Förutsättningarna för välfärden
Interpellation 2022/23:108 av Eva Lindh (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2022-12-07
- Överlämnad
- 2022-12-09
- Anmäld
- 2022-12-12
- Sista svarsdatum
- 2023-01-24
- Svarsdatum
- 2023-02-17
- Besvarad
- 2023-02-17
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Behovet och betydelsen av en stark välfärd blev tydligt under pandemin. För att värna välfärden och ge förutsättningar för att klara pandemins utmaningar var det viktigt för den socialdemokratiska regeringen att ersätta kommuner och regioner. Under pandemin sköt därför den socialdemokratiska regeringen till tre gånger så mycket till välfärden som det beräknade skattebortfallet i form av generella bidrag. Ekonomiska resurser tillfördes också för att öka kapaciteten i hälso- och sjukvården, bland annat genom att öka antalet vårdplatser, anställa fler i vården och förbättra arbetsmiljön.
Sverige behöver större satsningar på välfärden som skapar likvärdiga förutsättningar i hela landet. Därför har Socialdemokraterna under hela föregående mandatperioden ökat statsbidragen. Därför presenterade också Socialdemokraterna stora resurser i sin skuggbudget genom generella statsbidrag till kommuner och regioner.
Den budget som regeringen och Sverigedemokraterna presenterade innebär inga ökade statsbidrag till välfärden, trots att den ekonomiska utvecklingen med stigande inflation och höjda räntor innebär svåra utmaningar för Sveriges kommuner och regioner. Detta innebär att välfärden riskerar att försämras och att personal riskerar att sägas upp.
Kommunsektorns utgifter för investeringar har ökat kraftigt det senaste decenniet. Många kommuner har en växande befolkning och är i behov av nya lokaler för skol- och förskoleverksamhet. Samtidigt har antalet äldre ökat, vilket också har ökat behoven inom sjukvården och äldreomsorgen. Äldre byggnader och infrastruktur behöver dessutom renoveras eller bytas ut.
Med anledning av detta vill jag ställa en fråga till finansminister Elisabeth Svantesson:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att kommuner och regioner har tillräckliga ekonomiska förutsättningar för att klara sina välfärdsåtaganden?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2022/23:108
Webb-tv: Förutsättningarna för välfärden
Dokument från debatten
- Fredag den 17 februari 2023Kammarens föredragningslistor 2022/23:65
- Protokoll 2022/23:65 Fredagen den 17 februariProtokoll 2022/23:65 Svar på interpellation 2022/23:108 om förutsättningarna för välfärden
Protokoll från debatten
Anf. 19 Statsrådet Erik Slottner (KD)
Fru talman! Eva Lindh har frågat finansministern vilka åtgärder hon avser att vidta för att säkerställa att kommuner och regioner har tillräckliga ekonomiska förutsättningar för att klara sina välfärdsåtaganden. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sverige befinner sig i ett läge där hushållens, företagens och kommunsektorns ekonomi pressas hårt. Med hänsyn till det ekonomiska läget och den höga inflationen är inriktningen på budgeten svagt åtstramande. Finanspolitiken behöver vara väl avvägd för att få ned inflationen och för att hantera nedgången i ekonomin. Genom att följa det finanspolitiska ramverket säkerställs att det finns handlingsutrymme vid ett försämrat ekonomiskt läge. Regeringen prövar samtliga reformförslag mot det ekonomiska utrymmet och det finanspolitiska ramverket. Ordning och reda i de offentliga finanserna är en prioriterad uppgift.
Eva Lindh påstår att den budget som regeringen och Sverigedemokraterna presenterat inte innebär några ökade statsbidrag till välfärden och att detta medför att välfärden riskerar att försämras. Detta stämmer inte. I budgetpropositionen för 2023 satsas cirka en tredjedel av reformutrymmet på kommunsektorn.
Det generella statsbidraget höjs med 6 miljarder kronor från och med i år, i jämförelse med den nivå som tidigare har aviserats. Åren 2021 och 2022 fanns en tillfällig höjning av det generella statsbidraget på 10 respektive 5 miljarder kronor. Den tillfälliga höjningen var ett sätt att lindra effekter av pandemin och var aldrig tänkt som permanent höjning av det generella statsbidraget. Vidare avsätter regeringen omkring 6 miljarder kronor i riktade statsbidrag för 2023, bland annat 2 miljarder kronor till regionerna för en prestationsbaserad ersättning i syfte att öka antalet vårdplatser samt en förstärkt satsning på förlossningsvård och kvinnors hälsa med 1,7 miljarder kronor.
