Genomförande av EU:s klimatpolitik
Interpellation 2007/08:243 av Holm, Ulf (mp)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-11-28
- Anmäld
- 2007-11-28
- Besvarad
- 2007-12-07
- Sista svarsdatum
- 2007-12-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
Interpellation
2007/08:243 Genomförande av EU:s klimatpolitik
av Ulf Holm (mp)
till statsrådet Cecilia Malmström (fp)
Vid EU-toppmötet den 8–9 mars 2007 enades EU:s stats- och regeringschefer om en, för EU, ganska ambitiös klimatpolitik. Statsminister Fredrik Reinfeldt (m) beskrev det själv: Detta är en historisk milstolpe. Vi har formulerat kraftfulla och tydliga mål för att möta Europas klimatutmaningar. De mål som EU-toppmötet enades om var framför allt tre delar som ska vara uppnådda år 2020:
- Minskning av utsläppen av växthusgaser med 20 procent (30 procent om en internationell överenskommelse sluts).
- Andelen förnybara energikällor av den totala energikonsumtionen ska vara 20 procent.
- 20 procent ska energieffektiviteten öka med.
Det var bra beslut, även om målsättningarna inte var tillräckligt högt ställda för att förhindra klimatförändringarna, bland annat mot bakgrund av underlaget från FN:s klimatpanel. Denna interpellation gäller dock inte målsättningen i sig, utan hur EU ska kunna nå upp till sina åtaganden. Några av målen var till och med bindande, vilket ställer än högre krav på genomförande. Det är helt uppenbart att för att nå de fina målsättningarna som EU-toppmötet enades om krävs såväl kraftiga ekonomiska resurser som engagemang. FN:s klimatpanel har med all tydlighet visat att om vi inte agerar i dag så kommer kostnaderna att bli långt mycket större längre fram. Frågan är nu vad som händer.
Såvitt jag kan se har inget hänt vad gäller översynen av EU:s budget för att genomföra omfördelningar inom den gällande långtidsbudgeten och vad som gäller den nästkommande långtidsbudgeten. När den nuvarande långtidsbudgeten beslutades lade man in att det skulle ske en översyn av budgeten 2008. Än så länge verkar varken EU-kommissionen eller ministerrådet ha tagit några initiativ för att i denna översyn göra omfördelningar för att kunna uppnå de ställda målen inom klimatpolitiken.
Jag vill mot bakgrund av det som anförts fråga vilka initiativ statsrådet kommer att ta för att EU-budgeten, såväl vid översynen av nuvarande långtidsbudget som vid nästa långtidsbudget, anpassas för att kunna nå de klimatmål som antagits på EU-toppmötet den 8–9 mars 2007.
Inom vilka områden i EU-budgeten kommer statsrådet att verka för att det sker kraftiga omfördelningar för att kunna uppnå EU:s klimatmål?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:243
Webb-tv: Genomförande av EU:s klimatpolitik
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:39 Fredagen den 7 decemberProtokoll 2007/08:39 17 § Svar på interpellation 2007/08:243 om genomförande av EU:s klimatpolitik
Protokoll från debatten
Anf. 109 Cecilia Malmström (Fp)
Herr talman! Ulf Holm har frågat mig vilka initiativ jag kommer att ta för att EU-budgeten, såväl vid översynen av nuvarande långtidsbudget som vid nästa långtidsbudget, anpassas för att kunna nå de klimatmål som antagits på EU-toppmötet i mars 2007 samt inom vilka områden i EU-budgeten jag kommer att verka för att det sker kraftiga omfördelningar för att kunna nå EU:s klimatmål.
I likhet med Ulf Holm gläds jag över toppmötets beslut att fastställa ambitiösa och bindande mål för att möta Europas klimatutmaningar, vilket är ett bra exempel på hur EU kan skapa mervärde genom gemensamma, kraftfulla insatser. Nu är det upp till medlemsländerna och EU att visa att man är redo att anta de här angelägna utmaningarna och genomföra de beslutade målen.
I december 2005 slöt Europeiska rådet en överenskommelse om en budgetram för perioden 2007-2013. Samtidigt kom man överens om att göra en förutsättningslös översyn av EU:s utgifter och inkomster i halvtid. En rapport om detta ska presenteras av kommissionen 2008-2009. Den här översynen är det bästa tillfälle vi har de närmaste åren att pröva om de gemensamma resurserna verkligen utnyttjas på bästa sätt för att uppnå de långsiktiga målen för det europeiska samarbetet.
