Gängkriminella på Sis-hem
Interpellation 2023/24:302 av Marcus Wennerström (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-12-14
- Överlämnad
- 2023-12-14
- Anmäld
- 2023-12-15
- Svarsdatum
- 2024-01-16
- Besvarad
- 2024-01-16
- Sista svarsdatum
- 2024-01-23
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Ivo rapporterar i december 2023 att personalen inne på Sis ungdomshem Tysslinge har tappat kontrollen. Tysslinge är ett av två hem med den högsta säkerhetsnivån. I princip alla de som är placerade på anstalten har koppling till gängkriminalitet. Enligt rapporteringen är risken för att någon allvarligt skadas eller dör överhängande.
Med anledning av rapporteringen ställer jag följande frågor till statsrådet Camilla Waltersson Grönvall:
- På vilket sätt avser statsrådet att verka för att situationer som beskrivs ovan upphör?
- Hur avser statsrådet att säkerställa att personal och ungdomar långsiktigt ges möjlighet till en god livs- och arbetsmiljö?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:302
Webb-tv: Gängkriminella på Sis-hem
Dokument från debatten
- Tisdag den 16 januari 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:55
- Protokoll 2023/24:55 Tisdagen den 16 januariProtokoll 2023/24:55 Svar på interpellation 2023/24:302 om gängkriminella på Sis-hem
Protokoll från debatten
Anf. 87 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Fru talman! Marcus Wennerström har frågat mig på vilket sätt jag avser att verka för att situationer som beskrivs i Inspektionen för vård och omsorgs rapport från december 2023 om hur personalen inne på Sis ungdomshem Tysslinge har tappat kontrollen upphör. Marcus Wennerström har också frågat mig hur jag avser att säkerställa att personal och ungdomar långsiktigt ges möjlighet till en god livs- och arbetsmiljö.
Gängkriminaliteten har över tid spridit sig till allt yngre barn, och det återspeglas även bland dem som vårdas i Statens institutionsstyrelses verksamhet. Fler barn och unga har kopplingar till olika gängkonstellationer jämfört med tidigare, vilket leder till fler allvarliga hot- och våldssituationer. Medarbetare blir ofta utsatta för hot och våld på institutionerna. Den situation som för närvarande råder på de särskilda ungdomshemmen där de barn, unga och klienter med det högsta våldskapitalet är placerade är mycket allvarlig och kan inte accepteras. Mot bakgrund av detta har regeringen beslutat att i Statens institutionsstyrelses regleringsbrev för 2024 ge myndigheten ett uppdrag om brottsförebyggande arbete. Statens institutionsstyrelse ska analysera och beskriva på vilket sätt myndigheten arbetar för att förebygga och förhindra brott inom ramen för sina uppgifter. Statens institutionsstyrelse ska också beskriva de viktigaste resultaten och prioriterade utvecklingsområden i arbetet.
Säkerheten vid Statens institutionsstyrelse är en prioriterad fråga för regeringen. Både placerade barn, unga och vuxna samt personal ska känna sig trygga när de är hos Statens institutionsstyrelse. Regeringen har tagit flera initiativ för att ge Statens institutionsstyrelse rätt verktyg, bland annat beslutat om en utredning om rumsvisitationer och kroppsvisitationer samt möjlighet att låsa boenderummen i anslutning till dygnsvila och av ordnings- och säkerhetsskäl. Ett förslag på ny reglering behöver skyndsamt tas fram. Vi arbetar för att nya bestämmelser som bland annat möjliggör för Statens institutionsstyrelse att låsa boenderummen i samband med dygnsvilan ska träda i kraft i augusti 2024.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det pågår också beredning av förslag om utökade möjligheter att begränsa användandet av mobiltelefoner. Målsättningen är att de nya bestämmelserna om begränsning av tillgången till elektroniska kommunikationstjänster och ökad kontroll vid besök på särskilda ungdomshem ska träda i kraft i maj 2024.