Jag är medveten om att kommuner och regioner, trots de medel som regeringen och Sverigedemokraterna nu på olika sätt tillför, ändå står inför en ekonomiskt utmanande period under kommande år. Hur kommuner och regioner kan hantera ekonomisk turbulens och samtidigt arbeta för en långsiktigt hållbar ekonomi diskuteras löpande i regeringen men också i kommuner och regioner. Frågan är svår och viktig. Det kommer att behövas en kombination av åtgärder för att värna och stärka välfärden.
Mer pengar kommer inte att lösa alla problem som kommunsektorn står inför. Kommuner och regioner behöver fortsätta arbeta innovativt, effektivisera sin verksamhet och utveckla den efter nya förutsättningar. Inte minst finns en potential i nya digitala lösningar. Staten har ett ansvar för att ge bästa möjliga förutsättningar för detta.
Det osäkra ekonomiska läget gör att det finns risk för att den ekonomiska nedgången blir djupare än enligt prognosen i budgetpropositionen för 2023. Regeringen följer därför utvecklingen mycket noga.
Anf. 20 Eva Lindh (S)
Fru talman! Den svenska välfärden finns där när vi är som mest sårbara. Vår välfärd skyddar, omfördelar kraft och skapar jämlikhet och möjligheter till ett mer jämställt samhälle.
Jag känner mig verkligen stolt över den svenska välfärden. Socialdemokratin är välfärdens förkämpar. Vi byggde upp den svenska välfärdsmodellen, och vi kommer att fortsätta försvara och utveckla den.
En fungerande välfärd är kärnan i det starka samhället. Det handlar om så mycket viktigt, sådant som är på allvar och betydande för alla oss och för våra nära och kära: att alla barn ska ha en bra skola, att vi får vård efter behov och tryggheten i att få en god omsorg på livets höst. Det är därför vi också reagerar så starkt när vi ser brister i välfärden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Behovet och betydelsen av en stark välfärd blev tydligt under pandemin. För att värna den och klara pandemins utmaningar var det viktigt för den socialdemokratiskt ledda regeringen att ersätta kommuner och regioner för de ökade kostnaderna. Under pandemin sköt vi därför till tre gånger så mycket till välfärden som det beräknade skattebortfallet i form av generella bidrag. Ekonomiska resurser tillfördes också för att öka kapaciteten i hälso- och sjukvården, bland annat genom att öka antalet vårdplatser, anställa fler i vården och förbättra arbetsmiljön.
Nu står välfärden inför nya utmaningar och tuffa ekonomiska tider - och med en regering som inte prioriterar välfärden med tillräckliga resurser. Samtidigt har antalet äldre ökat, vilket också har ökat behoven inom sjukvården och äldreomsorgen. Det behövs också investeringar i byggnader och infrastruktur, och detta kostar pengar för både kommuner och regioner. Det var också därför som vi socialdemokrater tillförde dubbelt så mycket resurser i det budgetförslag som vi lade fram i höstas jämfört med det som regeringen med stöd av Sverigedemokraterna lade fram.
Det är bekymmersamt att det inte blir tillräckligt med resurser till välfärden. Det riskerar att försämra välfärden men också att försämra förutsättningarna för personalen. De riskerar att sägas upp. Personalen är ryggraden i den svenska välfärden. Utan personal ingen välfärd. Därför återkommer jag och ställer frågan igen: Kommer regeringen att ändra om och skicka mer resurser - de resurser som kommuner och regioner behöver för att klara välfärden?
Anf. 21 Adnan Dibrani (S)
Fru talman! Jag vill börja att säga tack till ministern för att han är här. Men jag kommer nu att säga något som många kanske inte tror att man som socialdemokrat skulle säga här, nämligen att jag saknar den moderata finansministern. Jag uppskattar henne! Vi har suttit tillsammans i många år i finansutskottet. När vi ska debattera en sådan viktig fråga som välfärdens finansiering hade jag hoppats att hon skulle vara på plats. Men jag förstår att det inom regeringen har skett olika arbetsfördelningar som gör att civilministern är den som ska svara.
För oss socialdemokrater är en fungerande välfärd kärnan i det starka samhället. Det handlar om så många viktiga frågor som är betydande för oss: trygghet, en god äldreomsorg, att se till att människor får en jämlik vård, en bra skola och bra förutsättningar att klara sig i livet. Därför är det för oss alltid viktigt att prioritera välfärden, och det har vi gjort i varje givet läge då vi har lämnat fram en budget.
