Giwa
Interpellation 2004/05:529 av Thorén, Sverker (fp)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-04-19
- Anmäld
- 2005-04-19
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2005-05-10
- Sista svarsdatum
- 2005-05-10
- Besvarad
- 2005-05-24
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 19 april
Interpellation 2004/05:529
av Sverker Thorén (fp) till statsrådet Lena Sommestad om GiwaProjektet Global International Waters Assessement (Giwa) har under fem års tid och med stor framgång drivits av Unep, FN:s miljöprogram, och Högskolan i Kalmar. Giwa arbetar med en global utvärdering av miljötillståndet i världens gränsöverskridande vatten, det vill säga vatten som berör två eller flera länder. Utvärderingen berör både söt- och saltvatten samt grundvatten. Uppgiften är att enligt en fastställd metod ta fram var problemen är störst, beskriva orsakerna bakom dessa och föreslå åtgärder för att minska problemen. Arbetet sker i samarbete med ett tusental experter runtom i världen, och det koordineras i Kalmar där de slutliga rapporterna också sammanställs.
Projektet är nu i sin slutfas och upphör den 30 juni 2005, men behovet av fortsatt verksamhet inom Giwas område och av uppföljning finns kvar. De globala, regionala och nationella vatten- och havsmiljöproblemen, till exempel i Östersjön, minskar på intet sätt i omfattning. Behovet av undersökning, uppföljning, utvärdering och rådgivning i dessa frågor kommer att kvarstå under lång tid.
Prioriterat inom FN:s miljöarbete är early warning and assessements så att miljöproblemen kan förhindras eller minska. Det nya med Giwas arbete är att de vetenskapliga utvärderingarna har kombinerats med åtgärdsförslag som ger vägledning till beslutsfattare. Giwas nuvarande kompetens handlar om vatten ur ett tvärvetenskapligt perspektiv, mycket lämpligt för kompetensen vid Högskolan i Kalmar. En annan framtida uppgift inom detta område är också capacity buildning, det vill säga utbildningar som sprider kunskapen om vattenfrågor och hur problemen ska åtgärdas till de experter och handläggare i världen som arbetar med dessa frågor.
Den svenska regeringen har på många sätt förbundit sig att medverka i detta arbete. Detta framgår bland annat tydligt i den avsiktsförklaring, Memorandum of understanding, som undertecknades så sent som den 22 februari 2005 av Uneps generaldirektör Klaus Töpfer och miljöminister Lena Sommestad.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkra den kompetens och det nätverk som byggts upp genom Giwa vid Högskolan i Kalmar för att fortsättningsvis kunna uppfylla sina utfästelser inom FN:s prioriterade miljöarbete med early warning and assessement?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2004/05:529
Webb-tv: Giwa
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2004/05:125 Tisdagen den 24 majProtokoll 2004/05:125 5 § Svar på interpellation 2004/05:529 om Giwa
Protokoll från debatten
Anf. 8 Lena Sommestad (S)
Herr talman! Sverker Thorén har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkra den kompetens och det nätverk som byggts upp genom projektet Global International Waters Assessment, Giwa, vid Högskolan i Kalmar för att fortsättningsvis kunna uppfylla sina utfästelser inom FN:s prioriterade miljöarbete med tidig varning och miljöövervakning.
Regeringen beslutade den 17 februari i år att ingå ett samförståndsavtal med Unep. Avtalet, som fem dagar senare undertecknades av Uneps exekutivdirektör Klaus Töpfer och mig, bekräftar det engagemang som Sverige har i det internationella miljöarbetet och pekar på sex områden där vi har särskild anledning att vara aktiva. Vatten är ett av dessa områden, tidig varning och miljöövervakning är ett annat.
Följaktligen driver Sverige på för att Uneps arbete till skydd för såväl sötvatten som marina miljöer ska stärkas. Genom Sida ges också svenskt stöd till flera av Uneps vattenaktiviteter. En av dessa verksamheter är Giwa. Regeringen var aktivt engagerad för att säkra lokaliseringen av Giwa till Sverige. Min företrädare Kjell Larsson deltog i invigningen i Kalmar den 14 oktober 1999.
Sida har gett kontinuerligt stöd åt verksamheten och ingår i projektets styrkommitté. Jag och mina medarbetare i Regeringskansliet har fört löpande diskussioner med Uneps huvudkontor i Nairobi om Giwas utveckling i syfte att bidra till användbara resultat och ett gott genomslag i det internationella miljöarbetet.