Vidare föreslås i budgetpropositionen för 2024 att Statens institutionsstyrelses anslag ökas med 145 miljoner kronor för 2024, med 153 miljoner kronor för 2025 och med 156 miljoner kronor för 2026.
Regeringen har aviserat att särskilda ungdomsfängelser ska inrättas med Kriminalvården som huvudman och att påföljden sluten ungdomsvård ska utmönstras. En trygg och säker miljö under ett frihetsberövande är av grundläggande betydelse för att försäkra barn och unga deras rätt till skydd och stöd. Institutioner där barn befinner sig behöver också vara speciellt anpassade för att barns behov och barns rättigheter ska tillgodoses. Genom att Kriminalvården får ansvar för unga som har dömts till en frihetsberövande påföljd finns möjligheter för Statens institutionsstyrelse att ha ett ökat fokus på sitt vårdande uppdrag.
Regeringen har vidare aviserat en utredning som ska se över hela den statliga ungdomsvårdens uppdrag och organisation. Syftet med den kommande utredningen är att stärka den statliga ungdomsvårdens vårdande uppdrag och del i en samlad vårdkedja.
Anf. 88 Marcus Wennerström (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. I svaret finns viktiga poänger, men det kvarstår fortfarande frågor om här och nu. Jag återkommer till dem senare.
Låt oss först konstatera att vi på samhällelig nivå många gånger misslyckas i att ge barn den trygga uppväxt de har rätt till. I många fall kan det handla om att föräldrar inte har förutsättningarna eller lyckas i sin roll. Men sådana misslyckanden påverkar inte det faktum att det är oerhört kostsamt såväl ekonomiskt som samhälleligt och inte minst på ett mänskligt plan när så sker. Därför är våra skyddsnät så oerhört viktiga.
Ibland innebär skyddsnätet att barn som hamnat på fel kurs i livet, ibland även i grov organiserad brottslighet, behöver omhändertas. Det är en viktig samhällelig funktion. När allt annat brister i barnets omgivning, när vardagen handlar om våld och narkotika och när vuxennärvaron kanske tar form av en grovt kriminell, är förutsättningarna för barnets väg in i samhället minst sagt försvagade. Då behöver vi ett starkt samhälle som tar vid.
I den här beskrivningen misstänker jag att vi inte har olika tankar eller någon konflikt, men jag nämner ändå detta eftersom jag tycker att det är viktigt att börja i att vi är överens om att vi nu pratar om barn. Det handlar om barn vars hemmiljö eller andra förutsättningar av olika skäl inte har lett rätt. Det handlar också om hur vi som samhälle vänder en sådan utveckling, hur vi stärker barnet för att genom detta också bidra till att skapa en möjlig och ljusare framtid.
Om vi vill upprätthålla samhällets rätt att omhänderta barn är det också ett rimligt krav att barnet som omhändertas hamnar i en så trygg och säker miljö som möjligt. Kort och gott: Barnet ska ges förutsättningar att bryta med den miljö det vuxit upp i. Då är åtgärder som statsrådet redogör för, till exempel begränsning av användning av mobiler, en bra sak. Det har vi sett påverka situationen fysiskt på plats på institutionerna, där de används som ett verktyg att skapa oreda.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Min oro kvarstår när så mycket fokus läggs på det brottsförebyggande uppdrag som Sis får i regleringsbrevet. Det kommer absolut att innebära att Sis på ett annat sätt kan delges information från polisen, och det kommer att underlätta i det övergripande uppdraget. Men deltagande i de så kallade Bob-råden kommer inte att lösa den akuta situationen i dag. När myndigheten å sin sida uttalar sig om situationen och hur det har lugnat ned sig något under senare delen av hösten på Tysslinge är det andra saker som lyfts upp. Till exempel lyfter man upp att man med bibehållen personal har kunnat minska antalet som bor där och att det har lett till bättre arbetsmiljö och bättre miljö för de intagna.
Utöver det efterfrågas naturligtvis saker kopplade till teknisk och fysisk infrastruktur och bättre lokala insatsmöjligheter.
