Gröna näringar
Interpellation 2021/22:414 av Lars Beckman (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-03-21
- Överlämnad
- 2022-03-22
- Anmäld
- 2022-03-23
- Svarsdatum
- 2022-04-05
- Sista svarsdatum
- 2022-04-05
- Besvarad
- 2022-04-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)
I Sverige finns cirka 700000 utrikes födda som inte är självförsörjande. Många uppbär försörjningsstöd eller är i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det är inte ekonomiskt försvarbart för samhället – eller för individen som inte kommer in på arbetsmarknaden och blir självförsörjande med en egen inkomst.
Medier runt om i landet rapporterar nu om stora problem för gröna näringar när det inte kommer arbetskraft från Ukraina. SR P4 Östergötland hade nyligen ett inslag i radion där bär- och grönsaksodlaren på Lida trädgård larmade om brist på arbetskraft.
I första hand tänker jag faktiskt på mina arbetare och i andra hand hur vi ska klara säsongen, säger bär- och grönsaksodlare Alf Bjelkenstedt på Lida trädgård utanför Norrköping. Många av landets säsongsarbetare inom jordbruket kommer från Ukraina och nu kan de inte ta sig till Sverige på grund av kriget, vilket kommer att påverka vår- och sommarbruket. Varje år behöver odlaren Alf Bjelkenstedt ungefär 100 säsongsarbetare och hälften av dem kommer från Ukraina.
Till gröna näringar kommer jordgubbsplockare, bärplockare, skogsplanterare med flera. Det är jobb som passar väldigt många av dem som inte är självförsörjande, bland andra utrikes födda.
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark:
- Vilka akuta åtgärder avser ministern att vidta för att se till att utrikes födda med försörjningsstöd kommer i arbete i gröna näringar?
- Vilket samarbete sker mellan Arbetsförmedlingen och branschorganisationer i närtid för att säkerställa att det finns arbetskraft i de gröna näringarna?
- Avser minstern att ändra ersättningssystem så att det inte lönar sig att uppbära försörjningsstöd, extratjänst eller a-kassa, för att på detta sätt motivera personer att ta arbeten i gröna näringar?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2021/22:414
Webb-tv: Gröna näringar
Dokument från debatten
- Tisdag den 5 april 2022Kammarens föredragningslistor 2021/22:93
- Protokoll 2021/22:93 Tisdagen den 5 aprilProtokoll 2021/22:93 Svar på interpellation 2021/22:414 om gröna näringar
Protokoll från debatten
Anf. 8 Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman! Lars Beckman har ställt mig tre frågor. Den första frågan gäller vilka akuta åtgärder jag avser att vidta för att se till att utrikes födda med försörjningsstöd kommer i arbete i gröna näringar.
Den andra frågan gäller vilket samarbete som sker mellan Arbetsförmedlingen och branschorganisationer i närtid för att säkerställa att det finns arbetskraft i de gröna näringarna.
Den tredje frågan gäller om jag avser att ändra ersättningssystemet så att det inte lönar sig att uppbära försörjningsstöd, extratjänst eller a-kassa för att på detta sätt motivera personer att ta arbeten i gröna näringar.
Inget är så grundläggande som att ha ett jobb att gå till, och inget är lika avgörande för att bli en del av samhällsgemenskapen. Den som saknar arbete ska därför möta en tydlig förväntan men också många och goda möjligheter att komma i arbete. Alla som kan jobba ska jobba.
Två tydliga politiska prioriteringar för regeringen är att bryta segregationen och att skapa jobb i hela landet. Regeringen fortsätter därför arbetet för att fler ska komma i jobb, för att arbetssökande ska få rätt stöd och för att arbetsgivare lättare ska kunna hitta den kompetens de söker.
Arbetslösheten i Sverige har sjunkit snabbt under det senaste året. Antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen är nu på samma nivå som före pandemin. Sysselsättningsgraden i åldrarna 20-64 år är bland de högsta som uppmätts i EU. I dag jobbar en högre andel utrikes födda jämfört med 2014. Dessutom har nyanländas etablering på arbetsmarknaden successivt förbättrats under det senaste decenniet.
Långtidsarbetslösheten är dock fortsatt för hög, och skillnaden är för stor mellan inrikes och utrikes födda. Särskilt utrikes födda kvinnor behöver komma in på arbetsmarknaden i större utsträckning.
