Gymnasieelevers ekonomi
Interpellation 2023/24:609 av Linus Sköld (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-03-07
- Överlämnad
- 2024-03-08
- Anmäld
- 2024-03-12
- Sista svarsdatum
- 2024-03-22
- Svarsdatum
- 2024-04-09
- Besvarad
- 2024-04-09
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utbildningsminister Mats Persson (L)
Gymnasieelever har rätt till studiehjälp, bland annat en sorts studiebidrag som motsvarar barnbidraget. Det är en summa på 1 250 kronor per månad som betalas ut tio månader om året. Men inflationen äter upp värdet eftersom detta inte räknas upp. Räknat i 2020 års priser har studiebidraget för gymnasieelever förlorat över 20 procent av värdet.
Vi socialdemokrater har föreslagit en extra utbetalning av studiebidraget till gymnasieelever. Det skulle vara viktigt för hundratusentals familjer i vårt land, viktigast för de familjer som har de minsta marginalerna.
Jag vill därför fråga utbildningsminister Mats Persson:
Hur avser ministern att agera för att förbättra gymnasieelevers ekonomiska situation?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:609
Webb-tv: Gymnasieelevers ekonomi
Dokument från debatten
- Tisdag den 9 april 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:94
- Protokoll 2023/24:94 Tisdagen den 9 aprilProtokoll 2023/24:94 Svar på interpellation 2023/24:609 om gymnasieelevers ekonomi
Protokoll från debatten
Anf. 95 Utbildningsminister Mats Persson (L)
Fru talman! har frågat mig hur jag avser att agera för att förbättra gymnasieelevers ekonomiska situation.
Från och med kvartalet efter att den studerande har fyllt 16 år övergår barnbidraget till studiebidrag för en heltidsstuderande på gymnasiet. Studiebidraget inom studiehjälpen har historiskt lämnats med samma belopp som barnbidraget och uppgår för närvarande till 1 250 kronor per månad.
Föräldrar är underhållsskyldiga gentemot sina barn tills barnet fyller 18 år. Om barnet går i skola efter denna tidpunkt kvarstår dock underhållsskyldigheten under den tid som skolgången pågår, dock längst tills barnet fyller 21 år. Studiebidraget är en del av statens stöd till barnfamiljer och syftar bland annat till att kompensera för en del av familjens kostnader för barnens skolgång. Inom studiehjälpen finns även ett extra tillägg som kan lämnas till studerande från inkomstsvaga hushåll. Extra tillägg kan lämnas med ett belopp på upp till 855 kronor per månad beroende på hushållets samlade inkomster.
Det ekonomiska läget med en nedgång i ekonomin i kombination med hög inflation har bidragit till att många hushåll, däribland barnfamiljer, har fått en mer ansträngd ekonomi. För att skydda barnfamiljer med låga inkomster mot de kraftiga prisuppgångarna och ge dem bättre förutsättningar att klara sina boendekostnader har det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag höjts och förlängts i ytterligare sex månader till och med den 30 juni 2024. Bostadsbidraget är en träffsäker förmån för att nå hushåll med svag ekonomi. De barnfamiljer som berörs av det tillfälliga tilläggsbidraget inom bostadsbidraget hör till dem med lägst inkomster. Barnbidraget och studiebidraget har inte samma fördelningspolitiska träffsäkerhet.
Samtidigt vill jag understryka att det ekonomiska läge som vi befinner oss i är tufft för både hushållen och de offentliga finanserna. För regeringen är och har det varit prioriterat att bekämpa inflationen och hantera inflationens effekter genom att stötta hushållen och välfärden.
Anf. 96 Linus Sköld (S)
Fru talman! Tack, Mats Persson, för tillfället att så här en tisdagskväll få debattera gymnasieelevers ekonomiska situation!
Jag tänkte börja med att göra en kort exposé över ministerns svar på min egentligen mycket enkla fråga, alltså om ministern tänker vidta några åtgärder för att stärka gymnasieelevers ekonomiska situation.
