Fossilfri konkurrenskraft inom bygg- och anläggningssektorn
Interpellation 2023/24:656 av Katarina Luhr (MP)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-03-22
- Överlämnad
- 2024-03-25
- Anmäld
- 2024-04-02
- Svarsdatum
- 2024-04-12
- Sista svarsdatum
- 2024-04-12
- Besvarad
- 2024-04-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Den 21 februari tog bostadsministern emot den uppdaterade färdplanen för bygg- och anläggningssektorns omställning till fossilfrihet som branschen tagit fram i samarbete med Fossilfritt Sverige.
I dag står bygg- och anläggningssektorn för 22 procent av Sveriges växthusgasutsläpp. Färdplanens mål är att minska dessa utsläpp med 50 procent till år 2030 för att år 2045 nå nettonollutsläpp.
Färdplanen innehåller bland annat 14 angelägna uppmaningar till riksdag och regering för att målen ska kunna uppnås. Åtgärder som efterfrågas snarast handlar om allt från energieffektivisering och offentliga investeringar till att främja cirkulära byggmaterialflöden och resurshushållning med råvaror.
Enligt planen är ett tydligt ledarskap avgörande för sektorns omställning i företagen men inte minst också inom myndigheter och politik. Näringslivet signalerar i dag ett stort behov av tydlig politisk inriktning.
I en tid med uppenbart behov av handling för att minska klimatutsläppen är många nyfikna på hur statsrådet har tänkt att förvalta färdplanen och hur de 14 uppmaningarna kommer att tas om hand framåt med syftet att bygg- och anläggningsbranschen ska kunna nå både sina kortsiktiga och sina långsiktiga klimatmål.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till statsrådet Andreas Carlson:
- Tänker statsrådet ta några initiativ i linje med de 14 uppmaningarna i handlingsplanen?
- Finns det några specifika åtgärder i handlingsplanen som statsrådet ser som extra angelägna, och hur tänker han i så fall hantera dessa?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:656
Webb-tv: Fossilfri konkurrenskraft inom bygg- och anläggningssektorn
Dokument från debatten
- Fredag den 12 april 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:97
- Protokoll 2023/24:97 Fredagen den 12 aprilProtokoll 2023/24:97 Svar på interpellation 2023/24:656 om fossilfri konkurrenskraft inom bygg- och anläggningssektorn
Protokoll från debatten
Anf. 80 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Katarina Luhr har frågat mig om jag tänker ta några initiativ i linje med de 14 uppmaningarna i färdplanen för bygg- och anläggningssektorns omställning till fossilfrihet, om det finns några specifika åtgärder i handlingsplanen som jag ser som extra angelägna och hur jag i så fall tänker hantera dessa.
Den gröna omställningen går hand i hand med konkurrenskraft och tillväxt. Bygg- och anläggningssektorns färdplan för fossilfri konkurrenskraft är därför ett viktigt initiativ för att samla branschen i omställningen mot en fossilfri ekonomi. Den uppdaterade planen visar att branschen gör framsteg och att ytterligare åtaganden tas av aktörer i hela värdekedjan. Regeringen genomför och bereder flera åtgärder i linje med de uppmaningar som branschen presenterar i färdplanen.
Till exempel ser regeringen över regelverket kring hantering av jord- och bergmassor med utgångspunkt i förslag som lämnats av Naturvårdsverket. Syftet är att främja en effektiv användning av schaktmassor genom att öka resursutnyttjandet och minska transportbehovet.
Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 har marknadsintroduktionsstödet för miljöarbetsmaskiner, inklusive elektriska arbetsmaskiner, förstärkts för att påskynda omställningen till fossilfrihet. Regeringen fortsätter också att satsa på utbyggnaden av laddinfrastruktur i hela landet. Naturvårdsverket har dessutom fått i uppdrag av regeringen att analysera behovet av åtgärder för att främja ladd- och tankinfrastruktur för arbetsmaskiner. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2025.
I regeringens klimatpolitiska handlingsplan bedömer regeringen att kravet på klimatdeklaration för byggnader bör utvidgas för att uppfylla de krav som kan komma att följa av EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda. Fler byggnadsdelar och processer bör omfattas samtidigt som den administrativa bördan begränsas. Vidare remitteras för närvarande Boverkets förslag på gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan.
