Gävleborgs yrkeshögskoleutbildningar
Interpellation 2010/11:183 av Lindestam, Åsa (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2011-02-03
- Inlämnad
- 2011-02-03
- Besvarad
- 2011-02-15
- Sista svarsdatum
- 2011-02-17
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 3 februari
Interpellation
2010/11:183 Gävleborgs yrkeshögskoleutbildningar
av Åsa Lindestam (S)
till statsrådet Nyamko Sabuni (FP)
Gävleborgs län är ett län med relativt låg utbildningsbakgrund. I länet finns en högskola och också många lokala studiecentrum. Över tid har de haft stor betydelse för den regionala utvecklingen. Hälsinglands sex kommuner har dessutom en utbildningsorganisation med syfte att tillsammans höja kompetensen i landskapet.
Företagen i Gävleborg behöver medarbetare. Därför har ett regionalt teknikcollege bildats i Hälsingland tillsammans med kommunerna för att kunna attrahera och rekrytera medarbetare. I den senaste ansökningsomgången beviljades endast tre ansökningar från Gävleborg. Detta kommer att hämma regionens tillväxt.
Jag vill fråga statsrådet vilka åtgärder hon avser att vidta för att större hänsyn ska tas till regional och lokal ansökan om yrkeshögskoleutbildningar.
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2010/11:183
Webb-tv: Gävleborgs yrkeshögskoleutbildningar
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2010/11:59 Tisdagen den 15 februariProtokoll 2010/11:59 12 § Svar på interpellation 2010/11:183 om Gävleborgs yrkeshögskoleutbildningar
Protokoll från debatten
Anf. 44 Nyamko Sabuni (Fp)
Herr talman! Åsa Lindestam har frågat mig vilka åtgärder som jag avser att vidta för att större hänsyn ska tas till regional och lokal ansökan om yrkeshögskoleutbildningar.
Åsa Lindestam ställer frågan med anledning av att Gävleborgs län endast fått tre yrkeshögskoleutbildningar beviljade av Myndigheten för yrkeshögskolan i den senaste ansökningsomgången.
Låt mig börja med att påminna om att Myndigheten för yrkeshögskolan har ett tydligt uppdrag att se till att utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan är eftergymnasiala och svarar mot behov av kvalificerad arbetskraft i arbetslivet eller medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom vissa smala yrkesområden. Vidare har myndigheten i uppdrag att beakta om utbildningen ur samhällssynpunkt har en lämplig regional placering innan en ansökan beviljas. Det är således myndighetens uppgift att på ett ansvarsfullt sätt väga av dessa uppdrag mot varandra när den samlat bedömer vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan. Den analys myndigheten har genomfört efter den senaste ansökningsomgången, som också finns publicerad på myndighetens webbplats, visar att det nu finns yrkeshögskoleutbildningar i hela landet, även på Gotland som tidigare har varit utan.
När det gäller Gävleborgs län kan jag konstatera att bilden inte är riktigt sådan som Åsa Lindestam beskriver. Visserligen fick länet vid den senaste ansökningsomgången tre utbildningar beviljade, men sammantaget har Gävleborgs län hittills tilldelats ca 40 utbildningsomgångar av yrkeshögskoleutbildningar. Det motsvarar utbildningsmöjligheter för ca 2 000 elever på utbildningar som anordnas inom Yrkeshögskolan och att regionen får ytterligare tillskott av utbildad arbetskraft, som Åsa Lindestam efterfrågar. Jag ser därför ingen anledning att vidta några åtgärder. Den avvägning myndigheten gör mellan arbetsmarknadsrelevans och regional placering bedömer jag vara rimlig.