Det korta svaret är: Det tänker han inte. Han svarar först och främst att föräldrar har underhållsskyldighet, det vill säga att det inte är ministerns ansvar. Sedan svarar han att det finns ett extra tillägg för dem som har små ekonomiska marginaler, de allra minsta marginalerna. Han refererar till en tidsbegränsad förstärkning av bostadsbidraget, som ju är något helt annat och redan genomfört. Slutligen pratar ministern om inflationsbekämpning.
Summerat skulle jag vilja säga att det inte finns något i ministerns svar som antyder att han avser att agera för att stärka gymnasieelevers ekonomi på något sätt.
Vi har tidigare haft en debatt, jag och ministern, om inackorderingstillägget. Det handlar om likvärdighet i elevers möjligheter att röra sig till utbildningar som ligger långt från föräldrahemmet - att det ska finnas likvärdighet i möjligheten att göra det. Den statliga delen av det stödet ingår i samma anslag som studiebidraget och räknas inte upp, precis som studiebidraget inte räknas upp.
Anledningen till att studiebidraget skulle behöva räknas upp alldeles extra mycket just nu är de senaste årens galopperande inflation, alltså den som gjort att vanliga löntagare har fått se tio års reallöneökningar flyga ut genom fönstret och som gett oss rekord i skulder till Kronofogden, räknat i både skuldsumma och antal skuldsatta, och rekord i antalet vräkta barnfamiljer under 2023. Hårdast drabbas de som har de minsta marginalerna, och barnfamiljer är extra utsatta.
Studiebidraget höjdes år 2006 till 1 050 kronor. År 2017, det vill säga elva år senare, skrev Sveriges Elevkårers ordförande under en debattartikel där man hade gjort en beräkning av hur mycket värdet hade förändrats under de elva år som hade gått däremellan. Då var bedömningen att det hade urholkats med 107 kronor under de elva åren.
År 2018 höjdes studiebidraget med 200 kronor till dagens nivå 1 250. Enligt en rapport från riksdagens utredningstjänst har värdet under de senaste fyra åren urholkats med 265 kronor. Det ger en bild av hur mycket snabbare inflationen äter upp värdet av det här bidraget.
Det extra tillägget som ministern hänvisar till på max 855 kronor om hushållet har inkomster som understiger 75 000 kronor om året rör sig inte heller. Det räknas inte heller upp. Det har inte höjts sedan 2018, så också de ekonomiskt mest utsatta blir alltmer utsatta för varje år som går.
Det finns all anledning att i likhet med våra nordiska grannar höja barnbidraget och som en följd av det höja studiebidraget.
Varför säger ministern nej till vårt förslag om en extra utbetalning av studiebidraget under innevarande år?
Anf. 97 Utbildningsminister Mats Persson (L)
Fru talman! Tack, Linus Sköld, för en bra debatt!
Det är naturligtvis så att människor i Sverige påverkas olika mycket av den ekonomiska krisen. Svenska hushåll är väldigt olika. Svenska barnfamiljer är väldigt olika. Svenska studenter är väldigt olika i ekonomiskt avseende och har olika förutsättningar att hantera inflationskrisen och den ekonomiska nedgång som vi är inne i just nu.
I det läget väljer regeringen mycket klokt att prioritera de grupper som har en svag ekonomisk situation. Det är också därför som regeringen går fram med en riktad satsning till dem med minst marginaler som har tuffast att klara den ekonomiska situationen.
Det här är en grundläggande skiljelinje mellan Socialdemokraternas och den borgerliga regeringens politik. Socialdemokraterna lovar alltid allt till alla medan den borgerliga regeringen gör tydliga prioriteringar och prioriterar dem som är i störst behov av pengarna, i det här fallet människor med små ekonomiska medel.
Linus Sköld kan väl inte på allvar mena att alla svenskar och alla svenska studenter är i samma behov av stöd i det här läget? Det måste ända vara så att olika familjer påverkas olika mycket av den ekonomiska nedgången. Då väljer vi i regeringen, eftersom vi inte lovar allt till alla, att göra tydliga prioriteringar. Då väljer vi att prioritera barnfamiljer med små ekonomiska marginaler, och det är där vi lägger tyngdpunkten.
