Förutsättningarna för Kriminalvården
Interpellation 2023/24:386 av Rasmus Ling (MP)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-01-25
- Överlämnad
- 2024-01-26
- Anmäld
- 2024-01-30
- Svarsdatum
- 2024-02-08
- Besvarad
- 2024-02-08
- Sista svarsdatum
- 2024-02-09
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Kriminalvården är en av rättsväsendets viktigaste myndigheter. Kriminalvården är dock en pressad myndighet. Straffskärpningar de senaste åren, i kombination med en ökning av en del allvarliga brottstyper, har gjort att det råder platsbrist och är ont om personal. Kriminalvården har i en kapacitetsrapport beskrivit hur utbyggnadstakten behöver se ut. Det står helt klart att utbyggnadstakten måste vara snabb oavsett exakt prognos, och det tar tid att få helt nya anstalter på plats.
Kriminalvården själv menar att även andra åtgärder måste till och har pekat bland annat på att alternativ till fängelse ska kunna användas i vissa fall när det är fråga om relativt korta påföljder. I en debattartikel den 3 juli 2023 anförde Kriminalvårdens generaldirektör förslag om att strafftidsförkortningar ska kunna göras för intagna med låga risker för återfall och att fotboja ska kunna användas som alternativ vid fängelse upp till ett år, i stället för som i dag upp till sex månader. Det fanns även förslag om att fotboja som självständig brottspåföljd ska införas och kunna utdömas av domstol.
En konsekvens av att det råder platsbrist är att det blir trängre och att fler tvingas dela rum. Det kan i vissa fall vara positivt, om internerna kommer överens, men det är uppenbart att det också kan leda till problem. Ett potentiellt problem som regeringen och Kriminalvården bör vara uppmärksamma på är risken för att indoktrinering och att våldsbejakande extremistiska uppfattningar får fäste och spridning. Regeringen har inte gett något uppdrag till Kriminalvården om detta i sitt regleringsbrev, har inget om det i sin skrivelse till riksdagen om terrorstrategin och har inte något om det i budgeten. Frågan är om regeringen inte ser den här risken.
En central målsättning för Kriminalvården är naturligtvis att de som begått brott inte ska göra det igen efter avtjänat straff. Detta mål blir svårare att arbeta med då det saknas personal och platser. I kapacitetsrapporten skriver Kriminalvården: Som framkommit ovan riskerar en ökad trängsel och en lägre bemanningstäthet medföra stora säkerhetsutmaningar och försämringar i intagnas miljö i övrigt, vilket alltså försvårar det återfallsförebyggande arbetet. Om Kriminalvården inte ges förutsättningar att arbeta med sitt uppdrag att förebygga återfall i brott kan det få återverkningar på flera plan med följder för såväl den enskilde individen som samhället i stort.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
- Kommer ministern att vara öppen för att alternativ till fängelse ska kunna vara möjligt i fler fall, i enlighet med förslagen från Kriminalvårdens generaldirektör?
- Kommer ministern att vidta några åtgärder för att minska risken för att våldsbejakande extremistiska uppfattningar sprids på svenska fängelser?
- Kommer ministern att vidta några åtgärder för att Kriminalvården ska få förutsättningar att förbättra sitt resultat avseende återfall i brott?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:386
Webb-tv: Förutsättningarna för Kriminalvården
Dokument från debatten
- Torsdag den 8 februari 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:68
- Protokoll 2023/24:68 Torsdagen den 8 februariProtokoll 2023/24:68 Svar på interpellation 2023/24:386 om förutsättningarna för Kriminalvården
Protokoll från debatten
Anf. 19 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Herr talman! Rasmus Ling har frågat mig om jag kommer att vara öppen för att alternativ till fängelse kommer att kunna vara möjligt i fler fall, i enlighet med förslagen från Kriminalvårdens generaldirektör. Vidare har Rasmus Ling frågat om jag avser att vidta några åtgärder för att minska risken för att våldbejakande extremistiska uppfattningar sprids på svenska fängelser. Rasmus Ling frågar även om jag kommer att vidta några åtgärder för att Kriminalvården ska få förutsättningar att förbättra sitt resultat avseende återfall i brott.