Det trettiotalet rapporter om gränsöverskridande vattendrag i olika regioner som producerats har två viktiga funktioner. För det första bidrar de till ökad kunskap om sambanden mellan social och miljömässig utveckling i avrinningsområden och marina miljöer samt visar på hur hållbar utveckling i dessa kan främjas. För det andra har projektet genom sin metodik hjälpt till att bygga ökad kapacitet i många utvecklingsländer att samla in och värdera data samt föreslå strategier för miljövård.
Vid sidan av Giwa pågår också andra projekt med vissa likheter. Dit hör Unescos World Water Assessment Programme och den nyligen slutförda studien Millennium Ecosystem Assesssment. FN upprättade dessutom förra året en Global Marine Assessment efter beslut vid världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg. Regeringen är mån om att Giwa samverkar med och kompletterar dessa program.
Giwa har varit till nytta och glädje för Kalmar kommun och Högskolan i Kalmar. Projektet har förstärkt den expertis som finns på Högskolan inom vattenområdet och öppnat ett välkommet fönster mot världen. Jag har många gånger uttryckt min tillfredsställelse över att högskolan i Kalmar, kommunstyrelsen i Kalmar kommun och Regionförbundet i Kalmar län har engagerat sig för att göra Giwa till en framgång.
Giwa som projekt närmar sig nu sin slutpunkt. Genom Sida har Giwa försäkrats en förlängning för att kunna säkerställa att projektet avslutas på ett bra sätt och ges tid att formulera en möjlig fortsättning. Uneps exekutivdirektör har förklarat, bland annat för Kalmar Högskola, att en fortsättning med samma innehåll inte är aktuell. Någon förfrågan om svenskt stöd har inte ställts, men regeringen för en dialog med Unep, Giwa och de lokala intressenterna om hur projektet skulle kunna få en fortsättning och hur vi i Sverige därigenom ytterligare kan förstärka vår ställning i det internationella vattensamarbetet.
Sverker Thorén aktualiserar Uneps arbete med att övervaka miljötillståndet i världen och varna för annalkande kriser -
early warning and
assessment
. Detta är en av Uneps kärnuppgifter och en alltmer oundgänglig del i det internationella samarbetet. Den svenska regeringen har tillsammans med övriga nordiska länder verkat för att detta arbete ska få tydligare struktur och större auktoritet. Tyvärr har än så länge inte enighet om formerna kunnat nås med USA och u-landsgruppen.
Men från svensk sida låter vi oss inte nedslås. År 2004 beslutade jag om bidrag till Uneps arbete i just dessa frågor med 1 100 000 kr och vårt stöd till det här arbetet kommer att fortsätta.
Anf. 9 Sverker Thorén (Fp)
Herr talman! Jag vill tacka miljöminister Lena Sommestad för hennes svar. Havsmiljöfrågorna är nu och måste fortsätta att vara ännu mer i fokus för lång tid framöver för Sverige både nationellt och internationellt. Det har varit Folkpartiets budskap under hela den här mandatperioden. Havsmiljökommissionen har sagt det, OECD har sagt det och även regeringens egen miljövårdsberedning har sagt det.
I presentationen av miljömålspropositionen bekräftar miljöministern också att tillräckligt inte har gjorts och att krafttag måste tas, och hon hänvisar till den kommande havsmiljöstrategin.
Det FN-projekt, Giwa, som min interpellation gäller upphör, som sagt, den 30 juni 2005. Men behovet av verksamhet inom Giwas område och uppföljning finns kvar och passar bra in i dessa krafttag för havsmiljön som miljöministern har talat om.
De globala, regionala och nationella vatten- och havsmiljöproblemen till exempel i Östersjön minskar inte i omfattning. Behovet av uppföljning, utvärdering och rådgivning i dessa frågor kommer att kvarstå under lång tid.
Det nya med Giwa har varit att de vetenskapliga utvärderingarna har kombinerats med åtgärdsförslag som ger vägledning för oss beslutsfattare.
En annan framtida uppgift inom det här området är
capacity building
, det vill säga utbildningar som sprider kunskap om vattenfrågor och om hur problemen ska åtgärdas, vilket behövs både i vårt närområde och internationellt.
