Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

fortsatt kalkbrytning på Gotland

Interpellation 2004/05:76 av de Pourbaix-Lundin, Marietta (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-10-26
Anmäld
2004-10-26
Besvarad
2004-11-16
Sista svarsdatum
2004-11-16

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 26 oktober

Interpellation 2004/05:76

 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) till miljöminister Lena Sommestad om fortsatt kalkbrytning på Gotland

På File Hajdar, vid Slite på Gotland, bryts kalk som används för att framställa cement. Regeringen beslutade i augusti i år att avsätta 55 hektar av Cementas mark till ett naturreservat @ ett så kallat Natura 2000-område. Syftet är att kunna rädda nipsippan. Detta beslut omöjliggör framtida brytning av kalk i området. Regeringen tog beslutet trots att Cementa har presenterar ett förslag som skulle möjliggöra att man både bevarar nipsippan och kan fortsätta att bryta kalk.

På frågestunden den 21 oktober gav miljöministern, i svaret på min fråga om regeringen vill ha kvar kalk- och cementindustrin på Gotland, en öppning för att försöka hitta en lösning. Jag tolkar följande citat som att det finns en vilja från regeringen att ompröva sitt beslut:

"Jag föreslår att vi återkommer till det här enskilda ärendet och diskuterar vilka inlagor som Cementa har gjort. Vårt arbete när det gäller regeringens naturvårdspolitik syftar alltid till att väga olika intressen mot varandra. Vi försöker alltid, när så är möjligt, att tillgodose företags intressen. Huruvida det här skulle leda till att hela Cementas verksamhet kommer att läggas ned eller ej, tror jag inte att vi kan diskutera färdigt här i dag. Vi får återkomma till det och titta närmare på hela det här beslutet."

Alla företag behöver framförhållning för att våga göra investeringar för framtiden. Cementa är ett stort internationellt företag med fabriker på många ställen i världen. Om kalkråvaran inte finns tillgänglig på Gotland i framtiden så är det inte så svårt att räkna ut att framtida investeringar inte kommer att göras i Sverige. Tvärtom är i så fall risken stor att Cementas fabrik på Gotland läggs ned.

Mina frågor till miljöministern är följande:

Avser statsrådet att verka för att ompröva regeringens beslut att avsätta 55 ha av Cementas mark på File Hajdar till ett så kallat Natura 2000-område?

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att kalkbrytning ska kunna ske även i framtiden på Cementas mark på File Hajdar?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2004/05:76, fortsatt kalkbrytning på Gotland