Intresset för att anordna yrkeshögskoleutbildningar är glädjande nog stort, vilket visar på att arbetslivet har förtroende för yrkeshögskolan. I den senaste ansökningsomgången är det många fler än tidigare som har ansökt och det beror säkerligen på att vi har en god utveckling på arbetsmarknaden och att det därför behövs utbildad arbetskraft på den nivå som yrkeshögskolan kan erbjuda. Regering och riksdag har under de senaste tre åren gjort kraftiga förstärkningar på utbildningsområdet med anledning av finanskrisen. Det har inneburit att yrkeshögskolan har fått extra resurser för att fler ska få utbildning inom områden där det finns behov av utbildad arbetskraft när konjunkturen är på väg upp. Yrkeshögskolan kan också uppvisa mycket goda resultat. Mer än 80 procent får arbete efter avslutad utbildning och Myndigheten för yrkeshögskolans analyser visar att arbetslivets medverkan i utbildningarna har stor betydelse för detta resultat. Mot bakgrund av globaliseringens utmaningar är det regeringens uppfattning att yrkeshögskolan på längre sikt får en allt viktigare roll i utbildningsväsendet, detta eftersom den är strategiskt viktig i regeringens arbete med att förstärka individens kompetens och förse arbetslivet med utbildad arbetskraft i hela landet.
Anf. 45 Åsa Lindestam (S)
Herr talman! Tack, ministern, för svaret!
Gävleborg är ett län där vi har väldigt hög arbetslöshet. Vi har samtidigt en mycket segregerad arbetsmiljö. Vi har män som jobbar i industri och vi har kvinnor som jobbar inom vård och omsorg. Det här är väldigt svårt att komma åt.
Vi vet att vägen framåt är utbildning. I går träffade jag ett tjugotal personer som högst på sin önskelista hade att få ett jobb. Alla de som jag träffade på den skolan sade: Vi vet att vi måste ha utbildning, eftersom det inte finns några andra jobb att få just nu.
Samtidigt kan jag läsa att Gävleborg har fått avslag på alla dessa utbildningar. Vi har fått tre av 21 utbildningar. Ministern säger i svaret att vi har fått 40 utbildningar förut. Jag tycker inte att det är riktigt relevant. Ministern, som också har en skolbakgrund, vet att det handlar om kontinuitet för utbildningen men också för de lärare som arbetar och att ha det långa perspektivet när man utbildar människor.
Vi var jätteglada för några månader sedan när vi fick ett stort projekt beviljat hos oss. Vi ska bygga vindkraft till havs. Vi har redan fått beviljat att sätta fart och bygga strax under 60 vindkraftverk. Vi hade där utbildning för vindkraftstekniker som skulle jobba till havs. Vi är ensamma i Sverige om den utbildningen. Inte heller den fick vi beviljad.
Det kommer att betyda att vi inte kommer att ha folk. Vi lutade vårt öra mot marken och träffade branschen. Vi har frågat: Vad behöver ni? Vi har frågat alla i Söderhamn, kommun och landsting men också andra arbetsgivare: Vad är det ni behöver?
De har svarat oss att de behöver svetsspecialister. Alla som har gått svetsspecialistutbildningen hos oss tidigare har fått jobb. Vi behöver också kvalificerade anläggningsmaskinförare, specialiserade undersköterskor och transportsäljare, det vill säga sådana som jobbar med logistiklösning. Vi behöver dessa vindkraftstekniker.
För varje plats för vindkraftstekniker, de 20 platser som vi har haft hittills, har det varit 120-130 sökande. Det behov som finns täcks inte på långa vägar. Vi kommer att stå utan kunnigt folk när de står på plats. Dessa människor ska inte bygga våra vindkraftverk utan serva dem när de står på plats. Det är annorlunda att serva ute till havs än vad det är på land.
Detta är just nu vår möjlighet att få arbete till min lilla stad och mitt lilla län. Vi har gått samman just för att vi vet att detta behövs. Vi vet också att det är bra för miljön. Just nu känns det som att fötterna är dragna från mattan. Vi klarar inte detta.
Vi kommer inte att kunna fylla de behov vi har när vi inte får behålla utbildningen. De lärare som har jobbat med dessa delar kommer också att försvinna någon annanstans och gå till andra ställen. Men vi behöver det hos oss just nu.