Det mycket stora behovet av forskning, kunskapsuppbyggnad och utvärdering om marin miljö går som en röd tråd genom de utredningar och rapporter som jag inledningsvis refererade till. Därför borde det vara extra viktigt att regeringen, om man nu menar allvar med vad man har sagt om att prioritera havsmiljön, gör allt för att projektet i Kalmar ska få en fortsättning och för att Sverige ytterligare ska kunna förstärka sin ställning internationellt.
Som miljöministern framhåller i sitt svar finns i den avsiktsförklaring som hon nyligen undertecknat tillsammans med Uneps ansvarige bekräftelse på att just vatten, tidig varning och miljöövervakning är områden där Sverige ska vara aktivt.
Vi ger också betydande bidrag till FN:s miljöarbete. Detta sammantaget med kraftfullt agerande på tillräckligt hög nivå borde kunna resultera i en fortsättning av projektet.
Jag tolkar miljöministerns interpellationssvar som försiktigt positivt, men det är inte långt kvar till den 13 juni. FN-projekten i vårt land är mycket få. Vi har två stycken. Arbetsmarknaden i Kalmar län är hårt drabbad och den forskning som berör Östersjön är hittills mycket Stockholmsbaserad.
Etableringen av Giwa syftar till ett långsiktigt samarbete eftersom kompetens och nätverk tar tid att bygga upp. Nu finns mycket av detta på plats plus lokaler och en lokalisering mitt vid egentliga Östersjön.
Jag anser att vi i dag behöver lite klarare besked än vad ministern skrev i sitt svar: "Regeringen för en dialog med Unep, Giwa och de lokala intressenterna om hur projektet skulle kunna få en fortsättning." Jag hoppas att miljöministern vill ge ett lite mer detaljerat besked nu.
Anf. 10 Lena Sommestad (S)
Herr talman! Jag tror att jag och Sverker Thorén är väldigt eniga om betydelsen av det här arbetet. Precis som Sverker Thorén säger är det ett prioriterat område för Sverige, inte bara nationellt utan även internationellt. Vi har också en väldigt stark närvaro, inte bara när det gäller Giwa utan också en lång rad andra forskare och institutioner.
Giwa i Kalmar är ett av de få projekt som vi har i Sverige. Det innebär att vi också måste lära oss att jobba inom FN-systemet på de villkor som där råder.
Vad vi har kunnat göra är att stötta Giwa i en ny ansökan. Den finns nu hos Unep i Nairobi. Projektet presenteras i sin helhet i slutet av juni. Först då får vi en slutbild av vad Giwa har åstadkommit. Det innebär att vi måste fortsätta det jobbet med Unep där nu bollen ligger i fortsättningen. Unep måste ta ställning till om man vill se en fortsättning av den här typen av projekt och till den ansökan som har kommit in.
Våra sonderingar visar att man i Unep är öppen för olika typer av lösningar. Kapacitetsuppbyggnad för Giwa har föreslagits som en lösning. Det kan också finnas andra tankar och idéer hos Unep.
Vad jag gör är att ligga på Unep från svensk sida. Tillsammans med biståndsminister Carin Jämtin, som också är involverad i frågan som ansvarig för Sida, har jag skrivit ett brev till Klaus Töpfer för att trycka på, visa vårt engagemang i frågan och visa vår vilja att Unep kommer fram till ett beslut så snart som möjligt om hur man vill gå vidare.
Vad vi nu gör är att vi inväntar signalerna och beskeden från Unep om hur man ser på en fortsättning i Kalmar och en fortsättning av Giwa enligt den ansökan som nu föreligger om man möjligen ser andra möjligheter. För mig är det självklart en högt prioriterad fråga att vi ska behålla i Sverige en möjlighet att fortsätta det här viktiga arbetet och fortsätta spela en roll när det gäller den här typen av gränsöverskridande vattenarbete. Jag håller helt med Sverker Thorén om att det här arbetet har gett ett alldeles särskilt bidrag när det gäller att kombinera utvärdering och diskussion om åtgärder. Detta tycker vi har varit väldigt värdefullt. Nu måste diskussionen fortsätta i Unep, och vi kommer att ha en fortsatt dialog och på alla sätt försöka säkra att en fortsatt verksamhet kommer till Sverige och att det blir en verksamhet där också Kalmar har en del.