Den ansträngda beläggningssituationen på Kriminalvårdens samtliga anstalter beror på att utbyggnaden inleddes alldeles för sent. Regeringen tar nu sitt ansvar och har sett till att Kriminalvården har fått de förutsättningar myndigheten behöver för att förbättra beläggningssituationen och klara sitt uppdrag.
Kriminalvården är så mycket mer än bara antalet platser i anstalter och häkten. Att vi byter perspektiv från gärningsman till brottsoffer innebär inte att innehållet i verksamheten är mindre betydelsefullt. En bra och kvalitativ verksamhet som bidrar till att färre återfaller i brott är också en viktig del i det perspektivskifte där brottsoffrens upprättelse och samhällets berättigade intresse av skydd mot brottslighet står i centrum.
Att få människor att bryta med en kriminell livsstil är en av de viktigaste brottsförebyggande uppgifterna. Under vår tid i opposition uppmanade riksdagen i ett tillkännagivande den dåvarande regeringen att förstärka Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott. Regeringen arbetar nu för att öka kapaciteten inom Kriminalvården men också för att svensk kriminalvård ska vara effektiv och välfungerande samt att det bedrivs en kvalitativ verksamhet som minskar återfallen i brott.
Regeringen har i den nationella strategin mot våldsbejakande extremism och terrorism, som beslutades i början av januari, identifierat behovet av att arbeta förebyggande i bland annat fängelsemiljön och frivården. Kriminalvården är därmed en central aktör i det förebyggande arbetet. Myndigheten bedriver sedan en rad år ett framgångsrikt arbete med att förebygga radikalisering i fängelsemiljön och förhindra återfall i sådan brottslighet. Även i arbetet med att ge stöd till de individer som vill lämna våldsbejakande extremistiska miljöer och som behöver hjälp för att genomföra det har Kriminalvården en central roll.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I sin kapacitetsrapport redovisar Kriminalvården att expansionen kräver en hel del nya arbetssätt och nytänkande också kring prioriteringar. Det är bra att myndigheten tänker nytt och brett även vad gäller de möjligheter som digitaliseringen ger i fråga om övervakning, bemanning med mera. Regeringen har dessutom gett en utredare i uppdrag att se över möjligheterna att hyra anstaltsplatser utomlands. Kriminalvårdens kapacitetsrapport och övriga förslag analyseras nu på Justitiedepartementet.
Anf. 20 Rasmus Ling (MP)
Herr talman! Tack, statsrådet Strömmer, för svaret, även om det som jag ser det också innehöll ett antal frågetecken! Det är bra att vi har den här stunden på oss att försöka räta ut dem.
Vad gäller det återfallsförebyggande arbetet hänvisar justitieministern i svaret till vad Moderaterna gjorde under sin tid i opposition. Man gjorde ett tillkännagivande om att arbetet med att förebygga återfall i brott skulle förstärkas inom kriminalvården. Det kan man ju ställa upp på. Det gör vi också.
Jag vet inte om Gunnar Strömmer längtar tillbaka till tiden i opposition, men nu sitter man faktiskt med regeringsmakten och har möjlighet att göra det här. Ändå säger man i svaret att man har sett till att Kriminalvården har fått de förutsättningar myndigheten behöver. Jag delar inte den bilden, herr talman. Jag tycker tvärtom att Kriminalvården med all tydlighet signalerar att de är i en otroligt pressad situation, och jag menar att regeringen inte tar det på det allvar det förtjänar.
Situationen är den att personalomsättningen är så hög att risken för personal och intagna för våld och hot om våld är oerhört hög. Man inför restriktioner som innebär att interner inte får vistas utomhus lika mycket som de har fått göra tidigare eller får ta emot färre besök. Man har också dubbelbeläggningar i cellerna nattetid och kvällstid. Sammantaget försämrar detta möjligheterna till återfallsförebyggande arbete i kriminalvården. Det måste man se, ta till sig och förbättra förutsättningarna för.