I den senaste budgeten, som den nya regeringen lade fram, satsade man väldigt många miljarder på att sänka skatten för de allra rikaste. Dubbelt så mycket av reformutrymmet, skulle man kunna hävda, satsades på sänkt skatt i stället för på kommuner och regioner. Vi satsade dubbelt så mycket på att se till att kommuner och regioner har de resurser som de behöver. De behöver ännu mer än det som vi lade fram, men det var en bra start.
Jag har fastnat för en mening i ministerns svar där han säger att kommunerna inte kommer att lösa alla problem bara genom att få pengar. Det kan man kanske hålla med om, men min fråga till ministern är: Vad säger det till den personal som just nu går på knäna där ute? Är svaret att de ska få arbeta mer innovativt?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Låt mig zooma ut från detta: Många gånger när man ska hitta nya arbetssätt för att klara ekonomin och annat och bli mer produktiv brukar man skicka in mer medel tills det nya sätter sig och man kan hämta hem det, om vi nu ska prata i de termerna. Men här har man inte skickat in nya medel utan snarare underfinansierat hela systemet. Svaret från ministern är att pengar inte kommer att lösa detta utan att den som jobbar mer effektivt och mer innovativt kommer att kunna hantera detta.
Jag tycker synd om personalen där ute, och jag ger civilministern möjlighet att svara dem som just nu går på knäna: Tycker ministern att det är tillräckligt med resurser och att de behöver jobba mer effektivt, eller kommer det att tillskjutas mer medel framöver?
Anf. 22 Statsrådet Erik Slottner (KD)
Fru talman! Jag instämmer verkligen i de varma engagerade ord som precis uttalats här vad gäller välfärden. Kristdemokraterna är ett välfärdsparti. Det är detta som gör att många dras till Kristdemokraterna. Det finns ett oerhört stort engagemang för äldreomsorg, LSS och sjukvård. Det är detta som utgör the selling point, som man säger ibland, för Kristdemokraterna, som är ett borgerligt parti med en stark social röst.
Under den förra mandatperioden - då jag var äldreborgarråd i Stockholms stad - i huvudstaden var jag själv med om att tillföra historiskt stora anslag till just äldreomsorgen. Jag vet alltså vad det innebär att vara engagerad i välfärden och att prioritera välfärden. Det är därför regeringen ger ett stort tillskott till kommunsektorn och välfärden, och det är därför vi väljer att lägga en tredjedel av reformutrymmet på både ökade generella statsbidrag och riktade statsbidrag till kommuner och regioner - just för att säkra välfärdens kärna.
Det statsbidrag på ungefär 4 miljarder kronor som enkom gick till att stärka äldreomsorgen under pandemin och som Kristdemokraterna och Moderaterna drev igenom i riksdagens finansutskott under den förra mandatperioden är nu permanent och kommer att vara kvar framöver. Detta är viktigt.
De ökade anslag till kommuner och regioner som gavs under pandemin var vi helt överens om i riksdagen, och Kristdemokraterna var en mycket aktiv part här för att få igenom ökade anslag till välfärden under pandemin. Men vi sa också gemensamt att anslagen var just pandemianslag. De var tillfälliga anslag till kommuner och regioner för att klara av att upprätthålla välfärden i en mycket ansträngd tid. Enligt planen skulle de extra bidragen fasas ut, både i den socialdemokratiska regeringens budget då och i den budget som vi lägger fram nu.
Jämfört med de anslag som skulle ges nästa år ökar vi nu anslagen med cirka 12 miljarder kronor i generella och riktade statsbidrag till kommuner och regioner, vilket utgör ungefär en tredjedel av det totala reformutrymmet.
Vi i regeringen är naturligtvis beredda att återkomma med ökade resurser om vi ser att det uppstår behov. Vi följer utvecklingen i kommunsektorn mycket noggrant för att se hur behoven ser ut framöver. Om man tittar på budgeten för 2023 i kommunerna kan man se att fem kommuner har valt att höja skatten och att sju kommuner har valt att sänka skatten. I princip alla kommuner låter alltså skatten ligga stilla under 2023, och det är en indikator på att kommunsektorn gör bedömningen att de med de tillskott som nu ges kommer att klara av att hålla en ekonomi i balans.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Kommunerna har genom åren byggt upp så kallade resultatutjämningsreserver, och där ligger nu ungefär 40 miljarder kronor som kan användas för att parera den lågkonjunktur som vi väntas gå in i. Jag tycker att det är ett klokt förvaltarskap från kommunerna att bygga upp sådana reserver som kan användas som ett slags airbag när vi nu går in i sämre ekonomiska tider. Då blir kommunsektorn mindre beroende av att staten hela tiden ska parera sämre ekonomiska tider med ökade statsbidrag. Det blir en större långsiktighet.