Interpellationsdebatt 2004/05:76

Webb-tv: fortsatt kalkbrytning på Gotland

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Lena Sommestad (S)
Anf. 1 Lena Sommestad (S)
Herr talman! Marietta de Pourbaix-Lundin har frågat mig om jag avser att verka för att ompröva regeringens beslut att avsätta 55 hektar av Cementas mark på Filehajdar till ett så kallat Natura 2000-område och vilka åtgärder jag avser att vidta för att kalkbrytningen ska kunna ske även i framtiden på Cementas mark på Filehajdar. Låt mig först belysa bakgrunden för beslutet om att avsätta Natura 2000-området Filehajdar. Sverige består biogeografiskt av tre regioner: alpin, boreal samt kontinental region. Regeringen har för dessa regioner vid flera tillfällen tagit beslut om att till EU-kommissionen föreslå områden till nätverket Natura 2000 enligt art- och habitatdirektivet. Dessa beslut är baserade på underlag från våra länsstyrelser och Naturvårdsverket. I habitatdirektivet klargörs att varje medlemsland är skyldigt att peka ut de bäst lämpade områdena till Naturanätverket, på basis av allt tillgängligt vetenskapligt underlag. I direktivets bil. 3 finns kriterier som länsstyrelserna använt sig av för att ta fram förslag på områden till Natura 2000. Efter regeringens beslut har sedan kommissionen utvärderat bidragen inom de olika biogeografiska regionerna med hänsyn till arter och naturtyper. Området Filehajdar på Gotland är den största enskilda lokalen för nipsippa i Sverige. På det sista utvärderingsmötet för boreal region identifierade kommissionen en brist för bland annat områden med nipsippslokaler i denna region. Kommissionen ansåg att det sedan tidigare föreslagna Natura 2000-området inte var tillräckligt stort för att en gynnsam bevarandestatus för nipsippa skulle kunna behållas. Regeringen begärde då in ett fördjupat kunskapsunderlag från länsstyrelsen på Gotland i form av en inventering av nipsipporna i hela Filehajdarområdet, inte bara det område som sedan kom att föreslås. Regeringen begärde vidare att länsstyrelsen, utifrån inventeringsresultaten, skulle föreslå ett utökat område för nipsippa. Samtidigt gjordes i annan regi en inventering av övriga nipsippslokaler på Gotland. Det sammanlagda resultatet av dessa inventeringar visar att 98 % av alla nipsippor på Gotland finns inom Filehajdarområdet. Av dessa 98 % finns över hälften i det av länsstyrelsen föreslagna utökade Natura 2000-området. Mot denna bakgrund beslutade regeringen i augusti 2004 att föreslå det utökade området till kommissionen. Just nu pågår en bilateral process med kommissionen för att fastställa Sveriges bidrag till den boreala listan av områden. Jag har inte för avsikt att verka för att regeringen ska ompröva beslutet om det utökade Natura 2000-området Filehajdar. Jag vill dock framhålla att det förhållandet att regeringen föreslagit ett område till nätverket Natura 2000 inte innebär att nuvarande industriell verksamhet i närheten av Natura 2000-området är förbjuden. Allmänt kan sägas att utvidgning av en befintlig industrianläggning kan bli föremål för prövning enligt bland annat miljöbalken samt plan- och bygglagen. Prövningens omfattning och karaktär varierar beroende på utformningen av den enskilda anläggningen. Om Cementa har för avsikt att i framtiden utvidga verksamheten vid Filehajdar måste denna utvidgning prövas enligt gällande lagstiftning. I ett Natura 2000-område får verksamheter påbörjas och åtgärder vidtas först efter det att man har förvissat sig om att bevarandet av arterna och livsmiljöerna inte äventyras. Om en verksamhet eller åtgärd kan antas på ett betydande sätt påverka miljön i ett sådant område måste, enligt miljöbalkens regler, ett tillstånd sökas. Tillstånd får lämnas av berörd länsstyrelse om bevarandet av den berörda arten eller livsmiljön inte skadas eller störs. Under vissa angivna förutsättningar får dock även en sådan verksamhet eller åtgärd tillåtas. I så fall krävs att regeringen prövar frågan. Enligt uppgifter från Cementa räcker fyndigheten inom nuvarande ramområde i 20 år. För nästa ramområde, vilket beräknas beröra Natura 2000-området, planeras ansökan efter år 2021. Jag ser mycket positivt på de initiativ som Cementa tar för att förbättra möjligheterna för nipsipporna i Filehajdarområdet. Dessa initiativ kan leda till att vi får ännu starkare bestånd av nipsippa i framtiden. Ett förstärkt bestånd ökar rimligtvis flexibiliteten i samband med eventuell framtida tillståndsprövning som rör nipsippa!
Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Anf. 3 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Herr talman! På Filehajdar vid Slite på Gotland bryts kalk för att användas för framställning av cement. Regeringen beslutade i augusti i år att avsätta 55 hektar av Cementas mark till ett naturreservat, ett så kallat Natura 2000-område. Syftet är att kunna rädda nipsippan. Detta beslut omöjliggör brytning av kalk i framtiden på det området. Regeringen tog beslutet trots att Cementa presenterat ett förslag som skulle göra det möjligt att både bevara nipsippan och fortsätta bryta kalk. Jag tog upp denna fråga på en frågestund i oktober i år, och jag tyckte mig ana en öppning i miljöministerns svar. Det är därför jag har framställt denna interpellation. Jag måste säga att jag blev besviken eftersom jag inte tycker att det finns någon öppning längre. Jag frågade om regeringen vill ompröva sitt tidigare beslut att avsätta 55 hektar. På den frågan får jag ett klart nej. Min andra fråga handlar om vilka åtgärder som ska vidtas för att kalkbrytning ska kunna ske även i framtiden på Cementas mark på Filehajdar. Jag har fått ett långt och lite halvt vilseledande svar. Miljöministern ger sken av att man nog kommer att kunna bryta även på det område som är avsatt för Natura 2000-område. Så kommer inte att bli fallet. Det är vi nog båda två ganska överens om. Därför är svaret vilseledande. Vid regeringens sammanträde i augusti kan jag konstatera att miljöministern hade miljöglasögonen på sig. Det är väl i sin ordning att miljöministern har miljöglasögonen på sig. Men att hela regeringen, inklusive näringsministern, sitter med miljöglasögonen på sig när detta beslut ska fattas är anmärkningsvärt. Det betyder att hela den socialdemokratiska regeringen är i total avsaknad av att kunna föreställa sig vilka förutsättningar och villkor näringslivet har i Sverige. Nu pratar vi om Cementa, som är ett internationellt företag som lever på en konkurrensutsatt marknad. Cementa behöver långsiktighet för att våga investera. De investeringar som görs i dag är investeringar som bär frukt om 20 år, det vill säga när de skulle behöva börja bryta det område som de inte kommer att kunna bryta. Det verkar regeringen ha svårt att förstå. Varför ska Cementa stanna kvar i Sverige och på Gotland över huvud taget? Cementa erbjöd sig att försöka se till att nipsippan skulle kunna finnas kvar och att man skulle kunna bryta kalk ändå. Man erbjöd sig att försöka så nipsippa lite längre bort. Man erbjöd sig att "transplantera" nipsippa, det vill säga försöka flytta hela jordlager med nipsippa. Man hade många experter som tittade på detta, och man presenterade förslag för regeringen - men regeringen nappade inte. Nu tror regeringen naivt att detta ska Cementa göra ändå fastän regeringen redan har fattat beslut om att ta 55 hektar av Cementas mark. Min fråga till miljöministern blir igen: Varför sätter regeringen nipsippan mot kalkbrytning? Nipsippan är en väldigt vacker blomma. Jag gillar vilda blommor. Men man behöver inte sätta dem mot varandra, nipsippa mot kalkbrytning, när man skulle kunna få både-och. Det är en paradox för mig hur regeringen kan ha hamnat i den sitsen när man kunde ha fått både nipsippan bevarad och fortsatt kalkbrytning på Gotland, på Filehajdar i Slite. Varför, miljöministern, hamnar man i denna situation?
Lilian Virgin (S)
Anf. 4 Lilian Virgin (S)
Herr talman! Jag ville gärna delta i den här debatten då jag har följt handläggningen på nära håll. Jag tycker att interpellanten inte riktigt har förstått vad som har gjorts för att behålla en fortsatt kalkbrytning på Gotland och vad som är möjligt att göra. Vi riksdagsledamöter från Gotland har fortlöpande kontakt med Cementa. Vi hade första träffen den 21 november i fjol - det är alltså en lång process. Vår inställning är att det ska vara möjligt att trygga råvaruförsörjningen och att satsa på en långsiktig utveckling av verksamheten i Slite. Samma uppfattning har Gotlands kommun. De talar om hur viktigt det är att bevara arbetstillfällena. Filehajdar är strategiskt viktigt för Cementa, för Gotland och för Sverige, och de arbetstillfällen som Cementa tillför Gotland vill vi behålla. Vi tror dock inte att det hjälper om regeringen omprövar beslutet att avsätta 55 hektar av Cementas mark på Filehajdar till Natura 2000-område. Vi