Anf. 46 Nyamko Sabuni (Fp)
Herr talman! Jag hör och förstår väldigt tydligt vad Åsa Lindestam lägger fram. Åsa Lindestam säger att hon har varit ute och talat med arbetsgivare och frågat vad de efterfrågar. Det är också det sätt som också Yrkeshögskolan arbetar. De frågar arbetsmarknaden vad det är för kompetens som efterfrågas. Utifrån det gör de en bedömning av kvaliteten på den utbildning man vill erbjuda men också av relevansen på arbetsmarknaden och väger det mot andra regioner och vad de har för behov.
Yrkeshögskolan jobbar inte på annorlunda sätt än vad du lägger fram här. Det är inte så att bara för att man ansöker om att anordna en utbildning måste man per automatik få det. Återigen är kvalitetsfrågan väldigt viktig. Det kan finnas en och annan utbildning som man har ansökt om att gå genomföra i Gävleborgs län som höll kvaliteten men som ändå inte fick genomföras därför att man tog hänsyn till andra regioner och andra delar av landet. Det kan jag inte svara på.
Min bedömning är att Yrkeshögskolan gör ett väldigt bra arbete och utifrån kvalitet, arbetsmarknad och relevans godkänner de utbildningar som behövs. Vi har verkligen jobbat för att prioritera yrkesutbildningar. Jag vet att vi under många har prioriterat komvuxutbildningar, som också är viktiga. De förbereder unga människor och unga vuxna för universitet och högskoleutbildningar. Men det visar sig ändå att yrkesutbildningar är det som ger mest effekt om man vill få ut människor på arbetsmarknaden. Det handlar om människor som vill omskola sig, måste byta jobb och så vidare.
Jag håller med om att vi behöver göra mer och satsa de pengar som behövs för att utbildningar ska genomföras. Men återigen betyder det inte per automatik att alla utbildningar som ansöker måste få genomföras. De måste hålla kvalitet som i övriga landet. Jag välkomnar Åsa Lindestams intresse för dessa utbildningar. Vi har ett antal år framför oss. Det här är bara en omgång. Det är detta års beslut som Yrkeshögskolan har fattat. Nästa år måste de fatta nya beslut.
Totalt sett sedan 2009 fram till dagens beslut är det ändå 2 000 platser som beviljats Gävleborgs län. Det gäller väldigt många människor. Kan vi så småningom få alla dessa på arbetsmarknaden har vi åstadkommit någonting viktigt för medborgarna i länet.
Anf. 47 Åsa Lindestam (S)
Herr talman! Jag håller verkligen med om att Yrkeshögskolan är bra. Jag skulle önska att ministern ville komma till oss och se vilken kraft det finns i vår yrkeshögskola, den lilla vi nu har kvar. Jag går dit varje vecka om inte annat bara för att röra mig lite bland människorna. Det finns en lust och glädje där som är enormt stor.
Vi har tidigare för många år sedan gjort ett bra drag. Vi har flyttat ihop allting i en enda jättestor byggnad. Det har varit väldigt bra tillsammans med gymnasieutbildning. Vi har också startat ett teknikcollege där vi går ihop med branschen för att se vad som händer i hela Hälsingland, det vill säga halva länet.
Vi har tillsammans med dem suttit ned och funderat: Vad är det som vore bra just för vår del? När vi tittar på befolkningen i Hälsingland och Gävleborg är det mycket som jag sade tidigare. Det finns industri och duktiga människor som kan jobba med industri, men just den finns inte kvar. Den har flyttat utomlands. Vi hade på sin tid LM Ericsson och sedan Emerson som inte finns där längre. Därför kunde vi se detta.
