Framtida hemmabas för landets radarspaningsflyg
Interpellation 2023/24:321 av Johan Andersson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-12-20
- Överlämnad
- 2023-12-21
- Anmäld
- 2024-01-16
- Svarsdatum
- 2024-01-19
- Besvarad
- 2024-01-19
- Sista svarsdatum
- 2024-01-23
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Försvarsminister Pål Jonson (M)
Inom Försvarsmakten har det under en längre tid pågått en lokaliseringsutredning om var det framtida radarspaningsflyget ska vara lokaliserat.
I dagsläget är det lokaliserat i Linköping på Malmen, utifrån ett strategiskt läge, uppbyggd infrastruktur och kompetensförsörjning av personal samt inte minst närheten till Saab, med dess infrastruktur och kompetens.
Mina frågor till försvarsminister Pål Jonson är:
- Överväger ministern någon ny ort för lokalisering av det framtida radarspaningsflyget?
- På vilka grunder kommer ministern att fatta kommande beslut – rent militärstrategiska, eller finns det andra skäl som kommer att vägas in i beslutsprocessen?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:321
Webb-tv: Framtida hemmabas för landets radarspaningsflyg
Dokument från debatten
- Fredag den 19 januari 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:58
- Protokoll 2023/24:58 Fredagen den 19 januariProtokoll 2023/24:58 Svar på interpellation 2023/24:321 om framtida hemmabas för landets radarspaningsflyg
Protokoll från debatten
Anf. 1 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Fru talman! Johan Andersson har frågat mig om jag överväger någon ny ort för lokalisering av det framtida radarspaningsflyget. Johan Andersson har även frågat mig på vilka grunder jag kommer att fatta det kommande placeringsbeslutet - om det finns rent militärstrategiska eller om det finns andra skäl som kommer att vägas in i beslutsprocessen.
Jag noterar att frågorna ligger väl i linje med de båda frågor om radarspaningsflygets framtida baseringsort som Johan Andersson och jag i våras hade en interpellationsdebatt om här i kammaren.
Försvarsmaktens huvuduppgift är att försvara Sverige mot väpnad strid. Försvarsmakten ska organisera krigsförband och vidta de förberedelser i övrigt som behövs för att kunna lösa myndighetens huvuduppgift.
Det är riksdag och regering som på övergripande nivå beslutar om Försvarsmaktens krigs- respektive grundorganisation. Det är utifrån dessa beslut som Försvarsmakten bedömer och avgör var det framtida radarspaningsflyget ska baseras. Försvarsmakten kommer att fastställa radarspaningsflygets framtida baseringsort utifrån hur radarspaningsflyget på bästa sätt bidrar till Försvarsmaktens operativa förmåga.
Anf. 2 Johan Andersson (S)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Som statsrådet väl förstår är jag inte så jättenöjd med svaret, men jag inser att jag kanske inte får så mycket mer än så.
Frågan om den framtida lokaliseringen av radarspaningssystem och radarspaningsflyg har diskuterats i snart två år. Man har pratat om olika alternativ, men jag kommer inte att gå in på dem eftersom det här är frågor som delvis ligger under sekretess.
I dag är detta lokaliserat i Linköping, och det har det varit under ett antal år. Där har man byggt upp en enhet som fungerar väldigt väl. Man har bra kompetens, och man har kunnat rekrytera de specialister som behövs till detta när det gäller både militära flygtekniker, piloter och annan kompetens. Det finns också stora fördelar eftersom mycket av detta utvecklas kopplat till Saab i Linköping. Man har därtill ett väl upparbetat samarbete. Dessutom finns i dag det mesta av infrastrukturen kopplat till detta när det gäller lokaliteter och andra delar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Försvaret står inför stora omställningar framgent för att kunna bygga en starkare försvarsförmåga. Därtill har vi ett medlemskap i Nato som förhoppningsvis står i porten och väntar på oss när beslutet kommer.
Det kommer säkert att finnas många objekt som vi behöver finansiera och som ska finansieras. Vi avvaktar Försvarsberedningens konklusion, som kommer i april månad. Det kommer säkert också att finnas en hel del nya objekt som kommer till; det är det nog ingen överdrift att säga.
Jag uppmanar försvarsministern att väga in de här delarna i den fortsatta processen. Lokaliseringen har som sagt utretts i snart två år, så det finns väl underbyggda fakta.
