Till innehåll på sidan

Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden

Interpellation 2007/08:248 av Lindgren, Sylvia (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2007-11-29
Anmäld
2007-11-29
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2007-12-12
Sista svarsdatum
2007-12-13
Besvarad
2007-12-20

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 29 november

Interpellation

2007/08:248 Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden

av Sylvia Lindgren (s)

till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)

Det går bra för Sverige men alla får inte del av de goda tiderna. Trots att arbetslösheten sjunker och sysselsättningen stiger har det till och med blivit svårare för många att få jobb.

Av en färsk LO-rapport framgår att de funktionshindrades situation på arbetsmarknaden har försämrats under senare tid. Att funktionshindrade är en utsatt grupp på arbetsmarknaden är ingen nyhet. Men att färre personer med funktionshinder har arbete mitt i en högkonjunktur är anmärkningsvärt. Likaså att resurserna för att öka deras möjligheter att delta i arbetslivet stadigt minskar.

Jag vill därför fråga följande:

Vilka åtgärder tänker arbetsmarknadsministern vidta för att funktionshindrade ska ges bättre möjligheter att delta i arbetslivet?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2007/08:248, Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden

Interpellationsdebatt 2007/08:248

Webb-tv: Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 80 Sven Otto Littorin (M)
Herr talman! Sylvia Lindgren har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att funktionshindrade ska ges bättre möjligheter att delta i arbetslivet. Hon hänvisar till en färsk LO-rapport enligt vilken resurserna för att öka de funktionshindrades möjligheter att delta i arbetslivet minskar stadigt. Enligt den LO-rapport som Sylvia Lindgren refererar till har anslagen till subventionerade arbeten för funktionshindrade minskat sedan 1990 och fortsätter att minska trots att arbetskraftsdeltagandet bara är 52 procent bland funktionshindrade. Rapporten presenterar dock statistik endast fram till och med 2005, det vill säga innan den här regeringen tillträde. Statistiken i rapporten pekar alltså på att antalet subventionerade anställningar för personer med funktionshinder har haft en vacklande utveckling under förra regeringens mandatperiod. Den största minskningen av insatser för funktionshindrade under 2000-talet har skett inom Samhall, som tappade i genomsnitt ca 1 000 tjänster per år mellan 2001 och 2003. Under 2006 införde den förra regeringen nya insatser för funktionshindrade - trygghets- och utvecklingsanställningar - som skulle komplettera Samhall. Regeringen beslutade i budgetpropositionen för 2007 att öka anslaget för dessa nya insatser från 299 miljoner kronor till 849 miljoner kronor för 2007. I år beräknas insatserna omfatta nästan 6 000 personer i genomsnitt per månad, att jämföra med endast 700 under 2006. Regeringen har dessutom i budgetpropositionen för 2008 ökat resurserna för lönebidrag och Samhall med sammanlagt 588 miljoner kronor 2008. Detta motsvarar drygt 2 000 lönebidragsplatser och drygt 1 000 platser i Samhall. Resurserna ökar ytterligare med 768 miljoner kronor 2009 och 947 miljoner kronor 2010. Därmed kan den tillfälliga ökningen av antalet lönebidragsplatser 2006 och 2007 bibehållas under 2008, och en ytterligare ökning ske från 2009. Nystartsjobben har också visat sig vara en bra form för att hjälpa funktionshindrade in på arbetsmarknaden. Ca 13 procent av nystartsjobben har gått till funktionshindrade. Inom jobb- och utvecklingsgarantin har även extra resurser tillförts just för att hjälpa funktionshindrade tillbaka till arbetsmarknaden. Effekten av de ovannämnda insatserna har börjat att märkas, och antalet registrerade arbetslösa med funktionshinder på arbetsförmedlingen har minskat under 2007 från 25 000 i genomsnitt per månad i januari till 19 000 i oktober. Arbetsmarknadsstyrelsen har tillsammans med Försäkringskassan, Skolverket och Socialstyrelsen fått i uppdrag att inom ramen för sina respektive sektorsansvar för handikappolitiken formulera en gemensam strategi för hur fler personer med funktionshinder ska kunna försörja sig genom eget arbete. Sammanfattningsvis har regeringen gjort en kraftfull satsning när det gäller subventionerade anställningar för personer med funktionshinder. Den har också aviserat fortsatta förstärkningar på området.