Den som inte kan försörja sig men som kan arbeta har rätt till försörjningsstöd om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. Det innebär bland annat att den enskilde ska vara anmäld hos Arbetsförmedlingen, vara aktivt arbetssökande, godta anvisat lämpligt arbete, delta i utbildning och arbetssökarverksamhet samt vid behov delta i grundutbildning i svenska.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Nyanlända invandrare som har uppehållstillstånd som kan ligga till grund för folkbokföring har möjlighet till etableringsinsatser. Då gäller samma krav som för andra arbetslösa på att söka jobb och ta del av utbildning. Regeringen har också infört en utbildningsplikt.
Både inom arbetslöshetsförsäkringen och i regelverket för ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser finns det sanktioner om den arbetssökande missköter sitt arbetssökande, förlänger tiden i arbetslöshet eller orsakar sin arbetslöshet. Det krävs bland annat att den sökande aktivt söker lämpliga arbeten. Om sanktioner vid till exempel misskötsamhet blir aktuella vid upprepade tillfällen stängs den arbetssökande av från ersättningen i en stigande skala. Rätten till ersättning kan till slut upphöra helt.
Arbetsförmedlingen arbetar sedan lång tid med ett flertal insatser som riktas till kompetensförsörjningen inom de gröna näringarna, såsom arbetsmarknadsutbildningar, stöd till arbetsgivare samt nationellt branschråd och annan samverkan med branschen.
Inför odlingssäsongen 2022, när förutsättningarna har ändrats i och med kriget i Ukraina, är det ännu viktigare med samverkan mellan Arbetsförmedlingen och berörda branscher så att alla tillgängliga verktyg och insatser används optimalt.
För att skapa ett strukturerat samarbete mellan Arbetsförmedlingen och branschen har Arbetsförmedlingen och LRF tillsammans startat ett nationellt branschråd för gröna näringar. Uppdraget är att verka för att kompetensförsörja branschen och därmed skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig och hållbar ökad produktion.
Syftet med branschråd på nationell nivå är att träffa företrädare för arbetsmarknadens parter, branschorganisationer och expertmyndigheter och att öka Arbetsförmedlingens kunskap om de kompetensbehov som finns och vilka utbildningsnivåer som krävs för vissa yrken. Det första mötet hölls den 4 april 2022, alltså i går.
Läget på den svenska arbetsmarknaden fortsätter att förbättras. Sysselsättningen fortsätter att öka, och arbetslösheten har vänt ned. Regeringen följer frågan om säsongsjobben noga och har en dialog med branschen.
Anf. 9 Lars Beckman (M)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Låt oss först påminna väljarna om det löfte som Socialdemokraterna gav 2014. Det var inte Stefan Löfvens löfte, utan det var Socialdemokraternas. Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet.
Hur har det då gått? Ja, vi har lägre arbetslöshet än Spanien, Grekland och Turkiet, men det är också bara dessa som har högre arbetslöshet än vi. Det är ett fundamentalt misslyckande.
Å ena sidan, fru talman, har vi alltså det man kan beteckna som massarbetslöshet, inte minst bland utrikes födda. Å andra sidan har vi arbetsgivare som under ett antal år har sagt att de inte hittar arbetskraft. Samtidigt har riksdagens utredningstjänst visat att ungefär 700 000 utrikes födda inte är självförsörjande.
Det här, fru talman, är väldigt svårt att få ihop. Vi har den tredje högsta arbetslösheten i EU. Vi har 700 000 utrikes födda som inte kan försörja sig själva. Samtidigt har vi arbetsgivare i gröna näringar som säger att de inte hittar arbetslösa som vill plantera skog, plocka tulpaner, plocka bär, plocka jordgubbar, jobba med vårsådd eller vad de nu ska göra. De har löst det med arbetskraftsinvandring från bland annat Ukraina.
I Gävleborg har vi till exempel ett företag som har gått ut och berättat att man inte vet hur man ska lösa skogsplanteringen i år. Det brukar alltid vara så och så många personer som kommer från Ukraina.
Detta är en bild av ett system som inte fungerar: tredje högsta arbetslösheten, 700 000 utrikes födda som inte kan försörja sig själva och samtidigt företag som löser enklare jobb med arbetskraftsinvandring.
Nu blev ju det här akut. Det förskräckliga kriget i Ukraina med en Putin som har invaderat ett närliggande land har gjort att dessa män slåss för sitt liv och för sitt lands frihet. Naturligtvis kommer de då inte att vara i Sverige och skogsplantera. Men även utan kriget i Ukraina var detta ett fundamentalt misslyckande.