Jag delar branschens bedömning att det finns betydande resurs- och klimatfördelar med att optimera och omvandla det befintliga byggnadsbeståndet. Det kan också vara mer ekonomiskt genomförbart i en lågkonjunktur eftersom det inte kräver en lika stor investering som nyproduktion från grunden gör. Regeringen inför därför en planeringstimulans för omvandlingar från lokaler till bostäder i syfte att öka kommunernas ekonomiska incitament att planlägga för att möjliggöra fler omvandlingar.
Till sist vill jag poängtera att regeringen delar branschens bedömning att en säkrad tillgång till fossilfri el och effektiva tillståndsprocesser är avgörande för den gröna omställningen. Regeringen lämnade nyligen över en energipolitisk inriktningsproposition till riksdagen där energipolitiken läggs om för att möta ett ökande elbehov på kort, medellång och lång sikt samt för att säkra en trygg energiförsörjning och effektiv klimatomställning.
Regeringen vill ge goda förutsättningar för alla fossilfria energislag, vilket är grundläggande för en tillförlitlig elproduktion. Regeringen bedömer särskilt att ny kärnkraft behövs för att tillgodose framtidens elbehov och för att öka leveranssäkerheten i elsystemet. För att göra miljötillståndsprocesserna enklare och mer effektiva avser regeringen att genomföra delar av de förslag som lämnats av Miljöprövningsutredningen. Därtill har regeringen tillsatt en ny utredning om förenklade och förkortade tillståndsprocesser enligt miljöbalken. Regeringen har också nyligen överlämnat en proposition med lagförslag som syftar till att bidra till en tydligare och snabbare process för att förnya, förstärka och bygga ut elnät.
Anf. 81 Katarina Luhr (MP)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! I dag släpptes Naturvårdsverkets analys som visar att regeringens klimatåtgärder missar klimatmålen på både kort och lång sikt. Det är såklart allvarligt och behöver lyftas fram.
Fossilfritt Sverige startades av regeringen inför FN:s klimattoppmöte i Paris 2015, och där samlas näringsliv och organisationer för att tillsammans öka takten i klimatomställningen. Målet är att bygga en stark industri och skapa fler jobb och exportmöjligheter genom att Sverige ska vara i framkant i klimatarbetet.
Fossilfritt Sverige arbetar med att ta fram politiska förslag till regeringen på åtgärder som ska bidra till att minska klimatutsläppen på bästa sätt. Sedan Fossilfritt Sverige startade har 22 olika branscher tagit fram var sin färdplan för att visa hur företagen kan stärkas genom att bli fossilfria eller klimatneutrala.
I februari i år lämnade bygg- och anläggningssektorn sin uppdaterade färdplan till bostadsminister Andreas Carlson. Att ta fram färdplanen har varit ett stort arbete. Den har tagits fram av sju branschorganisationer tillsammans med Trafikverket och Fossilfritt Sverige. Representanter från Byggföretagen, Byggherrarna, Byggmaterialindustrierna, Fastighetsägarna, Innovationsföretagen, Installatörsföretagen, Sveriges Allmännytta och Trafikverket har suttit i arbetsgruppen. Jag tror inte att jag överdriver mycket när jag säger att arbetet har krävt blod, svett och tårar.
I färdplanen finns branschens mål och åtgärder för att bygg- och anläggningssektorn ska kunna halvera sina utsläpp till år 2030 och nå målet om nettonollutsläpp år 2045. Branschen skickar samtidigt med 14 uppmaningar till riksdag och regering om åtgärder som behöver finnas på plats för att klimatarbetet ska kunna genomföras och klimatmålen ska kunna nås.
Vi står i dag i början av en klimatkris, och det är verkligen ingen nyhet för någon. Varje år får vi nya rapporter om att det varit det varmaste året, en rekordtidig sommar, den varmaste sommaren eller den varmaste mars som någonsin uppmätts. I delar av världen ser vi redan stora problem med höga temperaturer och brist på vatten och mat på grund av torka. Här i Sverige har vi också sett många exempel på att klimatet förändras. Det är allt från inställda vintersportevenemang till översvämningar, ras, värmeböljor och skogsbränder.
