Genomförande av 2020 års tolktjänstutredning
Interpellation 2023/24:618 av Christofer Bergenblock (C)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-03-11
- Överlämnad
- 2024-03-12
- Anmäld
- 2024-03-14
- Sista svarsdatum
- 2024-04-02
- Svarsdatum
- 2024-05-07
- Besvarad
- 2024-05-07
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Det har under mycket lång tid funnits behov av förändringar av tolktjänsten för döva, hörselskadade och dövblinda i Sverige. Av den anledningen genomfördes den tolktjänstutredning som var klar den 15 mars 2022 och fick namnet Handlingsplan för en långsiktig utveckling av tolktjänsten för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet.
I utredningen återfinns bland annat förslag om att förstärka rätten till tolk i arbetslivet, förslag om en ny tolktjänstlag och förslag om en nationell funktion för samordning av tolktjänstfrågor. Alltsammans är viktiga frågor och förslag för att skapa ett mer samordnat och ändamålsenligt tolktjänstsystem.
När utredningen kom var förväntningarna stora från dem som är beroende av tolktjänst för att fullt ut kunna bli delaktiga i samhället, inte minst vad gäller arbetslivet. Även de föreningar som organiserar personer med dövhet, hörselnedsättning eller dövblindhet såg med tillförsikt fram emot många av de föreslagna förändringarna.
Nu har det gått två år sedan tolktjänstutredningen blev klar och ännu har ingenting hänt. Frågorna om tolktjänsten berör både Socialdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet, men utredningen ligger på Socialdepartementets bord.
Med anledning av ovanstående riktar sig min fråga till statsrådet Camilla Waltersson Grönvall:
Vad är statsrådets plan för att genomföra hela eller delar av innehållet i 2020 års tolktjänstutredning, såsom förslaget om ett samlat och förstärkt tolkstöd i arbetslivet samt förslaget om en nationell funktion för samordning av tolktjänstfrågor?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:618
Webb-tv: Genomförande av 2020 års tolktjänstutredning
Dokument från debatten
- Tisdag den 2 april 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:90
- Protokoll 2023/24:111 Tisdagen den 7 majProtokoll 2023/24:111 Svar på interpellation 2023/24:618 om genomförande av 2020 års tolktjänstutredning
Protokoll från debatten
Anf. 32 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Fru talman! Christofer Bergenblock har frågat mig vad min plan är för att genomföra hela eller delar av innehållet i 2020 års tolktjänstutredning, såsom förslaget om ett samlat och förstärkt tolkstöd i arbetslivet samt förslaget om en nationell funktion för samordning av tolktjänstfrågor.
En väl fungerande tolktjänst är viktig för att människor inte ska stängas ute från samhället.
Regeringens ambition är att stärka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att fullt ut delta i samhällslivet, bland annat genom att förbättra tolktjänsten för personer med dövhet, hörselnedsättning eller dövblindhet. Regeringen har därför beslutat att från och med 2025 tillföra regionerna 41 miljoner kronor för att samordna tolktjänsten för personer med dövhet, hörselnedsättning eller dövblindhet.
Jag är medveten om att det är många som otåligt väntar på besked om förslagen, inte minst de organisationer som representerar personer med dövhet, hörselnedsättning eller dövblindhet. 2020 års tolktjänstutrednings betänkande Handlingsplan för en långsiktig utveckling av tolktjänsten för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet (SOU 2022:11) innehåller många andra förslag som berör flera departement, och vi har också fått många remissynpunkter som vi behöver analysera noggrant.
Tolktjänsten är en grundläggande förutsättning för att personer med dövhet, hörselskada eller dövblindhet ska kunna vara samhällsmedborgare med lika rättigheter och skyldigheter som andra och ha ett fungerande och självständigt liv i samhället. Ur ett funktionshinderspolitiskt perspektiv anser jag att tolktjänsten är en viktig förutsättning för delaktighet och inflytande i samhället, inte minst inom arbetslivet. Denna fråga liksom övriga förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Anf. 33 Christofer Bergenblock (C)
Fru talman! När jag begav mig upp till Stockholm i dag blev tåget stående några extra minuter i Hallsberg, och sedan ropade man ut i högtalarna att anledningen till förseningen var en oanmäld rullstol där man hade bokat en vanlig plats. SJ bad om ursäkt för förseningen men inte för sitt sätt att agera.