Dibrani ställde en del frågor som jag får återkomma till i mitt nästa inlägg, för jag ser att talartiden är slut. Men jag vill sammanfatta med att säga att regeringen är väldigt engagerad i välfärdsfrågan. Kristdemokraterna är ett välfärdsparti, och det är därför ingen tillfällighet att vi många gånger får ansvar för just välfärdsfrågorna, såväl i regeringen som i kommuner och regioner.
Anf. 23 Eva Lindh (S)
Fru talman! Det har uppskattats att Kristdemokraterna ofta uttrycker ett engagemang för välfärden och för den viktiga svenska välfärdsmodellen, men det som betyder något är vad som händer och vad man gör. Engagemang måste ombildas till handlingskraft.
Politik gör skillnad. När vi socialdemokrater ledde regeringen anställdes 100 000 fler i välfärden. Det gör skillnad att man omprioriterar och gör sitt engagemang till kraft och handling. Det som vi nu ser är att hälften av kommunerna och 17 av 21 regioner räknar med att gå med underskott under året. De kanske inte höjer skatten eller planerar att göra det därför att de vet att utmaningarna under det kommande året 2024 blir ännu större.
Vi oroar oss, och har fog för att oroa oss, för välfärdens utveckling i framtiden. Det som kommuner och regioner står inför nu är att de får otillräckliga resurser och inte får mer detta år än vad de fick tidigare. Därtill kommer den höga inflationen, och detta tillsammans med de högre räntorna drabbar dem precis som oss alla i hela samhället. Detta innebär ännu större kostnader och utgifter utöver vad de hade redan tidigare, alltså det som vi såg innan. Det är klart att detta oroar.
Jag var kommunalråd i Linköping förra gången den borgerliga regeringen styrde. Jag känner igen detta. Den dåvarande regeringen valde att sänka skatterna i stället för att höja statsbidragen till kommunerna. Då såg vi att de anställda fick betala priset och att välfärden krackelerade. Nu upprepar sig historien, och vi är oroliga för att just detta ska hända ännu en gång.
Vi har hört ett antal gånger att pengar inte är allt, men personal måste kunna anställas. För detta behövs resurser. Det krävs mer personal ute i välfärden. Det handlar, bara för att ta ett exempel, om att allt fler blir äldre, vilket är jättebra. Den svenska välfärden har gjort att vi lever längre och har bättre hälsa. Men människor blir äldre och behöver äldreomsorg, och då måste det anställas personal inom äldreomsorgen. Där behövs fler arbetskamrater som kan hjälpa till att ge den goda omsorg som vi vill att man ska klara av att ge. Personalen behöver också ha en god arbetsmiljö där man trivs och kan ägna sig åt rätt saker och där man väljer att stanna kvar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Som sagt: Pengar spelar roll. Politik gör skillnad. När vården, skolan och omsorgen inte får tillräckliga resurser innebär det nedskärningar i välfärden. Jag väntar fortfarande på att det engagemang som Kristdemokraterna ofta visar för välfärden ska göra skillnad i budgeten och i prioriteringarna framöver.
Anf. 24 Adnan Dibrani (S)
Fru talman! Som interpellanten Eva Lindh nämnde har vi under de år som vi har styrt fått över 100 000 fler i välfärden. Det är för att vi har satsat på våra kommuner och regioner - rekordstora satsningar som de verkligen har uppskattat.
Ministern nämnde i sitt svar att kommunerna har en airbag genom resultatutjämningsreserven. Det ska vi vara glada för. Det har de därför att den socialdemokratiskt ledda regeringen satsade enorma summor som kommunerna och regionerna har kunnat spara för att använda när det är lite kärvare tider. Detta har ingenting att göra med den nuvarande regeringen.
Min oro gäller både framtiden och den tid vi nu lever i. Jag ställde en fråga till ministern om vad det innebär att jobba mer innovativt och effektivt och varför mer pengar inte behöver tillskjutas till kommunsektorn.