Det finns några breda nyckelområden där regeringen bedömer att ett gemensamt agerande skapar ett betydande europeiskt mervärde. Miljö och klimat är ett sådant område, där effekterna av förändringarna är gränsöverskridande, och det motiverar ett gemensamt agerande. Samarbetet på det här området bygger på lagstiftning, och medlemsländerna har ett ansvar för att bekosta genomförandet. Inom Regeringskansliet analyserar vi nu om och hur EU-budgeten kan användas för att möta kommande utmaningar på miljö- och klimatområdet.
Förändringar både inom unionen och i dess omvärld, bland annat som en följd av klimatförändringarna, har medfört att nya behov och möjligheter har uppstått. För att uppnå en budget anpassad till dagens och framtidens behov krävs en kraftig reformering av EU-budgeten och en omprioritering mellan utgifter. I dag går mer än 75 procent av EU-budgeten till traditionella utgiftsområden. En allt större del måste gå till åtgärder för att möta nya utmaningar vad gäller att stärka EU:s konkurrenskraft, möta miljö- och klimatförändringarna, bekämpa den allt grövre gränsöverskridande brottsligheten och stärka EU:s globala roll.
I linje med detta avser regeringen att i budgetöversynen verka för en genomgripande reformering av den gemensamma jordbrukspolitiken som tar sikte på att bland annat kraftigt minska utgifterna. Regeringen önskar också se en fortsatt reformering av politiken för ekonomisk och social sammanhållning. Det är naturligt att finansieringen till allra största delen avser de nya medlemsländerna och inte omfattar delar av unionen som har ett relativt högt välstånd.
Arbetet med att utforma framtidens EU-budget bör utgå från principerna om subsidiaritet, europeiskt mervärde, proportionalitet och sund ekonomisk förvaltning. Andra centrala utgångspunkter är budgetrestriktivitet och samstämmighet mellan politikområden.
För att uppnå de ambitiösa målsättningar på miljö- och klimatområdet som EU:s stats- och regeringschefer enades om krävs en vilja till förändring, nytänkande och samarbete. Det gäller både för enskilda medlemmar och för unionen som helhet. Avgörande är därför att tillräckliga resurser avsätts för att utveckla nya tekniker som är energisnåla, bidrar till att minska växthusgaserna och möjliggör en övergång till mer miljövänlig energi. Det är regeringens uppfattning att insatser inom ramen för EU:s forskningsprogram kan bidra till denna utveckling. Det pågående analysarbetet kommer att visa i vilken utsträckning ytterligare åtgärder i EU-budgeten bör bidra till att uppnå målsättningarna på klimat- och miljöområdet.
Regeringen ser det som viktigt att budgetöversynen föregås av en bred och förutsättningslös diskussion kring hur prioriteringarna ska se ut i framtiden. Jag hoppas därför att så många som möjligt utnyttjar möjligheten att lämna synpunkter vid det öppna samråd som kommissionen håller till och med den 15 april 2008.
Anf. 110 Ulf Holm (Mp)
Herr talman! Tack EU-minister Cecilia Malmström för svaret! Det var långt och utförligt, men jag vet inte om jag egentligen kan vara riktigt nöjd. Även om EU-ministern lyfter fram att det inte är omöjligt att EU kan satsa på energi- och klimatåtgärder är det tydligen inte den enskilt viktigaste punkten här.
Vi är ganska överens om att det beslut som EU-toppmötet tog i mars i år var ett stort steg framåt för EU, framför allt för EU. De tog bindande och icke bindande beslut fram till 2020 för att möta klimatförändringarna. Där är vi ganska överens, även om jag kanske skulle vilja gå lite längre. Men man ska vara nöjd med det lilla här i livet, har jag hört. Så jag får vara nöjd med det beslutet.
Men det finns en stor besvikelse i att man inte har börjat anpassa EU:s budget till detta. EU:s budget omfattar nästan 1 000 miljarder. Då är det märkligt att man inte kan skaka fram lite pengar för att just se till att förhindra klimatförändringarna.
Vi såg senast häromdagen i medierna att den forskningsstrategi för att klimatanpassa energisystem som EU-kommissionen presenterade den 22 november bara blev en strategi. Man lyckades alltså inte samla ihop pengar till att genomföra strategin.