Så där kan det vara när man har en funktionsnedsättning. Helt plötsligt råkar man ut för det som vi brukar kalla funkofobi i samhället. Man är tvungen att slåss mot funkofobin och mot fördomar, men man är också tvungen att hela tiden slåss för sina rättigheter för att kunna bli delaktig i samhället på lika villkor. Det är egentligen om detta, fru talman, som den här debatten handlar om, det vill säga delaktighet, i det här fallet delaktighet för personer med dövhet, hörselskada eller dövblindhet.
Det är ingen ny fråga som är uppe till debatt här med statsrådet, utan frågan om tolktjänsten har utretts och debatterats i över tio års tid. 2020 års tolktjänstutredning, som min interpellation handlar om, bygger i sin tur på 2010 års tolktjänstutredning, som redan då gav bilden av en splittrad tolktjänst som inte fungerade, som var både svåröverblickbar och oförutsägbar för den som behövde den och som lade fram förslag om en samlad tolktjänst.
Det resulterade sedan i en promemoria som togs fram mellan några olika departement och till sist i ytterligare en utredning som blev 2020 års tolktjänstutredning. Där befinner vi oss i dag. Utredningen blev klar i mars 2022, för snart två år sedan. Sedan var det en remisstid efter det, men det har gått ett och ett halvt år utan förslag om åtgärder eller genomförande. Det är just förslag om genomförande som jag efterfrågar, när det kommer och vad det är som kommer.
Tolktjänstutredningen innehåller en rad olika förslag, varav flera har blivit rosade av funktionshindersorganisationerna. Det handlar om att skapa en ny lag i stället för att det som nu ryms inom hälso- och sjukvårdslagen. Det handlar om att tillsätta en nationell funktion för tolkningsfunktionen. Det handlar om att skilja arbetslivstolkningen från vardagstolkningen, vilket kanske är den åtgärd som är mest efterfrågad av samtliga. Det handlar om att förbättra möjligheten till distanstolkning både via Post- och telestyrelsen och via regionernas distanstolkning, som skulle kunna förbättras med en gemensam tolkningsfunktion. Det handlar även om frågor som kvinnors utsatthet för våld när de har dövhet, hörselskada eller dövblindhet.
Utredningen innehåller många viktiga förslag. Det har efterfrågats åtgärder från regeringen av nästan alla organisationer som berörs av dessa frågor. Svaret hittills har varit att regeringen tillför 41 miljoner kronor nästa år, vilket egentligen är en uppräkning av bidragen till regionerna, som har stått stilla sedan 1998.
Min fråga till statsrådet, som jag ändå får tacka för svaret så här långt, är: Vad är regeringens plan? Det går inte att utläsa av det som statsrådet sa.
Anf. 34 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Fru talman! Tack så mycket, Christofer Bergenblock, för diskussionen och interpellationen om en mycket angelägen fråga!
Jag delar ledamotens frustration och ledsenhet över att människor är utsatta på det sätt som beskrivs genom den tågresa som ledamoten i dag har haft. Vi vet att när det gäller utsatthet av olika slag - det kan handla om att vara utsatt för våld - är just människor med funktionshinder överrepresenterade. Detta gör att vi i all lagstiftning som vi arbetar med måste ha detta som utgångspunkt.
Jag brukar säga att jag är ansvarig för samordningen av funktionshindersfrågorna i regeringen, men inom vart och ett av de områden som övriga statsråd har är de också ansvariga för funktionshindersfrågor.
Det är viktigt med skolperspektiv, arbetsmarknadsperspektiv och tillgänglighetsperspektiv.
Jag har en pågående diskussion med Funktionshindersdelegationen. Det är ett forum som jag är tacksam och glad över att ha förmånen att träffa ett antal gånger per år. Jag är mån om att utveckla den mötesformen. Det innebär att man har möjlighet att träffa alla olika ministrar som är ansvariga för olika områden. Till exempel hade vi för några månader sedan ett möte med civilminister Erik Slottner, som är ansvarig för att utveckla till exempel it-frågor. It kan vara en fantastisk möjlighet när det gäller delaktighet och tillgänglighet. Men fel utformat kan det bli ytterligare ett av alla hinder vi har att arbeta mot.
Precis som ledamoten beskrev har vi de senaste tio åren haft två utredningar. Dessa har av olika skäl inte lett till något resultat över huvud taget.
I september 2022, bara några veckor innan vi tillträdde, mottog vi sammanställningen av de olika remissvaren från 2020 års tolktjänstutredning. Det är ett omfattande material, som håller på att beredas på olika sätt inom olika segment.