ser i stället att det finns andra möjligheter som både tar till vara en fortsatt trygg råvaruförsörjning för Cementa och bevarar den vackra blomman nipsippa. Marken kommer att bli aktuell för ett nytt ramområde tidigast om 20 år. Det finns en oro från Cementas sida att Natura 2000-området hotar Cementas långsiktiga förutsättningar att bedriva verksamhet. Under den tid som ärendet har beretts har området tillfälligt plockats bort från listan över tänkta Natura 2000-områden, detta för att göra en ny inventering av beståndet. Inventeringen visade att beståndet av nipsippa är mycket stort. Cementa, likaväl som många andra, ser det som viktigt att skydda denna unika flora och vill också försöka medverka till det. Man har försökt hitta lösningar som tillgodoser båda intressena och har gjort en utredning som visar att det är möjligt att säkerställa beståndet av nipsippa. Man är också beredd att under en försöksperiod pröva förnyelse- och bevarandeåtgärder för att säkra beståndet. Jag anser att det på intet sätt är avgjort att brytningen på Filehajdar kommer att upphöra. Anledningen till att jag kan säga så är att när Cementa ansöker om täkttillstånd för fortsatt brytning och utökat ramområde ska en bedömning göras och olika intressen vägas mot varandra. Om Cementa har medverkat till att hitta lösningar för att säkerställa beståndet, kanske att flytta nipsipporna till ett annat område, läggs också detta i vågskålen. Ett annat intresse som läggs i vågskålen är att området utpekas som ett riksintresse för råvaruförsörjning enligt Sveriges geologiska undersökning. SGU anser att ett tryggande av Cementas råvarutillgång på lång sikt står i samklang med miljöbalken. Detta innebär att vi på Gotland fortsätter att arbeta för att både Cementa och nipsipporna ska ha en framtid på Gotland. Vi har fortlöpande kontakter med Cementa i den delen. Jag delar inte den uppfattning som Marietta de Pourbaix-Lundin ger uttryck för i interpellationen att Natura 2000-området skulle omöjliggöra framtida brytning av kalk i området. Jag vill inte heller svartmåla och säga att risken är stor att Cementas fabrik på Gotland läggs ned.
Lena Sommestad (S)
Anf. 5 Lena Sommestad (S)
Herr talman! Jag tycker att det är utmärkt att vi får en interpellationsdebatt om den här frågan så att vi kan diskutera mer grundligt hur detta ärende har hanterats. Lilian Virgin har på ett utmärkt sätt beskrivit hur grundligt vi har gått till väga under många års tid för att på ett bra sätt balansera miljö- och näringshänsyn i denna fråga. Därför är det heller inte konstigt att regeringen samlat och i gott samförstånd mellan miljöminister och näringsminister har fattat det här beslutet. Hur är det möjligt att vi fattar det här beslutet? Ja, det överordnade är naturligtvis att vi ingår i EU i dag och har en gemenskapslagstiftning kring hur vi ska värna vår biologiska mångfald. Här måste vi också ta vårt ansvar. Vi kan inte bara tycka att andra ska ta sitt ansvar när det inte rymmer problem, utan också där det är problematiskt måste vi ta vårt ansvar. Vi har en skyldighet att anmäla områden, och det var därför jag mycket grundligt gick igenom vilka regler som gäller här. Detta innebär att vi från den svenska regeringens sida anmäler de områden som har den karaktären att de bör anmälas, i en dialog med kommissionen. Här har vi haft en ganska lång dialog, och det är i ett slutskede av processen vi nu anmäler detta större område. Jag kan dra en parallell till Umeälvens delta, där det har funnits stora exploateringsintressen när det gäller Botniabanan. Icke desto mindre har regeringen anmält området. Vi ska inte förneka de biologiska värden som finns i ett område, utan dem måste vi ta med i beräkningen. När det gäller vad som är möjligt att göra i framtiden anser jag inte alls att det är vilseledande att hysa förhoppningar i fråga om möjligheten att bryta även inom det här utpekade området. Det ligger i linje med det arbete som Cementa bedriver och som Marietta de Pourbaix-Lundin tycker att regeringen borde ha tagit större hänsyn till redan i dag. Vad Cementa har påbörjat är ett bra arbete för att främja beståndet av nipsippa och se till att vi får ett bättre bestånd också utanför detta område. Om vi tror att det skulle vara möjligt, och om Marietta de Pourbaix-Lundin tycker att vi borde ha tagit hänsyn till det redan i dag, då måste vi tro att det är möjligt också på sikt. Är det möjligt på sikt