Herr talman! Justitieministern säger att utbyggnaden började för sent. Man kan också vända på det och säga att avvecklingen av antalet platser började för tidigt. Det var ju en period när det faktiskt skedde, inte med Gunnar Strömmers företrädare men med företrädarens företrädare, nämligen Beatrice Ask. Men man kan naturligtvis peka på att situationen då var annorlunda än nu. Jag vet inte om det var ett sätt att säga att Socialdemokraternas och Miljöpartiets regering skulle ha gjort väsentligt mer under den här tiden. Vi ska komma ihåg att bygget av ett nytt fängelse förvisso går snabbare än bygget av ett nytt kärnkraftverk, men det är ändå en tidshorisont på tio år eller liknande. Två mandatperioder räcker trots allt inte till i de flesta fall.
Vi vet också att under de åtta år som Sverige hade en S-MP-regering respektive S-regering var det under tre av de åren - 2015, 2019 och 2022 - Moderaternas budget som gick igenom. Det säger jag nu ifall justitieministerns formulering var ett sätt att skylla på den tidigare regeringen och inte säga vad man själv ska göra.
Herr talman! Syftet med kriminalvård från början är trots allt att personer som begått brott av allvarlig grad ska hållas inlåsta och avskilda från samhället under strafftiden, men också komma ut med bättre förutsättningar att inte begå nya brott. Regeringen måste steppa upp arbetet med att ge kriminalvården bättre förutsättningar, för nu är risken markant för att människor låses in och sedan kommer ut med sämre förutsättningar.
Anf. 21 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag tackar Rasmus Ling för möjligheten att diskutera dessa viktiga frågor här i dag i kammaren.
När det gäller kriminalvård är det naturligtvis helt riktigt att det finns flera syften. Jag vill understryka att inlåsning i sig har ett viktigt syfte av det skälet att det är en sådan oerhört viktig del av det omgivande samhällets reaktion på brott som vi inte kan acceptera. Det är därför det är viktigt att straffen på ett bättre sätt än i dag ska spegla brottens allvar i framtiden. Det är en utomordentligt viktig del av brottsoffrens upprättelse. Det här är också det sätt som ett civiliserat samhälle kompenserar brottsoffer för det intrång som har skett i deras rätt till integritet, trygghet, säkerhet och frihet.
Ett annat viktigt syfte är att skydda det omgivande samhället mot brottslighet. Inlåsningen i sig har alltså ett viktigt syfte, som är frikopplat från det återfallsförebyggande, men det är självklart så att tiden i fängelse ska användas på ett så produktivt sätt som möjligt och i görligaste mån bidra till att så många som möjligt kommer ut på andra sidan utan att återfalla i kriminalitet. Inget i Kriminalvårdens uppdrag har förändrats i den delen. Vi understryker tvärtom betydelsen av det på olika sätt.
Jag vill också peka på Trygghetsberedningen, som fick ett nytt uppdrag i samband med regeringsskiftet som handlar om snittet mellan det återfallsförebyggande arbetet i kriminalvården och vad som sedan händer när man lämnar fängelset.
Vi flyttar alltså fram positionerna. Min referens till tillkännagivandet i riksdagen i opposition var inte ett uttryck för någon illa dold längtan tillbaka till opposition, utan för de långa linjerna i våra positioner när det gäller återfallsförebyggande arbete.
Med det sagt råder det ingen som helst tvekan om att det stora trycket på kriminalvården påverkar möjligheterna att bedriva en så bra verksamhet som man skulle önska. Jag skulle vilja säga att en hel del av omvandlingstrycket förvisso också erbjuder möjligheter.
Rasmus Ling nämnde dubbelbeläggning. Att just den omständigheten skulle vara negativ i relation till återfallsförebyggande insatser tror jag är svårt att belägga.
Mitt intryck är att dubbelbeläggningen inte är det som Kriminalvården själva pekar på som ett stort problem jämfört med det tryck som en dubbelbeläggning innebär när det gäller exempelvis gemensamma ytor och utmaningarna med att differentiera dem och säkerställa att det finns tillgång till meningsfull verksamhet som med nödvändighet måste bedrivas under en större del av dygnet än tidigare, och så vidare. Det är klart att det påverkar på ett negativt sätt, men det finns också positiva utvecklingsmöjligheter i det. Det är klart att lösningen inte ligger i ett ökat ohanterat tryck utan i att Kriminalvården expanderar och växer så att man kan bedriva en bra verksamhet innanför murarna.