Det första förslaget kom, precis som ledamoten beskrev, i budgeten. Det handlar om en viktig fråga, om att få en väg in. Där har jag haft en nära dialog, vilket jag är tacksam över, med organisationer som Sveriges Dövas Riksförbund, Hörselskadades Riksförbund och Förbundet Sveriges Dövblinda. Jag har framfört att det här är ett viktigt första steg i tolktjänstutredningen. Man ska inte behöva ha kontakt med en massa olika instanser, utan man ska kunna ha en väg in.
Med de 41 miljonerna, speciellt dedikerade till detta i budgeten, överför vi nu det ansvaret till våra regioner. Det är en viktig del av hela denna komplexa utredning, som vi just nu håller på att bereda.
Jag vill avslutningsvis säga att jag berörs starkt av de här mötena och mycket av de unga människor som för fram att de vill komma in på arbetsmarknaden och arbeta. Det ska naturligtvis vara en möjlighet för alla. Alla som vill och kan arbeta ska få möjlighet att göra det.
Anf. 35 Christofer Bergenblock (C)
Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!
Jag är glad att statsrådet känner den frustrationen. Jag är också glad att regeringen ser till att arbetet för funktionshindersfrågorna fördelas på samtliga departement och inte bara ligger på Socialdepartementet. Men Socialdepartementet och statsrådet har naturligtvis ändå det övergripande ansvaret för dessa frågor.
Jag tror att många som följer denna debatt i dag frågar sig hur långt vi har kommit, var utredningen befinner sig och vilka skarpa förslag som kommer att läggas fram. Att de 41 miljonerna kommer 2025 är väl bekant. Det är som sagt en uppräkning av ett tidigare stillastående bidrag till regionerna. Men i övrigt har vi inte fått mycket till svar hittills i debatten.
Att det bereds inom Regeringskansliet är det vanliga, återkommande svaret i dessa debatter. Men det finns inget förbud mot att faktiskt berätta om det arbete som pågår i Regeringskansliet, fru talman. Att säga att det bereds i Regeringskansliet är en formulering som statsråd gömmer sig bakom. Då behöver man inte gå in mer på detaljerna. Men statsrådet har alla möjligheter att redovisa detaljerna för var man befinner sig i fråga om just utredningen om tolktjänsten.
Den fråga som ändå är mest angelägen och där det efterfrågas mest åtgärder har med arbetslivet att göra. När det kommer till utbildning finns det i dag stöd och möjligheter till tolkning i både grundskolan och gymnasieskolan. Det är något oklart i lag och förordning kring det, men det förefaller fungera. Det finns också särskilda medel att söka vid högre studier. Vuxenutbildningen hör däremot till de delar som det lyfts fram i utredningen att man behöver se över.
När man lämnar utbildningen har man i bästa fall haft en relativt väl fungerande tolkning under sin utbildningstid. Men sedan kommer man ut i arbetslivet, och då har man inte rätt till någonting. Det är då upp till den enskilde arbetsgivaren att betala vad den tolktjänst som en anställd kan behöva kostar. Om man är egenföretagare är man tvungen att själv stå för kostnaden fullt ut.
Det är inte rimligt. Det är också därför utredningen föreslår att skilja på det som i dag kallas för vardagstolkning, som ryms inom hälso- och sjukvårdslagen, och arbetslivstolkningen, som föreslås läggas över helt och hållet på Arbetsförmedlingen. Utredningens förslag är att man ska ha möjlighet att få bidrag till tolk upp till 265 timmar per år till en sammanlagd kostnad för statskassan på mellan 300 och 400 miljoner kronor.
Det är inte en orimlighet. Det är tvärtom en nödvändighet för att fler människor med dövhet, dövblindhet och hörselskada ska komma ut i arbetslivet och få möjlighet att, precis som alla andra, bidra till och vara en del av samhället och tjäna egna pengar. Det finns uträkningar som visar att det är lönsamt inte bara för den enskildes välbefinnande utan även för samhällsekonomin. Man bidrar ju även med skattemedel när man är ute i arbetslivet.
Flera av de här organisationerna skrev en debattartikel för ett tag sedan. Den hette Ge oss en ärlig chans i arbetslivet. Det är just det som många efterfrågar.
Jag frågar specifikt om arbetslivsfrågorna i tolktjänstutredningen. Hur ser regeringen på just de förslagen?
Anf. 36 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Fru talman! Alla som vill och kan arbeta ska få möjlighet att göra det. Ingen ska exkluderas från arbetslivet. Det ska finnas och vara likvärdiga möjligheter till arbete. Det är utgångspunkten för den här regeringen, som på alla sätt vill värna arbetslinjen.