Jag ska lägga till två saker för att belysa problemet här och nu. Vi har i dag kommuner där de drar in på fruktstunderna för små barn eller drar in på ett ägg till barnen. Man kan fundera på vad detta ger, men det är vad de behöver göra för att försöka få balans i ekonomin. I det läget får de höra att de inte behöver mer pengar och att de får arbeta mer effektivt.
Vad ska jag enligt ministern svara de barn som just nu tycker att det är ganska jobbigt att inte få frukt, ägg eller vad det kan vara? Men, framför allt, vad ska jag svara den personal som tycker att det är oerhört jobbigt att säga nej till barnen? I dessa ekonomiskt kärva tider är detta kanske den enda frukt som barnen får för att de har det tufft där hemma.
Här och nu har vi bekymmer. Ekonomin är oerhört svår i våra kommuner, och jag hade önskat att ministern hade svarat. Han kanske gör det i sitt nästa inlägg genom att säga att vi behöver mer resurser. Det innebär inte att man inte behöver jobba effektivt. Men mer resurser behövs.
Anf. 25 Statsrådet Erik Slottner (KD)
Fru talman! Jag delar bedömningen att mer pengar behövs till välfärden och att mer pengar behövs till kommuner och regioner. Det är också därför som regeringen tillför mer resurser och lägger en tredjedel av vårt reformutrymme just på kommunsektorn. Jag vill verkligen få detta sagt. Det ges nämligen en annan bild av mina socialdemokratiska motdebattörer under denna debatt.
Jag är också orolig för framtiden. Jag har flera gånger i denna talarstol sagt att jag också känner en oro för kommunsektorns framtida utmaningar att upprätthålla välfärden, kanske inte främst för ekonomin som jag tror att vi kommer att lösa tillsammans eftersom Sverige har starka statsfinanser. Och vi har lagt fram en ansvarsfull budget så att vi kommer att kunna möta upp behov som kan uppstå. Men jag känner en stor oro för kompetensbrist och kompetensförsörjning och för att behovet av ny arbetskraft ökar så mycket samt hur vi ska få unga människor att vilja utbilda sig inom dessa sektorer. Det är kanske den största utmaningen som kommunerna står inför.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sedan vill jag säga till Eva Lindh att Alliansens resurser till kommunsektorn ökade. Kommunerna hade bra ekonomi under alliansåren. Kommunsektorns ekonomi ökade, inte främst på grund av ökade statsbidrag utan för att ekonomin växte, för att fler människor kom i arbete och för att skatteunderlaget till kommunerna växte. De viktigaste förutsättningarna för kommunerna är att skatteunderlaget ökar, att antalet arbetade timmar blir större och att sjukskrivningarna minskar. Detta är viktiga frågor för kommunerna, och detta hände just under alliansåren.
Socialdemokraterna får gärna berätta för undersköterskorna i äldreomsorgen att jobbskatteavdraget som gav honom eller henne ungefär 1 500 krnor mer i månaden att röra sig med aldrig skulle ha införts. Jag tror inte att undersköterskorna riktigt uppskattar ett sådant budskap. Och Socialdemokraterna har i sina budgetar inte föreslagit att något av de fem jobbskatteavdrag som den förra alliansregeringen införde ska tas bort. Jag tycker ändå att det är intressant med tanke på den retorik som förs fram här.
Pengar spelar stor roll - det visar också denna regering - men de spelar inte all roll. Jag tycker att det är viktigt att säga det ibland. Tror man att kommunsektorns utmaningar framöver ska kunna lösas enbart med ökade statsbidrag och framför allt om man förenklar detta tycker jag att man vilseleder medborgarna. Att jobba mer effektivt handlar inte om att man ska springa fortare i korridorerna och att man ska ge färre kramar, som det sägs ibland. Men det kan röra sig om digitalisering.
Jag återkommer ibland till min tid som äldreborgarråd, och jag tycker att man ibland får referera till det som man själv gjort i tidigare uppdrag. Vi försökte då med digitala verktyg frigöra tid inom äldreomsorgen. Det kunde handla om sådana enkla saker som att i stället för att utbildad personal skulle gå iväg till mataffären och köpa mat kunde man exempelvis göra onlinebeställningar av mat. Att man hade digitala nycklar i stället för fysiska nycklar sparade väldigt mycket tid inom äldreomsorgen. Att inte låta utbildad undersköterskepersonal städa eller stryka utan låta andra yrkesgrupper göra det är ett sätt att göra verksamheten både effektivare och mer optimerad.