Statsrådet räknar upp hur regelsystemet fungerar. Det är ingen som har ifrågasatt regelsystemet. På papperet låter det naturligtvis jättebra. Jag tror dock att var och en som ser den här debatten frågar sig: Varför är till exempel den här somaliska kvinnan, eller någon annan utrikes född kvinna som statsrådet själv har tagit upp, inte ute i skogen och plockar bär? Varför skogsplanterar man inte? Varför jobbar man inte för att få en inkomst? Vad är det som gör att systemet inte funkar?
Jag tycker att det är rimliga frågor som ministern borde ställa till sig själv. Vad är det som gör att systemet inte fungerar? Om regelverket som ministern läste upp är så perfekt, hur kommer det sig då att vi har 10 000 bärplockare som kommer till Sverige samtidigt som vi har 700 000 utrikes födda som inte kan försörja sig själva med kollektivavtalslön? Man har ju rensat den här branschen väldigt bra.
Någonting är fundamentalt fel, och det var därför jag ställde min fråga 3 till ministern: Avser ministern att ändra ersättningssystem så att det inte lönar sig att uppbära försörjningsstöd, extratjänst eller a-kassa, för att på detta sätt motivera personer att ta dessa arbeten? Det handlar ju om, precis som statsrådet sa i en annan debatt här, plikt och rätt.
Vad är det som gör att inte dessa system funkar? Vad är det som gör att man inte går ut och tar jobben i de gröna näringarna? Och vad tänker regeringen göra?
Anf. 10 Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman! Lars Beckman och hans parti brukar ofta prata om vikten av att man arbetar och att vi får folk i jobb. Det gör han också den här gången. Det är bara det att den politik som Moderaterna står för inte funkar. Människor kommer inte i jobb för att de blir fattigare eller för att vi försämrar trygghetssystemen i Sverige, snarare tvärtom. Människor kommer i arbete för att de får stöd, för att vi sätter in rätt arbetsmarknadspolitiska insatser, för att vi fortsätter att bygga ut Kunskapslyftet och för att de får en matchningstjänst för att komma närmare de jobb som nu är lediga.
Det är på det sättet vi stöttar människor att komma i jobb - inte genom att försämra a-kassan, inte genom att göra människor fattigare. Jag vill vara väldigt tydlig med det, fru talman.
Vi debatterar nu de gröna näringarna. Det är jätteviktigt att vi kan stärka kompetensförsörjningen till dessa.
Så sent som förra veckan hade jag och landsbygdsministern ett möte tillsammans med de gröna näringarna och Arbetsförmedlingen. Både arbetsgivare och fackförbund var representerade.
Det finns flera olika saker som behöver göras här. En sak är det långsiktiga, att se till att fler söker sig till jobben i de gröna näringarna. Här är det förstås viktigt med den utbyggnad av Kunskapslyftet som regeringen har jobbat hårt med de senaste åren och som i dag, 2022, omfattar 160 000 fler utbildningsplatser. Men vi ser också att allt fler elever väljer att gå på naturbruksgymnasier med inriktning just mot de gröna näringarna. Detta skapar såklart förutsättningar långsiktigt för att de gröna näringarna ska kunna säkra sin kompetensförsörjning.
Dock ser vi också att vi måste minska sårbarheten här och nu. Det är därför viktigt att vi kan fortsätta arbetet med att skräddarsy utbildningar som leder till jobb i de gröna näringarna. Här har Arbetsförmedlingen tillsammans med näringen ett pågående arbete där det satsas både på skräddarsydda arbetsmarknadsutbildningar för just den här branschen och också på olika typer av kortare utbildningar och insatser.
Det finns också inte bara det nationella branschrådet utan även särskilda satsningar regionalt.
Jag vill också understryka något som är viktigt här: I det sårbara läge som många arbetsgivare inom de gröna näringarna befinner sig i, när man inte kan lita på att den utländska arbetskraft som man haft tidigare ska kunna komma hit, är det viktigt att man anmäler de lediga jobb som finns till Platsbanken så att alla som är arbetssökande har möjlighet att se att dessa jobb finns lediga och kan söka dem.
Det möte som jag och landsbygdsministern hade med de gröna näringarna förra veckan visade på en bred samsyn om att det inte finns någon quickfix här och nu som löser allt. Vi är mitt i ett krig, och det kommer att ha stor påverkan på arbetskraftens rörlighet både inom och utom unionen. Nu handlar det om att både fokusera på de långsiktiga insatser som jag var inne på, med fler utbildningsvägar men också en högre attraktivitet för den här branschen, och fortsätta den samverkan som finns mellan branschen och Arbetsförmedlingen.