Det vi ser i dag är bara en början. Ju mer fossila bränslen vi använder, desto större klimateffekter kommer vi att se. Varje ton som vi släpper ut eller låter bli att släppa ut räknas. Var utsläppen sker spelar inte någon roll, vilket gör att ingen kommer undan. Vi behöver tillsammans göra allt för att minska utsläppen i så hög takt som det bara går, och det är bråttom.
Vi ser i dag att klimatutsläppen ökar på grund av regeringens ovilja att minska utsläppen från vägtrafiken, men klimatarbetet måste ske på många olika nivåer och inom alla sektorer. Statsrådet Carlson har därför en stor del av klimatkakan kvar att jobba med, även i det fall han skulle vilja ducka för utsläpp som kommer från bilar och flyg.
Lite mer än en femtedel av Sveriges klimatutsläpp kommer från bygg- och fastighetssektorn. Den står dessutom för ungefär en tredjedel av Sveriges energianvändning och producerar mer avfall än alla svenskars hushållsavfall hopräknat. Det är bara gruvindustrin som producerar mer avfall i dagsläget.
Det finns alltså massor av åtgärder som tillsammans kan sänka de totala utsläppen inom byggsektorn och på så sätt spara både klimatutsläpp, el och olika naturresurser.
I färdplanen ger man 14 uppmaningar till riksdag och regering för att klimatmålen inom bygg- och anläggningssektorn ska kunna nås. Som jag sa handlar frågan om ungefär en femtedel av Sveriges klimatpåverkan. Nu skulle jag verkligen vilja veta hur bostadsministern ska ta färdplanen vidare.
Statsrådet lyfte i sin inledning fram ett antal åtgärder som regeringen har infört sedan en tid tillbaka. Jag skulle därför vilja veta om det kommer några nya initiativ från regeringen baserat på färdplanen och om det finns några åtgärder som ministern vill prioritera extra för att bygg- och anläggningssektorn ska kunna gå snabbare fram i sitt viktiga arbete med att minska sin klimatpåverkan.
Anf. 82 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Jag vidrörde flera av de punkter och uppmaningar som finns i färdplanen från bygg- och anläggningssektorn. Jag var med vid presentationen och tog emot den. Jag är väldigt tacksam över det engagemang som finns i sektorn bland alla dem som har varit med och tagit fram den.
Ledamoten tror att det har gått åt blod, svett och tårar för att få till detta, men jag hoppas att det inte har varit så mycket blod. Jag har mött ett stort engagemang och en stor glädje i sektorn, inte minst eftersom det visas med stor tydlighet att det går att kombinera en stärkt konkurrenskraft med att påskynda omställningen. Det hänger väldigt ofta ihop.
Inte minst kan man se på Sverige i en global kontext och på EU-nivå. Vi leder många gånger utvecklingen här. Det svenska näringslivet ligger långt fram i att utveckla metoder som jag ser framför mig att man kommer att kunna exportera till andra länder i takt med att kraven skärps på hela EU-nivån.
Detta är något som regeringen har varit angelägen om att få till. Under det svenska ordförandeskapet förhandlade vi flera viktiga akter i mål. Två av hörnstenarna i regeringens arbetsprogram var just omställning och konkurrenskraft. Detta går att gifta ihop, och det visar branschens färdplan.
Det finns flera saker. Jag ska inte gå in på alla delar. Ledamoten frågade, fru talman, om jag tänker ta några initiativ och om det finns några specifika åtgärder i handlingsplanen som är extra angelägna.
En del i detta handlar om det som jag var inne på. Punkt 11 av uppmaningarna handlar om att material inte ska avfallsklassas i onödan. Regeringen avser att se över regelverket i syfte att öka resursutnyttjandet och minska transportbehovet med utgångspunkt i de förslag som finns från Naturvårdsverket och de remissynpunkter som har lämnats.