Jag vet att det är ett strategiskt beslut som ska fattas, som naturligtvis är väldigt viktigt. Det handlar också om redundansen och ekonomin kopplat till de investeringar som redan är gjorda. Det handlar om kompetensförsörjningen, där vi i dag har problem inom flera områden i samhället, inte minst inom försvarets verksamhet.
Jag kommer med all sannolikhet att återkomma till försvarsministern i frågan vid ytterligare tillfällen om man inte hittar en bra lösning.
Anf. 3 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Fru talman! Låt mig omedelbart komma till pudelns kärna. Johan Andersson frågar mig alltså om en pågående utredning, en intern försvarsmaktsutredning, beträffande lokalisering av den luftburna sensorn eller flygradarsensorn.
Det här kommer med största sannolikhet inte att bli en fråga som kommer att vara föremål för vare sig regerings- eller riksdagsbeslut, utan det kommer att vara en försvarsmaktsintern fråga. Vi kommer inte att ha rådighet att avgöra frågan kopplad till lokalisering, utan det är med största sannolikhet Försvarsmakten som kommer att avgöra detta med utgångspunkt i vad som är bäst för den operativa förmågan - detta sagt bara för att lägga fast den ansats som också förklarar svaret på interpellationen.
På ett övergripande plan uppskattar jag Johan Anderssons engagemang i dessa frågor. Det finns skäl till engagemanget om man kommer från Östergötland, där det finns en stark flygteknisk kompetens. Som vi har diskuterat är detta ett världsledande kluster, inte minst kopplat till Saab men också till mycket ledande forskning och utveckling. Det finns ett samarbete mellan myndigheter, företag och akademi som är exemplariskt.
Jag uppskattar också Johan Anderssons referens till Försvarsberedningen, som kommer att leverera sin slutrapport under våren. Den kommer också att bli viktig för utformningen av det framtida försvaret. Jag brukar säga att vi ska vårda Försvarsberedningen både i form och i innehåll, för den är regeringens organ för att hitta en samsyn kring utformningen av den långsiktiga säkerhets- och försvarspolitiken med oppositionen. Försvarsberedningens rapport kommer alltså att bli viktig på ett övergripande plan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Johan Andersson vet att vi har en ordning där riksdagen bestämmer på ett övergripande plan om krigsorganisationen, det vill säga om vilka förband vi ska ha, om grundorganisationen och om organisationsenheterna. Men under detta har Försvarsmakten en relativt stor rådighet när det gäller att kunna avgöra var delkomponenter av detta ska ligga. Jag kan tycka att det är bra att Försvarsmakten har denna rådighet när det gäller att bedöma inte minst de militärstrategiska övervägandena i de här frågorna.
Anf. 4 Johan Andersson (S)
Fru talman! Jag kan instämma i mycket av det som försvarsministern säger när det gäller beslutsordningar och annat. Samtidigt har vi ett politiskt ansvar för att se till att man får den bästa och starkaste förmågan. Vi har också ett stort ekonomiskt ansvar.
Mitt argument kopplat till den lokalisering som i dag gäller, det vill säga Linköping, är att kompetensen finns på plats. Man har infrastrukturen på plats, och mycket är gjort. Man har, precis som försvarsministern själv påpekar, ett flygtekniskt samarbete som vi säkert kan utveckla ännu mer i Linköping framgent. Vi ser också att det blir ett allt större kluster kopplat till de här delarna, vilket inte minst är viktigt i vårt kommande Natomedlemskap. Det finns alltså många goda faktorer med denna lokalisering.
Fru talman! Jag känner att jag kanske inte får så mycket mer svar i dagsläget av försvarsministern. Men precis som försvarsministern själv uttalade kommer jag att återkomma i frågan i flera sammanhang.
Jag är väl medveten om ansvarsfördelningen mellan politiken och Försvarsmakten. Samtidigt har det historiskt fattats en hel del beslut genom årens lopp där man också har vägt in andra avgöranden - rätt eller fel, men så har det varit. Det är viktigt att man tittar på hela delen, framför allt på kompetensförsörjningen och det övriga jag har pekat på.
Anf. 5 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Fru talman! Politiken har naturligtvis på ett övergripande plan ett ansvar för att se till att det råder balans mellan mål och medel, det vill säga att de beslut vi fattar också ska komma med nödvändiga budgetmedel. Vi har också en bred samsyn i fråga om den ökade försvarsbudget som denna riksdag beslutat om och som är på 27 miljarder i år. Det kan behövas efter årtionden av underfinansiering av försvaret.
