnasieskolan och komvux från och med 2025, och det är jättebra - tack för det! Att försvara Sverige mot yttre hot kräver en professionell kärna och ett folkligt djup.
Det krävs utökad information till ungdomar om att man omfattas av totalförsvarsplikten från och med att man fyller 16 år. Vi behöver också introducera dem till ämnet, och möjligheter bör finnas till studiebesök och föreläsningar hos Försvarsmakten, MSB och liknande. Jag vet att regeringen tittar vidare på att införa totalförsvarsinformation som ett obligatoriskt inslag även i grundskolan. Jag tänker att detta blir mer vardag ju tidigare man får informationen. Då blir det egentligen ingenting konstigt att vara en "prepper" - alla gör det ju, så det blir vardag.
Fru talman! Våra 18 frivilliga försvarsorganisationer är oerhört viktiga i arbetet med att öka försvarsviljan. Frivilliga är med och bär upp krisberedskapen och det civila försvaret. Vi behöver både militärt försvar och civilt försvar, och vi behöver såväl yrkeskunnande som frivilliga krafter. De frivilliga försvarsorganisationerna fyller en betydande roll för den civila delen av totalförsvaret.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Svenska Lottakåren, där jag är riksförbundsordförande, anordnar olika utbildningar i hur man klarar krisen, vad ett Natomedlemskap innebär och liknande. Det finns utbildningar för såväl yngre som äldre kvinnor, vilket ökar kännedomen om totalförsvaret och stärker vår försvarsvilja.
Vi kan inom Lottakåren se en stor tillströmning av medlemmar. Vi såg det efter krigsutbrottet då Ryssland attackerade Ukraina, men vi kan även se en stor tillströmning bland annat sedan minister Carl-Oskar Bohlins uttalande under Folk och Försvars konferens i Sälen i januari. I det Facebookrum som Lottakåren använder internt, Lottarummet, skrivs det dag efter dag sedan januarikonferensen: Efter det som sades på Folk och Försvars konferens har jag nu blivit medlem!
Det är oerhört bra och uppskattat att regeringen nu har beslutat att i år tillföra 55 miljoner extra till våra frivilliga försvarsorganisationer. Det är mycket bra och välkommet, och det tycker jag verkligen att vi kan tacka regeringen för, fru talman. Vi ser att fler vill engagera sig och vara en del av Sveriges totalförsvar. Tack, alla ni som engagerar er för detta på er fritid! Tack, alla ni som är med och tar fajten för Sverige dag ut och dag in! Detta har alltså redan nu både stärkt och ökat försvarsviljan, och det fortsätter.
Anf. 39 Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
Fru talman! Jag tackar Alexandra Anstrell och Markus Selin för deras inlägg i en angelägen fråga.
Låt mig börja bakifrån, fru talman, nämligen i det Alexandra Anstrell anförde om vikten av de frivilliga försvarsorganisationerna som en delkomponent för att bygga försvarsvilja och omvandla försvarsvilja till försvarsförmåga. Våra frivilliga försvarsorganisationer fyller en omistlig och viktig roll, och jag vill i varje sammanhang som jag kan verkligen betona hur viktiga de är för försvarsförmågan och för att stärka försvarsviljan i landet.
Det regeringen har gjort, vilket är en konsekvens både av den ökade tillströmning vi såg direkt efter den fullskaliga invasionen i Ukraina och av den ökade tillströmning vi har sett efter Folk och Försvars rikskonferens i år, är att tillskjuta mer medel till de frivilliga försvarsorganisationerna. Det har vi gjort just för att de ska få möjlighet och förutsättningar att omhänderta det ökade engagemang i dessa organisationer som vi har sett.
Vår förhoppning är naturligtvis att detta ska skapa ringar på vattnet. Det bidrar till en ökad medvetenhet runt om i samhället om det allvarliga säkerhetspolitiska läge som Sverige befinner sig i. Jag tackar därför Alexandra Anstrell för uppmärksammandet av detta.
Vad gäller läroplanerna kommer det redan 2025 att finnas med avsnitt om både Nato och vårt totalförsvarskoncept i läroplanen för gymnasieskolan. Det finns också som en del i en utredning att titta på hur detta kan föras in i grundskolans läroplan, för det är naturligtvis också en fråga som är angelägen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vad gäller Markus Selins yttrande uppfattade jag kanske inte att det avslutades med någon konkret fråga utan mer att det kom ett medskick om att regeringen ska ha varit för stark i sin tonalitet under Folk och Försvars rikskonferens. Låt mig då bara säga att det regeringen sa egentligen inte var något nytt. Vi har haft en enig försvarsberedning som sedan 2017 har sagt att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. Det betyder motsatsvis att det kan bli krig.
Det som har hänt sedan dess är att det säkerhetspolitiska läget har fortsatt att försämras. En enig försvarsberedning har - med åtta partiers enighet - konstaterat att vi just nu genomlever det sämsta säkerhetspolitiska läget sedan andra världskrigets slut. Det hade varit en större nyhet om detta inte medförde att det kan bli krig.