Samtidigt sätter sig EU:s finansministrar och gör en budget för 2008 där man sätter av 30 miljarder till Galilei, som är ett satellitnavigeringssystem, för de följande fem åren. Det finns alltså pengar - det som saknas är viljan att satsa dem på de här frågorna, och det är bekymmersamt.
Det jag framför allt saknar i svaret från EU-ministern är något konkret. Det finns inte några konkreta strategiförslag. Vad vill den svenska regeringen göra för att möta klimatfrågorna? Vilka omfördelningar kan man göra på EU-nivå, och vilka kan göras på medlemsstaternas nivå? Det är en viktig distinktion. EU kan inte göra allt och ska inte göra allt. Medlemsstaterna har ett stort ansvar för de här frågorna. Men i vissa punkter kan det finnas ett mervärde i EU. Och då saknar jag de konkreta punkterna.
Ett exempel är TEN-projektet, Trans-European Network, där man satsar pengar framför allt på vägutbyggnad och en mindre del på järnvägsutbyggnad. Kan man inte försöka få till stånd en förändring där så att man satsar mer på järnvägsutbyggnad?
När jag satt i EU-parlamentet försökte jag pendla mellan Lund och Bryssel via tåg. Det var inte lätt! Mellan Bryssel och Tyskland har man inte ens likadana spår på järnvägen. Kan inte EU göra någonting där? Borde inte det vara en utmärkt sak för EU att fixa till - betala ut pengar så att man kan få likadana järnvägsspår i alla fall. Det borde underlätta att fler kan ta tåg i stället för flyg eller bil.
EU tillåter fortfarande att man subventionerar kolindustrin i EU, framför allt i Tyskland. Det är inte så att EU ger pengar till kolet, men däremot tillåter man att enskilda medlemsstater subventionerar kolindustrin. Det skulle vara ett stort steg framåt att se till att den regeln ändras så att det blev förbjudet med kolsubventioner. EU subventionerar också via sin jordbrukspolitik tobaksodling och vinodling. Man förstör mängder av frukt därför att man är rädd för att man ska sänka marknadspriserna. De pengarna borde man kunna omfördela till något bättre.
Det är just denna strategi som jag saknar i ministerns svar på min fråga.
Anf. 111 Cecilia Malmström (Fp)
Herr talman! Jag vill tacka Ulf Holm. Återigen ser vi exempel på att Ulf Holm ställer oerhört relevanta frågor. Jag kan bara beklaga att vi är så få i kammaren, för fler borde delta i den här typen av diskussioner. Det är viktiga frågor om EU:s framtid som Ulf Holm och jag ofta har möjlighet att återkomma till. Jag gläds åt att vi är överens om en del i alla fall!
Vi är nu inne i en process där budgetöversynen precis har påbörjats. Jag tror att Ulf Holms parti och mitt parti var överens om att den budgetöverenskommelse som gjordes 2005 inte var tillfyllest, men vi lyckades i alla fall få igenom en översyn på det här sättet. Nu är vi i den processen, i en konsultationsfas. Regeringen har naturligtvis bett alla departement att försöka analysera på sina områden vad som ger europeiskt mervärde enligt de principer vi har, vilka aktuella frågor som finns och så vidare. Vi genomför också ett brett samråd. Jag var i går i riksdagen på en hearing där finansutskottet och EU-nämnden diskuterade de här frågorna. Jag vet också att de flesta politiska partier säkert kommer att skicka in synpunkter liksom många delar av det civila samhället.
Processen pågår alltså. Jag tror att Ulf Holm hade blivit väldigt besviken på mig om jag hade kommit hit med det färdiga svaret på regeringens samråd eftersom vi nu säger att vi vill använda någon månad till att verkligen lyssna in oss när det gäller både principiella synpunkter och väldigt konkreta. Den här processen pågår fram till april. Jag tycker att Ulf Holm bara här lade fram en del bra förslag, men låt oss vänta, diskutera och lyssna in fram till april, som är den deadline som kommissionen har satt.
Under den tiden ska vi naturligtvis inte sitta passiva i övrigt. Miljöpolitiken och klimatfrågorna genomsyrar i princip alla frågor i dag. Vi har ett stort möte som pågår just nu i Bali. Kommissionen kommer några veckor efter jul att presentera bördefördelningsdiskussionen, och det kommer att leda till en mycket intensiv debatt på nationell nivå. Man diskuterar också frågor som handlar om hur man ska kunna förändra och förbättra utsläppshandeln. Från svensk sida vill vi ha med också transportsektorn i detta som en viktig del. Det är ju ett sätt att få med miljön. Man kommer också att prata om detta inom forskningen i framtiden.