Arbetslinjen är så mycket. Det handlar om att vara en del av en arbetsgemenskap, att ha någon som frågar efter en på jobbet och som undrar var man är om man drabbas av influensa några dagar. Det är en otroligt viktig del i att må bra. Och det är en av alla orsaker jag ser till att det är viktigt att vi på olika sätt säkerställer att människor som nu är exkluderade från arbetsmarknaden får tillgång till den.
Ett första steg är det som finns i budgeten för det här året. Men det finns mycket mer att göra. Det är jag den första att erkänna och tillstå. Men det är svårt. Nej, det finns inget förbud för mig att avslöja några detaljer, och jag önskar att jag kanske hade kunnat avslöja fler detaljer. Men när saker och ting bereds gör man en rad olika avvägningar och diskuterar med ett antal aktörer. När det beredningsarbetet är klart ska jag gärna återkomma och beskriva det. Jag kan avslöja att jag ser fram emot det redan nu.
Det är precis som ledamoten beskriver. När jag träffar till exempel Sveriges Dövas Riksförbund, Hörselskadades Riksförbund och Förbundet Sveriges Dövblinda beskriver de just att det egentligen inte är några större problem att få tolk och stöd under högre utbildning. Det innebär att vi har en hel del människor som är utbildade inom bristyrken och som i dag är utestängda. Därför är just den delen väldigt viktig att komma vidare med.
Jag säger det igen; när jag möter de här unga människorna, även i Funktionshindersdelegationen, får jag höra dem säga: Vi vill ju arbeta, vi vill vara en del av arbetsgemenskapen och vi har utbildat oss för detta. Det berörs jag väldigt starkt av.
Det här är en prioriterad fråga som jag hoppas att jag kommer att kunna återkomma till ganska snart. Men när det bereds sker en rad olika avvägningar, och jag vill verkligen inte återkomma till ledamoten med fel uppgifter.
Anf. 37 Christofer Bergenblock (C)
Herr talman! Vi går lite som katten runt het gröt när vi pratar om vad som händer och inte händer på Regeringskansliet. Jag förstår att jag inte kommer att få något svar på hur själva beredningen går till, men däremot skulle statsrådet kunna säga någonting i sitt avslutande anförande om tidsplanen eftersom det ju också efterfrågas ungefär när i tid vi kan förvänta oss propositioner och förslag i frågan från regeringen.
Det är ingen tvekan om att regeringens företrädare är fylld av goda intentioner och beskriver behoven av en utvecklad tolktjänst och andra saker inom funktionshinderområdet på ett bra sätt, men i slutändan är det såklart handling som räknas. Det är bara det konkreta resultatet som det blir någonting av. Man hade goda intentioner även 2010 och 2020 när man tillsatte tolktjänstutredningar. Den senaste var klar i mars 2022, och remissvaren kom i september. Det har gått 1 ½ år sedan dess.
Det är klart att det finns komplexa frågor att överväga och bedöma, men det måste också kunna bli resultat. Det är vad dessa organisationer förväntar sig och vad man förväntar sig som människa om man har dövblindhet, dövhet eller en hörselskada. Det måste vara vad vi kan förvänta oss av regeringen.
Det som behövs är med andra ord leverans för att få en bättre tolktjänst för de här personerna. Om statsrådet nu inte kan svara på frågorna om innehållet i det arbete som bereds kanske ändå statsrådet kan svara på frågan hur det ligger till tidsmässigt.
Anf. 38 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Herr talman! Tack till Christofer Bergenblock för en engagerad och initierad diskussion om en mycket angelägen fråga! Men jag måste nog göra ledamoten besviken, för innehållet har naturligtvis bäring på vilken tidsplan vi kan hålla när det gäller genomförandet och omfattningen av förslagen.
Jag ser fram emot att i den närmaste framtiden bland annat träffa Stockholms tolktjänstcentral - faktiskt om bara några dagar - för att diskutera detta. Jag kommer också att ha ett stort möte den 29 maj för att diskutera rekommendationerna från Sveriges FN-dialog med kommittén som arbetar med frågor runt personer med funktionsnedsättningar, där även de här frågorna finns med, i Genève. Vi hade en sådan dialog för bara några veckor sedan och mottog några veckor senare ett antal rekommendationer. De kommer att tjäna som underlag i det fortsatta arbete som vi nu bedriver och kommer att intensifiera också med de olika organisationer som är nära knutna till dessa frågor.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.