Vi säger inte att det finns ett förestående krigshot mot Sverige, men vi säger att vi behöver påskynda återuppbyggnaden av totalförsvaret. Vi behöver stärka försvarsviljan i det svenska samhället för att ta höjd för en sämre utveckling, och det är något man bara kan göra på förhand. Det är ju så dags att sätta igång när olyckan väl är framme. Därför handlade det som sades i Sälen egentligen om att vädja om proaktivitet och att få systemet att arbeta snabbare.
Anf. 40 Markus Selin (S)
Fru talman! Talmannen tog ett fint initiativ och skickade ut oss riksdagsledamöter till så många gymnasieskolor och högstadieskolor som möjligt under januari månad i år. Ytterst handlade det om att fira att regeringsformen fyller 50 år. Jag vill återigen tacka talmannen för det fina initiativet.
Personligen hann jag med att hålla i 16 olika lektioner under tre veckor, från Norsborg och Nacka i söder till Arlandastad och Norrtälje i norr. Under mina 16 lektioner, som varade i en eller två timmar, mötte jag över 500 elever och ett trettiotal lärare och mentorer. Efter lektion nummer ett, två eller tre började jag fundera lite: Ja, det är nog min roll som riksdagsledamot och delaktig i försvarsutskottet att svara på frågan om det kommer att bli krig i Sverige. Men efter att ha fått frågan tio, elva, tolv, tretton eller fjorton gånger började jag känna viss förvåning - och lite irritation. Är det verkligen min roll att förtydliga Carl-Oskar Bohlins uttalande i Sälen?
Återigen: Jag anser att försvarsvilja är något oerhört skört och kanske den viktigaste resursen vi har i ett samhälle. Därför blir det stora frågetecken efter uttalanden som det statsrådet Bohlin gjorde i Sälen, till exempel: "Trots denna omedelbara närvaro tycks våra mentala försvarsmekanismer fortfarande låna många slutsatsen att allt det där händer någon annanstans. Där men inte här." Han sa också "med ämbetets kraft. Mindre inlindat, och med en osminkad tydlighet: Det kan bli krig i Sverige." Jag är övertygad om att det gav fel effekt och ledde till väldigt mycket merarbete för många av oss.
Herr talman! Återigen: Vi ska vara oerhört rädda om försvarsviljan i vårt samhälle. Det är förmodligen den viktigaste resursen vi har.
För mig kvarstår åtminstone tre frågor här i dag. Vad blir nästa möjliga steg om vi behöver eskalera ytterligare i tonalitet? Vilken grundanalys låg bakom Bohlins eskalation i tonalitet just där och då? Och var det meningen att denna oro och förvirring skulle uppstå, liksom denna typ av efterdebatt?
Jag gick alldeles nyss in på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps hemsida, krisinformation.se, som är bra. Jag länkade mig vidare till Lilla Krisinfo, som är riktad till barn och ungdomar. Där kan man läsa rakt upp och ned: "Försvarsmakten och dom svenska politikerna tror inte att det kommer att bli krig i Sverige just nu, även om det är omöjligt att säga."
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag menar, återigen, att det blev fel, att det blev för hårt. Jag önskar att vi, som tillsammans tillhör någon typ av statsledning, kan balansera tonaliteten bättre än man gjorde i januari.
Anf. 41 Alexandra Anstrell (M)
Herr talman! Jag vill lyfta fram hemvärnet. Hemvärnet består av cirka 22 000 helt vanliga människor som försvarar Sverige efter jobbet. Egentligen är de, som de säger i sin reklam just nu, helt ovanliga människor. Hemvärnssoldater har civila arbeten som de lämnar någon vecka eller några veckor per år för att vara en viktig del av Sveriges försvar. De ingår i Försvarsmakten och är redo att försvara Sverige med kort varsel och lång uthållighet. Vi talar om lärare, elektriker, HR-chefer och rörmokare som också är hemvärnssoldater. Runt om i landet är tusentals redo att släppa det civila livet och rycka in för att försvara Sverige.
När läget förvärras kan vi se att engagemanget ökar. Även hemvärnet märker såklart av det ökande engagemanget och den ökande försvarsviljan. I samband med starten av Rysslands invasion av Ukraina 2022 fick Försvarsmakten in rekordmånga ansökningar till hemvärnet. På en vecka kom det in 9 842 ansökningar, herr talman. För att omhänderta engagemanget tillsattes mer personal, och antalet utbildningsplatser utökades.
Antalet ansökningar till hemvärnet ökade även efter uttalandet om säkerhetsläget under Folk och Försvars konferens i januari. Under inledningen av 2024 kom det in 1 200 ansökningar till hemvärnet. Det kan jämföras med ungefär 250 året innan. Jag menar inte att det är fel effekt, vilket ledamoten Selin talade om. Det är precis tvärtom. Insatserna som ministern berättade om i sitt svar är bra, både de som är genomförda och de som komma skall.
Jag tror att det är viktigt att fortsätta tala om det, precis som man gjorde vid Folk och Försvars rikskonferens. Information och kunskap är makt. Det behöver vi. Nu när vi går med i Nato är det dessutom hela Sverige som går med, inte bara Försvarsmakten. Då behöver vi jobba tillsammans.