Låt oss ta en diskussion om hur vi kan använda budgeten för att finansiera gemensamma åtgärder på det här området. Samtidigt är det ju väldigt mycket som vi kan göra på egen hand nationellt. Kanske visar det sig att det finns några nyckelområden där det verkligen finns ett europeiskt mervärde i att finansiera miljöinsatser. Kanske kan det i solidaritetens namn finnas anledning att från europeiskt håll hjälpa en del länder som inte har hunnit så långt som Sverige. Men jag tycker att det är lite tidigt att landa där ännu, när vi nu har den här processen.
När det gäller jordbrukspolitiken vet säkert Ulf Holm om att det pågår en så kallad hälsokontroll på jordbrukspolitiken som mer ska se till innehållet än själva utgiftsfördelningen. Där har regeringen skickat in ett svar som också lyfter fram detta och vikten av att i framtiden ta mycket större hänsyn till miljöaspekterna på jordbruket. I en annan fråga som vi driver, frågan om Östersjöstrategin, lyfter vi fram att miljö, fiske och jordbruk måste komma med i den samlade Östersjöstrategin liksom transportfrågor.
Det finns alltså många olika områden där man kan agera. Det behöver ju inte alltid vara så att de främst prioriterade politiska frågorna som vi driver inom EU och som kommer att bli viktiga frågor för det svenska ordförandeskapet - klimat-, miljö- och energifrågorna - alltid måste motsvaras exakt med gemensam finansiering, utan det är just den fördelningen som vi håller på och diskuterar nu inom ramen för budgetöversynen.
Anf. 112 Ulf Holm (Mp)
Herr talman! Det är ett par saker som jag vill kommentera. Till att börja med gäller det budgetprocessen. Tar man ett sådant här beslut på ett EU-toppmöte - det är över ett halvår sedan nu - så borde det ge en viss tankeställare dels hos dem som skriver under, dels hos alla som är med i förhandlingarna. Det borde börja hända någonting, sakta men säkert.
Då är det obegripligt för mig att man i budgeten för 2008 inte gör några förändringar alls. Jag menar inte att man ska ändra hela budgeten efter ett halvår - det finns ett visst regelverk för det - men kan man sätta av 30 miljarder till Galileo, som inte ett enda företag i hela EU vill ha och vara med och finansiera utan som bara EU, som ett prestigeprojekt, ska använda sig av, då finns det pengar. Då är inte pengarna det stora problemet, utan det är vad man ska satsa dem på.
Då är det obegripligt att man samtidigt får läsa i tidningarna att EU-kommissionen inte har lyckats hitta pengar till ett klimatanpassat energisystem som ska finansieras som ett forskningsprojekt. Det är fullständigt obegripligt för mig. Det är också obegripligt att ingen regering i EU reagerar på detta och säger nej till den fördelning som fanns på rådet.
När det gäller översynen hoppas jag att det ska komma förslag. Jag menar inte att regeringen ska ha ett färdigt förslag i dag till den här interpellationsdebatten, men jag menar att tankeverksamheten måste börja om hur man ska förändra detta. Jag gav några exempel.
Tyvärr gav inte ministern några svar alls. Tvärtom säger ministern: "Inom Regeringskansliet analyseras nu om och hur EU-budgeten bör användas för att möta kommande utmaningar på miljö- och klimatområdet." Man säger alltså "om". Regeringen är alltså inte säker på att man vill göra en klimatförändring av EU:s budget. Det leder mig till miljöminister Andreas Carlgrens uttalande i Svenska Dagbladet i onsdags där han säger att det inte är viktigt för att uppnå EU:s klimatmål att det satsas pengar från den gemensamma budgeten.
Miljöministern i Sverige säger att EU:s budget inte ska användas till detta. Statsministern sade i går vid frågestunden i ett svar på en fråga från mig att vi möjligtvis kan använda den till forskningssidan. Då vill jag berätta en sak för regeringen. Forskning, ja, det är viktigt, men det finns också redan nu teknik vi kan använda. Den går att använda. Det är vindteknik, och det är bränsleceller. Det går att använda redan i dag. Enligt spansk lag ska vart fjärde hus i Spanien ha solceller på taket. Det går att använda den teknik som finns. Den måste man kunna använda nu.