Anf. 11 Sverker Thorén (Fp)
Herr talman! Jag tackar för de förtydligandena och hoppas på ett fortsatt starkt tryck i den här frågan. Sverige stöder ju Unep på många olika sätt, och det finns mycket mer än Giwas verksamhet, som vi båda har konstaterat är oerhört viktig för framtiden. Det är beklagligt att inte ens företrädare för departement har fått svar på sina frågor om fortsatt projekt, som jag vet har ställts i ett tidigare skede. Det är en tydlig signal om att detta behöver lyftas en nivå, och jag är mycket glad att det har gjorts nu och vill se fortsatt tryck i den här frågan.
Man kan angående Unep, FN:s miljöorgan, också konstatera - det kan vara intressant - att trots Sveriges roll som initiativtagare till Unep och en av organisationens största bidragsgivare så finns endast ett fåtal svenskar anställda i sekretariatet, varav ingen har någon högre befattning. Härigenom går ju Sverige miste om möjligheter till inblick i sekretariatet och tillfälle att tillföra kompetens och göra insatser i Uneps viktiga arbete. Unep har omkring 900 anställda varav omkring hälften är professionella handläggare eller har chefstjänster och andra hälften är sekreterare och servicepersonal. Det kan inte vara brist på folk med lämplighet för handläggar- eller chefstjänster från Sverige eller de miljöambitioner nationellt och internationellt som regeringen har uttalat som gör att Sverige är så dåligt representerat. Vilken är orsaken egentligen till detta, anser miljöministern, och vad har hon gjort eller avser hon att göra för att försöka förändra det här så att vi dels får bra information, dels kan sprida kunskap och erfarenheter i den här viktiga frågan?
Anf. 12 Lena Sommestad (S)
Herr talman! Unep har ju ett program som Sverige stöder väldigt starkt och där vi också spelar en väldigt aktiv roll. Vi spelar en aktiv roll på flera olika sätt - däremot inte när det gäller antal anställda i Nairobi. Det är också någonting som vi tar upp i vår Unepstrategi.
När det gäller arbete i Nairobi är det en fråga om att förmå svenskar att söka dessa tjänster i Nairobi. Jag vet att det arbetas mycket för att väcka intresse för detta att komma till Nairobi och arbeta där. Jag har också träffat flera svenskar som arbetar där nere och tycker att det är väldigt spännande och intressant. Vi har också olika typer av stipendiater och andra som kommer till Unep. Jag tror att det är väldigt viktigt därför att FN:s högkvarter i Nairobi är en oerhört viktig utpost när det gäller FN-verksamheten i världen. Det är dock också en utpost, kan vi säga, som i dag brottas med stora problem, bland annat på grund av ett svårt säkerhetsläge i Nairobi.
Jag vill dock understryka att Sverige är väldigt närvarande i Uneparbetet, och det är vi inte minst genom en stark närvaro på svenska ambassaden i Nairobi. Genom att vi har en ständig närvaro där av tjänstemän som arbetar med Uneps frågor kan vi aktivt delta i det löpande arbetet i Nairobi som handlar om till exempel Uneps program. Där ligger vi långt framme jämfört med många andra länder i världen, också i Europa. Vi är alltså mycket närvarande politiskt i Uneps arbete, och det ska vi fortsätta vara.
Anf. 13 Sverker Thorén (Fp)
Herr talman! Jag tackar för svaret och lovar fortsatt bevakning av frågan och att komma igen i de här viktiga havsmiljöfrågorna. Det här kan ju också knytas till det utlovade paketet från regeringen till Kalmar län som varit hårt drabbat och avvaktar ett paket med åtgärder. Vi har ännu inte sett så hemskt mycket om det. Vi hoppas att det finns med på något sätt i det också.
Anf. 14 Lena Sommestad (S)
Herr talman! Jag försäkrar att vi ska göra allt för att i en bra dialog med Unep se till att vi säkrar en verksamhet i Sverige. Men jag vill samtidigt understryka att det kommer att vara också på Uneps villkor och i ett samarbete som inte på ett alldeles lättvindigt sätt alltid kan inordnas i regionalpolitiska paket på det sätt som vi kanske vanligtvis tänker oss att det ska gå till i Sverige. Det hindrar dock inte att vi har en fortsatt dialog. Vi ska försöka se till att Kalmar får en bra roll i det här arbetet också i framtiden.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.