Vad gäller ansvarsfrågorna har jag i och för sig inget jättestort behov av att älta dem, men jag tycker ändå att det är viktigt att klarlägga med vilka förutsättningar vi gick in i det här uppdraget. I februari 2023, ett par månader efter det att regeringen tillträdde och jag fick den här rollen, kom fackförbundet Seko med rapporten Satsa på personalen. Det var oerhört mörk läsning om tillståndet i kriminalvården. Man skulle kunna kalla det ett mycket mörkt bokslut över de åtta år som Rasmus Ling och Miljöpartiet i hög grad ansvarade för. Det är startpunkten för vår resa. Det kommer att ta tid att vända utvecklingen, men vi ska ge Kriminalvården goda förutsättningar även i det korta loppet. Jag är helt övertygad om att Kriminalvården har sin bästa tid framför sig.
Anf. 22 Rasmus Ling (MP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Inte heller jag vill i evighet älta ansvarsdelarna från det förgångna. Men jag konstaterar åter att det sedan 2006 är fem budgetar som har lagts fram av S och MP och ibland andra partier och som har gått igenom riksdagen. Resten av de budgetar som vunnit gehör har lagts fram av Moderaterna och olika andra partier.
Vad gäller kriminalvården och dubbelbeläggning i cellerna är det inte så att det i varje enskilt läge är negativt att dela cell. Jag har inte heller påstått det. Men det finns stora risker om detta är det nya normala, som justitieministern har sagt, om det är det som kommer att gälla, om det kommer att finnas allt mindre möjlighet för kriminalvården att välja och om flexibiliteten minskar för att trycket blir så stort.
Jag tog i min interpellation även upp risken för våldsbejakande extremism och undrade hur justitieministern ser på den. Jag tycker inte att man adresserar heller detta tillräckligt väl. Det finns förvisso skrivningar om det i den nationella strategin, men skrivningarna är svagare än vad de var i den skrivelse från regeringen som delgavs riksdagen 2015. Behovet av att se över detta är dock större i dag än vad det var då, även om det naturligtvis var stort då också.
Hur ska man till exempel se på en situation i kriminalvården där hatpredikanter som i möjligaste utsträckning borde hållas isolerade från andra måste dela cell och därmed ges möjlighet att påverka andra under många timmar varje dag? Det är inte en tillfredsställande situation, och det borde inte heller justitieministern tycka.
Herr talman! Prognosen från Kriminalvården i den kapacitetsutredning som gjorts visar att vi redan år 2033, alltså om nio år, kan ha en situation där Sverige ligger näst högst i Europa vad gäller utdömda fängelseår per capita och där det handlar om 35 000 personer jämfört med ungefär 9 000 personer i dag. Det här är en ordentlig varningsklocka. Jag och Gunnar Strömmer är överens om att de som begår de allra allvarligaste brotten ska vara inlåsta under längre tid och att det har varit viktigt att höja straffen för många av de grova brotten, men det här är någonting som sker betydligt bredare än så och som riskerar att få konsekvenser som drabbar samhället och individer på ett negativt sätt.
Ett exempel, herr talman, är de straffskärpningar för narkotikabrott som gjordes i somras. Betydligt fler kommer att bli dömda till fängelse, och man kommer inte att få villkorlig frigivning på det sätt som vi har haft fram till nu. Det innebär att tidigare ostraffade som blir dömda till fängelsestraff kommer att knyta kontakter med ärrade gängkriminella under en längre tid i fängelset. Det leder till större skada för både samhället och de individer som med en mildare behandling från samhällets sida inte hade behövt gå den vägen.
Herr talman! Jag tycker att det finns skäl för regeringen att se på situationen i kriminalvården på ett mindre prestigefullt sätt och se hur man kan förbättra förutsättningarna på längre sikt. Människor som begår brott som inte är av den allra allvarligaste karaktären ska inte knyta an till ärrade kriminella, vilket dock riskerar att ske alltmer framöver.