Anf. 81 Sylvia Lindgren (S)
Herr talman! Tack, arbetsmarknadsministern, för svaret. Det är egentligen ingen måtta på ministerns självförtroende och beröm över den egna insatsen här när det gäller hur mycket man har gjort. Frågan är vilka möjligheter man kunde göra bättre. Sven Otto Littorin! Statistik kan användas hur som helst - det är inget nytt. Statistik kan vara bra för att förutse trender och förändringar. Men att som i det nu aktuella fallet helt och hållet säga att LO-rapportens statistik gäller endast fram till och med 2005, det vill säga innan den nu sittande regeringen tillträdde, är väl ändå väl magstarkt. Om man tittar i rapporten ser man tydligt i underlaget från bland annat faktablad om lönebidrag för januari 2007 och Ams faktablad för januari 2006 med mera att det är lite dumt att bara sopa det under mattan. Om nu ministern inte vill tro på LO:s rapport om de funktionshindrades situation på arbetsmarknaden, som visar att bara drygt hälften av alla funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga har jobb i dag, kan han väl ändå inte vara helt blind och döv för Riksrevisionens rapport. Där framkommer tydligt att funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga har en fortsatt svag ställning på arbetsmarknaden. Låg sysselsättningsgrad, långa inskrivningstider och hög arbetslöshet kännetecknar den gruppen, vars ställning inte har stärkts under 2000-talet. Det är nog rätt och riktigt som en av riksrevisorerna uttrycker sig: Regeringen lever helt enkelt inte upp till målet om att funktionshindrade ska ha samma möjligheter som övriga i samhället att delta i arbetslivet. Det är vad Riksrevisionens företrädare säger. Riksrevisionen konstaterar att regeringen och även Ams har brustit i styrningen av det arbetsmarknadspolitiska stödet lönebidrag. Ams har inte vidtagit åtgärder för att öka arbetsgivarnas vilja att anställa funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga. Det förekommer brister i handläggning av lönebidragen. Sven Otto Littorin och jag har fört en interpellationsdebatt om det här tidigare. Det kan klart konstateras att ute på våra arbetsförmedlingar har de som jobbar med förmedling många ärenden med funktionshindrade. Här i Stockholmsområdet är det inte ovanligt att en handläggare har upp till 100 ärenden. Det råder ingen tvekan om att det fordras stora resurser för att kunna möta förhållandet mellan arbetsgivare och den funktionshindrade. Om man drar ned på arbetsmarknadens resurser får det naturligtvis konsekvenser. Därför är min fråga till ministern fortfarande: Vilka åtgärder tänker ministern bidra med för att förbättra möjligheterna för de funktionshindrade att komma in på arbetsmarknaden?

Anf. 82 Sven Otto Littorin (M)
Herr talman! Det är möjligt att det är sent. Sylvia Lindgren tog avstamp i en LO-rapport som beskrev den socialdemokratiska regeringens misslyckanden. Även Riksrevisionen analyserar i huvudsak den förra regeringens ekonomiska politik i denna del. Om inte Sylvia Lindgren vill diskutera den och statistiken som ligger till grund för den kan vi naturligtvis diskutera pengar. Frågan vad vi ska göra ställdes. Jag säger som jag sade i mitt interpellationssvar nyss: trygghets- och utvecklingsanställningar, plus 550 miljoner kronor 2007 i samband med lönebidrag, plus 558 miljoner kronor 2008. Det är bara som exempel på svar på den fråga som Sylvia Lindgren ställde om vad vi ska göra. Vi ser till att det finns resurser för trygghets- och utvecklingsanställningar, för anställningar i Samhall och för lönebidrag. Samtidigt är det glädjande att registrerade arbetslösa med funktionshinder har minskat från 25 000 i snitt i januari till 19 000 i snitt i oktober. Kan det bli bättre? Ja, självklart. I grunden är jag naturligtvis helt överens med Sylvia Lindgren om att det inte ska vara någon skillnad om man är funktionshindrad eller inte när det gäller möjligheten att inträda eller återinträda på arbetsmarknaden. Jag är därför mycket glad att den utveckling vi har sett under det senaste året ser ut att hålla i sig.