Det här borde vara en politik som ligger Socialdemokraterna nära eftersom Socialdemokraterna historiskt sett har en tradition av att åtminstone i retoriken värna de svagaste allra mest. Jag är något förvånad över både den socialdemokratiska retoriken och Socialdemokraternas sakpolitiska förslag eftersom den politik vi för nu ligger mycket nära det som Socialdemokraterna borde tycka är bra politik.
Anf. 98 Linus Sköld (S)
Fru talman! Jag hade planerat att mitt andra inlägg skulle handla om det extra tillägget i större detalj. Det är nämligen så att det finns en oroande utveckling i det, och det hade varit en träffsäker åtgärd för att rikta stödet till dem som har det allra sämst ställt. De hushåll som har rätt till detta är de där hushållets gemensamma inkomster understiger 150 000. Då har man rätt till ett par hundralappar. Om regeringen hade förstärkt det hade det träffat dem som har det allra sämst ställt.
Men det är inte så Mats Persson och hans regering prioriterar. Som Mats Persson pekar på är politik att prioritera, och Mats Persson och hans regering prioriterar inte de svagaste grupperna. Det Mats Persson prioriterar är att sänka skatten för de rika.
För mindre än hälften av det som den här regeringen lägger på att göra det billigare för höginkomsttagare att lyxrenovera sitt kök och sitt badrum hade man fått en extra utbetalning av studiebidraget till våra gymnasieungdomar. De som tar del av rotavdraget är uteslutande de 50 procent av den svenska befolkningen som har de högsta inkomsterna, ingen annan. Det är dem den här regeringen prioriterar.
Det som förra årets riktade skattesänkning för höginkomsttagare, uppräkningen av skiktgränsen för statlig skatt, kostade - 13 miljarder kronor - hade räckt till en elfte utbetalning av studiebidraget till gymnasieelever i 30 år. Det är så den här regeringen prioriterar.
Regeringen prioriterar inte att stärka de svagaste hushållens ekonomi. Då hade man inte sagt nej till våra förslag om att stärka underhållsbidraget för ensamstående föräldrar. Man hade inte sagt nej till våra förslag om en extra utbetalning av barnbidraget. Man hade inte sagt nej till våra förslag om en skuldakut för att förebygga att fler hamnar hos Kronofogden. Man hade inte prioriterat att sänka skatten för höginkomsttagare före dessa åtgärder om man värnade om dem som har de minsta marginalerna.
Det är de med de minsta marginalerna som far mest illa. Vanlig mat på påskbordet - det var ju nyss påsk - som lax, sill och ägg var i år mellan 10 och 12 procent dyrare än förra året. Så är det även för dem som har de lägsta inkomsterna, och ändå ökar inte utbetalningarna från transfereringssystemen.
Urholkningen av studiebidraget är över 20 procent de senaste fyra åren. Mats Persson uttrycker sig nästan lite hånfullt i den här debatten och antyder att jag inte skulle värna de mest utsatta.
Nej, bot och bättring! Varför, Mats Persson, säger du nej till en elfte utbetalning av studiebidraget?
(Applåder)
Anf. 99 Utbildningsminister Mats Persson (L)
Fru talman! Detta var otrolig konsumentupplysning för svenska folket! Socialdemokraterna är emot rotavdraget. Det är tydligen bara höginkomsttagare som använder rotavdraget.
Jag tror att det är många snickare och byggare i Sverige som med häpnad lyssnar på det här inlägget av Linus Sköld. Vi har ju en byggkris i Sverige. Byggandet minskar, och många hantverkare riskerar att bli av med jobbet. Man säger upp folk på byggen, och man säger upp hantverkare. I det läget genomför regeringen en mycket välbehövlig stimulans genom att förstärka rotavdraget. Och vad möts det av? Jo, socialdemokrater, med sitt arbetarideal, säger att man är emot det. Jag häpnar!