Men jag är inte förvånad, därför att hela EU-systemet verkar motverka en klimatanpassning. Varför inför man till exempel strafftullar på lågenergilampor från Kina? Det skulle vara utmärkt om vi skulle byta ut lite glödlampor i EU-länderna för att använda mindre energi. Men man sätter strafftullar på det hela. Och svenska regeringen säger: Jaha.
Jag har inte sett att Sveriges regering har tagit upp den här frågan och krävt att dessa strafftullar ska tas bort. Jag vet att svenska EU-parlamentariker har varit engagerade i frågan i EU-parlamentet, men svenska regeringen tycks inte ha engagerat sig i frågan, och det tycker jag är märkligt.
När nu den här översynen av budgeten ska göras måste Sveriges regering lägga fram ett förslag om strategi - helst före EU-kommissionen. Om man förstår hur EU fungerar så vet man att det gäller att vara ute snabbt som tusan för att kunna få igenom sitt förslag. Det går inte att vänta till sista mötet med att försöka ändra en text. Man måste vara ute i väldigt god tid. Det är därför det är så viktigt att Sveriges regering redan nu tar fram en strategi: Hur kan vi ändra EU:s budget för att få den klimatbättre?
Det arbetet måste börja redan nu för att vi ska kunna lägga fram förslag när kommissionens förslag kommer.
Anf. 113 Cecilia Malmström (Fp)
Herr talman! Jag kan försäkra Ulf Holm att det pågår en intensiv tankeverksamhet och också lobbyverksamhet på det området. Anledningen till att kommissionen satt just den 15 april som datum är att alla ska ha möjlighet att yttra sig. Jag tycker att det är väldigt demokratiskt att ha ett slags remissförfarande kring dessa frågor. På så sätt har varje enskild medborgare möjlighet att skicka in sina synpunkter på EU:s budget.
Jag tror att Ulf Holm trots allt tycker att det är ett demokratiskt framsteg att organisationer, parlament, utskott, politiska partier och allt vad det kan vara kan skicka in sina synpunkter. Vi kommer naturligtvis också att göra det. Därefter ska kommissionen sammanställa det hela. Det sker alltid på ett mycket transparent sätt. Man kan läsa varje enskilt svar på webben och komma med förslag.
Givetvis kommer vi att förbereda vårt förslag genom att förankra det så mycket som möjligt, diskutera det i Sveriges riksdag och samla in synpunkter. Jag vet också att riksdagen förbereder ett eget betänkande, vilket är alldeles utmärkt.
Samtidigt pågår det förstås ett intensivt arbete för alliansbyggande med Europaparlamentet. Jag åker dit nästa vecka för att samtala med dem om hur de jobbar med den här frågan med andra länder för att åtminstone få konsensus kring de principer som vi redovisat och som vi menar bör genomsyra budgeten. Vi behöver få i gång en diskussion om detta, inte minst eftersom kommissionens sammanställning troligen kommer att hamna under det svenska ordförandeskapet. Vi har alltså allra största intresse av att bevaka att tempot är högt så att frågan drivs framåt och kan få genomslag.
När det gäller hur EU bättre ska klimatanpassas vill jag säga att man ju kan klimatanpassa EU på många olika sätt. Väldigt mycket arbete måste göras nationellt. Det tror jag att vi kan vara överens om. Nu förbereder regeringen en klimatproposition. Vi diskuterar dessa frågor hela tiden, och det gör också de andra länderna. Det intressanta är var det finns ett mervärde för att finansiera detta på europeisk nivå. Det är det vi ska ha den gemensamma budgeten till. Det är trots allt inte fråga om så mycket pengar.
Vad är det som ska finansieras på europeisk nivå? Man kan fatta massor av beslut om miljölagar och direktiv och ha bestämmelser på EU-nivå, och en mängd sådana kommer säkert också. Det gäller inte minst i fråga om handeln med utsläppsrätter. Vi skulle gärna se att det var auktion med utsläppsrätter. Där bör transportsektorn komma in.
Men frågan är alltså vad vi ska finansiera. Jag tror att en hel del finns inom forskningsområdet. Där finns redan jättemycket, precis som Ulf Holm säger. Så varsågod! Det är bara för de länder som tycker att det är viktigt för att nå sina nationella mål att implementera detta. Sedan ska de också vara europeiska och globala. Det gäller alltså att satsa på att ta fram mer miljövänlig teknik, forska om det, ha ett utbyte kring det.