Utsläppsfria arbetsmaskiner finns med i punkt 13: Främjande insatser behövs för att ställa om från fossila till utsläppsfria arbetsmaskiner och fordon. Regeringen har bland annat förstärkt Klimatklivet för att kunna stödja företag och andra verksamheter i hela landet som vill ställa om och minska sina utsläpp, liksom stödet till utbyggnad av laddinfrastruktur.
De nya satsningarna ska också gå till klimatpremier för elektriska arbetsmaskiner och tunga och lätta ellastbilar.
En annan del gäller det som också finns i en av de sektorsspecifika färdplanerna för exempelvis betong, där vi ser att Trafikverkets klimatkrav i upphandling har uppmärksammats. Det kan vara ett sätt att arbeta med de initiativ som finns att man genom upphandling ställer krav som främjar utvecklingen. Som jag sa inledningsvis, fru talman, är det något som jag tror kan innebära att vi får exportprodukter från vårt eget land som stärker jobb och tillväxt samtidigt som vi lyckas med de högt uppställda målen att sänka utsläppen.
Som jag sa i mitt svar handlar en viktig del om en ökad elektrifiering. Det är en avgörande faktor för att minska utsläppen till i princip noll i flera sektorer. Det går också som en röd tråd genom flera av de åtgärder som lyfts fram att vi måste öka produktionen av fossilfri el, och för att tillgodose framtidens elbehov och öka leveranssäkerheten i elsystemet behövs särskilt ny kärnkraft.
I det sammanhanget skulle jag vilja ställa frågan tillbaka till Katarina Luhr, som representerar Miljöpartiet, varför man fortfarande håller kvar vid motståndet mot den fossilfria och leveranssäkra energikälla som kärnkraften är.
Anf. 83 Katarina Luhr (MP)
Fru talman! Vi står just nu i ett klimatnödläge. Enligt vad man kunnat uppmäta var 2023 troligen världens hittills varmaste år. Med de åtgärder som finns på plats i dag går vi mot en uppvärmning på 2,5-3 grader, vilket kommer att göra delar av jorden helt obeboeliga. Vi kan inte tveka; vi behöver göra allt för att förhindra detta. Arbetet behöver göras nu och inte sedan, vilket kan vara ett av svaren när det gäller kärnkraftsmotståndet.
Statsrådet lyfter fram ett antal punkter som jag kan hålla med om är relevanta och viktiga för att minska miljö- och klimatpåverkan från just byggsektorn. Själv är jag till exempel förtjust i både fossilfria arbetsmaskiner och omvandling av tomma kontor till bostäder, något som också nämndes i svaret.
Mer intressant är kanske åtgärder som statsrådet glider över lite snabbt eller kanske helt utelämnar. En viktig punkt som lyfts i färdplanen är energieffektivisering. Genom att bygga energismart och genom energirenoveringar skulle vi kunna spara energi motsvarande flera kärnkraftsreaktorer, energi som skulle kunna användas där den behövs bättre i dag. Det är någonting som skulle kunna göras ganska snabbt och som också skulle kunna ge väldigt stor effekt.
I färdplanen föreslår man ett införande av ett energieffektiviseringsbeting i sektorerna bostäder och service. Miljöpartiet skulle vilja ha en nationell handlingsplan för energieffektivisering just i bostäder och lokaler men också ett ökat stöd för effektiva energieffektiviseringsåtgärder. Det här är en väldigt viktig fråga. EU kommer nu med nya krav på Sverige, och det kommer att krävas tydlig styrning från regeringen för att minska energianvändningen inom fastighetssektorn i den takt som krävs. Detta är åtgärder som är bra för de flesta av oss.
En annan viktig fråga som lyfts fram är hur våra skattepengar används och att offentliga investeringar ska komma med klimatkrav, något som även statsrådet tog upp. Det här borde vara en självklarhet i alla upphandlingar och alla investeringar. För att näringslivet ska kunna göra investeringar som styr mot klimatnytta behöver ju någon köpa deras tjänster, och våra skattepengar ska inte stötta den teknik som håller oss kvar i gammal fossil teknik när det finns bättre alternativ. Och tekniken finns när vi ställer rätt krav. Vi investerar och upphandlar för mångmiljardbelopp inom offentlig sektor, och därför är det viktigt att ställa krav och se vad vi får för pengarna. Det är hög tid att föra in klimatkrav inom all offentlig upphandling.