Vilken konsumentupplysning för hela svenska folket! Socialdemokraterna tycker att rotavdraget bara används av "välbeställda" människor. Hur kan man i det här läget, med den byggkris vi har, vara emot det och ifrågasätta det? Jag häpnar.
Fru talman! Regeringen har med vår politik tydligt sagt att vi prioriterar hushåll som har det tufft ekonomiskt. Därför gör vi en riktad satsning på barnfamiljer med bostadsbidrag. Det är svårt att hävda att detta inte är grupper som drabbas hårt av inflationen och den ekonomiska krisen. Tvärtom får man nog säga att barnfamiljer som har bostadsbidrag är en grupp som är i behov av stöd när det är tuffa ekonomiska tider och inflationen är hög. Detta tycker vi är en rimlig och riktig prioritering för att stötta de grupper som mest behöver samhällets stöd i detta läge.
Anf. 100 Linus Sköld (S)
Fru talman! Byggkrisen i det här landet inleddes förvisso som en följd av inflationen och kostnadsökningarna. Men den blir inte bättre av att man då avskaffar investeringsstödet för att bygga bostäder. Det är regeringens ansvar att det är byggkris i det här landet.
Det jag pratar om är den förstärkning av både rot- och rutavdraget som regeringen lägger 1 miljard på innevarande år. Det hade kostat ungefär 400 miljoner att göra en extra utbetalning av studiebidraget - mindre än hälften av vad regeringen förstärker skatterabatten med för dem som har hemhjälp och dem som renoverar för stora belopp. Det är den förstärkningen jag pratar om.
Socialdemokraterna vill inte avskaffa rotavdraget, för tydlighetens skull. Vi har inte lagt fram något sådant förslag.
Jag tycker att Mats Persson försöker dribbla bort det den här debatten handlar om. Han vill prata om andra saker än gymnasieelevers ekonomi och det faktum att han inte bryr sig om att barnfamiljer med gymnasieungdomar ska ha bibehållen levnadsstandard. Mats Persson bryr sig mer om höginkomsttagares levnadsstandard. Det är beklagligt.
Som sagt, studiebidraget höjdes med 200 kronor 2018. Då hade det sedan den senaste ökningen urholkats med 100 kronor, så man fick då faktiskt en reell värdehöjning med 100 spänn. Sedan 2020 har värdet sjunkit med 265 kronor, och det är dags att höja studiebidraget igen, som alla våra nordiska grannar har gjort.
Anf. 101 Utbildningsminister Mats Persson (L)
Fru talman! Regeringen tycker inte att en höjning av barnbidraget är en rimlig åtgärd utifrån ett fördelningspolitiskt perspektiv eftersom den ju även omfattar den som har god ekonomi och kan klara den ekonomiska krisen. Jag har svårt att se att höjda studiebidrag eller barnbidrag till Stefan Perssons familj är lösningen på de problem Sverige har. Jag har stor respekt för Stefan Persson och hans familj, men jag tror inte att det löser några problem i Sverige att vi höjer bidragen till landets miljonärer och miljardärer.
Regeringen tycker att det är bättre att vi har en fördelningspolitisk profil på de förslag vi lägger fram, och därför har vi i stället valt att gå fram med ett riktat stöd till de barnfamiljer som har bostadsbidrag. Det är mycket träffsäkert; det möter de familjer och hushåll som har det allra tuffast i den ekonomiska krisen och allra svårast att möta inflationen.
Det är så man bygger Sverige starkt. Vi stöttar de hushåll som behöver stödet som allra mest och gör också tillväxtinriktade reformer för att skapa fler jobb i Sverige. I detta ligger också att se till att vi har en byggsektor i Sverige - att snickare hemma i Skåne har ett jobb att gå till. Att vi vidtar åtgärder för att förhindra att jobben i byggsektorn försvinner är, till skillnad från socialdemokratisk politik, också att ta ansvar för Sverige.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.