Låt mig sedan ta upp den andra delen, vilka överväganden som kan ligga till grund för Försvarsmaktens beslut i frågan. Jag har hört mig för under hand, bland annat om när utredningen kan bli klar - jag kan också se behovet av att agera skyndsamt. De signaler jag under hand har fått från Försvarsmakten är att man har vidgat utredningen något under det år som gått. Inte minst har man hört med arbetstagarna och deras organisationer, vilket är i linje med vad Johan Andersson efterfrågar, kopplat till att kunna säkra den viktiga kompetensförsörjningen.
Andra kriterier som jag tror kommer att vägas in i beslutet är militärstrategiska överväganden. Det kan vara olika typer av försörjningssäkerhet, vilka flygplatser som finns att tillgå och deras öppettider med mera. Efter vad jag hört har man också gjort ett omtag med utredningen, inte minst för att kunna säkra att arbetstagarnas perspektiv vägs in i det slutgiltiga utredningsresultatet, som med all sannolikhet också kommer att bli Försvarsmaktens beslut.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Låt mig också, fru talman, nämna någonting kopplat till inriktning och tidsperspektiv, något jag också förhört mig om. För närvarande använder vi den luftburna sensorn ASC 890. Den utgår från Malmen, och vad jag förstår kommer man också att fortsätta använda den på Malmen oavsett det här. Frågan är vad som händer i det beslutsvägskäl där man ska ta nästa steg och gå från ASC 890 till den plattform som heter Global Eye. Det ligger några år längre in i framtiden, men det ska vägas in.
Jag vill också understryka att den här plattformen är mycket kompetent. Jag vågar påstå att vi i det närmaste är världsledande i Sverige när det kommer till sensorer och till dels också telekrigsförmåga. Detta är en plattform som har förmåga att se djupt och bidra till både sjölägesbild och luftlägesbild. Själva funktionen är alltså mycket viktig för Försvarsmakten, och därmed naturligtvis också att man säkrar en lokalisering som gör att man uppnår en hög operativ effekt så att vi får ut maximal försvarsnytta av plattformen.
Anf. 6 Johan Andersson (S)
Fru talman! Tack, försvarsministern, för lite mer klarläggande kopplat till den fortsatta processen när det gäller lokaliseringen. Det känns väldigt bra. En del i detta, även om jag inte tog upp det i interpellationen, är just kritiken om att man måste ha med sin personal i arbetet. Därför är detta med de fackliga organisationerna väldigt bra. Kanske skulle man ha gjort så från början. Oavsett var det här ska lokaliseras är det A och O att man har kompetensen med om detta ska utvecklas. Den uppfattningen delar försvarsministern, som jag tolkar det.
Som jag sa inledningsvis kommer jag att återkomma i frågan. Jag kommer att följa den noga, av flera skäl. Jag tycker att vi har ett stort ansvar som riksdagsledamöter att förvalta de ekonomiska medel vi har att dela ut, och det finns väldigt stora behov i samhället över huvud taget. Även om det i dag finns en stor politisk acceptans, vilken jag också ställer mig bakom, för att bygga ut försvaret och göra de satsningar som är nödvändiga för framtiden gäller det att man gör det på ett ansvarsfullt sätt. Därför kommer jag att följa frågan för att se var lokaliseringen hamnar.
Försvarsministern och jag kommer säkert att mötas i lite olika sammanhang när det gäller detta. Men jag tackar som sagt för svaret så långt.
Anf. 7 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Fru talman! Jag tackar Johan Andersson både för interpellationen och för engagemanget för ett starkare försvar. Jag vet som sagt att det i den valkrets Johan Andersson kommer från finns en stark kompetens på området, och det är bra. Det är också en del av vår samlade försvarsförmåga att vi har en stark försvarsindustri, och där är Östergötland ledande inom Sverige. En erfarenhet från kriget i Ukraina är just att en stark försvarsindustriell bas är en del av vår samlade försvarsförmåga.
Bara för att summera: Med all sannolikhet kommer detta att bli ett beslut som Försvarsmakten tar. Det kommer att ligga inom Försvarsmaktens rådighet att fatta det beslutet. Nu pågår en utredning som jag varken kan eller ska föregripa; jag vill understryka det.
Med det sagt, fru talman, tackar jag återigen för interpellationen och för Johan Anderssons engagemang i frågan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.