Sist men inte minst vill jag verkligen lyfta fram frågan om klimatbättre byggmaterial med tyngdpunkt på resurssmarthet, återbruk och återvinning av material. Det här är en fråga som handlar både om att spara resurser och om att minska klimatutsläppen. Jag lyfte i mitt tidigare inlägg fram att byggsektorn är en stor avfallsproducent. Statsrådet Carlson lyfter själv fram att omvandling av byggnader har fått ett stöd, men ett större antal åtgärder skulle behöva införas för att få igång en bättre hantering av både byggnader och byggmaterial för att vi ska få den klimatvinst vi behöver. Färdplanen föreslår några av dessa, men vi behöver många fler än så.
Alla dessa olika åtgärder behövs och många fler därtill. Baserat på det vill jag fråga bostadsministern vad han tänker om de här frågorna som i branschens färdplan lyfts fram som oerhört viktiga. Hur ska vi arbeta vidare för att minska vår energianvändning inom bostads- och byggsektorn? Kommer regeringen att använda sig av klimatkrav vid offentliga investeringar framöver? Vilka åtgärder vill statsrådet prioritera runt återbruk och återvinning av byggmaterial? Kommer regeringen att införa gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan efter att förslaget varit ute på remiss?
Det här är frågor som inte är särskilt tydliga i regeringens egen klimathandlingsplan.
Anf. 84 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Ledamoten ställer flera frågor, vilket är förståeligt eftersom det är 14 uppmaningar till riksdag och regering som ligger till grund för interpellationen. Jag tror att man skulle kunna ha en interpellationsdebatt per uppmaning, fru talman, så jag kommer att gå igenom några av frågorna som ställs, och jag ber om respekt för att tidsutrymmet inte medger att jag går in i varje fråga i den detalj som den kanske hade förtjänat.
När det gäller punkt 9, som handlar om att främja cirkulära byggmaterialflöden genom att låta Naturvårdsverket tillsammans med industrin ta fram materialspecifika kriterier för relevanta materialströmmar som definierar när avfall åter blivit en produkt och som är en av de punkter som ledamoten utvecklar kring, är det så att Boverket genomför ett treårigt uppdrag att utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn. Myndigheten ska bland annat analysera hur återanvändning och återvinning av befintligt byggmaterial och befintliga byggnadsverk fungerar i dag. Boverket ska föreslå åtgärder för att främja cirkulärt byggande och cirkulär förvaltning och vid behov lämna nödvändiga författningsförslag. Det uppdraget ska redovisas senast den 20 december 2024, och det ligger nu på Boverket att arbeta med detta. Jag ser också framför mig att man kan ta in en del av de saker som branschen pekar på träffar samma sak.
Revideringen av byggproduktförordningen kan bidra till en utveckling av marknaden för återvunnet och återanvänt material och en samtidigt kraftigt minskad klimatpåverkan från byggprodukter. Den här förordningen förväntas bland annat möjliggöra harmoniserade testmetoder för återbrukade byggprodukter och att det blir obligatoriskt för producenter att redovisa byggprodukters klimatpåverkan. Den reviderade byggproduktförordningen förväntas bland annat innebära krav på byggmaterialproducenter att deklarera produkters klimat- och miljöegenskaper, vilket också är något som kan göra att vi får ett bättre resursutnyttjande och en bättre cirkularitet.
På det temat, fru talman, ligger också att nyttja befintligt bestånd mer effektivt. Det finns säkert fler åtgärder som man skulle kunna vidta, men den planeringsstimulans som vi har i budgeten ser jag som ett viktigt och välkommet initiativ för att underlätta och möjliggöra för ändringar i detaljplaner som i dag kanske hindrar att man nyttjar kontor och lokaler som bostäder.
Regeringen anser vidare att statens roll gällande politiken för energieffektivisering i huvudsak bör bygga på energimarknader där styrmedel syftar till att korrigera marknadsmisslyckanden, främst externa effekter och brist på information, men även beteenderelaterade hinder.