så att vi får ett bättre bestånd av nipsippa bredare på Gotland hamnar vi i ett annat läge vid den prövning som framöver kan komma att ske när det gäller Natura 2000-området. Det är viktigt att skilja på ett naturreservat och ett Natura 2000-område. Vi har inte tagit den här marken, utan vi har pekat ut den därför att den har stor betydelse för bevarandet av en viss art. Det innebär att en prövning av ett Natura 2000-område har en annan karaktär än en prövning av ett naturreservat, där gränserna är lagda och där själva territoriet i sig är skyddat. När det gäller Natura 2000-området är det arten som är syftet. Jag menar att vi har gjort en väldigt grundlig och bra process när det gäller det här området. Det är självklart problematiskt för Cementa; det ser även regeringen. Vi har haft Cementa på besök och diskuterat detta grundligt. Vi har tagit in Cementas underlagsmaterial i beslutet. Så småningom har vi kommit fram till ett något mindre område än det som Naturvårdsverket ursprungligen föreslog, dock större än det som Cementa hade önskat. Jag tycker att det är en rimlig kompromiss. Det är en mindre del av det stora område som Cementa har, detta väldigt viktiga område för kalkbrytning. Här finns material för ungefär hundra års brytning till, enligt de bedömningar som görs. Det här området kan motsvara 20 års brytning av detta. Det är självklart ett bekymmer för Cementa, men jag tycker att det är positivt att man arbetar på att säkra beståndet. Jag ser också att det finns möjligheter framöver att klara detta.
Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Anf. 6 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Herr talman! Det var ju ett erkännande från miljöministern: att det är problematiskt för Cementa att man pekar ut deras mark som ett Natura 2000-område. Miljöministern säger att detta är brytning för 20 års tid. Ja, det är 20 års tid. Det är ett förädlingsvärde på ungefär 30 miljarder kronor för Cementa som man nu lägger en död hand över, även om miljöministern försöker få det att framstå som att det finns förhoppningar. Man ska veta att 65 % av den cement vi använder i landet kommer just från detta område. Jag antar att miljöministern, precis som regeringen har sagt, vill att det ska byggas en del i Sverige i framtiden. Jag vet inte om hon har tänkt att vi i så fall ska importera denna råvara. Man får inte glömma, återigen, att Cementa är ett internationellt företag som är utsatt för internationell konkurrens. Det finns kalk i våra grannländer - i Estland, Lettland, Litauen och i Sankt Petersburgsområdet - som man lätt kan bryta i stället. 50 % av Cementas produktion går också på export, och det är lätt för dem som köper cement att kanske vända sig till Estland, Lettland, Litauen eller Ryssland i stället. Då står vi där. Jag förstår att Lilian Virgin vill vara optimistisk och känna att det inte är kört. Hoppet är ju det sista som överger oss. Men vare sig Lilian Virgin eller miljöministern tycks förstå att företag behöver långsiktighet när man gör investeringar. Cementa har gjort enorma investeringar på miljöområdet just för att rena utsläpp och sådant. De har lagt ungefär 200 miljoner kronor på det. De är väldigt framstående när det gäller detta och hade i alla fall tänkt fortsätta med det. Men varför ska de göra det om de vet att de på lång sikt inte kommer att kunna vara kvar i Sverige därför att deras råmaterial inte finns här? Det tycker jag att både Lilian Virgin och miljöministern bortser totalt ifrån. Signalen till Cementa - och det är en ganska klar signal - är ju att man prioriterade nipsippan framför kalkbrytningen, eftersom regeringen hade så bråttom att fatta det här beslutet. Och jag kommer tillbaka till det igen, herr talman, man kunde ha fått både-och. Från början var det 9 hektar som var utpekade som ett Natura 2000-område. Sedan föreslog vad jag vet Naturvårdsverket 149 hektar. Till slut blev det 55 hektar. Då tycker miljöministern att man på Cementa ska vara nöjd med att det blev 55 i stället för 9 hektar, som det var från början. Men det är ju en väldigt stor skillnad. Jag förstår fortfarande inte varför man hade så bråttom. Jag får en obehaglig känsla av och en tanke i mitt huvud om att regeringen var tvungen att uppfylla EU:s krav på ett visst antal hektar som man skulle leverera in. Här var det enkelt att få ihop ett antal hektar på ett bräde. Jag får den känslan eftersom man hade så