Vi har gått tillsammans med Södra Norrlands vindkraftscentrum. Det är i den konstellationen som vi har de strax under 60 beviljade vindkraftverken, men vi söker för 1 000. Vi söker för jättemånga. Det kommer att explodera. De ligger långt ute till havs, och befolkningen tycker inte heller att de stör. Därför är det så fantastiskt bra, och vi kan också hjälpa till med miljön.
Idén faller just nu för oss eftersom vi inte vet hur vi ska klara tekniken när vi inte får utbildningen. Regeringen skulle kunna ge direktiv till myndigheten. Arbetslösheten är så hög. Vi ligger ungefär som den inre delen av Norrland i arbetslöshetssiffror. Här skulle man kunna göra någonting för att höja kompetensen.
Alla vet att man måste ha kompetens för att få de arbeten som väl finns. Här ligger vi lägre. Då måste man också kunna göra olika. Vi har också talat med de lokala lastbilscentralerna, åkerinäringen, landsting, kommun och den industri som finns. Alla vi tycker tillsammans att det är en jättebra idé och att det är just det vi behöver.
Den utbildning som nu har löpt borde kunna få löpa ett antal år för att vi ska kunna utbilda, för att den ska bli ännu mer kvalitativt bra och för att vi ska kunna bygga kompetensen. Visst hör jag att ministern säger att det kommer nya år och nya ansökningstillfällen. Det vet jag också att det gör.
Vi får hoppas att detta ligger med i röret och att myndigheten kan förstå, kanske med hjälp av mer information från vårt län, att detta är oerhört viktigt just för oss. Det finns inte så många andra saker att satsa på. Detta är framtid och där vi har människor som lätt skulle kunna ställa om tack vare en sådan utbildning. Jag hoppas att ministern lyssnar och tar till sig de sakerna. Det är viktigt för mig.
Anf. 48 Nyamko Sabuni (Fp)
Herr talman! Jag både gläds åt och välkomnar Åsa Lindestams framtidsoptimism. Det finns möjlighet till teknikutveckling och möjligheter till arbete bara vi utbildar våra medborgare och får ut dem på arbetsmarknaden. Jag är övertygad om att också Yrkeshögskolan tittar på just detta.
Jag är väldigt glad över det intresse som medborgarna har visat för yrkesutbildningar, och främst yrkeshögskolans utbildningar, och att det är så många som söker på varje plats. Jag hoppas att de flesta som verkligen är kvalificerade för dessa utbildningar blir antagna och, återigen, att vi inte utbildar människor till arbetslöshet utan att man tar in så många som man bedömer har möjlighet att så småningom komma ut i arbete.
Jag tycker att det är jättebra. Vi ska fortsätta att följa utvecklingen när det gäller yrkesutbildningar mycket närmare, just på grund av att intresset är så stort från medborgarna men också från anordnarna. Jag har bestämt mig för att kalla in anordnarna till en hearing. När det nu är fler som ansöker och kanske många fler som kommer att få avslag är det viktigt att höra om de ser vissa saker som behöver förbättras i de rutiner som yrkeshögskolan använder eller i det regelverk som regeringen och riksdagen fastställer och vad det i så fall kan vara för att vi ska få en så bra sammansättning och så bra utbildningar som möjligt och att många utbildningar ska kunna genomföras där vi vet att arbetskraften och kompetensen efterfrågas.
Det finns anledning att fortsätta att gå vidare på den här banan och återkomma till det. Jag tycker att det är jätteviktigt och jätteroligt att Åsa Lindestam visar en sådan framtidsoptimism och att det händer saker i Gävleborgs län. Vi behöver höra mer sådant runt om i landet, att det händer saker och att det finns chanser för fler människor att komma ut i arbete, kunna försörja sig själva och ha en vardag som alla vi andra som går till ett arbete har. Det är väldigt viktigt.