Anf. 42 Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
Herr talman! Låt mig inledningsvis knyta an till det som ledamoten Anstrell mycket klokt konstaterade: Det är alltså inte Försvarsmakten som blir medlemmar i Nato; det är hela Sverige. Det är 10 miljoner svenskar.
Det utgör en brytpunkt och skapar en ny säkerhetspolitisk doktrin för Sverige. Vi kommer att ingå i en värderingsgemenskap som Sverige egentligen har hört hemma i under lång tid. Nu tar vi det logiska steget. Det var synd att det behövde dröja så länge. Men nu är vi äntligen på väg in.
Herr talman! Det är för mig något oklart vad ledamoten Selin egentligen far efter i denna diskussion. Den har till väldigt liten del handlat om det som frågeställningen förespeglade och har till större del handlat om att försöka misstänkliggöra eller misskreditera det som sades under Folk och Försvars konferens.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ledamoten Selin försöker antyda att det som sades på konferensen skulle ha haft någon typ av negativ inverkan på försvarsviljan i Sverige. Även om det är ett underförstått påstående är det ganska oerhört att låta antyda det. Till det redogörs i ingen del för datapunkten eller för vilken intäkt man skulle ha för att göra ett sådant påstående.
Folk och Försvars konferens handlade om att skapa medvetenhet om den säkerhetspolitiska situation som Sverige befinner sig i. Försvarsberedningen har i närtid i två på varandra följande rapporter sagt att Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskrigets slut. Det är ett stort och allvarligt konstaterande. Det betyder såklart att det inte går att utesluta att kriget kan komma även till Sverige. Men det betyder inte att det finns risk att det blir krig i morgon eller att vi har ett omedelbart förestående krigshot. I denna del har regeringen varit mycket tydlig.
Jag tror att det är bra om vi i den här kammaren, särskilt om man är ledamot i försvarsutskottet, inte lånar ut sig till att aktivt försöka missförstå vad som faktiskt sades. Men det är välgörande att höra att ledamoten Selin efter att ha tagit del av den information som finns tillgänglig för barn i varje fall har förstått vad regeringen avsåg och menade.
Anf. 43 Markus Selin (S)
Herr talman! Jag talade i mitt inledande anförande om motivationsgap och frustrationsgap. Jag ser en stark koppling till försvarsviljan. Jag tror att jag har varit tydlig.
Herr talman! Aisopos skrev för 2 500 år sedan fabeln om pojken som ropade varg. Andemeningen i fabeln är att om man ropar "Vargen kommer!" för många gånger kommer vi inte att ha förtroende för det viktigaste vi har i ett samhälle. Jag hoppas att jag har uttryckt det tydligt. Det är nämligen det viktigaste vi har.
Min mamma och pappa föddes i Finland under brinnande krig. Min farfar överlevde fem år i krig, min morfar likaså. Jag kan därför inte sluta tänka på att man i Finland tittade lite förvånat på den svenska statsledningen i början av året. Låt mig, för att vara tydlig, låna några ord från Finlands dåvarande president, Sauli Niinistö. Han kände sig förmodligen tvingad att gå in och hjälpa statsledningen i Sverige. Han sa: Var inte rädda, men var vaksamma! Det sa alltså Finland, som blev av med en niondel av sitt territorium och drabbades av 450 000 internflyktingar.
Det är fortfarande upp till statsrådet Bohlin att svara på vad som ledde till att man eskalerade så mycket i tonaliteten där och då, i Sälen den 7 januari.
Anf. 44 Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
Herr talman! Diskussionen blir alltmer märklig till sin karaktär. Jag redogjorde för vad en enig försvarsberedning, åtta partier i enighet, har konstaterat. Man säger att det väpnade angreppet inte kan uteslutas. Det betyder motsatsvis, rent semantiskt, att det kan bli krig. Man säger att det är det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskrigets slut.
Ledamoten Selin blir svaret skyldig: Ropar den här församlingen varg, eller ropar en enig försvarsberedning varg? I så fall har ju ledamot Selin ett ypperligt tillfälle att i bänkraden överlägga med sin representant i Försvarsberedningen, som ju också råkar finnas här i rummet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det vi gav uttryck för på Folk och försvars rikskonferens låg i linje med det som Försvarsberedningen i två på varandra följande rapporter under föregående år har konstaterat. Vad gäller den finske presidentens yttranden i sitt nyårstal vill jag mena att de också går i linje med vad vi har sagt. Jag sa i mitt tal i Sälen: Jag vill inte vädja till er rädsla. Precis på samma sätt uttrycker sig den finske presidenten.
Men det krävs vaksamhet, och det krävs skyndsamhet i agerandet. Framför allt behöver insikten vara att tid också är en kostnad. Vi vet inte hur lång tid vi har på oss. Vi kan återigen upprepa att inte finns något omedelbart förestående krigshot mot Sverige, men vi behöver förbättra vårt förberedelsearbete för en försämrad säkerhetspolitisk utveckling.
Tack för debatten!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.