Anf. 11 Lars Beckman (M)
Fru talman! Låt mig vara tydlig: Till skillnad från Socialdemokraterna anser Moderaterna att den som kan arbeta och försörja sig själv också ska göra det. Den som kan arbeta och försörja sig själv har också ett ansvar att försörja sig själv.
Här är det väl en uppenbar felmatchning i Sverige när vi ligger tredje högst i arbetslöshet i EU, har 700 000 utrikes födda som inte kan försörja sig själva och har arbetsgivare i de gröna näringarna som skriker efter arbetskraft. Och det är inte bara de gröna näringarna; det är restauranger som söker diskpersonal, städföretag som söker städare och så vidare. Någonting är fundamentalt fel, och det måste väl ändå ministern se.
Jag vill dock ge ministern rätt: Det är en stor skillnad på Moderaterna och Socialdemokraterna. Ni står för bidrag, och vi står för arbete. Vi tycker att det alltid ska löna sig bättre att arbeta än att gå på bidrag. Det stämmer alltså.
Situationen just nu har ju blivit akut på grund av det avskyvärda kriget i Ukraina, men detta är någonting som har pågått ett antal år. Det är ingenting nytt.
Problemet, fru talman, är att om man inte ser eller erkänner ett problem kan man inte heller lösa det. Det är det som är Socialdemokraternas problem.
Innerst inne vet naturligtvis ministern och Socialdemokraterna vad detta beror på. Det är klart att hon vet det. Hon läser naturligtvis medier och tar del av de uträkningar som finns och som visar att det inte lönar sig att arbeta utan att det till och med kan straffa sig att börja arbeta på grund av att bidragssystem går ihop så att det blir negativt.
Det kan inte fortsätta så här. Till syvende och sist är det ju någon som betalar. Det är den ensamstående trebarnsmamman i Ljusdal som går till jobbet och med sin skatt ska försörja den som inte arbetar. Det är inte hållbart. Varje person har ett ansvar att göra sig själv anställbar, stå på egna ben och försörja sig själv.
Jag tror att vi kommer att få se många positiva exempel från Ukraina nu. Det finns till exempel en Facebookgrupp i Gävle som heter Gävlebor hjälper Ukraina, och det finns många andra liknande Facebookgrupper, där personer gör inlägg där det till exempel står: Jag kan inte svenska och har precis kommit från Ukraina, där jag jobbade som kock, och jag söker nu arbete i restaurang.
Jag är helt övertygad om att den personen kanske redan just nu, när vi står här och pratar, har fått jobb på en restaurang. Då är det Facebook och inte Arbetsförmedlingen som har matchat.
Det vore väldigt olyckligt om skogsplanteringen inte kommer igång nu på grund av att männen slåss i Ukraina och att de här företagen inte får tag i arbetskraft. Jag tror att det behövs extraordinära insatser mellan kommuner och arbetsförmedling för att inventera vilka män och kvinnor i arbetsför ålder som har förmåga att arbeta i de gröna näringarna så att vi snabbt får se att de kommer ut i arbete. Det kommer att ge arbetslivserfarenhet som säkert kanske till och med kan få personer att inte återgå till försörjningsstödet. Jag tror att det är sådana kraftfulla åtgärder vi måste få se.
Det vore intressant att höra vad slutsatsen blev under mötet som skedde i går mellan bransch och arbetsförmedling.
Anf. 12 Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman! Mötet var i förra veckan. Samarbetet fortsätter mellan de gröna näringarna och Arbetsförmedlingen.
Om man tittar på de särskilda arbetsmarknadsutbildningarna just riktade till de gröna näringarna var det under förra året 309 personer per månad i arbetsmarknadsutbildning med inriktning mot naturbruk och skogsbruk. Året dessförinnan var motsvarande siffra 166, så vi har utökat de här utbildningarna väldigt tydligt och är såklart fortsatt beredda att vidta fler åtgärder. Men då gäller det att vi inte har någon opposition i Sveriges riksdag som hela tiden rycker undan mattan när det är dags att göra viktiga arbetsmarknadspolitiska insatser.
Jag tycker också att det inte är riktigt hederligt när Lars Beckman pratar om att 700 000 utrikesfödda inte är självförsörjande. Ska man kunna jämföra på riktigt är faktiskt försörjningsstödet ett betydligt bättre mått för att titta på hur många personer som har behov av ekonomiskt bistånd. Tittar vi på hur det såg ut i januari i år var det knappt 82 000 utrikesfödda personer som hade ekonomiskt bistånd. Det är en betydande minskning från förra året, då antalet översteg 100 000.