Anf. 83 Sylvia Lindgren (S)
Herr talman! Det är just denna självgodhet som jag skulle önska att Sven Otto Littorin stack hål på och att han visade lite ödmjukhet inför vilka åtgärder som måste sättas in i de olika sammanhangen. Det är jättebra med mer lönebidrag; det tycker vi socialdemokrater också. I den delen skiljer det sig inte i budgetsammanhang, utan här har den borgerliga regeringen tagit sig an mycket av det som den socialdemokratiska regeringen lade fram i sin framtidsbudget. Det är bra. Men man har dragit ned på arbetsmarknadsåtgärderna, och man har dragit ned på resurserna ute på arbetsförmedlingarna. Det innebär att de människor som är mest utsatta inte får den möjlighet till matchning och coachning som Sven Otto Littorin och hans företrädare pratar så väl om. Då blir effekterna negativa. Det får inte glömmas bort i det sammanhanget. I ett långsiktigt perspektiv handlar mycket också om arbetsmiljö, ohälsa och hur man går vidare i de delarna. Jag har en artikel i min hand från Dagens Nyheter, tisdagen den 4 december 2007. Rubriken är slående. "Ökad arbetslöshet bland handikappade". Det står: "Andelen arbetshandikappade av de arbetslösa ökar. Trots att regeringen prioriterar gruppen har var fjärde arbetssökande i fackförbundet Kommunals a-kassa ett arbetshandikapp." Tittar man på tabellen som finns med står det: "Funktionshindrade arbetslösa ökar snabbt". År 2003 och 2004 var andelen 8 procent, 2005 var den 9,5 procent, 2006 var den 10 procent och 2007 var den 13 procent. Man ser alltså att detta är en grupp som får svårare att komma ut på arbetsmarknaden. Då är det ganska självklart att man ställer frågan: Vad är det regeringen gör i detta? En del sade Sven Otto Littorin i det svar vi har fått både muntligt och skriftligt. Han åberopar bland annat detta med nystartsjobben. De har visat sig vara en bra form för att hjälpa funktionshindrade in på arbetsmarknaden, hävdar Sven Otto Littorin. Tittar man i uppföljningen av nystartsjobben står det att lägst antal funktionshindrade finns inom nystartsjobben. Då tvivlar man lite på de delar som Sven Otto Littorin slår sig så för bröstet för när det gäller denna verksamhet. Det är inte så att det bara är jag eller vi socialdemokrater som jagar åtgärder inom dessa verksamhetsområden, utan artiklarna i pressen om detta har varit ganska många den senaste tiden. Rubrikerna talar om fortsatt svag ställning för funktionshindrade på arbetsmarknaden, utanförskap på arbetsmarknaden för funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga och att det är kontraproduktivt för regeringen att funktionshinderperspektiv saknas i statsbudgeten. Listan kan göras lång, och det är detta som jag så gärna vill att Sven Otto Littorin i all ödmjukhet tar till sig.

Anf. 84 Sven Otto Littorin (M)
Herr talman! Låt mig börja med att 13 procent av nystartsjobben har gått till personer med funktionshinder. Det är en större andel än bland arbetskraften i övrigt. Det är bra. Sylvia Lindgren pratade lite mässande om självgodhet och frågade om jag är nöjd. Nej, det var precis det jag sade i mitt förra inlägg. Är jag nöjd med att antalet inskrivna med funktionshinder har minskat från 25 000 till 19 000 på arbetsförmedlingen? Nej, det är jag självfallet inte. Men ni bara snackar och snackar. När LO och Riksrevisionen kritiserar den förra regeringens politik för funktionshindrade sätter vi pengar bakom orden. ½ miljard mer till trygghetsanställningar, ½ miljard mer till anställningar med lönebidrag och Samhall. Det är politikens innehåll. Det är mer än vad ni höll på med. Snacka går ju, men snacka så det går är svårare.

Anf. 85 Sylvia Lindgren (S)
Herr talman! Det viktiga är väl att man lägger ord i det man säger. För oss socialdemokrater är ett funktionshinder aldrig något som får vara ett hinder för att få jobb. Utgångspunkten måste vara att funktionshindrade i första hand ska få jobb utifrån sin kompetens och inte primärt enbart genom lönebidrag. Därför måste arbetsförmedlingen erbjuda individuellt stöd i form av matchning och coachning parallellt med möjligheten att stödja en anställning genom lönebidrag. Stöd, hjälp och marknadsföring måste också ut till företagarna så att man ser att det går, är positivt och bra att hjälpa dem som är funktionshindrade att komma ut på arbetsmarknaden. Det är här ekvationen inte går ihop. Timmen är sen och debatterna har varit många. Vi lär säkert återkomma till dessa frågor i fortsättningen. Helt klart är ändå att de som står längst bort från arbetsmarknaden också har svårast att komma in på densamma. Det är där som åtgärderna borde sättas in år 2007, som nu drar mot sitt slut men där vi ändå har haft en mycket positiv utveckling totalt sett i landet. Men regeringen har missat insatserna inom dessa områden, och det gör oss frustrerade. Sven Otto Littorin kunde ändå ge ett nyårslöfte, nämligen att se till att verka för att de funktionshindrade och de som är mest utsatta på arbetsmarknaden ska ha möjlighet till ett bättre arbetsliv 2008. God jul och gott nytt år!

Anf. 86 Sven Otto Littorin (M)
Herr talman! De som står längst bort har svårast att komma in, säger Sylvia Lindgren. Det är helt riktigt. Det är också därför, som jag sade i mitt interpellationssvar, som vi tillsätter särskilda resurser för funktionshindrade inom jobb- och utvecklingsgarantin, just för att göra precis det som Sylvia Lindgren efterlyser. Jag vill återigen påminna om ½ miljard mer i trygghetsanställningar och ½ miljard mer i anställningar via Samhall och lönebidrag. Det är typiska och oerhört konkreta exempel för att få tusentals personer med funktionshinder tillbaka i arbete. Det är väl bra att vi har en politik som levererar det Sylvia Lindgren efterlyser? God jul!

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.