Min fråga till statsrådet är ändå denna. Om det efterfrågas ett minskat antal platser, hur rimmar det med statsrådets tidigare uttalanden om att fler kommer att behöva omhändertas? Vilka åtgärder kommer vi att få se här och nu, med ett stort tryck på Sis institutioner, som gör det tryggare både för dem som bor där och för dem som arbetar där?
Anf. 89 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Fru talman! Tack så mycket, Marcus Wennerström, för en mycket angelägen interpellation och diskussion om hur vi stärker barn och unga i samhällets vård!
Det är ju så att om man befinner sig i samhällets vård har man inte bara rätt till vård och behandling för de behov man har, utan man har också rätt att känna sig trygg och säker. Det är absolut samhällets uppgift att säkerställa att så är fallet.
Situationen på våra Sis-institutioner är en situation som har utvecklats över tid. Det går inte en dag utan jag önskar att väldigt mycket hade gjorts väldigt mycket tidigare, för att ändra lagstiftning i en demokrati tar tid. Det ska ta tid, men jag önskar naturligtvis att många av de här lagförslagen redan hade varit på plats.
Det handlar om att kunna säkerställa att det inte går att ha kommunikation med de kriminella nätverken utanför. Det handlar om att kunna säkerställa att droger och vapen inte förs in. Det handlar om att kunna säkerställa att man vid en långt eskalerad situation på de institutioner där vi har högst säkerhetsklassning kan låsa dörrar och vid behov också kan låsa hela avdelningar.
För regeringens del handlar det om att agera i det som gäller här och nu men också säkerställa att vi vänder hela politiken så att vi får förebyggande insatser som gör att de ungdomar som kommer in inte i denna höga utsträckning ska behöva finnas på institution. De platser som ska finnas i framtiden ska i högre utsträckning finnas i familjehem, förstärkta familjehem.
Jag mottog för några veckor sedan Barn och unga i samhällsvård, en väldigt viktig utredning som till stora delar grundar sig på de tillkännagivanden som har lämnats i den här kammaren under den föregående mandatperioden. Utredningen tar upp en rad förslag som gör att vi kan säkerställa att ungdomsvården säkras på ett annat sätt, där fokus kommer att vara på att kunna ge tidigt stöd.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det handlar också om fler familjehem, alltså förstärkta familjehem och behandlingsfamiljer, för det vi ser i dag är att vårdkedjan inte håller ihop. Anledningen till att kommunerna inte kan ta emot de färdigbehandlade ungdomar som i dag befinner sig på Sis är att man saknar förutsättningar att möta dessa barn och ungdomar.
Det är klart att den unge gängkriminelle kommer att gå tillbaka till samma miljö om det inte finns ett alternativ, om det inte finns en samlad vårdkedja som säkerställer att man kommer tillbaka till samhället på ett ordnat och bra sätt.
Det gäller även den unga tjejen som varit utsatt för förövare. De förövarna finns och lurar i bakgrunden om man återförs till samma miljö som man en gång blev omhändertagen från.
Regeringen arbetar nu med detta och kommer i närtid att återkomma med en översyn av den myndighet som i dag heter Sis. Det arbetet handlar också om att se över hela den svenska barn- och ungdomsvården. Den har brister.
Det var också ett av skälen till att jag i morse kallade alla riksdagens partier och bad dem att möta mig på Socialdepartementet för att diskutera. Det här är för viktigt för att bara vara partipolitik. Det handlar om barns och ungdomars framtid, och vi behöver säkerställa att det finns en samsyn och en långsiktighet i hur vi möter dessa barns och ungdomars behov.
Anf. 90 Marcus Wennerström (S)
Fru talman! Jag reflekterar över det statsrådet säger om att allt inte är partipolitik. Det är väldigt viktigt.
Det är också därför jag är här i dag. Det är inte för att vi har en partipolisk schism eller extremt olika meningar i det här, utan det är för att använda verktyget interpellationer för att kunna trycka på och jaga på som den opposition jag utgör del i för att regeringen ska agera på rätt sätt.