Anf. 23 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag börjar med det som Rasmus Ling tog upp på slutet om hur vi ska se på framtiden och utvecklingen i svensk kriminalvård. Vad gäller de prognoser som Kriminalvården nu gör ska man förvisso se att det finns betydande marginaler, eftersom det är många faktorer som påverkar den framtida beläggningen. Men låt oss utgå från att det kan vara fråga om en tredubbling av antalet platser i kriminalvården under den kommande tioårsperioden. Det är flera faktorer som driver detta. Jag vill understryka att det inte ett ögonblick handlar om prestige. Men det kanske handlar om synen på samhället och hur man ska hantera de stora samhällsproblemen.
En väldigt viktig orsak till att många fler kommer att sitta i fängelse och att man kommer att sitta där längre är att samhällsutvecklingen har fört oss till en punkt där vi kan konstatera att det dödliga skjutvapenvåldet på tio år har tredubblats. Det sker skjutningar och sprängningar. Det är fråga om väldigt grov och allvarlig brottslighet som inte minst barn och unga dras in i. Fler kommer att dömas för allvarliga brott oavsett vad vi gör med straffsatserna framöver.
En andra del som jag vill lyfta fram är brottsuppklaringen. Polisen i Stockholm lyckades under förra året öka brottsuppklaringen avseende skjutvapenvåldet från 15, 16 eller 17 procent till över 70 procent. I Uppsala var uppklaringen 85 procent under förra året. Effektivare verktyg till polisen, bättre arbetssätt och större framgång med att klara upp brott kommer också att innebära att fler personer döms för sina brott. Eftersom det handlar om allvarliga brott kommer de att sitta i fängelse länge. Det är i grund och botten en positiv utveckling. Vi ärvde ju en situation med en brottsuppklaring på under 20 procent gällande de så kallade mängdbrotten, ännu lägre siffror för det dödliga våldet på en del håll och så vidare. Det är otroligt viktigt för legitimiteten i hela rättsstaten att vi får upp brottsuppklaringen. En både ofrånkomlig och önskvärd konsekvens av det är att fler skyldiga kommer att gripas, lagföras och dömas för sina brott. Sedan kommer naturligtvis också straffsatserna att påverka situationen.
Ingenting i dagens situation i kriminalvården är ett resultat av Tidöpartiernas kommande straffskärpningar; det är resultat av en rad andra faktorer. Det vi nu gör är att vi planerar långsiktigt och uthålligt för att möta allvarlig brottslighet och annan brottslighet med en skarpare syn på straff än hittills. Vi menar att man måste få till ett skifte, så att gärningsmannens intressen beaktas i lägre grad medan brottsoffrets intresse av upprättelse och det omgivande samhällets behov av skydd beaktas i högre grad.
Jag vill vända mig mot beskrivningen att det här skulle vara ett uttryck för någon allmän, generell och oprecis repression. Jag har nu hört flera gånger från vänsterhåll att det är det vi ägnar oss åt och att vi i stället bara borde fokusera på skjutningarna, sprängningarna och det grova våldet. Då vill jag lyfta fram rapportering som på senare tid gett oss en påminnelse om vad dagens regler får för konsekvenser i form av låga straff för exempelvis grova sexuella övergrepp och våldtäkter. Man får komma ut efter två tredjedelar av strafftiden även om man har en enorm benägenhet till återfall och så vidare. Det är inte en tillfredsställande ordning. Vi ska göra allt vi kan för att trycka tillbaka det grova våldet. Det råder det ingen som helst tvekan om. Men vi måste också lyfta blicken och se att det finns väldigt mycket annan allvarlig brottslighet som drabbar stora delar av vårt samhälle och som måste möta en kraftfullare respons än vad som i dag är fallet. Vi ska långsiktigt rusta kriminalvården för att kunna möta den utvecklingen.