Som jag sade kan det vara angeläget att hitta andra poster i budgeten där det finns anledning att ta gemensamma europeiska pengar. Jag är dock inte riktigt säker på var och hur detta kan göras till en mer sammanhållen strategi. Därför tror jag att det kan vara klokt att ta ett helhetsgrepp i samband med budgetöversynen i stället för att dutta på enstaka punkter. På så sätt kan man få en klimatsatsning som även är budgetär och inte bara politisk.
Jag tror alltså inte att vi är så oense om detta. Jag känner mest att det är viktigt att lyssna på alla synpunkter innan vi landar i den slutgiltiga produkten som kommer att skickas från Regeringskansliet, och innan riksdagen landar i den produkt som den kommer att skicka i väg.
Anf. 114 Ulf Holm (Mp)
Herr talman! Givetvis är jag och Cecilia Malmström ganska överens om att vi måste ändra på EU:s budget. Jag vill dock gå fram snabbare än vad Cecilia Malmström vill göra.
Min ena fråga var: Har Cecilia Malmström hela regeringen med sig? Jag frågar detta med anledning av att Andreas Carlgren som miljöminister uttalat att det nog inte är nödvändigt att använda EU:s budget, och vid riksdagens frågestund i går var statsministern lite svävande och tyckte att man kanske skulle använda klimatpengar till forskning.
Cecilia Malmström borde ta en heldag med regeringen och förklara EU:s budget och de delar som finns där - för det kan Cecilia Malmström - och sedan systematiskt gå igenom vad man skulle kunna ändra på. Det finns nämligen ganska mycket sådant. När det exempelvis gäller Trans-European Networks finns där många miljarder som oftast går till vägar. Man borde titta på om inte mer kunde gå till järnvägar för att öka kollektivtrafiken inom EU. Det är enkelt att gå igenom den och se vilka nödvändiga justeringar vi måste göra.
Sedan håller jag med om att det många gånger är fråga om att lagstiftningsvägen gå före inom EU, och då måste medlemsstaterna ta ett stort ansvar. EU får inte motverka de nationella förslag som läggs fram. Det får inte vara så att EU beslutar om strafftullar på lågenergilampor från Kina. Det motverkar enskilda medlemsstaters möjlighet att satsa på detta. Hela EU förlorar på att skydda en viss industri. Det tror jag är fel väg att gå.
Det finns många förslag om hur man kan förändra EU:s budget. Jag hoppas att Cecilia Malmström och regeringen använder sig av dem, lägger fram förslag och verkligen jobbar för att förändra budgeten. Om det finns 30 miljarder till Galileo måste det också finnas några miljarder till att klimatanpassa EU:s budget.
Anf. 115 Cecilia Malmström (Fp)
Herr talman! De pengarna togs från jordbrukspolitiken, vilket var bra.
Ja, jag kan försäkra Ulf Holm att regeringen är helt enig om att EU behöver en mycket modernare och mer reformerad budget. Nu har jag inte tillräckligt med talartid för att redogöra för de principer som vi anser ska vägleda detta, men jag kan skicka underlaget till Ulf Holm för fortsatt diskussion. Vi är helt ense om att dessa principer ska finnas, och vi vill satsa mer på ett antal områden där vi ser ett europeiskt mervärde.
Ulf Holm tycker att vi svävar på målet när det gäller miljödelen, och det kanske är bra att vi gör det i just den här fasen. Vi har fortfarande några månader på oss att tillsammans formulera och diskutera detta och se vad det är som behöver följas av ekonomiska satsningar i den gemensamma budgeten. Vi gör en hel del nationellt. Vi avvaktar och ser vad som kommer ut av Bali, och processen med bördefördelningen kommer att inledas i början av nästa år. Frågan blir alltså vilka skäl det finns för att även försöka lyfta fram klimat- och miljöanpassningen i budgeten - med gemensamma pengar.
Det vore lite förmätet av oss att säga att vi redan landat i dessa frågor. Det är svåra och komplicerade frågor, och vi ska naturligtvis återkomma och titta på dem. Jag tycker redan nu att forskningen är ett solklart område där det finns ett gemensamt europeiskt mervärde och där Sverige har mycket att bidra med i det utbyte som sker redan i dag.
När det gäller strafftullar på varor från Kina är regeringen alltid principiellt emot sådana, i alla sammanhang, eftersom vi tror att frihandel trots allt är det bästa. Naturligtvis är det fel även i fråga om lågenergiglödlampor.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.