Men låt oss fokusera på medarbetarna på Sis, för 2023 var ett otroligt svart år för dem som arbetar i Sverige. Fler dog på arbetsplatsen än på väldigt länge, vad jag vet, och när jag tar del av de rapporter som de fackliga representanterna för Sis medarbetare lyfter fram kan jag känna att det är mer tur än skicklighet att inte en av dem som förolyckades i Sverige förra året var en medarbetare på Sis.
Där någonstans behöver vi också ha fokus. Hur ser vi till att de vuxna som finns på Sis i form av medarbetare kan erbjuda en så trygg miljö att vi stävjar upplopp och annat som händer på Sis som skapar en otrygg miljö? De vuxna som arbetar på Sis är barnens kravställare, men de är också barnens trygghet om det är oroligt på hemmet.
Min enkla fråga till statsrådet är om vi kommer att kunna nå en situation där vi kan tillmötesgå behovet av mer personal i relation till antalet som bor på Sis-hemmen så att man kan skapa en så pass trygg och säker arbetsmiljö men också livsmiljö för de intagna att vi kan slippa situationer som de som uppstod i Tysslinge under sommaren och hösten.
Det går liksom inte ihop i mitt huvud att vi når dit. Även om det satsas pengar kommer mycket av de pengarna att ätas upp. Det finns åtgärder kopplade till teknisk och fysisk infrastruktur som behöver åtgärdas där de pengarna kommer att användas. Det finns också ökade kostnader till följd av att det nu med stor sannolikhet kommer att placeras fler barn på boenden som redan i dag har en kö in och svårt att slussa ut.
Anf. 91 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tackar så mycket för frågan. Det är oerhört viktigt med en rad olika saker, för det här löses inte med en enda åtgärd.
Det jag återigen vill lyfta är att vi behöver en eftervård som tar vid där Sis i dag avslutar sina vårdande insatser. Det är också viktigt att vi har fokus på vård och behandling. I dag handlar det om hur regionen där Sis-hemmet ligger ser på vård och behandling. När det gäller ungdomspsykiatrin är BUP-vård en viktig del i detta.
Vi behöver säkerställa att det finns en samlad vård och behandling liksom andra förutsättningar, samtidigt som vi behöver säkerställa att tryggheten ser annorlunda ut. Det är också därför som regeringen satsar ett historiskt stort anslag på att öka tryggheten och säkerheten både för de intagna barn och ungdomar som befinner sig där och för personalen.
Vi har alltså gett Sis ett historiskt stort anslag. Sis har aldrig fått större resurser, och det är ju bland annat därför att regeringen ser ett behov av att kunna stärka säkerheten, tryggheten och kapaciteten vid Sis olika hem. Det handlar också om att kunna ge bättre förutsättningar för att differentiera och utveckla vården.
Det handlar även om att säkerställa kompetens. Redan under förra året tillsattes 140 miljoner för kompetensutveckling och utbildning, något som också har varit eftersatt bakåt i tiden för myndigheten Sis. Det här handlar ju om att stärka Sis möjligheter att möta barn och ungdomar med väldigt speciella och särskilda behov.
I dag minskar man antalet platser för att kunna möta de här våldsamma situationerna och fördelar även om över dygnet. Situationen vid Tysslinge till exempel har eskalerat nattetid, när man kanske traditionellt har mindre personal. Man har också krävt att man inom myndigheten har gjort förändringar och sett till att det finns personalförstärkningar nattetid. Det innebär också att man förstärker på andra sidor.
Ett av skälen till att det i dag är kö till Sis är att det i dag ytterst är kommunernas ansvar att ta emot de här barnen och ungdomarna, och kommunerna har inte kapaciteten. Och jag förstår varför kommunerna i dag tvekar att ta emot, för det är klart att om du har en ung gängkriminell man som du inte har någon annan lösning för än att återföra honom till samma miljö varifrån han placerades, på dessa grunder, kommer troligtvis det att hända som flera kommuner har beskrivit för mig: Det handlar om timmar innan de gängkriminella har satt klorna i den här killen igen. Detsamma gäller de unga flickor som har varit utsatta för övergrepp - det kommer inte att ta lång tid förrän förövarna har hittat dem och börjar utnyttja dem igen.