Att få fler att jobba heltid är en annan viktig fråga för att klara kompetensförsörjningen framöver och skapa bättre arbetsmiljö. Att få människor att jobba längre, att orka och vilja jobba längre, är också ett annat sätt att få kommuner och regioner att kunna hantera utmaningen med personalbrist framöver.
Det finns alltså många andra frågor som vi också måste kunna diskutera. Jag tycker att det blir för snävt om vi bara diskuterar om ett statsbidrag ett enskilt år ska öka med 6 eller 12 miljarder kronor. Debatten blir fattig. Vi behöver komma djupare ned än så för att verkligen klara av välfärdens utmaningar.
Anf. 26 Eva Lindh (S)
Fru talman! Låt mig börja i den ände där civilministern slutade. Vi ser att det finns stora kompetensbrister. Det saknas personal inom en lång rad yrkesgrupper inom välfärden. Om det inte finns personal att anställa måste vi självklart agera för att råda bot på det. Det som bekymrar mig ännu mer är om det inte finns resurser, utbildningsplatser eller äldreomsorgslyft, som faktiskt har fungerat. Det finns i år, men det finns inte i budgeten för kommande år. Då är det ett ännu större problem. Vi behöver alltså resurser, och vi behöver också förbereda för den personalbrist som kommer och som redan finns i dag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det kan absolut göra skillnad med digitaliseringar, men det gör inte all skillnad. Det är inte det stora. Jag har jobbat inom äldreomsorgen. Jag vet därför att även om man genom digitalisering skulle underlätta förutsättningarna för äldreomsorgen är det mycket tid och kraft som vi både ska och bör lägga på att sitta och hålla den där handen och ge den omsorg som behövs.
Vi socialdemokrater vill fördubbla satsningarna på välfärden för att vi vet att resurser spelar roll. Välfärden spelar roll både för våra nära och för att den skapar förutsättningar för ett jämlikt samhälle, ett samhälle som håller ihop och ett Sverige där hela landet ska leva och växa. Det kräver resurser. Det är därför som vi blir oroade när vi ser att det inte finns tillräckliga resurser för välfärden framöver.
Jag tackar civilministern för debatten och för att vi kan stå här i dag, inte för att samtala om men åtminstone debattera frågan.
Anf. 27 Statsrådet Erik Slottner (KD)
Fru talman! Jag vill också tacka Eva Lindh och Adnan Dibrani för denna debatt som jag tycker har varit bra. Det går inte att ta miste på det engagemang som ändå finns för välfärden, vilket jag tycker är väldigt bra. Jag gläds över att så många partier som möjligt verkligen funderar på hur vi kan stärka välfärden framöver och hur människor som behöver samhällets stöd i olika faser av livet verkligen kan få omsorg och den värme som alla som jobbar med välfärd ger till både barn och äldre men också till människor som mitt i livet behöver välfärden.
Jag vill återigen, som jag har gjort i alla inlägg hittills, säga att det är därför som denna regering lägger mer pengar i statsbidrag till kommuner och regioner, såväl ökade generella statsbidrag som riktade statsbidrag.
Inom Socialdepartementet, där kristdemokraten Jakob Forssmed är departementschef, har flera riktade statsbidrag införts bland annat för att bryta ofrivillig ensamhet, för fler vårdplatser inom sjukvården, för en stärkt förlossningsvård och för kvinnors sjukvård. Och många andra satsningar har gjorts. Jag tycker alltså att det görs väldigt mycket.
Eva Lindh pekade på Äldreomsorgslyftet, som jag tycker har varit en väldigt bra satsning, även om det av olika anledningar har varit svårt att göra av med alla pengar i de olika kommunerna. Linköping var för övrigt en av de kommuner som var med i ett inslag på SVT för något år sedan och som hade stora problem att göra av med pengarna. Det var en treårig satsning. Det planerades att fasas ut även av den förra regeringen. Hur vi gör med äldreomsorgssatsningarna och andra kompetensutvecklingssatsningar när tiden för dem går ut får regeringen återkomma om i nästa budget. Vi hade mycket kort tid på oss att lägga fram en budget - från att denna regering tillträdde till att den skulle lägga fram en budgetproposition till riksdagen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Exakt hur vi fortsätter att fullfölja dessa satsningar får vi återkomma till. Men kompetensförsörjning och yrkesutbildningar kommer att vara helt avgörande för att klara välfärdens utmaningar framöver.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.