bråttom, när man för en gångs skull hade ett företag som var berett att göra så väldigt mycket. Sedan säger miljöministern att det inte är samma lagstiftning så det är inte lika allvarligt om man lägger en död hand av Natura 2000-karaktär över det någon äger. Men det är det väl om ett företag inte kommer att kunna använda sin mark till det man har tänkt att använda den till, i det här fallet att bryta kalk. Varför hade regeringen så bråttom? Nu är det överspelat, men varför inte försöka få både-och? Jag är inte så säker på att man kommer att kunna få det. Vem vill investera i att försöka rädda nipsippan när man inte vet om man ska vara kvar på Gotland över huvud taget?
Lilian Virgin (S)
Anf. 7 Lilian Virgin (S)
Herr talman! Först får jag säga att jag tycker att det är bra att den här diskussionen har kommit i gång. Jag vill tacka Marietta de Pourbaix-Lundin för interpellationen. Det Marietta säger om miljöarbetet i Cementa stämmer mycket bra. De är väldigt duktiga på de här sakerna. Men jag håller inte med om det Marietta säger om att det här är en signal till Cementa om att de inte kan fortsätta med kalkbrytningen. Det är det inte. Vi jobbar fortfarande med frågan. Det är ingenting som vi slår oss till ro med nu. Visserligen har Cementa ett beslut om ramområde som räcker i 20 år. Och inom det ramområdet finns det tillstånd för täkt till och med 2011. Men det innebär att Cementa under de närmaste åren måste ansöka om nytt täkttillstånd. Det är det de kommer att jobba med nu. När man prövar de här frågorna kommer man hela tiden att väga in vad som finns i vågskålarna. Som jag sade tidigare ser jag inte att Natura 2000-området skulle omöjliggöra framtida brytning. Vi jobbar fortfarande och trosvisst med att det kommer att lösa sig, särskilt med de insatser som Cementa vill göra för att rädda beståndet av nipsippan.
Lena Sommestad (S)
Anf. 8 Lena Sommestad (S)
Herr talman! Låt mig först instämma med Lilian Virgin. Det här är ingen signal om att Cementa inte ska fortsätta på det här viktiga brytningsområdet, där det finns oerhört stora tillgångar och där det ändock är en begränsad del som berörs när vi nu utser ett Natura 2000-område. Det är därför jag har varit tydlig med att tala om vad detta innebär. Jag måste också fråga Marietta de Pourbaix-Lundin om principen ska vara att det alltid är självklart att man ska underordna naturvårdsintressena om det uppstår en konflikt. Jag kan inte se att det kan vara på det sättet. Över hela världen har vi på många håll konflikter mellan exploateringsintressen och unika naturvärden. Det är inte svensk politik att så snart någonting har ett företagsekonomiskt värde ska självklart naturvårdsintressena ge vika ögonblickligen. Så kan det inte vara. Så är det inte i det här fallet. Däremot ska man väga frågorna mycket noga mot varandra, ha en bra process, se om det finns alternativ. En sådan bra process har vi haft här. Efter flera undersökningar har vi kommit fram till att den här lokalen rymmer 98 % av den här arten på Gotland. Det är därför vi till sist kom fram till att det var det området som måste skyddas. Vi hade inte bråttom. Vi borde ha levererat områden till Natura 2000 redan när vi gick med i EU för många år sedan. Den boreala listan, som den heter, sluts nu. Den stängs. Det här var det sista som vi rapporterade in efter en ganska lång process där vi först startade med ett betydligt mindre område och där vi gick in med ytterligare undersökningar efter kommentarer från kommissionen. Vi har alltså haft två olika förslag, från länsstyrelsen och Naturvårdsverket, och vi har också träffat Cementa. Det här är en lång process. Vi har på intet sätt haft bråttom. Däremot fanns det inte någonting att vänta på i det här läget, därför att Cementa på några år inte kunde leverera säkerheten kring beståndet av nipsippa med det projekt man har. Vi måste ha en säkerhet. Det är därför Natura 2000-området är utsett. Men det finns också tid för det här arbetet. Det är alltså väldigt meningsfullt att Cementa fortsätter med det här arbetet. Låt mig också säga att företag och företags möjligheter är någonting som har mycket hög prioritet för regeringen och även inom EU. Men såväl i Sverige som inom EU balanserar vi och försöker få en hållbar samhällsutveckling. De villkor som nu gäller för Cementa, att det finns naturvårdsintressen, att vi i dag skapar ett nätverk av tusentals områden i Europa som ska värna den biologiska mångfalden i framtiden, är ett regelverk som alla företag i Europa har att leva med. Cementa är inte det enda företag som kommer att drabbas av att en viss del av ett område man äger visar sig vara Natura 2000 eller att man på något annat sätt berörs av att vara i närheten av ett Natura 2000-område. Därmed ser jag att det här är någonting som vi måste lära oss att leva med och göra det bästa av. Och det tror jag att vi tillsammans kommer att kunna göra även med det här området.
Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Anf. 9 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Herr talman! Jag fick en fråga från miljöministern om det för mig och Moderaterna alltid är så att natur och miljö ska underordnas företags intressen. Nej, det är det inte. Men jag har ju ställt frågan så många gånger under den här tiden till miljöministern: Varför tog man inte chansen när man kunde få både-och? Man kunde få både-och. Det är ganska unikt att man kan få både-och. Det är ofta man hamnar i situationer där man inte kan det utan måste bestämma vilket man ska prioritera. Regeringen hade den unika chansen att få både-och men tog inte den, utan hela regeringen, som jag sade tidigare, tog på sig miljöglasögonen och beslutade att det var nipsippan som skulle segra i det här fallet. Man kunde ha fått ha nipsippan kvar, kalkbrytningen kunde ha fått vara kvar och Cementa kunde tryggt ha vågat göra de långsiktiga och ganska stora och dyra investeringar som behövs för att de ska kunna fortsätta att vara kvar på Gotland och i Sverige. Igen vill jag säga att jag förstår att Lilian Virgin vill vara väldigt optimistisk och tro att det här löser sig. Det skulle jag också vara om jag bodde på Gotland. Och jag lovar Lilian Virgin att jag även om jag inte bor på Gotland - jag har inte sommarstuga på Gotland ens en gång - kommer att fortsätta kämpa för att Cementa ska kunna finnas kvar på Gotland. Men jag är inte så säker på att det kommer att hjälpa med en socialdemokratisk regering. Det behövs förmodligen en annan regering för att det ska kunna bli så att Cementa kommer att kunna finnas kvar på Gotland. Jag tycker inte att jag har fått svar på frågan varför regeringen inte tog chansen att få både-och. Miljöministern har pratat ganska mycket runtomkring, men man kunde ha fått både-och. Man kunde faktiskt för en gångs skull ha fått det, men man tog inte den chansen. I stället sätter man nipsippan mot kalkbrytningen på ett väldigt olyckligt sätt på Gotland som behöver vartenda arbetstillfälle man kan få. Det är 360 anställda som jobbar på Cementa, två tre gånger fler finns i underentreprenörsleden. Det är ganska många arbetstillfällen. Men regeringen prioriterade nipsippan.
Lena Sommestad (S)
Anf. 10 Lena Sommestad (S)
Herr talman! Kalkbrytningen är kvar på Gotland och kommer förhoppningsvis att vara kvar. Varför tog vi inte chansen att få både-och? Därför att vi inte kunde få både-och. Vad vi hade att ta ansvar för i dag var att säkra beståndet av den här arten på Gotland. Det gick inte att få svar på inom två månader eller ett år ens en gång. Om det är möjligt att säkra beståndet utanför det här området vet vi inte i dag. Vi vet det kanske om fem eller tio år om vi lyckas med den saken. Det gick inte att få både-och. Då måste vi ta vårt ansvar också för vårt EU-medlemskap och för den lagstiftning som vi tillsammans har inom EU. Jag frågade om Marietta de Pourbaix-Lundin tycker att naturvärden alltid ska underordnas företagens intressen och fick svaret nej. Jag kan dock säga att om vi inte hade lyssnat på kommissionen, tagit vårt ansvar i det här fallet och faktiskt pekat ut det område som i dag är det område som har nipsippa på Gotland - 98 %, en stor del av det området - hade vi med all säkerhet fått ett överträdesärende när det gäller hur vi följer EU:s miljölagstiftning. Det finns ett ganska bra samband mellan hur seriöst man tar på miljöpolitiken och hur ofta man är uppe i EU-domstolen för överträdesärenden. Vi är inte där särskilt ofta, eftersom vi tar miljöpolitiken på allvar. Det tycker jag är ett viktigt och bra tecken på att vi faktiskt har en hög ambition när det gäller miljön. Jag vill inte stå i EU-domstolen och försvara att vi inte kan leva upp till Natura 2000-nätverket. Jag tycker att vi har tagit ett bra ansvar här. Vi ska ta ansvar både för miljön och för Cementa i framtiden.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.