Den här situationen vill vi inte ha, och det är därför vi ser över hela vårdkedjan. Detta är viktigt att nämna när vi pratar om placeringar, för dels behöver vi ha en vårdkedja som innebär att det finns en eftervård enligt det som vi i dag kallar Sis, dels behöver vi säkerställa att vi inte i så hög utsträckning placerar barn och unga på HVB-hem och Sis. Det ska i stället vara robusta och välutbildade familjer och familjeliknande förhållanden med ett gott stöd för att kunna klara den här situationen. Detta är en del i hur vi nu bygger de här näten starkare.
Anf. 92 Marcus Wennerström (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Tysslinge är ett enskilt fall, så vi ska kanske inte djuploda för mycket i det. Men det är viktigt att komma ihåg att allt står i samband med vartannat, och det finns samhällsproblem med personer som skjuter, precis som statsrådet redogör för.
Jag tänkte därför i mitt sista inlägg be statsrådet att utveckla lite hur regeringen resonerar kring åtgärderna. Jag kanske läser det fel, även om jag försöker att vara konstruktiv och tänka positivt när jag läser, men väldigt mycket av det som regeringen kommer med handlar om repressiva åtgärder.
Det är åtgärder som att låsa och ta bort mobiltelefoner. Märk väl att jag också sa att det kan vara en konkret och bra kortsiktig lösning att ta bort mobiltelefoner. Men jag skulle ändå vilja att statsrådet utifrån det tittar på vad vi ska göra här och nu med de här barnen. De är som sagt barn, och för att återvända dit där jag började i diskussionen ska de ju också återanpassas till samhället. Om våra åtgärder hela tiden handlar om att plocka bort friheter, hur påverkar det möjligheterna för dessa barn att komma ut i samhället senare? Det skulle jag vilja att statsrådet utvecklade lite grann.
Vi kanske inte kommer längre i diskussionen om hur vi konkret löser en situation som den på Tysslinge. Men värdet av interpellationsdebatten kanske också är att i sig lyfta de problem som fanns i Tysslinge och, om regeringen hade missat det, sätta fokus på dem och på det viktiga arbetet.
Anf. 93 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Fru talman! Jag kan börja med att försäkra Marcus Wennerström om att jag inte på något sätt har missat situationen runt Tysslinge. Tvärtom har den gjort mig väldigt, väldigt orolig under en lång tid. Det här började ju inte under hösten, utan även sommaren har varit ett bekymmer.
Det är därför vi jobbar med så stor intensitet för att säkerställa en trygg situation här och nu. Då handlar det om att kunna låsa dörrarna vid övergrepp och överfall på enskilda personer, som på Tysslinge i det här fallet. Det har också funnits upploppsliknande situationer. I dessa fall måste man kunna stänga hela avdelningar och säkerställa att det finns befogenheter som gör att man kan agera här och nu. Detta kör vi i ett snabbspår för att det ska komma på plats så fort som möjligt.
Att säkerställa att våra barn och ungdomar som befinner sig nära gängkriminella miljöer inte kan fortsätta att ha kontakt med de gängkriminella är helt avgörande. Det borde vara en självklarhet. Det innebär dock inte att man inte ska kunna ha fortsatt mobilkontakt eller annan kontakt med nära och kära, för det är naturligtvis uppbyggande, viktigt och betydelsefullt för att man ska känna sig trygg och säker, utan det handlar om att ta bort det som i dag också innebär att man kan beställa knark och vapen. Det där har en direkt påverkan även på arbetsmiljön för den personal som vi måste trygga situationen för, och vi behöver personal som arbetar vidare.
Samlat arbetar vi alltså här och nu men också långsiktigt för att säkerställa hela den samlade barn- och ungdomsvården, inklusive Sis. Jag ser fram emot en fortsatt debatt när det gäller detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.