För denna omgång vill jag ändå säga att det är tre utbildningsplatser beviljade totalt sedan 2009, och det är 2 000 platser fram till nästa år. Låt oss använda oss av de 2 000 platserna på ett bra sätt, och låt också arbetsmarknaden vara där och anställa dessa personer. Sedan får vi återkomma till ytterligare utbildningar i kommande ansökningsomgångar. Men jag håller med Åsa Lindestam om att det kan komma att behövas ytterligare utbildningar som godkänns och ytterligare människor som måste få plats, men vi ska följa utvecklingen på arbetsmarknaden så att vi gör rätt, så att vi inte utbildar till arbetslöshet.
Anf. 49 Åsa Lindestam (S)
Herr talman! Jag har också varit på Arbetsförmedlingen och tittat. Problemet är matchningen, att det kanske finns arbeten som är lediga men inte utbildade människor till just de arbetena. Det är där man har lagt örat till marken, som jag beskriver det, och lyssnat av: Hur gör vi? När vi har gjort det, till exempel med svetsutbildningen, har vi också lyckats få dem i arbete. De som går en sådan utbildning har fått arbete. Den är ju också stoppad. Visst är det väl viktigt att lyssna av branschen så att vi inte utbildar till arbetslöshet - det vore ett förfärligt slöseri, och det ska vi absolut inte göra.
Jag välkomnar en hearing. Jag välkomnar också ministern till ett besök hos oss. Det kunde vara värt ett besök, för det är en glädje för dem som går en utbildning och också en glädje för dem som får ett arbete så småningom och kan behålla det. I stället för att vara i arbetslöshet kan man göra någonting vettigt av sitt liv. De 20 personer som jag träffade i går var djupt förtvivlade. De får inte göra någonting och har inte tillfredsställelsen av ett arbete, som våra liv är så förknippade med. För dem var det en stor sorg. Flera av dem hade alltså sin bakgrund inom industrin, och de skulle ha kunnat göra ett gott jobb om de fått den här utbildningen. Snart står våra vindkraftverk på plats, och hur ska vi klara det då? Hur ska vi göra när det går sönder? Ja, det hastar.
Välkommen till oss och att se både glädje och sorg, för så är det! Jag hoppas att ministern tar till sig det här och lyssnar av vad vi behöver även i Gävleborg.
Anf. 50 Nyamko Sabuni (Fp)
Herr talman! Jag lyssnar och tar med mig Åsa Lindestams kloka tankar och ord. Jag tackar framför allt för inbjudan - jag kommer väldigt gärna på besök, så jag ska se till att planera för det.
Det är självklart att vi inte får missa människor som är intresserade, som uppfyller kvalifikationerna för att gå en yrkesutbildning och som är efterfrågade på arbetsmarknaden. Det är ett politiskt uppdrag att se till att matcha detta: intresse, kvalitet på utbildningen och efterfrågan på arbetsmarknaden.
Jag vet inte om Åsa Lindestam läste DN i dag, men jag är också bekymrad över att det är få utrikes födda personer som går yrkesutbildningar när vi vet att arbetslösheten är väldigt hög framför allt inom denna grupp. Det är därför som vi har vidtagit åtgärder där vi menar att det borde gå att kombinera en yrkesutbildning med yrkessvenska. Människor som kanske har läst sfi några månader eller ett år och ännu inte behärskar svenska fullt ut måste få chansen att gå en yrkesutbildning och där kombinera utbildningen med att lära sig den facksvenska som kan behövas för att vägen in till arbetsmarknaden också där ska underlättas.
Jag ser en stor potential att fylla på med yrkesutbildning de kommande åren för att utnyttja den högkonjunktur som vi befinner oss i, då en del människor på den omstrukturerade arbetsmarknaden behöver gå från en bransch till en annan. Utgångspunkten är att det ska finnas utbildningar för alla dem som uppfyller kvalifikationerna och som efterfrågas på arbetsmarknaden.
Jag kommer gärna och studerar vidare hur dessa yrkesutbildningar fungerar i Åsa Lindestams län. Jag tackar så mycket för debatten. Hör gärna av dig vidare kring frågorna!
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.