Energimyndigheten har vid tre tidigare tillfällen fått i uppdrag att utreda behovet och konsekvenser av olika sätt att utforma ett kvotpliktssystem för energibesparing. Myndigheten har kommit fram till att ett sådant system inte bör införas i Sverige, bland annat på grund av att styrmedlet inte bedöms samhällsekonomiskt effektivt då det inte anses korrigera för något marknadsmisslyckande som inte andra styrmedel redan syftar till att korrigera.
Det är en del i detta. Detta ligger inom ett annat statsråds beredningsområde, men det är förstås angeläget att se hur man också kan höja standarden i områden genom nödvändiga renoveringsinsatser samtidigt som man energieffektiviserar. Det är någonting som vi kan fortsätta att diskutera.
Jag ser att min tid håller på att ticka ut. Jag vill därför återgå till själva el- och energibehovet. Det kommer att vara viktigt med mer el, både nu och sedan, och därför är det viktigt att kunna ha två tankar i huvudet samtidigt.
Anf. 85 Katarina Luhr (MP)
Fru talman! Jag uppskattar svaret, som var mer uttömmande än jag hade förväntat mig.
Det har blivit väldigt tydligt att det är stora delar av näringslivet som driver på för ett bättre klimatarbete just nu, både för att man förstår vikten av att sänka klimatutsläppen och för att det är någonting som behövs för att svenska företag ska fortsätta vara konkurrenskraftiga och moderna på en internationell marknad.
Regeringen ligger tyvärr i bakhasorna, och tyvärr kommer en klimatfördröjarpolitik från regeringens håll även att sätta krokben för näringslivet eftersom det är tydligt att ingen kan klara ett progressivt klimatarbete på egen hand.
Det finns oändligt mycket att göra på politisk nivå, men här ber näringslivet om 14 viktiga åtgärder som bostadsministern har makt att arbeta vidare med. Jag hoppas att bostadsministern kommer att ta detta på allvar.
Ansvaret är stort för att vidta åtgärder inom områdena bygg och annan infrastruktur. Det är där som många av åtgärderna behövs. Det som statsrådet Carlson gör eller inte gör kommer att spela stor roll för hur klimatutsläppen kommer att se ut framöver.
Bygg- och anläggningssektorns färdplan understryker vikten av en aktiv, långsiktig och förutsägbar nationell politik. Jag skulle gärna vilja veta om vi kommer att få se fler införda åtgärder under mandatperioden som underlättar för en klimatsmartare byggsektor. Kommer vi att få se gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan innan nästa val? Branschen står redo och väntar.
Branschorganisationerna inom byggsektorn har nu gjort sitt för att driva klimatarbetet framåt, men nu är det hög tid för ledarskap framåt. Jag hoppas av hela mitt hjärta att statsrådet tar färdplanen med sig och förstår värdet av det arbete som har lagts ned och att statsrådet tar ansvar för att i alla fall byggsektorn ska få förutsättningarna för att nå sina klimatmål till 2030.
Jag tackar så mycket för debatten. Nu är vi många som väntar på handling.
Anf. 86 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Jag vill tacka ledamoten för engagemanget. Detta synliggör att det finns synergier att ha bostadsministerportföljen och infrastrukturministerportföljen på samma departement och i samma portfölj. Det handlar om viktiga samhällsbyggnadsfrågor, som inte minst handlar om att bygga hållbart och cirkulärt samt att kombinera fossilfrihet med den utveckling som behöver ske för att stärka jobb och tillväxt i hela landet.
Jag har beskrivit flera åtgärder där det redan pågår utredningar. Jag vill inte föregripa dem, utan där är processerna igång redan när det gäller det specifika förslag som lyftes fram i slutet om byggnaders klimatpåverkan. Boverkets förslag på gränsvärden är ute på remiss, och det inhämtas synpunkter just nu. Sista dag för att svara på remissen är den 31 maj 2024. Jag ser fram emot att få återkomma i den frågan och i flera andra angelägna frågor som har lyfts upp i den här debatten vid ett senare tillfälle. Jag tackar för dagens debatt och för Katarina Luhrs engagemang.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.