Med Socialdemokraternas politik går alltså fler från bidrag till arbete. Det vi behöver göra är att fortsätta satsa på en aktiv arbetsmarknadspolitik där människor får stöd att komma i jobb och inte en politik som Moderaterna står för som rycker undan mattan. Man tar bort extratjänsterna och arbetsmarknadsutbildningar, som är ett väldigt viktigt verktyg för att människor ska kunna försörja sig själva.
Fru talman! En aktiv arbetsmarknadspolitik är vägen framåt. Det som Moderaterna ägnar sig åt är dålig politik. Det är tydligt att Moderaterna gärna pratar om betydelsen av de gröna näringarna, men vilka är egentligen deras lösningar? Det hör vi ingenting om här.
Det regeringen gör är att vi satsar på riktade arbetsmarknadsutbildningar som leder till jobb. Moderaterna försöker hela tiden få möjlighet att avskaffa allt som handlar om aktiv arbetsmarknadspolitik.
Fru talman! Moderaternas politik är plikt och ingenting som handlar om rätt. För oss handlar det om både plikt och rätt - att få rätt stöd att komma i arbete. Jag beklagar verkligen, återigen, att Moderaterna har ryckt undan mattan för bland annat extratjänsterna.
Anf. 13 Lars Beckman (M)
Fru talman! Den här regeringen har misslyckats på det viktigaste vallöfte som man gav till svenska folket 2014: Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet. Det var ingen som tvingade Socialdemokraterna att komma med det vallöftet. Det var ni själva som valde det, det var ni själva som utformade det och det är just på det som ni ska utvärderas. I själva verket är vi nu bland de sämsta länderna i Europa.
När Ibrahim i Gävle, som är utbildad svetsare, är i en extratjänst och lånar ut skidor i stället för att få en matchning mot det jobb som han är utbildad för är det en tydlig symbol för regeringens misslyckade arbetsmarknadspolitik.
Min interpellation handlar om den akuta åtgärden som krävs nu och det fundamentala misslyckandet att gröna näringar inte hittar arbetskraft trots att arbetslösheten är en av de tre högsta i EU. Det är det som den här interpellationen handlar om. Ministern har synpunkter på uppgiften om att 700 000 inte är självförsörjande, och man kan tycka att hon då får vända sig till riksdagens utredningstjänst och framföra sin kritik, för det är de som har räknat ut det.
Men det finns en skiljelinje. Moderaterna säger att det måste löna sig att arbeta, och Socialdemokraterna höjer bidragen. Moderaterna säger: Låt oss lägga samhällets resurser på att få folk i jobb. Socialdemokraterna höjer bidragen. Det är passiva bidrag till folk som inte jobbar. Jag tror att väldigt många är trötta på det. Jag tror att det är många som kanske till och med blir förbannade, inte minst i ministerns hemlän Norrbotten, när det kommer bärplockare från Thailand medan det redan finns personer på plats som skulle kunna plocka bären. Jag tror inte att någon tycker att det är rimligt.
Vi har noterat i den här debatten att ministern inte hade några akuta åtgärder för att snabbt lösa de gröna näringarnas behov, och det beklagar jag.
Anf. 14 Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman! I arbetet med att stärka Sverige är förstås konkurrenskraftiga gröna näringar någonting väldigt centralt. Vi behöver fortsätta se till att arbeta tillsammans med de gröna näringarna, med myndigheter på området och med parterna på svensk arbetsmarknad för att lyckas med matchningen mellan de behov som finns och de möjligheter som finns till arbete och egen försörjning.
Det är många människor som nu kommer till vårt land - jag tänker på till exempel många kvinnor från Ukraina - som har rätt att arbeta i Sverige. Säkerligen skulle flera av dem kunna tänka sig bland annat de här jobben men förstås också en hel del andra lediga jobb som finns, till exempel i batterifabrikerna i norra Sverige eller för all del i vården för att stärka och utveckla den.
Det är viktigt att Arbetsförmedlingen får förutsättningar att fortsätta med sitt viktiga arbete att matcha människor till jobben och att de satsningar som regeringen gör nu på både matchningstjänster och arbetsmarknadsutbildningar, även om jag beklagar att Moderaterna har dragit ned på volymerna, nu kan fortsätta. Det är också viktigt att näringarna själva fortsätter att ta ett gemensamt ansvar i sina branschråd, tillsammans som parter på arbetsmarknaden och också i de regionala satsningar som vi ser sker just nu.
Återigen vill jag uppmana alla de arbetsgivare som har lediga jobb att anmäla dem till Platsbanken, för det är en förutsättning för att Arbetsförmedlingen ska kunna informera om jobben och matcha arbetssökande till dem.
Tack för debatten!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.