Anf. 24 Rasmus Ling (MP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Det är helt klart så att brottsuppklaringen är viktig för både förtroendet för samhället och möjligheten att förebygga brott längre fram - inte bara för att de som har begått brottet blir dömda till fängelse utan också för att en ökad risk för att åka fast för den typen av brott kommer att vara brottsförebyggande. Det är vi helt på det klara med. Därför har vi också haft en bred samsyn om att man ska ge polisen fler preventiva tvångsmedel men även om mycket annat.
För att återgå till kriminalvården: Det stämmer, herr talman, att de straffskärpningar som högerregeringen och regeringsunderlaget aviserat inte har fått fullt genomslag ännu, även om det är några som har trätt i kraft. Desto viktigare, när vi har en redan ansträngd situation, är det då att se vad de aviserade sakerna kommer att leda till; en utbyggnad av kriminalvården behövs under alla förutsättningar, men hur kan den ske på ett sätt som gör att vi inte hamnar i en situation där vi får de här otroligt riskfyllda och negativa konsekvenserna, som vi faktiskt riskerar att få?
Vid sidan av detta har regeringen också sagt att kriminalvården ska ta över ansvaret för dem som i dag är dömda enligt lagen om sluten ungdomsvård. Jag säger inte att det är fel i sak, men med tanke på den situation vi är i gör man det för snabbt och forcerat, herr talman. Till 2026 ska det vara klart. Det är mindre än tre år. Det finns risk för att man inte gör det på ett bra sätt från början. Till exempel måste man hitta fysiska lokaler och personal.
Herr talman! Jag är glad för att vi haft den här debatten, men jag är helt säker på att vi kommer att ha anledning att återkomma till ämnet. Regeringen måste steppa upp och ta situationen i kriminalvården på större allvar än vad man gjort hittills.
Anf. 25 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Herr talman! Än en gång tack till Rasmus Ling för möjligheten att i dag diskutera dessa viktiga frågor! Jag vill understryka att regeringen har tagit frågorna på absolut största allvar från första stund. Men jag höjer gärna ambitionsnivån ännu mer.
Det råder ingen som helst tvekan om att samhällsutvecklingen, brottsuppklaringen, en förändrad syn på straff med brottsoffer och samhällsskydd i fokus gör att Kriminalvårdens utveckling under de kommande 10-15 åren kommer att vara en huvuduppgift för Sverige. Där har regeringen redan tagit täten.
Jag ska ta detta med ungdomsfängelserna som en krok för en mer allmän reflektion. Tiden till år 2026 är både kort och lång. Det råder ingen tvekan om att det skruvar upp tempot i omvandlingsprocessen. Men det gör vi för att samhällsproblemen är så utomordentligt akuta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag hör nu ofta att vi alla säger: Vi ser skjutningarna och sprängningarna, och vi är alla överens om att det är förfärligt. Vi måste göra allt vad vi kan för att trycka tillbaka det. Men det får inga konsekvenser i sense of urgency när det gäller reformerna.
Det är komplext. Men vi måste med gemensamma krafter säkerställa att vi genomför reformer som gör att vi kan bryta utvecklingen och göra det skyndsamt. Insikten om samhällsproblemens vidd måste få något slags konsekvens i synen på hur vi genomför reformer. Det ska vara högt tempo men också hög precision och hög kvalitet.
Jag vill också bekräfta vikten av att se de utmaningar som kriminalvården har. Dubbelbeläggningar är inte en dans på rosor. Men de kan göras på ett bra sätt, och de kan göras på ett dåligt sätt. En väldigt viktig grej när kriminalvården nu ska byggas ut är att man kan planera för dubbelbeläggning på ett annat sätt redan när man bygger nytt jämfört med den situation som finns i dag när man måste hantera lokaler som egentligen har byggts med en annan utgångspunkt. Allt det ligger framför oss. Det kommer vi att kunna göra på ett dynamiskt och väldigt bra sätt.
Allra sist vill jag säga något kort om den våldsbejakande extremismen. Skrivningarna i strategierna är väldigt starka, men det är inte det avgörande. Det avgörande är hur väl, metodiskt och målmedvetet det arbetet genomförs i praktiken. Där är vi helt överens.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.